Författare Ämne: Länsstyrelsens kritik av Vänersborg del 3  (läst 1715 gånger)

Aragorn

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 117
  • Karma: 0
    • Visa profil
Länsstyrelsens kritik av Vänersborg del 3
« skrivet: 27 april 2008, 15:42:52 PM »
Och så kommer vi in på "yours truly"

Detta beslut har inte skrivits om i min lokaltidning än då jag hade tänkt invänta det möte med socialförvaltningen som jag skulle ha haft i fredags. Mötet som de plötsligt ställde in.

Samma handläggare hos Länsstyrelsen som i de två förra beslut. En mycket kompetent och hedersam person.


      BESLUT Diarienummer Sida
      2008-04-07 *****




LÄNSSTYRELSEN
VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

Socialenheten
   ****                        Socialnämnden
Socialkonsulent
   ****                       462 85 Vanersborg



Tillsyn enligt 13 kap 2 § socialtjänstlagen

Beslut
Länsstyrelsen har vid granskningen funnit brister i handläggningen.

Länsstyrelsen riktar kritik för att nämnden brustit i att lämna information till den gode mannen samt för att ha fördröjt utlämnande av allmän handling.

Länsstyrelsen avslutar ärendet.

Länsstyrelsens handläggning
2008-01-14   inkom klagomål från **** avseende nämndens handläggning.
2008-01-21   underrättades **** om att Länsstyrelsen inlett tillsyn i ärendet.
2008-01-21   begärde Länsstyrelsen yttrande från socialnämnden.
2008-02-27   inkom socialnämndens yttrande.
2008-02-27   gavs **** möjlighet att inkomma med synpunkter på nämndens yttrande.
2008-03-06   inkom **** med synpunkter på nämndens yttrande.
2008-03-19   inkom **** med ytterligare uppgifter i ärendet.
2008-03-25   inkom **** med dokument som berör hans uppdrag som god man.

Klagomålen berör många aspekter och händelser. Länsstyrelsen har i tillsynen fokuserat på vad Länsstyrelsen anser vara de centrala områdena.

Klagomålen
**** är sedan 2004-06-18 förordnad som god man för ********
****har kommit till Sverige som ensam-
kommande flyktingbam.

Nämnden har inte informerat om misstänkt barnmisshandel. **** kritiserar att han inte informerades om att socialnämnden 2007-08-17 fick information från behandlingshemmet **** om att ****misstänktes ha fått en örfil av sin familjehemsmamma. **** fick veta detta först 2007-11-29 av personal vid bamhemmet ****.
**** ifrågasätter varför nämnden inte redovisade till Länsrätten ~ det finns uppgifter om att ****tidigare har ringt polis och sökt sig till grannar, uppgifter som sedan inte kunnat beläggas eller som ****har tagit tillbaka.

Utlämnande av allmän handling
**** uppger att han fick vänta 18 dagar innan nämnden lämnade honom den handling han hade begärt; nämndens polisanmälan av brottsmisstanke mot familjehemsmamman.

Nämndens uppgift till Länsrätten
**** ifrågasätter varför socialnämnden skrev till Länsrätten att
**** saknar vårdnadshavare i Sverige.

Tillgänglighet
**** kritiserar nämnden för att han inte blev kontaktad i samband med att ****omhändertogs enligt LVU. Han befann sig utomlands men hade lämnat sitt telefonnummer på socialsekreterare **** telefonsvarare.

Socialnämndens yttrande
Nämnden har inte informerat om misstänkt barnmisshandel Förvaltningsledningen skriver att situationen runt ****var mycket turbulent under lång tid. I en sådan situation är det särskilt viktigt att kontakten mellan förvaltningen och en god man fungerar på ett bra sätt. Förvaltningsledningen uppger att det inte finns någon exakt förklaring till varför nämnden inte redogjorde för just den händelsen som ledde till misstanke om barnmisshandel. Många händelser inträffade och socialtjänsten har inte informerat om alla detaljer kring placeringen. **** har under hela placeringstiden själv haft direktkontakt både med familjehemmet och **** och han har därigenom kunnat inhämta information.

En utredning som leder fram till ansökan om vård med stöd av LVU hos Länsrätten skall enligt 4 § 2 stycket LVU innehålla en redogörelse för den unges förhållanden, de omständigheter som utgör grund för att den unge behöver beredas vård, tidigare vidtagna åtgärder och den vård som socialnämnden avser att anordna. Den utredning som låg till grund för ansökan redogjorde inte för allt som **** gjort eller varit med om under de senaste åren utan handlade om bland annat om de omständigheter som gjorde att det blev aktuellt att ansöka om LVU-vård.

Utlämnande av allmän handling
Förvaltningsledningen ser särskilt allvarligt på att det tog 18 dagar innan **** fick ta del av polisanmälan. Socialtjänsten saknar förklaring till att ****, i egenskap av god man, fick vänta så länge innan han fick den handling han begärt. Nämnden beklagar att det inträffade. Samtliga sektionschefer har påmints av förvaltningsledningen om vad som gäller vid utlämnande av handlingar

Nämndens uppgift till Länsrätten
**** saknar vårdnadshavare i Sverige, därför har nämnden angivit detta. **** har förordnande som god man.

Tillgänglighet
Förvaltningen har som rutin att telefon skall kopplas bort. Frånvaroorsak och uppgift om när personal är anträffbar igen skall anges. Handläggaren hade vid detta tillfälle glömt av att koppla bort telefonen. Nämnden anser att det hade varit mer lämpligt att **** sökt barnsekreteraren eller dennes chef. Nämnden gjorde försök att nå **** på hans hemtelefonnummer samt talade in meddelande på hans telefonsvarare. Hans mobiltelefon gick ej heller att nå.

Länsstyrelsens bedömning
Avsaknad av information från nämnden avseende uppgift om misstänkt barnmisshandel.
Justitieombudsmannen, JO, har i ett beslut som refereras i JO:s ämbetsberättelse 1994/96 s 301 ingående behandlat flera frågor som rör familjehemsvården. JO pekade på i beslutet bland annat på de särskilda skyldigheter som nämnden hade enligt dåvarande 26 § SoL, vilka motsvaras av 6 kap 1 § i den nu gällande SoL. Enligt bestämmelsen skall nämnden fortlöpande hålla kontakt med barnets föräldrar (eller dess företrädare).

1 förarbeten till lagen om god man för ensamkommande barn, prop
2005/05:136 s 28-30, framgår att den gode mannen har vidsträckta befogenheter och skall träda in i både vårdnadshavarens och förmyndarens ställe. Gode mannen ska i vårdnadshavares och förmyndares ställe ansvara för barnets personliga förhållanden och sköta dess angelägenheter. Gode mannen har rätt och skyldighet att bestämma i alla frågor som rör barnets angelägenheter, personliga såväl som ekonomiska och rättsliga. Däremot ingår det inte i uppdraget att sköta den dagliga omvårdnaden eller tillsynen av barnet. Gode mannen har heller ingen försörjningsskyldighet gentemot barnet. Kammarrätten i Göteborg, mål nr 970-06 skriver att den gode mannen har samma befogenheter som i allmänhet tillkommer en vårdnadshavare.

Av detta följer att nämnden har en skyldighet att informera den som har förordnande som god man, om uppgifter som är av särskild vikt. En anmälan om misstänkt barnmisshandel är givetvis en sådan information som skall delges den gode mannen. Nämnden skriver att den medger att det brustit i informationsöverföringen till den gode mannen, men att **** själv kunnat inhämta information via direktkontakt med familjehemmet och behandlingshemmet ****. Länsstyrelsen anser inte att gode män skall förväntas fråga familjehem eller behandlingshem om familjehemmet slagit barnet. Länsstyrelsen kritiserar nämndens bristande information till den gode mannen om att det fanns misstankar om att **** hade blivit slagen i familjehemmet.

Uppgifter från ****
Länsrätten behöver ett allsidigt underlag för att kunna fatta ett självständigt beslut. Länsstyrelsen anser generellt att det i en ansökan om LVU-vård skall redovisas både de omständigheter som nämnden anser talar för respektive emot nämndens hypotes. Detta tillsammans med en bedömning av nämnden om vad som är mest sannolikt utifrån kända fakta kännetecknar en god barnavårdsutredning. Länsstyrelsen lämnar frågan med denna synpunkt då det är parterna, dess ombud och förvaltningsdomstolen som har att kritiskt pröva dokumentationen och argumenteringen vid förhandlingen.

Utlämnande av allmän handling
Bestämmelser om utlämnande av allmänna handlingar finns bland annat i 2 kap. tryckfrihetsförordningen (TF) och sekretesslagen (1980:100). Enligt 2 kap.! 2 § TF skall allmän handling, som får lämnas ut, på begäran genast eller så fort det är möjligt tillhandahållas den som önskar ta del av handlingen. Av 2 kap 13 § TF följer att den som vill ta del av en allmän handling också har rätt att mot avgift få en avskrift eller en kopia av handlingen. Rätten att ta del av de uppgifter som finns i handlingarna gäller med de begränsningar som följer av sekretesslagen. Dessa bestämmelser hindrar dock inte en part i ett mål att i princip ta del av samtliga handlingar. Begäran om utfående av allmänna handlingar skall enligt 2 kap. 13 § andra stycket TF behandlas skyndsamt. Inte heller resursbrist får föranleda att en myndighet underlåter att tillgodose sökandens önskan om att få ut en kopia av en allmän handling. En annan sak är att en viss fördröjning vid utlämnandet får anses godtagbar när det är fråga om ett omfattande material som skall kopieras.

Av uppgifterna framgår att det tog arton dagar innan nämnden delgav **** den dokumentation han begärt i ärendet. Ett så långt dröjsmål är givetvis inte godtagbart inte ens om det rör sig om ett omfattande material. Länsstyrelsen kan inte finna annat än att ****s grundlagsfästa rätt att skyndsamt få kopior av de aktuella handlingarna härigenom satts åsido. För detta kan nämnden inte undgå kritik.

Nämndens uppgift till Länsrätten
Nämnden skrev i dokument 2007-11-05 (beslut om 6 § LVU) att **** saknar vårdnadshavare i Sverige och med anledning av det finns det inte möjlighet för socialtjänsten att få ett samtycke till omplacering enligt SoL. Länsstyrelsen finner denna skrivning anmärkningsvärd då nämnden vid kontakt med Länsstyrelsen fått information om att **** gode man har befogenhet att ta ställning i frågan och att eventuellt lämna ett samtycke till att omplacera **** med stöd av SoL. Länsstyrelsen påpekar att nämnden skulle ha uppgivit att skälet till att bestämmelser i LVU behövde användas var att nämnden inte lyckats nå ****s gode man.

Tillgänglighet
Myndigheter skall uppfylla högt ställda krav på tillgänglighet och tillmötesgående. Informationstekniken är ett centralt redskap när det gäller att utveckla service. Länsstyrelsen konstaterar att det begåtts en avvikelse från

nämndens rutiner, då handläggaren inte talat in ett frånvaromeddelande. Avvikelsen fick i detta ärende allvarliga konsekvenser då barnets gode man inte kunde nås i samband med ett omhändertagande enligt LVU. Länsstyrelsen finner inte skäl att kritisera nämnden för detta, då det enligt Länsstyrelsen inte fanns något uppsåt att begränsa tillgängligheten utan att det sannolikt berodde på ett tillfälligt slarv.



Kopia till:
****