Författare Ämne: Stämningsansökningar hos Tingsrätter  (läst 2014 gånger)

Stockholm

  • Gäst
Stämningsansökningar hos Tingsrätter
« skrivet: 01 augusti 2008, 14:04:08 PM »
Här nedan följer en kopia av en stämningsansökan mot staten angående diskriminering av en invandrare.

Omständigheternas, inkl. delar av texten, kan med lätthet överföras till en stämningsansökan av en kommun.

- "
Aktbilaga 37

Stockholms tingsrätt Dnr 761-2006
Box 8307
104 20 STOCKHOLM

Stockholm 2008-05-22

Ansökan om stämning

Kärande:
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO
Box 3045
103 64 STOCKHOLM
Telefon 08-508 887 00

Svarande:
Arbetsförmedlingen
113 99 STOCKHOLM


Saken:
Skadestånd för brott mot lagen (2003:307) om
förbud mot diskriminering samt enligt
skadeståndslagen (1972:207)
_________________________


DO ansöker härmed om stämning mot Arbetsförmedlingen.
AC har genom sin anmälan och muntligen samtyckt till att DO för hans talan.

Yrkanden
DO yrkar att Arbetsförmedlingen förpliktas att till AC utge ideellt skadestånd med 120 000 kronor och ekonomiskt skadestånd med 60 580 kronor.

På beloppen yrkas ränta enligt 4 och 6 §§ räntelagen (1975:635) från dagen för delgivning av stämning till dess betalning sker.

DO yrkar också ersättning för rättegångskostnader med ett belopp som senare kommer att anges.

Bakgrund och sakomständigheter

AC är troende muslim och får med anledning av det inte vidröra kvinnor
utanför den närmsta familjen. Under 2006 var AC inskriven hos
Arbetsförmedlingen som arbetssökande.

Arbetsförmedlingen i Älmhult anvisade i april 2006 AC till ett
arbetsmarknadspolitiskt program, enligt förordningen (2000:634) om
arbetsmarknadspolitiska program.
Det var fråga om en svetsarutbildning anordnad av företaget Lernia AB. Under tiden AC genomförde utbildningen var han berättigad till ersättning från Försäkringskassan enligt reglerna om aktivitetsgaranti.

Den 11 maj 2006 anordnade Lernia AB ett möte med företaget Melament AB för att diskutera en praktikplats för AC. Praktiken var en del i
arbetsmarknadsutbildningen.
På mötet deltog tre representanter från Melament AB och en representant från Lernia AB samt AC.

På grund av sin religion avböjde AC att ta Melament AB:s kvinnliga
representant i hand när de träffades. Han hälsade istället genom att lägga
höger hand på sitt bröst och buga. Samtidigt förklarade han för kvinnan av vilken anledning han agerade som han gjorde.

Efter mötet beslutade Melament AB att inte erbjuda AC någon praktikplats.
Enligt bolaget var orsaken att AC hade brister i sin kompetens och erfarenhet.

Den 31 maj 2006 beslutade Arbetsförmedlingen i Älmhult att återkalla AC:s anvisning till det arbetsmarknadspolitiska programmet med motiveringen att han genom sitt sätt att agera medverkat till att han inte erbjudits praktikplatsen.

AC överklagade beslutet till Arbetsmarknadsstyrelsen, AMS. Den 24 augusti 2006 avslogs överklagandet.

AMS motiverade sitt beslut med att AC genom att agera efter sin religiösa övertygelse agerat på ett sådant sätt att han inte blev erbjuden praktikplatsen.

Detta utgjorde enligt AMS ett sådant särskilt skäl som leder till återkallelse av anvisning till arbetsmarknadspolitiskt program, enligt 37 § förordningen om arbetsmarknadspolitiska program.

I beslutet hänvisade AMS till arbetsgivarens ansvar att se till att arbetsplatsen är jämställd enligt 1 och 4 §§ jämställdhetslagen (1991:433).

AMS har inte redogjort närmare för hur dessa bestämmelser kunde motivera beslutet.
Arbetsförmedlingen har som grund för sitt beslut åberopat de händelser som inträffade vid mötet mellan AC och Melament AB den 11 maj 2006.

Arbetsförmedlingen har dock inte kunnat redogöra för hur den fått kännedom om det som inträffade under mötet.

Arbetsförmedlingen har inte heller berett AC tillfälle att yttra sig angående händelserna på mötet den 11 maj 2006.

Melament AB har för DO uppgett att AC:s agerande mot den kvinnliga chefen inte låg till grund för beslutet att inte erbjuda honom någon praktikplats.

Även om Melament AB skulle ha beaktat AC:s agerande när bolaget nekade honom en praktikplats har Arbetsförmedlingen ändå fattat sitt beslut på felaktig grund eftersom AC inte har uppträtt på ett sätt som varit oartigt eller kränkande.
 
AC har på ett vördnadsfullt sätt, som kan likställas med en handskakning, hälsat på den kvinnliga chefen. Han kan därför inte anses ha agerat på ett sätt som motiverar en återkallelse enligt 37 § nämnda förordning.

Arbetsförmedlingen har fattat sitt beslut på bristande underlag och felaktig
grund. Det får därför anses ha skett en påtaglig felbedömning.


Återkallandet av anvisningen innebar att arbetsmarknadsutbildningen hos Lernia AB avbröts och AC förlorade rätten till ersättning enligt
aktivitetsgarantin.

AC:s ersättning uppgick under arbetsmarknadsutbildningen till 233 kr per dag. När aktivitetsgarantin återkallades hade AC kvar 260 ersättningsberättigade dagar enligt aktivitetsgarantin.

Grunder
Arbetsförmedlingen har genom sin tillämpning av 37 §, ovan nämnd
förordning, utsatt AC för ett missgynnande som har haft samband med hans religion och har därmed utsatt honom för direkt diskriminering.

Arbetsförmedlingen har i vart fall tillämpat sina regler på ett sätt som typiskt sett drabbar en grupp människor med viss religion, muslimer med
övertygelsen att de inte ska ta främmande personer av motsatt kön i hand.
Arbetsförmedlingen har motiverat åtgärden med att syftet varit att garantera jämställdhet på arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingens åtgärder har varken varit nödvändiga eller lämpliga för att uppnå målet.
Arbetsförmedlingen har genom sitt agerande utsatt AC för indirekt diskriminering.

Arbetsförmedlingen har även genom fel och försumlighet vid
myndighetsutövning åsamkat AC ekonomisk skada.
Eftersom skadan uppkommit genom en påtaglig felbedömning föreligger rätt till skadestånd enligt skadeståndslagen.

Arbetsförmedlingen ska därför utge ideellt skadestånd till AC enligt 16 §
lagen om förbud mot diskriminering och ekonomiskt skadestånd enligt 3 kap 2 § 1 p. skadeståndslagen.

Bevisning

DO ber att få ange bevisning efter att ha tagit det av Arbetsförmedlingens
svaromål.