Tips
Du Jani L. /"Nesse"/"Bosse"/Hasse"/inkl. Saara och Anneli, och "Avos" kan väl starta en särskild tråd och vräka ut er sjuka fantasi i, och kränka andra seriösa skribenter/medborgare/invånare.
Jag har inte fått några varningar av Ruby, det är "Avos" sjuka fantasi och önsketänkande, bland råttorna i skogen utanför Luleå och på Borgmästarskolan. :lol:
Åter till ämnet för tråden.
Tips inför läsningen av EG-domstolens domar.
Mål om förhandsbesked, dvs. mål som innebär att en nationell domstol frågar EG-domstolen om tolkningen/giltigheten av gemenskapsrätten med anledning av en pågående tvist.
EG-domstolens uppgift är här att uttala sig om innebörden av EU-rätten på området.
Det är sedan den nationella domstolen som, efter att ha tagit del av
tolkningsbeskedet, ”översätter” domen på fakta i målet, dvs. avgör om de inhemska reglerna står i överensstämmelse med EU-rätten.
Det är också den nationella domstolen som avgör sak- och bevisfrågor, t.ex. om en händelse verkligen har inträffat eller inte, om ett vittne är trovärdigt etc.
Ett fördragsbrottsmål, vilket innebär att kommissionen
stämmer en medlemsstat för brott mot EG-rätten, t.ex. för bristande implementering av ett direktiv.
Domarna är uppbyggda på ett likartat sätt.
Ofta inleds de med en sammanfattning.
Därefter kommer en redogörelse för tillämplig nationell och gemenskapsrättslig lagstiftning, följt av en beskrivning av den aktuella tvisten och – i mål om förhandsbesked – ett angivande av tolkningsfrågorna.
Därefter behandlar EG-domstolen i mål om förhandsbesked de frågor som
den nationella domstolen ställt, eventuellt efter att ha omformulerat dem.
I fördragsbrottsmål finns det ingen nationell domstol som frågar utan här behandlar EG-domstolen under rubriken:
”Domstolens bedömning” kommissionens anklagelser.
Dessa är de intressantaste delarna av domen, eftersom EG-domstolen här (förhoppningsvis på ett tydligt sett) motiverar varför man dömer på ett visst sätt (domskäl).
Därefter följer så slutligen själva domen.
