Anledningen till att du vill få andra på det här forumet att tycka att det är meningslöst att diskutera med mig är att du ser mig som någon form av hot.
Jag kan iofs välja att göra så , men om man läser lite längre ned i det här brevet så talar du ju om det själv. Eller hur bondkomikern ?
Hittills har det här forumet varit en lite fin "hemlig klubb" för invärtes beundran som vältrar sig i sin och andras olycka och kommer hit för att få mer vatten på sin kvarn (nej, du är inget undantag). Jag måste vara en av de första som faktiskt har ifrågasatt era motiv och er världsbild, och det gör dig djävligt obekväm, jag har märkt det ju längre vi har diskuterat. Hade du känt dig säker på dina argument så hade du inte gått in med en så aggressiv approach och mött mig med förolämpningar oavsett vad jag än säger.
Din senaste attack har jag skrivit ut och lagt in i samlingen så att jag har något att muntra upp mig med en regnig dag. Du tror kanske att jag sitter och blir lite ledsen, men det är faktiskt tvärtom. Fortsätt gärna, jag lägger dina agressioner i min snabbt växande samling!
wow, den dokumenterande typen..Mina inlägg här på nkmr blir förevigade..
Något som däremot inte är speciellt kul är att du aldrig kommer att bli av med din bitterhet, och det beklagar jag verkligen! Du har blivit sviken, visst, men du har också valt att ställa dig utanför systemet som bestämmer över dig, och som dessutom är ditt levebröd. Ditt mål är att ta kål på hela organisationen runt socialstyrelsen, lycka till med det! Det är ett väletablerat system, och om du skulle ge dig in med din icke alltför charmiga personlighet så skulle det antagligen ses som något i stil med sabotage vilket skulle knuffa dig ännu ett steg utanför samhället.
Hur mycket du än vill så kommer NKMR aldrig att lyckas ändra på någonting. Ni kommer som jag skrev i ett tidigare inlägg sitta och tjata om att samhället är ruttet i all evighet, och runt om er kommer människor se möjligheter att förändra och göra något åt det som är fel med en positiv approach och rakt motsatt sätt att arbeta på. NKMR kommer inte att vara med på det tåget. Varför? För att 1) Ni har helt fel metoder, och 2) för att media och resten av samhället skrattar åt er! Det är sant! När någon nämner NKMR i olika sammanhang dras det på läpparna och folk skakar lite lätt på huvet och byter ämne till något som är intressant istället. När jag läser om er i media så får jag uppfattningen att ni är "en lite rolig grupp rättshaverister". Lite samma grej som när scientologerna säger att dom ska "ta över världen". "Jaja, låt dom försöka...".
Det sorgligaste är nog ändå att du inte vill vara där du är. Varför skulle du sitta här och gnälla dagarna i ända om du var nöjd? Min gissning är att din bitterhet grundar sig i att du egentligen vill ha det det jobbet du drömde om när du läste på universitetet, den där fina bilen, villan, den årliga resan, men vad har du istället? En massa ångest och ett hus utan el och vatten i skogen där ingen kan höra dig skrika om hur orättvist livet har varit mot dig.
LÃ¥ter ju som en kanontillvaro! Grattis!
Jag måste nog göra dig besviken vad gäller eventuell olycka och otillfredställelse. Jag bor på världens vackraste plats, mitt i en jättestor skog, och har djuren på tomten. Jag bor utan vatten, avlopp och el, därför att jag vill fixa allt själv. Detta hus på 50 m2 är en plats som jag vill leva på , och jag kan inte sova någon annan stans. Om jag fick välja vad jag ville ha i livet, oavsett vad det kostade, skulle jag inte välja något annat än vad jag redan har ! Vattnet ska jag fixa det är det sista ,när det tinar upp, men jag vill att allt ska vara mina egna lösningar. Jag har renoverat huset två gånger, och elsystemet har jag dragit själv ( det är 12 volt )
Jag vill bli småbrukare, och leva med naturen.Iofs är jag lite väl gammal, men jag har ju barn som snart är stora. Jag har haft sjukbidrag sedan 1982, har sagt upp det tre gånger, och det verkar inte som att jag kan återvända till arbetsmarknaden nu när jag är 52 år. Därför ska min fru och jag försöka skaffa oss ett småföretag.
Beträffande ditt avstånd till nkmr och de offer som socialförvaltning och psykiatri skapat, så tycker jag att du ganska bra har förklarat din inställning: du bluffar, låtsas att du inte vet, och slingrar dig. Du har redan förklarat att du inte funnit ett enda fall här, som du tyckt vara något att bry sig om. Sedan förklarar du att de som huserar här är rättshaverister, trots att vi lever i en havererad rättstat. Frågan är vad du ska placera de jurister som leder nkmr ? Är de också missnöjda rättshaverister ?
