Författare Ämne: Exempelfall, vad kan hända om "insatserna" tackas  (läst 2417 gånger)

rainbow

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 7
  • Karma: 0
    • Visa profil
Exempelfall, vad kan hända om "insatserna" tackas
« skrivet: 30 november 2007, 18:47:38 PM »
Två föräldrar har haft problem en tid, mkt hårda gräl och det har varit rörigt hemma. 2 barn på 6 och 14. Inget missbruk, ingen alkohol eller annat. Barnen har fått mat, kläder, stimulans och vanlig praktisk omsorg hemma. Barnen har så att säga tillgång till hög intellektuell stimulans hemma även om det också skiljer sig mellan föräldrarna. Barnen får alla ord om sig att vara ytterst snälla och goda i skolan. Det yngsta barnet är lite blygt och säger inte så mkt, eller pratar inte på förskolan, det andra barnet säger sig inte gilla mkt av inte skolmaten och äter därför kasst i skolan sen länge.
Vid ett tillfälle kulminerar bråk av föräldrarna. Mannen drar iväg och är på eget håll ett tag. På olika sätt kommer det ut, det görs anmälningar, förskola och skola får reda på det och gör först då anmälningar ("bättre sent än aldig") Utredning påbörjas. Socialsekreterarna som ska utreda köper in en tjänst från ett företag som jobbar i familjejour mm-branschen och att detta kända företag ska göra "observationer" under tiden tills utredning är färdig.

Paret närmar sig åter efterhand och börjar "jobba" med familjeföretaget.
Mannen flyttar efter ett tag hem igen och familjeföretaget gör hembesök och träffar ganska ofta under några månaders tid. Paret gör framsteg i sitt sätt att nå varandra, efter mkt arbete.

Utredningen blir sedan klar, och beskriver mest i negativa ordalag. Inte bara men i huvudsak. Olika negativa saker överdrivs och positiva saker som hade kunnat stå om nämns inte alls, saker som kunde belysa föräldrarnas särskilda "styrkor" på olika sätt.
Det pressas på att barna ska till bup. Även barnet som inte gillar all mat ska "utredas för sina ätstörningar" trots att barnet inte alls har nån anorexi eller bulimi.
Även saker som föräldrarna påstås ha sagt men absolut inte har sagt står. I utredningen står att det kommer att krävas mycket insatser. Fastän föräldrarnas arbete gått fram och man faktiskt ett nytt sätt att möta varann och barnen får än mer positiva ord från skola i hur dom mår och klarar sig, så blir det just det beslutet. Även efter beslutet fortsätter föräldrarna göra saker som dom inte kunnat innan för att dom inte längre har agg mellan varandra, det inkopplade familjeföretaget vittnar om stora ändringar som även berört barnen, på möte med soc. Socialsekreterarna visar dock att dom inte viker sig en millimeter. Dom menar att deras beslut står oändrat kvar (SoL, öppen vård, heminsatser och kontaktperson till äldsta Barnet trots att det inte betts om). Socialsekreterarna tar in kollegor på mötet och alla försöker pressa föräldrarna till att gå in i de nya insatsetserna där man ämnar kartlägga barnens behov och föräldrars förmåga enligt olika bbicspecifikationer. Insatserna ska göras och följas upp. Föräldrarna försöker förgäves säga att de känner sig överkörda, att den nya kraft de känner har gett dem tron och vissheten på att klara allt som vilka andra föräldrar som helst. Dom bemöts av total otillit. Föräldrarna frågar då vad är det som ska läggas på oss, mer än det vi nu har jobbar fram till, vad är det mer vi ska göra som ni kräver. Socialsekreterana säger att de inte kan svara och inte vill. De försöker boka in de nya mötena med kartläggningen men lyckats inte helt, bara boka in ett möte med den nya "behandlingspersonalen" som ska "ta över". Föräldrarna är sedan
häpna och förstår ingenting, allt det som som jobbar med har dom inte fått nån bekräftelse på alls, som att det inte är nåt värt. Några socialsekreterna talar inför varandra "vi märker av ett motstånd och rädsla här". Detta positiva motstånd som föräldrarna visar i form av stärkta självkänslor som ett nytt par ihop får alltså tummen ner av socialsekreterna. Dom frågar vad som händer om dom inte går med på det som dom upplever i att pressas på dom, och säger att det känns som tvång. Svaret dom får är att det kan bli en ny utredning. Trots att utredning så nyligen gjorts. Föräldrarna berättar om sitt synsätt på barnens behov, som dom senare får beröm för, av familjevårdpersonalen som alltså var med på mötet. Vad skulle starta den nya utredningen så snabbt efter frågar föräldrarna och får som svar ungefär att det skulle vara pga en oro. Men vilken oro, ingen har ju gjort nån nyanmälan och om barnen har det bara kommit fram än mer positiva saker på sistone.
Men inget mer svar ges.

Föräldrarna går sen hem och vet inte vad det är för insatser som ska sättas in, som ju enligt utredning behövs på lång tid. Dom blir såklart rädda och upplever och lär sig, att det är detta som verkligen ger chans till utveckling att växa som människa och handlingskraft, att våga säga nej till allat bara. Dom träffar senare personalen på vårdföretaget som är på deras sida och visar sympati i vilken orespekt och total otillit som socialsekreterarna visade. Föräldrarna har sett mötet som var som en öppning till att faktiskt stärka sig själva ytterligare. Att våga säga nej till dom "frivilliga insatserna" som beslutats om, som dom inte bett om.
Föräldrarna ringer till länsstyrelsen och talar med en mkt vänlig person som inte annat kan ge rådet att inte tacka ja till nåt som inte känns rätt. Socialkonsulenten ber ockå föräldrarna att åter höra av sig härnäst framöver för att meddela hur det går.

Frågan blir i detta, vad kommer socialsekreterana att göra. Dom hade säkert väntat sig att föräldrarna var ännu ett undergivet par att sätta på dyr frihetsberövande "behandling" i den stora socialvårdens kommers. Så säger istället föräldarna modigt nej, vi tackar nej till detta för vi känner att vi har av det som behövs och vi finner att vi har det nu efter tiden vi gått igenom och vi vill vi ge tiden till våra barn och familjen. Familjen har då också börjat med nya sport- och föreningsaktiviteter där barnen och föräldrarna också deltar.
Så, vad kan hända? Får socialsekreterare i ett sånt fall hjärnsläpp eller ger dom upp eftersom det finns inget så påtagligt riskfyllt som krävs enlgt lvu 2? Eller kommer dom att göra en ny utredning och nu med all kraft hitta än mer fel utöver dom fel som dom (garderande?) fick med i första och som fan själv utmåla föräldrarna som helt olämpliga?

Vad krävs för lvu? Vad händer i verkligheten? I det här fallet finns vårdföretaget och länsstyrelsen iofs som potentiell backup.

cicci

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 174
  • Karma: 0
    • Visa profil
Exempelfall, vad kan hända om "insatserna" tackas
« Svar #1 skrivet: 02 december 2007, 12:56:25 PM »
Följer de lagen så ska ingenting mer hända än att ärendet avskrivs. MEN frågan är om de gör det? I dagens Sverige verkar socialtjänsten ha rätt att tolka lagarna precis som de själva vill så att besvara din fråga går tyvärr inte.