Artiklar om det här fallet
"The Baby Snatchers: The Case of "G" finns i NKMR:s engelska sektion "Articles" sedan den 30 januari 2008. De första artiklarna försvann från Daily Mails hemsida, men jag har fått tillstånd att publicera dem på NKMR:s hemsida.
Jag har också gjort två inlägg - den 1 februari (publicerat) och den 19 februari 2008 (ej publicerat) - på Daily Mails hemsida. Inläggen återges i artikelsamlingen på NKMR:s hemsida.
Det här har jag väntat på ska avslöjas för sveriges del. Den här pusselbiten finns sannolikt med i ett system som redan ger lika stora inkomster som narkotikahandeln.
Bonussystemet för adoptioner finns både i USA och i England. Systemet är inte lika uttalat i Sverige, men jag vill påminna om
NKMR:s remissyttrande ang. SOU 2000:77 - Omhändertagen NKMR:s remissyttrande där ensamutredaren föreslog tvångsadoption av barn som har varit omhändertagna i mer än tre år.
Ove Svidén, ordf. i World Peace Foundation har uppmärksammat hur kommunerna tjänar stora pengar på omhändertagandefall och hur kvarhållande av de drabbade i systemet ger stor utdelning för kommunerna. Se
Kommunernas lönsamma människohandel: Tre Exempel. Se också
SYSTEMFELET i Landet Lagom Att tvångsomhändertagande och fosterhemsplacering av barn är en lukrativ business påpekades av Siv Westerberg i hennes drygt 12 år gamla artikel
Fosterbarn som god butik och av Anita Ankarcrona i hennes också drygt 12 år gamla artikel
Många omhändertagna barn i motbjudande geschäft. I november 2006 publicerade tidskriften Fokus artikeln
Utsatta barn har blivit miljardindustri och i förra veckan publicerade jag Tina Lundbergs artikel
Vad gör vi med ungdomarna.
Samtliga dessa artiklar visar på penningintresset - inte "barnens bästa" som de så gärna vill påskina - i omhändertagandeindustrin.
