Författare Ämne: Ondskan  (läst 16913 gånger)

Avos

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 1242
  • Karma: 0
    • Visa profil
    • Ett Annat Sverige
Ondskan
« skrivet: 22 december 2007, 17:25:57 PM »
Varför finns ondskan ?Vad tjänar den till ?

Förtryck bygger på överrumpling, kan man säga. Någon vill chocka någon annan, slå ut någon annan. Då frågar man sig just dessa frågor, när man blivit chockad. Stjäla deras oskuld, visa dem, att en makt som sätter sig upp mot Gud, det sunda och goda, fräckt, framträder öppet.De världsliga lärorna lär oss att alla människans handlingar bygger innerst inne på öppna eller förklädda intressen. Man syftar då på klassintressen, ekonomiska intressen, könsroller , nationalism etc.

När sedan resonemanget går vidare, och man försöker förklara nazismen som orsakad av "intressen", så brukar resonemanget spricka. Vad är det för intressen och behov som behöver tillverka tvål och lampskärmar av oskyldiga människor ?

Nej, där räcker det inte. De profana lärorna vill inte kännas vid begrepp som ont och gott. "det där är bara sagor" säger man då. Men hur kan denna världen förklaras, som att det bara innerst inne är vanliga intressen och profana motiv och behov som driver människor till bestialiska handlingar ?

"Sjukt" säger de ibland. "Nazismen är sjuk". Ibland måste man ta till mycket orimliga hypoteser för att förklara bort ondskan. Kan miljoner människor samtidigt ha varit sinnessjuka ? Det KAN inte vara så att det verkligen finns gott och ont: då faller korthuset samman: För gott och ont kan inte vara skapat av människan. Om det finns gott och ont, så är det beviset på att det finns krafter utanför människan. Dvs Gud. För människan är inte god, och den som är ond, står inte under inflytande av sin egen personlighet, utan under inflytande av det onda.

När allt går lätt , så blir man dum. Den som bara vill välja den lättaste vägen i livet, kommer förr eller senare under inflytande under ondskan. Successivt så kommer personen i fråga att försvagas moraliskt. Möjligheten att fatta självständiga val minskas, eftersom alltfler situationer innebär "omöjliga" val för den moraliskt allt svagare.

Människans föds inte med sina goda sidor. De måste dyrt köpas. Vi köper oss nådens tid, för att under vår levnad hinna med att korrigera våra dåliga sidor. Genom att lida, så köper vi mer tid, för att hinna färdigt detta salighets-arbete under vår korta livstid.

Den som väljer den breda, lätta vägen, går i motsatt riktning. Han förlorar tid, slösar bort sin tid. Han förlorar sin motstånds-kraft, och går långsamt in i syndens fälla, där det bara går att gå längre in, och blir svårare att vända tillbaka , ju längre in man gått.

Ett japanskt träsnitt av en ond mask, med förvridna hatiska drag visar hur ansträngande det är att vara ond. Att alltid anfalla, att vara livets fiende. Att även vara sin egen fiende. Fiende till det som den onda människan egentligen borde ha blivit. Allt leva i ständig anspänning.

Ondskan är enkel, men ändå ofattbar. Vi kan inte förstå den, eftersom vi vanligen har en helt annan inriktning i våra liv. Våra resor på livets väg går åt olika håll. Svår ondska yttrar sig för normala människor som obegripliga absurditeter.

Ondskans enkelhet, består i att den vredgade innehavarens sökande efter allt enklare vägar i livet, och att allt slutat därvid att Gud gjort den onda människan dum för sanningen. När den onde ska göra något, blir handlingarna förstås onda, vilket egentligen kan sägas vara inkompetenta, och destruktiva.

Det demoniska i ondskan, kommer inte från människan själv. Vi har dess frö inom oss. Vem ska vilja odla det ?

Ett barn lär sig att laga sina leksaker. 8 år tog det att förstå att man ska laga, inte förstöra. Att bli läkare lär man sig på 7 år.Förstöra leksaker vet alla på ett medfött vis hur man bär sig åt för att slå sönder dem. Det tog åtta år att lära sig laga leksakerna, istället för att slå sönder dem. Att vakna upp, och förstå att inte vara skadlig, utan lära sig ett milt sinnelag, och tålmodigt lösa problem.

Alla vet ju hur man gör när man häller ut vatten ur en flaska. Det är en "kompentens" som vi alla har med oss. Alla vet hur man gör när man förstör.

Men ingen vet hur man gör för att få vattnet man hällde ut på marken ur flaskan, tillbaka in i flaskan ! Detta kallas entropi. Människan är bra på att förstöra ! Den ondes utveckling stannar vid denna enkla och snabba kunskap. Den ondes andliga kompentens förstörs, och slutligen är det bara denna medfödda "kompetens" som återstår. Det onda fröet har fått näring, och börjat växa.

Det är detta ondskan handlar om. Entropi och förstörelse har vi runt omkring oss i en förgänglig värld. Men ondskan är ett entropiskt raseri av förstörelse, och inte bara det: det är en onskefull kraft, som inte kommer från människan själv.

Kan människan hälla vattnet som runnit ut i marken tillbaka in i flaskan ? Dvs kan människan göra goda gärningar ?. Inte människan i sig, men Gud kan göra de goda gärningarna genom människan. En god gärning är så svår att utföra, att människan själv inte kan genomföra dem.Gud kan motverka eller upphäva entropin. Människan kan bara vara Guds verktyg på jorden.Den människa som inte vill vara Guds verktyg, kommer att bli försvagad.

Vi kan se ondskans demoniska ansikte titta fram då och då. Den japanska ondskefulla masken.De flesta blir då så förfärade att de försöker förklara bort vad de har sett.
Denna person har av myndigheterna berövats sina rättigheter, och skriver därför mot sin vilja anonymt.Att skriva anonymt skadar de mänskliga rättigheterna och skyddar de som angriper rättigheterna

cicci

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 174
  • Karma: 0
    • Visa profil
Ondskan
« Svar #1 skrivet: 26 december 2007, 00:55:44 AM »
vilken underbar skrivelse1

Avos

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 1242
  • Karma: 0
    • Visa profil
    • Ett Annat Sverige
Ondskan
« Svar #2 skrivet: 26 december 2007, 16:11:28 PM »
Citat från: "cicci"
vilken underbar skrivelse1


Kul att du gillade den. tänkte posta olika exempel på ondska här, om någon annan har några andra exempel, vore de intressanta att läsa.LVU-ärendena saknar knappast exempel på de värsta kategorierna av ondska.
Denna person har av myndigheterna berövats sina rättigheter, och skriver därför mot sin vilja anonymt.Att skriva anonymt skadar de mänskliga rättigheterna och skyddar de som angriper rättigheterna

Avos

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 1242
  • Karma: 0
    • Visa profil
    • Ett Annat Sverige
Ondskan
« Svar #3 skrivet: 26 december 2007, 16:13:21 PM »
Min farfar Albert var född på 1800-talet. Han råkade ut för något hemskt,som han aldrig glömde ens på sin dödsbädd.

Han far Anton, kallad Vit-anton, därför att han faktiskt hette Vit i efternamn samt var vithårig, var Laestadianpredikant. För er som bor södorut kan jag säga att Laestadianer är samma som Scaurtauaner ungefär. En mycket sträng religiös sekt, som förbjuder avbildningar av levande, konst och prydnadsföremål i hemmet. Inte ens gardiner tilläts.

Anton umgicks med sin kompis Petter, som också var Laestadianpredikant. Petter var svarthårig och hade en stor slokhatt. Naturligtvis hade byborna i Töre mycket roligt åt detta, och de fick heta Vit-Anton och Svarte-Petter.

En kväll när Petter var hemma hos Anton, vilket ju var nästan varje kväll, så kom min farfar på ett kul skämt. Petter hade just rökt färdigt och börjat prata, och lagt ifrån sig pipan. Albert smög fram, tog pipan och stoppade den med krut.

Sedan smög han bakom dörren och väntade..

När Petter till slut pratat färdigt tog han åter pipan och tände på. FOOSH!! en svart rök-kvast stod rakt upp i ansiktet under slokhatten, där två små vita ögon plirade i ett svart ansikte på Svarte-Petter.

Albert höll på att skratta ned sig. Ingen skrattade.

Anton kallade på landsfiskalen, och bad honom hämta hans 8 årige son. ALbert sattes på en trilla bakfram med handbojor och fördes till landsfiskalens hus. Det blev rättegång,och hans far och Petter vittnade mot honom. Det var skrik, gråt och förtvivlan, mot den onda och hårdhjärtade religionens företrädare. EFter detta skulle ingen längre skoja om Vit-Anton och Svarte-Petter.

Min farfar Albert dömdes till 6 års ungdomsfängelse på uppfostringsanstaltens Johannesberg i Kalix. Han fick sitta där tillsammans med de som var två huvuden längre än honom. Mördare, sexbrottslingar och sjuka ungdomar.

När farfar kom ut hatade han religionen. När hans far blev gammal och farfar tog över gården, så samlade farfar ihop alla gamla träbiblar och körde dem på bränngropen. Hela sitt liv kom han att hata präster.

Hans far som flyttat ut i bagarstugan, fick ett ovanligt och humoristiskt straff när sonen Albert växte upp.

Albert gick med i kommunistpartiet, och lät bygga folkets hus hemma på gårdsplanen, så att Anton fick utsikt mot folkets hus. Runt bagarstugan låg folk med varandra i buskarna efter danserna. Anton kunde inte göra någonting. Alberts söner blev jazzmusiker, vilket knappast gjorde Anton mer glad.

Vid samma tid som när Anton dog, gick farfar ur kommunistpartiet.
Han hade fått lida mycket, de hade försökt sätta honom i internetingsläger, men han flydde och levde i skogen fem år.

Farfar var känd som en kraftkarl, som myndigheterna inte vågade sig på. När landsfiskalen ville komma in och inspektera ordningen på folkets hus, blev farfar ursinnig, och tog honom i kragen, och kastade ut honom med en sådan fart, att han i ilskan slet av dörrhandtaget, och bröt foten när han sparkade honom i ändan från bron. Så går det när man inte är snäll...

När vi läste i tidningen om en 78 årig pensionär i Töre som övermannat två rånare, ringde vi direkt till farafar, för det kunde bara varit en person som kunnat göra så. Den ena rånaren hade han slitit bössan ur händerna och kastat ut genom dörren, den andra hade han tagit från yxan och kastat ut genom fönstret..

Men varje gång han började tala om vad som hände honom då hans far satte honom på uppfostrings-anstalt började han gråta.

Sista gången jag hälsade på honom låg han för döden på kalix lassarett. Han började återigen tala om detta han aldrig kunde glömma, och grät. "Hur kunde han vara ett sån't jävla svin" var de sista orden jag hörde av honom innan vi gick.
Denna person har av myndigheterna berövats sina rättigheter, och skriver därför mot sin vilja anonymt.Att skriva anonymt skadar de mänskliga rättigheterna och skyddar de som angriper rättigheterna

Avos

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 1242
  • Karma: 0
    • Visa profil
    • Ett Annat Sverige
Ondskan
« Svar #4 skrivet: 26 december 2007, 16:14:53 PM »
Mitt andliga föredöme, en pastor från byn där jag bor som hade varit alkoholist tidigare, var en person som gav starkt intryck på mig. När han talade till mig var det som att han talade rakt in i huvudet. Jag umgicks med hans son som var vild och galen i tonåren. Jag satt där ofta och läste en vacker illustrerad Divina Commedia. Jag var mycket fänglsad av detta. Jag har inga bestämda minnen av att han talade om bibeln med mig. Säkert gjorde han det, men det han talade med mig om var vad som skulle bli med mig i framtiden, vad som var faror och vad som var förhoppningar. Det är väl inte kristendom ?

Han hade varit med om en fruktansvärd sak. En gång när han var på väg till Gudstjänst i by-kapellet, så körde han på en kvinna som var på väg till hans Gudstjänst. Hon dog i hans armar. En barndoms-vän och församlings-medlem. Polisen kom och tog honom till förhör. Han nästan dog av sorg och vanmakt och förtvivlan. Nu såg hans liv ut så att han skulle vara själa-vårdare åt hennes släktingar, bybor som alla kände honom. Han skulle åka till kapellet på den väg där han kört ihjäl kvinnan, till kapellet för att predika för hennes släktingar och deras gemensamma vänner.

Ibland säger man att det man råkat ut för är det värsta som kunnat hända, men det är då vanligen bara det NÄST värsta som kan hända. Man kan tycka att det här borde gjort att varje hederlig människa hade gett upp. Församlingen hade bett för honom, det var fruktansvärt, en sådan tragedi och kaos.

Men det enkla, som var det värsta, var att sluta som pastor, slippa se vägen där han kört ihjäl henne, återgå till spriten, och förlora sig själv, och förtroendet från sin församling. Han valde det näst värsta: att stanna kvar.
När man talade med honom och han kom att tänka på detta, så såg det ut som att han fick gallstensanfall, han bara skrek till. Jag sade åt honom "är det så där att vara kristen?" , " -Ja vänta så får du se !".

Detta berättar jag därför att det egentligen inte har någonting att göra med kristendomen, kristendomen ska ju befria oss från allt sån´t här. Kanske i bästa fall ge oss någon lättare uppgift, som exempelvis få i uppgift att kunna ge folk råd om det är bättre att stiga in i kyrkan med vänster fot först, eller höger fot först..
Denna person har av myndigheterna berövats sina rättigheter, och skriver därför mot sin vilja anonymt.Att skriva anonymt skadar de mänskliga rättigheterna och skyddar de som angriper rättigheterna

Avos

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 1242
  • Karma: 0
    • Visa profil
    • Ett Annat Sverige
Ondskan
« Svar #5 skrivet: 26 december 2007, 16:16:59 PM »
Problemet är att folk är rädd för mig. Så sade i alla fall en psykolog till mig en gång. De är rädda för den ondska som jag ständigt är förföljd av, de är rädda för att höra om de fasansfulla händelser jag varit med om, och att de ska drabba dem själva.

Senast jag var på EFS så var frälsis där. Jag satte mig bland dem, gillar dem därför att där finns många lugg-slitna typer som kan förstå hur jag tänker. Jag satte mig ned bland dem och sa " kul att se er här", då reste sig hela bordet upp och gick.
Denna person har av myndigheterna berövats sina rättigheter, och skriver därför mot sin vilja anonymt.Att skriva anonymt skadar de mänskliga rättigheterna och skyddar de som angriper rättigheterna

Avos

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 1242
  • Karma: 0
    • Visa profil
    • Ett Annat Sverige
Ondskan
« Svar #6 skrivet: 26 december 2007, 16:17:47 PM »
Min kompis från Marocko lider av fibromyalgi efter en olycka. Det tar ont att ha kläder på sig, täcket skaver, det tar ont att stå, ligga, gå, sitta. Han är trött efter att bara ha varit uppe några timmar. Han lider av främlingskapet i Sverige, då han inte hör hemma här, och talar ofta om vanor han möter som han avskyr i det tysta. På samma sätt känner han sig främmande i Frankrike där han bodde ganska länge. Han provade åka hem, men kom tillbaka efter två veckor, då han inte stod ut med skrikandet om Gud i tv, radio och annorstädes, då han har ont, och inte är speciellt mottaglig för detta. Idag har han gjort som jag, blivit åtsidotagen och flyttat tio mil från staden ut på landet i ett litet hus.
Denna person har av myndigheterna berövats sina rättigheter, och skriver därför mot sin vilja anonymt.Att skriva anonymt skadar de mänskliga rättigheterna och skyddar de som angriper rättigheterna

Avos

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 1242
  • Karma: 0
    • Visa profil
    • Ett Annat Sverige
Ondskan och prövningarna
« Svar #7 skrivet: 26 december 2007, 21:17:33 PM »
Den här tråden handlar om ondskan. Naturligtvis menade jag inte att frälsis var ondskefulla då de nobbade mig, eller att olyckan  som drabbade pastorn var ondska etc. Detta är prövningar, men jag tycker ändå att de passar under den här rubriken, med denna kommentar som förklaring.
Denna person har av myndigheterna berövats sina rättigheter, och skriver därför mot sin vilja anonymt.Att skriva anonymt skadar de mänskliga rättigheterna och skyddar de som angriper rättigheterna

Avos

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 1242
  • Karma: 0
    • Visa profil
    • Ett Annat Sverige
Ondskan
« Svar #8 skrivet: 26 december 2007, 21:59:22 PM »
Jag arbetade på en båt en gång i min ungdom. När jag mönstrade på låg den i torr-docka i Göteborg. Jag råkade ut för en mycket obehaglig händelse där.Vi satt och diskuterade och det visade sig finnas en mycket obehaglig person på båten. Han var nazist. På den tiden var jag influerad av diverse socialistiska ideer, och när han fick veta detta, så rusade han helt plötsligt ut ur rummet. Alla blev mycket förvånade över hans reaktion, och skrattade. Vi hörde stök från andra ändan korridoren, och plötsligt hörde vi honom skrika ! "Vi har en kommunist på båten, kom slår vi ihjäl honom!". Han befann sig tydligen inne i min hytt, och rotade igenom min resväska.

Dagen efter stod jag vid relingen och tittade ut. Plötsligt kändes det om att någon tittade på mig, jag vände mig om, och där stod han. Han sade med stort lugn: "Jag tänkte kasta dig över relingen där du stod. Du verkar ju vara en ganska snäll kille, men du är kommunist, så jag kommer tyvärr att bli tvungen att döda dig. När vi kommer ut på öppet vatten kastar jag i dig". Jag skrattade, jag blev allvarlig, skrattade, blev allvarlig. Hur ska man förhålla sig ?

Nästa dag så stod vi vid den 10 meter djupa kätting-boxen och pratade. Plötsligt kom han och kastade sig över mig, och försökte kasta ned mig i kätting-boxen. De andra stoppade försöket.

Dagen efter passerade jag utanför mässen. Jag såg ett ansikte snabbt titta fram på däcket ovanför, jag gick vidare, när ett järn-klot på ca 8 kg kom susande ned mot mig en cm från huvudet. Han skrattade. Jag var nu helt bedövad, det gick inte att förstå hur man skulle reagera. Han visade inget hat mot mig, vi hade inte blivit ovänner, han säger att jag är snäll, han bara försöker döda mig hela tiden.Sinnet kan inte förstå sådant, vi är inte skapta för detta.

Nästa dag ligger jag och knackar rost på däcket under ett rör. Han kastar sig över mig med en rost-hammare, (samma som en ishacka, eller svets-hacka), och försöker slå den i skallen på mig. Vi brottas i ca 10 minuter när ett skrattande befäl skiljer oss åt. Jag var nu i chock, och det enda jag kände av detta var den utmattning som brottningsmatchen gett mig.

Jag var nu helt frånvarande, min kompis Stefan sade att jag såg konstig ut med stela ögon. Han ropade åt mig att jag befann mig i fara, och sade åt mig att jag omedelbart måste mönstra av. Jag skrattade bara. Stefan kallade på polisen. Polisen togs emot av kaptenen, som var släkt med denne nazist. Kaptenen och polisen stod och skrattade. Polisen frågade mig, men jag skrattade, kunde inte förstå vad saken handlade om.

Stefan vädjade till mig att mönstra av, nazisten hade skrutit om att det var snart "dags" för mig, eftersom vi skulle gå mot eftermiddagen. Jag övertalades om och om igen, och till slut gick jag och sade upp mig, strax innan avgång.

Jag glömde allt nästan omedelbart. Jag fick uppfattningen att jag hade drömt detta. Två år efteråt så hittade jag ett anställnings och arbetsgivar-intyg från M/S TUNADAL; då fick jag en chock, och förstod att jag inte hade drömt detta. För det var alldeles för overkligt för att sinnet skulle kunna fatta att han, utan någon orsak skulle vilja mörda mig, t o m säger att jag är snäll och trevlig, inte visade någon aggression. Jag kunde inte förstå att detta var verkligheten,det var för svårt.

Det här var mitt första möte med ondskan. Ondskans ansikte är leende, och ondskan har en slät panna. Det är bara när man söker bakom masken som man råkar ut för det fruktansvärda svaret när man utan att veta om det ondskan har blivit demaskerad.
__________________
Denna person har av myndigheterna berövats sina rättigheter, och skriver därför mot sin vilja anonymt.Att skriva anonymt skadar de mänskliga rättigheterna och skyddar de som angriper rättigheterna

cicci

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 174
  • Karma: 0
    • Visa profil
Ondskan
« Svar #9 skrivet: 27 december 2007, 00:28:29 AM »
Fantastiskt gripande berättelser! De berörde mig starkt men mer än så säger jag inte. Tack!

Avos

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 1242
  • Karma: 0
    • Visa profil
    • Ett Annat Sverige
Ondskan
« Svar #10 skrivet: 27 december 2007, 12:34:34 PM »
Citat från: "cicci"
Fantastiskt gripande berättelser! De berörde mig starkt men mer än så säger jag inte. Tack!


Det är fantastiskt att det finns folk som inte springer och gömmer sig när de får höra om sån't här. De högfärds-kristna tål definitivt inte detta. Folk som promenerar en halv meter ovanför marken, och aldrig sätter ned foten i marken har bara skada av detta.

Jag postade en del av detta i kyrk-forum. Så här låter det där:

Du skriver luddigt, men det säger jag, att om du verkligen är kommunist är du i mina ögon likadan som den förvirrade personen som tillhörde det NationalSocialistiskaDemokratiskaArbetarePartiet.
Dessa båda diktaturer med sina koncentrationsläger var och är samma skrot och korn.Men jag tänker inte fördjupa mig i ondskan, nej hellre sanningens kärlek av Gud kommen.


Ondskan har inget som helst egenvärde utan är en del av skapelsen vi inte behöver fördjupa oss uti. Som Kristna skall vi inte bry oss om ondskan utan överlåta detta fullständigt åt den som för alltid och slutgiltigt vunnit över ondskan.
Kriget är vunnet men ondskan sprattlar i sin okunskap och illvilja, fullständigt förgäves emot, såsom en mask på en krok. Förloraren/ondskan rasar vilt över att den förlorat inför Jesus Kristus genom korsets total mysterium.
Istället för att bry sig om Ondskan som bara ljuger, förvirrar, förvillar och leder alla vilse, skall vi lägga allt på vår segrare Gud själv, d.v.s. Jesus Kristus genom den Treeniga Heliga levande Gud alltings skapare och upprätthållare.
Man skulle kunna frestas att tycka synd om den förlorande ondskan, men även det är en förvillelse som i sig är farlig.
Guds välsignelse i Fadern + Sonen Jesus + Kristus o den Helige + Ande Amen.
Denna person har av myndigheterna berövats sina rättigheter, och skriver därför mot sin vilja anonymt.Att skriva anonymt skadar de mänskliga rättigheterna och skyddar de som angriper rättigheterna

Avos

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 1242
  • Karma: 0
    • Visa profil
    • Ett Annat Sverige
Regeln och Undantaget
« Svar #11 skrivet: 29 december 2007, 15:26:45 PM »
(P.S Ruby. Jag tror inte att det bryter mot upphovsrätten detta. Brecht dog 1952, boken är tryckt -61, och texten är den sista tryckta, jag har bara tagit med stycken ur den).

I Bertold Brechts pjäs Regeln och Undantaget skildras ondskan mot en kuli som bär köpmannens packning. Köpmannen har gjort en oljeprospektering, och är  på väg till Urga för att registrera den, med konkurrenterna i hälarna. Köpmannen driver på kulin allt vad han kan, för att inte konkurrenterna ska hinna ifatt dem, och prospekteringen gå förlorad.

Vi ska här berätta
historien om en resa , företagen
av en utsugare och två av hans offer.
Betrakta noga personernas beteende !
Finn det underligt, om också långtifrån sällsynt,
oförklarligt, om också alldagligt,
obegripligt, om också närmast en regel !
Även den minsta handling, skenbart enkel,
förtjänar er misstro. Undersök särskilt
om det sedvanliga är nödvändigt !
Vi ber er uttryckligen: Finn inte
det allmänt förekommande naturligt !
Ty naturligt får ingenting kallas
i en tid av blodig förvirring,
underblåst oordning, planmässigt godtycke,
förråad mänsklighet, på det att intet
må gälla för alltid.

Köpmannan Karl Langman jagar fram med sin lilla expedition genom öknen från en oljeprospektering han gjort. Hans expedition består av en kuli som bär packningen, och en vägvisare. Han är förföljd av konkurrenterna och den som hinner först till Urga får prospekteringen. Därför så ber Langman vägvisaren att slå bäraren så att han ska skynda på, annars så hotar Langman bäraren med avsked. Bäraren slår kulin, kulin ber själv om att bli slagen, då vägvisaren har samvetsförebråelser, annars är han rädd att båda förlorar sitt arbete.

Vid Stationen Han, avskedar Langman vägvisaren i alla fall, eftersom de inte hunnit hålla jämna steg mot de förföljande konkurrenterna. Langman vet nu inte hur han ska hitta vägen till Urga genom öknen , utan vägvisare, han är samtidigt rädd för att bli rånad av kulin som har blivit slagen. Vägvisaren ger kulin sin vattenflaska, och förklarar vägen till Urga för honom.

Resan går vidare med kulin som vägvisare och bärare. Langman vågar dock inte slå kulin nu, efersom han är i händerna på kulin, eftersom det bara är kulin som kan vägen. Langman försöker bli vän med kulin, bjuder honom på cigaretter, talar vänligt med honom . Kulin tycker att hans beteende är konstigt. "Vår Tobak ?" Frågar kulin.  Langman går efer kulin och sjunger för sig själv:

Den sjuke han dör, och den starke går på,
och det är rätt så.
Den starke ska ha hjälp och den svage ingen få,
och det är rätt så.
När slaget är över proppar segraren sig full,
och det är rätt så.
men kocken räknar om för de stupades skull,
och det är rätt så, Gud skapade själv både herre och dräng,
och det var rätt så.
Ta hand om de som duger , och de andra undanträng,
för det är rätt så.

När de kommer fram till floden Mir, uppstår problem. Vattnet är för högt. Köpmannen tvingar då kulin i vattnet, genom att ta fram revolvern. Kulin är nära att drunkna, och bryter armen, men räddas av köpmannen. De konstaterar att de har gått vilse, och har slut vatten. Mot kvällen när de slår läger så blir kulin orolig för att om de blir upphittade senare och det framkommer att kulin har den extra vattenflaskan på sig han fick av vägvisaren, så kommer han att bli straffad, om han gömt det sista vattnet. Han går därför över till köpmannen med vattenflaskan, men köpmannen tror att det är en sten han har i handen, och skjuter honom. Det hela slutar i en rättegång, där kulins änka begär skadestånd av köpmannen.

I rövarbandens följe
drar domstalarna fram.
När den oskyldige dräpts
samlas domarna för att fördöma honom
På den dräptes grav
ska också hans rätt dräpas
Och domstolarnas utslag
faller som skuggan av en slaktkniv.
Ack slaktkniven är väl stark nog ? Behöver
den domslutet som ett följebrev ?
Betrakta flykten ! Vart flyger gamarna ?
Den ofruktbara öknen drev bort dem,
men domstolarna ska ge dem föda.
Dit lockas mördarna. Förföljarna
tar sin tillflykt dit. Och där
gömmer tjuvarna sitt tjuvgods, inslaget
i ett papper, på vilket en lag står skrivet.

I domen fastslogs det att kulin hade dödats, och köpmannen hävdade att han dödat kulin i självförsvar, genom att försöka anfalla honom med en sten som kulin hållit i handen. Vägvisaren var vitten i rättegången, och sade att han hade beviset med sig. Värdshusvärden från Stationen Han varnade i tysthet vägvisaren för att blanda sig i saken. Vägvisaren tog risken och visade att det föremål som kulin hålit i handen varit vägvisarens vattenflaska och inte en sten. Därmed så ansåg hustrun till kulin att de hade saken helt på sin sida. Köpmannen hade skjutit en helt oskyldig människa och borde dömas till skadestånd.

Men då tog domaren  vid och frågade köpmannen om han slagit kulin så som det är brukligt under resan. Domaren menade att det inte var att lasta köpmannen för detta, så var ju seden och regeln om man ska vinna i konkurrensen. Köpmannen svarade att han följt regeln. Domaren frågade om han slagit kulin så mycket att det fanns skäl för att anta att kulin skulle vilja trakta efter hans liv. Köpmannen svarade, att det var nog så...

Domen blev därmed att även om kulin inte hållit i en sten, utan tänkt ge köpmannen den sista vattenflaskan, så kunde man ändå anta att köpmannen BORDE han handlat i självförsvar, eftersom han inte under dessa omständigheter hade kunnat veta att denna kuli var ett undantag från regeln.
Domen blev alltså att köpmannen handlat i självförsvar, då det borde antas att kulin borde ha varit ursinnig och velat döda köpmannen, då det inte fanns någon orsak till att kulin skulle under dessa omständigheter ha velat ge köpmannen vatten.

Domaren:
När regel är öga för öga
räknar blott dåren med undantag.
Att hans fiende ger honom vatten,
det väntar den förnuftige ej.
Rätten kan sammanträda.

Vägvisaren:
I det rådande systemet
är mänsklighet ett undantag.
Den som uppträder mänskligt
har alltså sig själv att skylla.
Tag er tillvara för den som har en vänlig uppsyn,
och hindra var och en
som vill hjälpa en annan !

Törstar någon bredvid dig, så slut dina ögon !
Slå dövörat till, ifall du hör någon stöna ,
och hejda din fot när man ber dig om hjälp !
Ve den som glömmer sig! Han
ger en människa att dricka och en varg dricker.
Denna person har av myndigheterna berövats sina rättigheter, och skriver därför mot sin vilja anonymt.Att skriva anonymt skadar de mänskliga rättigheterna och skyddar de som angriper rättigheterna

valens

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 249
  • Karma: 0
    • Visa profil
    • http://visa.respeqt.nu
...och fornnordiska mytologin
« Svar #12 skrivet: 29 december 2007, 17:06:52 PM »
Brukade inte Oden ge allt kött som serverades honom till vargarna (Freke och Gere) då han själv föredrog vin?
Istället använde Oden sig av list och trolldom för att bekämpa ondskan.
Vatten?
Den kanske uteblev för Oden till sist.
Däremot fällde Freja över sin make gyllene tårar till slut.

Avos

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 1242
  • Karma: 0
    • Visa profil
    • Ett Annat Sverige
Re: ...och fornnordiska mytologin
« Svar #13 skrivet: 29 december 2007, 18:46:21 PM »
Citat från: "valens"
Brukade inte Oden ge allt kött som serverades honom till vargarna (Freke och Gere) då han själv föredrog vin?
Istället använde Oden sig av list och trolldom för att bekämpa ondskan.
Vatten?
Den kanske uteblev för Oden till sist.
Däremot fällde Freja över sin make gyllene tårar till slut.


Någon ledtråd om var det står ? Jag har massor av mytologi, hittade det inte. Men just det där med att slippa undan ondskan med en list.. har jag inte sett
Denna person har av myndigheterna berövats sina rättigheter, och skriver därför mot sin vilja anonymt.Att skriva anonymt skadar de mänskliga rättigheterna och skyddar de som angriper rättigheterna

valens

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 249
  • Karma: 0
    • Visa profil
    • http://visa.respeqt.nu
Re: ...och fornnordiska mytologin
« Svar #14 skrivet: 29 december 2007, 20:25:33 PM »
Citat från: "Avos"

Någon ledtråd om var det står ? Jag har massor av mytologi, hittade det inte. Men just det där med att slippa undan ondskan med en list.. har jag inte sett



Ojdå!
Det finns så mycket skriven om forntida nordiska mytologin…
Och jag tror inte att det är en enda av dessa skriverier som berättar om Oden utan att framföra på ett eller ett annat sätt Odens listighet bland allt annat…


Ledtråd?
I en ganska ny encyklopedi kan man läsa om Odens stora visdom som han har fått i utbyte mot sitt ena öga.
Där kan man läsa om att Oden använder sig bland annat av list för att bekämpa ondskan.

Lycka till!