Författare Ämne: Kvinnojourer är ingen myndighet men jag vill ändå,,,,,  (läst 3535 gånger)

Claudio

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 2
  • Karma: 0
    • Visa profil
Kvinnojourer är ingen myndighet men jag vill ändå,,,,,
« skrivet: 22 februari 2008, 14:55:10 PM »
Kvinnojourer är ingen myndighet men jag vill ändå,,,,, dela med mig av de erfarenheter jag tidigare har upplevt.

För några år sedan så blev jag alvarligt hotad några gånger samt att jag tvingades fly från våldshandling vid något tillfälle.

Sista gången som jag hotades på samma grundbegrepp skedde under oktober 2007, inne på mitt lokala bankkontor där jag är känd inför bankjurister och flertalet banktjänstemän, jag hade just avslutat mitt arbete i Oslo därtill att jag inte hade varit ute något i min folkbokförda ort på ca 3 års tid så blev jag praktiskt taget nedtacklad inne i bankens väntsal med ett belopp kontanter i den ena handen och i skyddstagande ställning med den andra handen.

Han gick efter mig när jag försökte att undvika honom inne på banken och sa flera gånger att jag skulle passa på med att flytta från staden medans jag kunde göra det, det slutade med att bankpersonalen tog mig till ett konferensrum och avvisade mannen från bankens lokaler, väl efter mitt ärende så ombads jag att gå ut bakvägen eftersom han väntade på mig vid huvudentrén.

Säkerhetschefen är informerad om saken, flertal banktjänstemän som kom till min undsättning som kan bevittna upploppet inne på banken, dessutom så är det videoupptaget på bankens interna övervakningskameror, jag gör således en polisanmälan om saken några dagar senare och efter ca 2 veckor så underrättas jag om att förundersökningen läggs ner i brist på bevis,,,, jo faktiskt så skrev polisen,, att brott inte kunde styrkas trots den inledande raden i polisanmälan som motsade polisens motivering, jag överklagar och polisens beslut står fast i beslutet fr åklagaren helt utan motivering.

Mannen som attackerade är känd för mig sedan ett tillfälle från 2004 då han skulle tillfoga mig någon form av kroppsskada med en stållina, kedja eller kanske bara ett rep, jag kommer inte ihåg så noga.

Mannen har 13 eller 14 belastningspunkter i brottsregistret varav att ca hälften är utförda under heroinrus, den enda sammanknutna länk till mig är att min förra detta partner. Hon var tidigare i äktenskap med en läkarutbildad man, samt ett gemensamt barn med honom, under vårt förhållande så förekom det en kopiös mängd av receptbelagd smärtstillande läkemedel, vissa i likheter med morfinpreparat, hon konsumerade dessa läkemedel flera gånger dagligen under alla dagens tider.

När jag inte kunde förse henne med mina smärtlindrande receptbelagda läkemedel längre så uppstod antagligen kontakten med denne man som senare hotat mig, en annan man som senare hotade mig 2005 har blivit avrättad i Skåne av den krets som han gjorde affärer med.

Jag tog kontakt med diverse mansjourer,, men de enda de kunde bistå med var mäns våld mot kvinnor och att det kunde inträffa omvända partsroller fick en man finna sig i sades det, jag sökte mig till närbelägna kvinnojourer för råd om min situation men de trodde att jag spånade efter någon kvinna som sökt skydd där blev jag avvisad bestämt och tvärt, till slut tog jag kontakt med ortens kvinnojour, där blev jag väl mottagen och hade en långvarig kontakt med stöd från denna grupp.
Jag tvingades till psykvård för min rädsla och var skotträdd för minsta oförväntade ljud i min närhet men på psyket så spårade de in sig på om jag hade förföljelsemani och dylikt.

Nej men vad jag ville ha sagt med detta så finns det kvinnojourer som inte är mansfientliga och utgår från den drabbades skildring av händelsen.

Ett år efter separationen går min förra ex med i kvinnojouren, söker 3 besöksförbud med avslag på samtliga(den sista var fr april 2007), vi har inte haft ngn kontakt sedan 2004, sedan gör hon en anmälan på mig 2005 för grov kvinnofridskränkning, med 5 olika brottgärningar detta ledde till åtal under ett och en helt annan brottsrubricering än vad som jag har varit till för förundersökning av polisanmälan som inkommer på min födelsedag ca 1 år efter separationen.

2008 faller domslutet av åtalet, jag frias från misstanke om brott och nämnden finner målsägandens historia som överdriven samt att vissa självklara frågor för en fällande dom mot mig kunde hon inte besvara på ett sanningsenligt vis.

Visst jag e nu enhälligt fri från misstanke om brott men det har kostat mig en hel del under alla dessa år som gått och är även en bidragande del till att jag förlorade jobbet pga min frånvaro.

Vem ska så för kostnaderna till en falsk tillvitelse? Jag gör ingen polisanmälan, brott kan ju ändå aldrig styrkas, och alla de förtalen som hon utdelade mot mig ligger kvar och gror i hennes nuvarande umgängeskrets,,,,

Va fan gör mansjouren egentligen? Mäns våld mot kvinnor?

Och de män som blir offer av myndigheternas agerande genom kvinnors falska tillvitelse, ja det händer inte ofta men när det väl händer så talas det inget om när män blir utsatta av sina förra detta ex, vare sig på ngn mansjour el åtgärd vid ngn myndighet, så tack för att de finns ngra goda kvinnoorganisationer som man kan vända sig till…..

Finns det ngt forum här på siten där man kan ställa knepiga juridiska frågor, eller vem ställer man frågan till om man undrar ngt över förvaltningslagen?? Tackar för svar…

Utan att gå in i detalj så undrar jag om ngn vet hur man går till väga för att få omvända bevisbördor inom förvaltningsdomstolen, de vill säja att saken bör prövas av en allmän domstol där sakbeslutet skall bevisa om att det är den enskilde som gjort sig skyldig till ett sådant beslut som är taget från en myndighet…..?..?
Clauide

susanna svensson

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 280
  • Karma: 0
    • Visa profil
Kvinnojourer är ingen myndighet men jag vill ändå,,,,,
« Svar #1 skrivet: 22 februari 2008, 19:50:44 PM »
Du verkar ha hamnat i en jobbig situation. Det är klart att du ska anmäla kvinnan. Det är lika nödvändigt att män som råkar ut för "kvinnans sätt att våldta" genom att falskanmäla anmäler som att det är för kvinnor som verkligen har blivit våldtagna att anmäla.

Syrfa vidare till antifeministiska samfundet, där finns män som råkat ut för liknande saker som dig

Avos

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 1242
  • Karma: 0
    • Visa profil
    • Ett Annat Sverige
Re: Kvinnojourer är ingen myndighet men jag vill ändå,,,,,
« Svar #2 skrivet: 23 februari 2008, 08:38:36 AM »
Jag har varit utsatt för liknande händelser då jag var gift med en våldsam kvinna. Psykiatrin ville inte hjälpa mig, minst av allt ville sociala hjälpa mig, de var bara intresserade av att stjäla barnen. Provade att gå till polisen, som hänvisade mig till sociala. Tillslut kontaktade jag kvinnojouren, eftersom min fd fru slogs i perioder på mellan tre till åtta månader, och jag orkade helt enkelt inte. Kvinnojouren avvisade mig, då den var en kvinnojour. Strax innan jag skilde mig, så vände jag mig till polisen återigen, de ville inte hjälpa till av samma skäl som förut,men jag lyckades tjata mig till att äldsta sonen och jag skulle få övernatta på häktet. När vi kom dit blev vi ovänligt bemötta, och sedan utkörda. Övernattade i bilen, på vintern. Sedan skilde jag mig, och då fick sociala tillfälle att försöka stjäla barnen. Det lyckades dock inte. Vi var en av de få som klarade oss.
Denna person har av myndigheterna berövats sina rättigheter, och skriver därför mot sin vilja anonymt.Att skriva anonymt skadar de mänskliga rättigheterna och skyddar de som angriper rättigheterna