Visa inlägg

Denna sektion lćter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i omrćden som du har tillgćng till.


Meddelanden - Alina

Sidor: 1 2 [3] 4 5 ... 19
31
1.
2014-07-31
http://mobil.dn.se/debatt/det-ar-inte-kommunernas-ansvar-att-forebygga-brott/
”Det Ă€r inte kommunernas ansvar att förebygga brott”

Publicerad 2014-07-25 16:15

REPLIK. Generalsekreteraren för stiftelsen Tryggare Sverige, Magnus Lindgren, hÀvdar (DN debatt 24/7) att den pÄgÄende omorganisationen av den statliga polisen inte kommer att lösa problemen med kommunernas oförmÄga att förebygga brott.

Han har bÄde rÀtt och fel. RÀtt, dÀrför att avskaffandet av den nuvarande uppdelade polismyndigheten till en enda nationell myndighet, trots pÄstÄenden om motsatsen, inte kommer att fÄ avsett lokalt genomslag. Fel, dÀrför att det inte Àr kommunernas ansvar att förebygga brott. Det Àr Polisens.

Svensk polis, som till numerĂ€ren aldrig varit större Ă€n i dag, Ă€r ett svart hĂ„l i vilket det öses miljarder men ger ifrĂ„n sig mycket lite i form av trygghet och uppklarande av brott. Det finns mĂ„nga utomordentligt duktiga enskilda poliser men nĂ„gonstans i ledningsstrukturer och rutiner  jĂ€mte  polisfackliga ambitioner) gĂ„r systemet i baklĂ„s. Mina erfarenheter frĂ„n USA, Frankrike och Storbritannien ger mig god grund till att pĂ„stĂ„, att de svenska medborgarna i den jĂ€mförelsen har den sĂ€msta Polisen. Och jag fruktar att den pĂ„gĂ„ende gigantiska omorganisationen inte Ă€r lösningen. I stĂ€llet kommer det ofrĂ„nkomliga kaos, som varje stor omorganisation skapar, ge Polisen ursĂ€kter för Ă„r framöver att leverera Ă€nnu mindre- till Ă€nnu högre kostnad.

Lösningen pĂ„ lokal trygghet i brottsbekĂ€mpning och brottsprevention heter istĂ€llet en reellt lokalpolitiskt styrd polis. Ge de kommuner som vill en möjlighet att upprĂ€tta en egen poliskĂ„r.  Förslaget finns utvecklat i min rapport "Polis i kris-har kommunerna kraften?" (Timbro). FramgĂ„ngarna i New York pĂ„ 1990-talet, till vilka det ofta hĂ€nvisas i svensk debatt, hade mindre med antal poliser att göra och mer med att det var borgmĂ€staren som var politiskt ansvarig gentemot invĂ„narna för trygghet och brottsbekĂ€mpning. SĂ„ borde det ocksĂ„ vara hos oss.

Krister Thelin, domare och statssekreterare i Justitiedepartementet 1991–1994

LĂ€s mer:
”Kommunerna klarar inte brottsförebyggande arbetet”
”Kan offentlig trygghet privatiseras?”
Dela  

2.
2013-09-23

http://www.expressen.se/kvp/ex-polischefen-har-funnits-redan-2005/

Ex-polischefen: Har funnits redan 2005
 
HÀr började polisen kartlÀgga romerna| 06:22

 
FN-kritik mot Sveriges romerpolitik| 03:18

 
Reinfeldt om polisens register över romer| 01:35

 
Nytt register över romer hos polisen| 01:11

 
Karin Olsson: "Rena rama Jönssonligan, klÀdd i brunt"| 23 sep

 
Polisen: Inget register baserat pÄ etnicitet| 23 sep

 
Romerna kartlades med verktyg för kriminella nÀtverk| 23 sep

 
Nu ska registret utredas: "Riktigt illa"| 23 sep

 
Sara registrerades nÀr hon var tre mÄnader| 23 sep

 
Soraya Post: Det Àr en rÀttsskandal| 23 sep

 
Europas mest utsatta minoritet| 23 sep

 
"Det Àr fullstÀndigt, fullstÀndigt ofattbart"| 23 sep

 
Maria Leissner: Det Àr sanslöst, totalt illegalt| 23 sep

 
Tusentals romer kartlÀggs av polisen| 23 sep

 
"Det hÀr Àr hemskt, helt fruktansvÀrt"| 23 sep
En pensionerad spaningschef inom polisen i Lund berÀttar att han var med och skapade SkÄnepolisens register över tusentals svenska romer.

Han menar att registret funnits redan 2005 och att skatteverket kÀnde till det.

– Ingen av cheferna sa att detta var nĂ„got vi inte fick syssla med, sĂ€ger han till Aftonbladet.
 

I gÄr avslöjade Dagens Nyheter att SkÄnepolisen haft ett olagligt register dÀr över 4000 romer registrerats. MÄnga Àr barn och i registret finns personer som levde pÄ 1800-talet listade.

Polisen sa vid en presskonferens i gÄr att registret skapades 2011, men enligt en pensionerad polischef i Lund som Aftonbladet pratat med sÄ ska registret ha skapats 2005 i samband med att polisen börjat kartlÀgga romer.

– Att det bara skulle funnits ett par Ă„r Ă€r en superlögn frĂ„n polisledningen, sĂ€ger han till Aftonbladet och berĂ€ttar att han var den som tog initiativ till registret och att polisledningen visste vad som pĂ„gick.

Även skatteverket ska ha kĂ€nt till registret.

– Vi fĂ„r undersöka saken ­vidare under ­tis­dagen, sĂ€ger Charlotte Nilsson pĂ„ Skatte­verkets pressjour, till Aftonbladet.

Reinfeldt har reagerat

Flera rÀttsexperter och politiker har reagerat kraftigt pÄ Dagens Nyheters avslöjande och menar att det strider mot flera lagar.

– Diskriminering Ă€r inte tillĂ„tet i svensk lagstiftning. Jag förstĂ„r att det Ă€r mĂ„nga mĂ€nniskor som stĂ€ller sig frĂ„gande inför detta, sĂ€ger statsminister Fredrik Reinfeldt till Expressen.
.
Av Stina Loman Av Stina Loman
 stina.loman@expressen.se


2.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17527380.ab
Polisen: ”Jag Ă€r inte förvĂ„nad”

Poliser som kallar folk "apejÀvel" och "blattajÀvlar".

Poliser som anvÀnder namn som "Neger Niggersson" i intern utbildningsmaterial.

Och nu skakas SkÄnepolisen av Ànnu en rasistskandal med sitt "rom-register".

– Jag blir inte förvĂ„nad, men förtvivlad, sĂ€ger Jeanette Larsson, polis i Malmö som utbildat sina kollegor i vĂ€rdegrundsfrĂ„gor.
<a href="http://www.coveritlive.com/mobile.php/option=com_mobile/task=viewaltcast/altcast_code=84784f2e3b"></a>  

Jeanette Larsson har arbetat som polis i SkÄne sedan 1989. Mellan 2008 och 2012 har hon förelÀst för sina kollegor om hatbrott, vÀrdegrundsfrÄgor och mÀnskliga rÀttigheter.

– TyvĂ€rr Ă€r ju dessa frĂ„gor inte polisens starka sida, sĂ€ger hon nĂ€r Aftonbladet trĂ€ffar henne pĂ„ ett fik i centrala Malmö.

Hon berÀttar att hon blev förtvivlad nÀr hon hörde om DN:s avslöjande om ett "romregister".

– För mig Ă€r det ett fullstĂ€ndigt olagligt om det inte finns brott i botten.

Är öppet gay

Normpolisen Àr fortfarande vit, medelÄlders, heterosexuell man, berÀttar Jeanette. Och det Àr dÀr grundproblemet ligger.

– Hur mĂ„nga romer umgĂ„s den hĂ€r normpersonen med? Noll, gissar jag. Och nĂ€r möter man romer dĂ„? Jo i kriminaliteten. Hade polisen haft en rom anstĂ€lld eller hade ett aktivt arbete med romska föreningar hade man skaffat sig mer kunskap om gruppen, sĂ€ger hon.

Jeanette Larsson Àr öppet gay. Hon har sjÀlv blivit utsatt för hatbrott nÀr en kollega, i tron om att hon inte hörde honom, sa att "homosexuella Àr en cancersvulst pÄ samhÀllet" för nÄgra Är sedan. Hon gick till en av de högsta cheferna inom SkÄnepolisen.

– Hennes reaktion var "skit i det, gĂ„ hem och fira semester".

Hennes kollega fick ett samtal som straff. Och det Àr dÀr problemets kÀrna ligger; att ledningen inte tar hatbrotten pÄ allvar. De enskilda poliser Àr inte rasister, men ledningen Àr konservativ, som gör "brandkÄrsutryckningar istÀllet för lÄngsiktiga satsningar", menar Jeanette Larsson.

– Hur man kan man förvĂ€nta sig att den enskilde polismannen pĂ„ gatan ska vara bĂ€ttre Ă€n de signalerna som ledningen sĂ€nder ut?

"SkÄne sticker ut"

Under de senaste Ären har SkÄnepolisen skakats av flera liknande skandaler. Jeanette sjÀlv nominerades till "Svenska hjÀltar" i Aftonbladet nÀr hon 2008 sa ifrÄn efter ett 50-tal kollegor gjorde sig lustiga över att en transperson hade tagit livet av sig. Hon slog ocksÄ larm nÀr polisen anvÀnde sig av namn Neger Niggersson och Oskar Neger i sin interna utbildningsmaterial 2009.

– DĂ„ blev jag en illojal medarbetare som gick ut i medierna.  För mig Ă€r det helt obegripligt att ingen annan reagerade.

I samband med kravallerna i RosengÄrd i slutet av 2008 filmades nÄgra skÄnska polismÀn som talade om "apejÀvlar och blattejÀvlar". OcksÄ en hÀndelse som fick stor uppmÀrksamhet.

– NĂ€r jag trĂ€ffar kollegor ute i landet sĂ€ger dem att SkĂ„ne sticker ut. Vi jobbar i Malmö som Ă€r en internationell stad. HĂ€r om nĂ„gonstans mĂ„ste vi ha koll pĂ„ vĂ€rderingar och attityder, sĂ€ger Jeanette Larsson.

"Prata inte med media"

Hennes arbete och utbildningsinsatser togs positivt emot av kollegorna, berÀttar hon. Men cheferna var inte lika glada. Efter ett lönesamtal förra Äret fick hon nog.

Jeanette Larsson hoppades pÄ den högsta höjningen med tanke pÄ allting som hon hade gjort. Men hon fick istÀllet den lÀgsta, med motiveringen att hon bedömdes utifrÄn sin grundtjÀnst.

– Det var ett sĂ€tt att sĂ€tta mig pĂ„ plats och sĂ€ga "hĂ„ll kĂ€ften, prata inte med media". Jag gick hem och kom aldrig tillbaka.

Hon Àr formellt anstÀlld hos polisen, men Àr tjÀnstledig. Nu driver hon företaget Carpe Courage dÀr hon förelÀser om civilkurage bland annat. Om eller nÀr hon kommer tillbaka Àr oklart.

 â€“ Jag kĂ€nner inte att jag kan jobba i en organisation om mina vĂ€rderingar inte stĂ€mmer överens med mina arbetsledares, sĂ€ger hon.
 Kenan Habul  
 
2.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17529576.ab



PoliskĂ€lla: ”Registret blev en lekstuga”

”Behövs inga inloggningsuppgifter till servern” – Experten: ”Ett skĂ€mt”


MALMÖ. SkĂ„nepolisens hemliga dataserver X skulle innehĂ„lla kĂ€nsliga uppgifter som bara ett fĂ„tal inom kriminalunderĂ€ttelsetjĂ€nsten (KUT) kunde komma Ă„t.

I servern finns bland annat namnen pĂ„ drygt 4 000 romer – men inga inloggningsuppgifter behövs och det gĂ„r inte att se vem som har varit inne i den hemliga mappen.

– IstĂ€llet blev det KUT:s lekstuga, berĂ€ttar en poliskĂ€lla.


”Kringresande” kallas den mapp dĂ€r SkĂ„nepolisen samlat namnen pĂ„ tusentals romer, mĂ„nga av dem smĂ„ barn.

– Jag vet inte varför man valt just det namnet, för det kan ju ge vissa associationer, sĂ€ger lĂ€nskriminalens bitrĂ€dande chef Petra Stenkula. Men jag förutsĂ€tter att det rör sig om kringresande som begĂ„r brott.

Kallar det ”analysfil”

Polisen vĂ€grar kalla registreringen för ett register, man hĂ€vdar istĂ€llet att det handlar om en ”analysfil”.

Bakgrunden Àr att man 2009 hade problem med tvÄ kriminella grupperingar i Lund.

– Vi kartlade de hĂ€r bĂ„da grupperingarna, förklarar Thomas Nilsson chef för polisen i Mellersta SkĂ„ne. Det handlade bland annat om att se om de dök upp pĂ„ andra platser i landet och om det kunde vĂ€ntas fler problem. Vi hade kontroll över deras kontaktnĂ€t.

– VĂ€ldigt mĂ„nga av dessa var av romskt ursprung, medger han.

Andra uppgifter sÀger att det enbart handlade om romer.

Den aktuella ”analysfilen” hamnade i den hemliga X-servern hos polisen.

– I den finns en mĂ€ngd underrĂ€ttelsematerial som samlats in, berĂ€ttar Petra Stenkula.

”Har spridits”

Enligt polisen kan det till exempel handla om mc-brottslighet och annan grov brottslighet

– Det Ă€r ett fĂ„tal personer som har behörighet att gĂ„ in i detta sekretessbelagda material. Förutom personalen pĂ„ KUT:en kan det vara utredare och spaningspersonal. Detta Ă€r ett verktyg mot kriminell verksamhet.

Hur mÄnga som har behörighet vill hon inte svara pÄ. Men uppgifter till Aftonbladet uppger att en mÀngd anstÀllda har tillgÄng till uppgifterna. KÀllor uppger ocksÄ att materialet spridits till andra polisdistrikt och till enskilda polismÀns bekanta.

– Vi har fĂ„tt uppgifter om att detta skickats ut via mejl, bekrĂ€ftar Petra Stenkula. Det Ă€r i sĂ„ fall utanför regelverket, sĂ„ fĂ„r inte sekretessbelagt material hanteras. Detta kommer att utredas.

– Det fĂ„r inte vara sĂ„ att dessa uppgifter kan skickas runt lite hur som helst. Vi har lagt ett stort ansvar pĂ„ enskilda medarbetare och utgĂ„r frĂ„n att reglerna följs. Om det inte Ă€r sĂ„ fĂ„r vi lĂ€gga in fler kontrollpunkter.

Ingen inloggning krÀvs

Med det system som hittills gÀllt kan man inte ens gÄ in och se vilka som varit inne i den hemliga mappen. Inga inloggningsuppgifter behövs.

X-servern kom, enligt en poliskÀlla, till för att man skulle lagra bilder frÄn barnporrutredningar sÄ att endast ett fÄtal skulle komma Ät dessa.

– Den har svĂ€llt rejĂ€lt, uppger kĂ€llan. Idag gömmer den lite av varje och har blivit rena lekstugan för personalen pĂ„ kriminalunderĂ€ttelsetjĂ€nsten. HĂ€r kan man sitta och plocka fram namn pĂ„ folk lite hur som helst – och sprida uppgifterna till andra.

Lars Förstell, informationschef pÄ SkÄnepolisen, har svÄrt att tro att de hemliga registren har blivit en lekstuga för enskilda poliser.

– Jag tror att man istĂ€llet fokusera pĂ„ sin uppgift att lösa brottslighet, sĂ€ger han. DĂ„ har man inte tid att leka och syssla med annat.

Experten: ”Ett skĂ€mt”


Och enligt Tomas Djurling, sĂ€kerhetskonsult och it-sĂ€kerhetsexpert, Ă€r det ”skrĂ€mmande” om det inte behövs inloggningsuppgifter till dataservern.

– Det Ă€r nĂ€rmast att betrakta som ett skĂ€mt ur en sĂ€kerhetssynpunkt. Om man inte behöver inlogg sĂ„ finns det inget skydd. Jag vet inte exakt hur mĂ„nga poliser som arbetar i Sverige, men potentiellt sĂ„ kan ju alla ha tillgĂ„ng till den i sĂ„ fall, sĂ€ger han.

Han menar ocksÄ att det borde finnas möjlighet att kunna ta reda pÄ vem som har varit inne i mappen.

– Annars finns det ingen som helst möjlighet till spĂ„rning. En av de viktigaste hörnstenarna i sĂ€kerhet Ă€r att kunna se vem som har varit dĂ€r och vem som har gjort vad. Det Ă€r grunden i sĂ€kerhet, sĂ€ger Tomas Djurling.
Pelle Tagesson  
Emmelie Wallroth  

3.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/hundratals-romer-i-nytt-register/

Hundratals romer i nytt register

Publicerad i dag 01:04
Senaste nytt
Ex-polis: Jag skapade registret över romer
Reinfeldt: FörstÄr om romer kÀnner sig utpekade
Polis: ”Foton pĂ„ romer lades i sĂ€rskilda lĂ„dor”
Polisen: Inga uppgifter om etnicitet
”BĂ„de olagligt och ineffektivt”
ÖverĂ„klagare: Finns anledning att misstĂ€nka brott
”Vi tar det hĂ€r pĂ„ största allvar”
DO utreder registrering
Rikspolischefen: Det gör mig förbannad
Ullenhag : Det hÀr skadar hela staten
JK kan vÀcka Ätal om tjÀnstefel
Intern polisutredning kan bli aktuell
Registrerade romer kan fÄ skadestÄnd
Avancerad mjukvara driver polisens register

I mÄndags avslöjade DN svenska polisens olagliga romska kartlÀggning av 4 029 personer, av vilka över tusen Àr barn.

Nu kan vi visa att polisen har ytterligare ett omfattande register över romer. 997 mÀnniskor finns i detta andra register.

En av de registrerade Àr Soraya Post frÄn Göteborg, mÀnniskorÀttsaktivist och sakkunnig i EuroparÄdet om romska frÄgor.

DN kan ocksĂ„ berĂ€tta att SkĂ„nepolisen redan 1998 hade ett register över ”zigenare”.

Först förnekade SkÄnepolisen helt att myndigheten hade ett register över tusentals romer, inklusive över tusen barn.

– Det finns inget sĂ„dant register, sade presstalesmannen Lars Förstell tidigtpĂ„ mĂ„ndagsmorgonen.
 
Sedan bekrĂ€ftade polisen att registret fanns – men valde att kalla det en ”analysfil” istĂ€llet. Myndigheten lade locket pĂ„ och hade interna krismöten.

– Vi jobbar just nu pĂ„ en beskrivning och förklaring till det hĂ€r sĂ„ man inte kĂ€nner sig sĂ„ illa till mods som man annars skulle göra, sade Lars Förstell till DN.

Klockan 15.30 hade polisen jobbat klart med det. Tre skĂ„nska polischefer sa att de ”kĂ€nde starkt obehag” inför att sĂ„ mĂ„nga barn registrerats. De förnekade all kĂ€nnedom om registret och pekade ut de anstĂ€llda vid kriminalunderrĂ€ttelsetjĂ€nsten i Lund som ansvariga för kartlĂ€ggningen.

NÀr DN frÄgade om nÄgot tyder pÄ att polisen har fler liknande register svarade Petra Stenkula, bitrÀdande chef för lÀnskriminalen:

– Nej.

Rikspolischef Bengt Svenson sa:

– Jag tror och hoppas vid min gud att det hĂ€r Ă€r det enda registret av den hĂ€r karaktĂ€ren.

Nu kan DN berĂ€tta att SkĂ„nepolisen har ytterligare ett stort register med totalt 997 personer, i alla Ă„ldrar och bosatta över hela landet. Förutom enstaka namn som Ă€ven Ă€r registrerade i det stora ”Total”-registret som DN beskrev igĂ„r, sĂ„ rör det sig om andra mĂ€nniskor som registrerats. Den övervĂ€ldigande majoriteten har romska namn.

Precis som ”Total” ligger register nummer tvĂ„ i den mapp i SkĂ„nepolisens datasystem som döpts till ”Kringresande”.

Även i det andra registret Ă€r mĂ„nga av de kartlagda barn. 106 av dem Ă€r under tio Ă„r. De yngsta Ă€r tvĂ„ Ă„r.

Deras personnummer, adresser och slĂ€ktband Ă€r noga bokförda. De Ă€ldsta registrerade föddes i slutet pĂ„ 1800-talet eller början pĂ„ 1900-talet och har hunnit dö. Till skillnad frĂ„n ”Total”, som gjorts i det dyra och avancerade IBM-programmet Analyst’s Notebook (se faktaruta), Ă€r register nummer tvĂ„ gjort i datorprogrammet Excel.

Registret visar inte kriminalitet, utan Ă€r liksom ”Total” en kartlĂ€ggning av slĂ€ktband.

De skÄnska polischeferna sade vid presskonferensen pÄ mÄndagen att massregistreringen av romer var kopplad till en brottsutredning om grov misshandel. De kunde inte svara pÄ hur det gÄtt med utredningen, om den lett till Ätal eller lagts ned.

LÀnspolismÀstare Klas Johansson hade svÄrt att ge en bra förklaring till varför smÄ barn och döda mÀnniskor registreras i stor skala vid myndigheten. Han och hans polischefskollega Petra Stenkula förnekade bestÀmt att det skulle handla om registrering pÄ etnisk grund.

– Jag vet inte varför de valt beteckningen ”Kringresande” pĂ„ mappen. Det kan ju ge vissa associationer. Jag förutsĂ€tter att det rör sig om kringresande som begĂ„r brott, sade Petra Stenkula.

Det finns en lĂ„ng tradition inom den svenska polisen att sortera och registrera romer. I en annan artikel pĂ„ detta uppslag berĂ€ttar polisen Jeanette Larsson om de lĂ„dor av foton pĂ„ misstĂ€nkta mĂ€rkta ”Z” eller ”Zigenare” som fanns i Malmö pĂ„ 1990-talet.

För Sydsvenskan medgav polisen i SkĂ„ne 1998 att de hade ett register över ”zigenare”, som man uttryckte sig pĂ„ den tiden.

– Det Ă€r inte officiellt, utan fungerar som ett arbetsredskap, sade en kriminalinspektör om det romska registret till Sydsvenskan dĂ„, 1998.

Kriminalinspektören som registrerade romer har avlidit sedan dess. Han ingick i en grupp utredare som Ă€gnade sig Ă„t vad som kallades ”zigensk brottslighet”. Den nu avlidne kriminalinspektören berĂ€ttade för Sydsvenskan att han och hans kolleger Ă€ven förde statistik över andra grupper som ansĂ„gs ”brottsbenĂ€gna”.

– De Ă€r zigenare, jugoslaver, polacker och araber, sade kriminalinspektören som Ă€ven för Sydsvenskan hĂ€vdade att ”alla zigenare kĂ€nner varandra oavsett nationalitet”.

57-Äriga Soraya Post frÄn Göteborg Àr en internationellt erkÀnd expert pÄ frÄgor som rör mÀnskliga rÀttigheter, och anstÀlld som mÀnniskorÀttsstrateg av VÀstra Götalandsregionen.

TÄrarna kommer nÀr DN berÀttar för Soraya Post att hon Àr en av de 997 personerna som registrerats i det andra registret.

– Jag Ă€r född hĂ€r. Det Ă€r mitt land, det hĂ€r. Jag Ă€r helt ostraffad och har till och med förelĂ€st för polisen om mĂ€nskliga rĂ€ttigheter! Det som polisen har gjort Ă€r ovĂ€rdigt ett demokratiskt samhĂ€lle, sĂ€ger Soraya Post.

Hon pÄminner om att Sverige och mÄnga andra lÀnder fördömt Italiens Silvio Berlusconi och Frankrikes Nicolas Sarkozy för deras brutala sÀrbehandling av romer.

– Nu kan man inte skylla pĂ„ Sarkozy eller Berlusconi eller Ungern lĂ€ngre. Det hĂ€r Ă€r inte ”dĂ€r borta” – det Ă€r hĂ€r. En svensk myndighet som ska ge medborgarna trygghet har registrerat oss!

Soraya Post tÀnker anmÀla den svenska polisen för att de har registrerat henne.

 Niklas Orrenius

 niklas.orrenius@dn.se

32
Uppfostran av barn och ungdomar / Göteborg. Pedofil idrottsledare.
« skrivet: 23 september 2013, 16:27:49 PM »
1.
2014-02-24
Snippan visades pĂ„ skola – pĂ„ lovet
Caroline Falkholts omtalade konstverk ÖvermĂ„lning har varit tĂ€ckt sen den skapades. Men nĂ€r alla barn gĂ„tt pĂ„ sportlov avtĂ€cktes snippmĂ„lningen.
– Personalen var nyfiken, sĂ€ger rektorn Harke Steenbergen.
    Dela   
    Tweeta


Hösten 2013 fick Caroline Falkholt i uppdrag att dekorera en högstadieskolas vÀgg i Nyköping. GrafittikonstnÀren skrev en massa grova ord pÄ vÀggen och mÄlade sedan över orden med en gigantisk, fÀrgglad snippa.
Kommunen tyckte att det var olÀmpligt att en snippa skulle synas i skolmiljön och sedan dess har mÄlningen varit övertÀckt.
Men i gÄr, nÀr alla elever hade gÄtt pÄ sportlov, avtÀcktes snippan för skolans personal.
– Den var avtĂ€ckt under nĂ„gra timmar ja. Vi hade en studiedag dĂ€r inga elever var nĂ€rvarande. Personalen var nyfiken och vi ville undersöka om det finns nĂ„gon som inte kan vara i skolan pĂ„ grund av mĂ„lningen, sĂ€ger rektorn Harke Steenbergen.
Ingen hade problem med snippan
Skolan som mÄlningen finns pÄ Àr nybyggd och mÄlningen har varit övertÀckt sedan invigningen i augusti. Innan mÄndagen hade nÀstan ingen i personalen sett mÄlningen. Nu fick de svara pÄ en frÄga om de skulle ha problem med att vistas pÄ skolan om snippan syntes.
– Alla i personalen svarade nej, sĂ€ger Harke Steenbergen.
Skolledningen har mÄnga diskussioner med elevrÄdet som nu ska fortsÀtta. Om ingen elev eller personal har problem med att vistas pÄ skolan nÀr mÄlningen syns sÄ kan det bli sÄ att mÄlningen avtÀcks.
– Men det krĂ€vs bara att en enda elev inte kan vistas pĂ„ skolan för att vi mĂ„ste göra oss av med den.
Har skapat bra debatter
ÖvermĂ„lning har enligt Steenbergen skapat mĂ„nga och bra debatter om konst pĂ„ skolan. Trots att nĂ€stan ingen har sett konstverket annat Ă€n pĂ„ bild i media.
– Vi har fĂ„tt mycket att diskutera. Vad Ă€r konst? Vad Ă€r provokativ konst? Vad Ă€r lĂ€mpligt?
Steenbergen sjÀlv gillar konstverket och om ingen tar illa upp av det sÄ ser han gÀrna att mÄlningen Àr synlig.
– Den Ă€r fin, budskapet Ă€r Ă€nnu finare. Men jag vet inte om den Ă€r lĂ€mplig pĂ„ en skola. Elevernas bĂ€sta kommer alltid först, om nĂ„gon inte kan vara pĂ„ skolan pĂ„ grund av mĂ„lningen sĂ„ fĂ„r vi ta det dĂ€rifrĂ„n, sĂ€ger han.
Nyköping Konst
 Jon Demred
24 februari 2015  11:40

2.
2014-11-18
http://www.expressen.se/gt/larare-kallade-eleven-otrevlig-och-elakast/
LĂ€rare kallade eleven "otrevlig och elakast"

En lÀrare ska ha kallat eleven för "den otrevligaste och elakaste ungen" i ett mejl. Eleven ska ocksÄ ha slagits och sparkats av andra elever och en elev sa ha sagt till honom att "han skulle hjÀlpa honom att dö". OBS: Bilden Àr tagen i ett annat sammanhang.
Den synskadade eleven blev sparkad och slagen i skolan – men Göteborgs kommun ansĂ„g inte att han utsattes för krĂ€nkande behandling.
I ett mejl kallar ocksÄ en lÀrare eleven för den "otrevligaste och elakaste ungen".
Nu krÀver Skolinspektionen att de tvÄ skolorna vidtar en rad ÄtgÀrder.
Dela
Tweeta
Mejla

I början av augusti i fjol skickades en anmÀlan in till Skolinspektionen, det var en förÀlder till en elev som berÀttade att hennes son blivit utsatt för krÀnkande behandling och att skolorna som sonen gÄtt pÄ dessutom inte tillgodosett hans stödbehov.
Eleven har en synskada och har dÀrför behov av extra stöd och tillsyn och i anmÀlan listar förÀldern upp flera gÄnger dÄ skolan brustit. Men framför allt radas krÀnkningar upp som eleven utsatts för.
Bland annat ska en lÀrare ha kallat honom för "den otrevligaste och elakaste ungen" i ett mejl. Eleven ska ocksÄ ha slagits och sparkats av andra elever och en elev sa ha sagt till honom att "han skulle hjÀlpa honom att dö".
Skolorna nekar
Eleven ska ocksĂ„ ha hotats med kniv pĂ„ en av skolorna och en annan gĂ„ng ska en lĂ€rare ha kontaktat hans mamma dĂ„ han visat ovilja att till en lĂ€xa i matematik – lĂ€raren hade glömt bort att eleven inte ser.
De bÄda skolorna menade dock att eleven inte blivit utsatt för krÀnkande behandling, vare sig av lÀrare eller av andra elever. De ser heller inte de brister i skolans tillsynsansvar eller att eleven inte fÄtt de stödinsatser som han behövt.
Men Skolinspektionen ser brister i hanteringen av eleven och förelÀgger Göteborgs kommun, som stÄr ansvarig för skolorna, att skolorna innan den 15 december ska vidta en rad ÄtgÀrder. Bland annat ska skolorna skyndsamt utreda omstÀndigheterna kring krÀnkningar, se till att ÄtgÀrdsprogram utarbetas för eleven och sÀkerstÀlla tillsynen.
Av Maya Dahlén Persson
Publicerad 18 nov 2014 12:25
Dela
10
Tweeta
5
Till GT:s startsida
2.
2014-08
http://www.expressen.se/kvallsposten/2-aring-misstanks-ha-valdtagits-pa-forskola/
Start
Nöje
Sport
TV
2-Äring misstÀnks ha vÄldtagits pÄ förskola

OBS. Bilden Ă€r tagen vid ett annat tillfĂ€lle och har inget med hĂ€ndelsen att göra.  Foto: Andreas Öberg
MALMÖ. Åklagare har inlett en förundersökning om ett misstĂ€nkt fall av vĂ„ldtĂ€kt pĂ„ en förskola i Malmö.
En man i 20-ÄrsÄldern utpekas i polisanmÀlan och ska förhöras under förmiddagen.
Offret, en 2-Ă„rig pojke, ska ha utsatts för bĂ„de vĂ„ldtĂ€kt och misshandel i underlivet nĂ€r han varit ensam med mannen pĂ„ sin förskola. Övergreppen misstĂ€nks ha skett vid flera tillfĂ€llen.
Dela
Tweeta
Mejla
Det var pojkens pappa som gjorde polisanmÀlan till Malmöpolisens kriminaljour. Han ringde dit efter att sonen berÀttat om vad som hÀnt pÄ den kommunala förskola han vistats pÄ fram till sommaren.
– Vi mĂ€rkte att han inte ville gĂ„ till dagis före sommaren. Han grĂ€t och var ledsen nĂ€r vi skulle lĂ€mna honom. Vi förstod dĂ„ inte varför, sĂ€ger pappan.
FörÀldrarna hade samtidigt reagerat över att förskolan hade en hög andel unga vikarier som tillÀts vara helt ensamma pÄ pojkens avdelning utan stöd eller tillsyn av Àldre och mer erfarna kolleger.
– Jag reagerade pĂ„ att det ibland kunde vara unga vikarierande killar som mötte oss pĂ„ morgonen samtidigt som det kunde finnas fast anstĂ€llda personal pĂ„ en annan avdelning, sĂ€ger pappan.
"Gjorde ont"
Eftersom familjen flyttat blev det naturligt för pojken att efter sommaren byta till ett annat dagis. Det var i samband med att han började dÀr som förÀldrarna för första gÄngen fick veta vad pojken upplevt.
– Han beskrev bland annat hur den hĂ€r unge vikarien skulle ha tagit pĂ„ hans könsorgan pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att det gjorde ont, sĂ€ger pappan.
Övergreppen ska ha skett vid flera tillfĂ€llen. Vikarien ska enligt uppgifter till KvĂ€llsposten ha arbetat pĂ„ förskolan i cirka fyra mĂ„nader och Ă€ven varit pĂ„ flera avdelningar.
Utredningen görs av Malmöpolisens familjevÄldssektion.
NÀr den misstÀnkte mannen i dag pÄ förmiddagen fick en offentlig försvarare hade brottsrubriceringen Àndrats frÄn sexuellt ofredande till vÄldtÀkt och sexuellt ofredande under vÄren och sommaren 2014.
För pojkens förÀldrar Àr det en lÀttnad att Äklagare och polis agerat snabbt.
– VĂ„r son trivs bra pĂ„ det nya dagiset och vi har varit försiktiga med att prata om det som hĂ€nt. Jag har sagt till honom att vi gjort en polisanmĂ€lan och det tyckte han var bra, sĂ€ger pappan.
Pappan kritisk
FörÀldrarna har fÄtt stöd av en kristerapuet som gett dem rÄd om hur de ska agera för att stötta sin son sÄ bra som möjligt.
– Vi har fĂ„tt rĂ„det att prata om det som hĂ€nt om han tar upp det sjĂ€lv men annars ska vi försöka vara precis som vanligt, sĂ€ger pappan
Pappan Àr dock mycket kritisk till hur det fungerat pÄ pojkens gamla förskola.
– PĂ„ vĂ„r sons nya dagis Ă€r man noga med att unga manliga vikarier inte Ă€r ensamma med barnen. Det Ă€r inte för att man Ă€r misstĂ€nksamma mot dem utan ett sĂ€tt att skydda dem mot den hĂ€r typen av misstankar men ocksĂ„ för att skydda barnen. Det tycker jag Ă€r bra, sĂ€ger pappan.
Förskolans ledning har informerats av polisen att man utreder ett misstÀnkt sexbrott mot barn pÄ förskolan.
KammarÄklagaren Daniel Svensson som leder förundersökningen vill i dagslÀget inte ge nÄgra kommentarer. Men i en skrivelse till tingsrÀtten skriver han att Àrendet Àr brÄdskande och att den misstÀnkte mannen ska förhöras i dag pÄ förmiddagen.
Av Micke Ölander
Publicerad 15 aug 2014 12:27
467
Dela
5
Tweeta

3.

Publicerad 2013-09-19

Skriv ut

Tipsa en vÀn

Granskning


Stadsdelen anlitar kriminella för att jobba med unga


Granskning: Stadsdelens arbete med unga

Minst tvÄ aktivt kriminella personer har fÄtt uppdrag av stadsdelen att jobba med ungdomar.
 En av personerna Ă€r, enligt polisen, en av de tongivande tungt kriminella i hela JĂ€rva.
 - De legitimerar egentligen rekryteringen till kriminella gĂ€ng, sĂ€ger förĂ€ldern Hagi Farah.

 

Minst tvÄ aktivt kriminella personer har fÄtt uppdrag av stadsdelen att jobba med ungdomar.

En av personerna Àr, enligt polisen, en av de tongivande tungt kriminella i hela JÀrva.

- De legitimerar egentligen rekryteringen till kriminella gÀng, sÀger förÀldern Hagi Farah.

 â€Samarbete i vĂ€rldsklass för ungdomars trygghet och framtidstro.”

Det Àr den uttalade visionen i SpÄnga-Tensta stadsdelsförvaltning nÀr det gÀller arbetet med ungdomar.

Men en granskning som Norra Sidan har gjort visar att stadsdelen anlitar personer med pÄgÄende kriminalitet för att jobba med ungdomar och barn.

Bland brotten finns bland annat narkotikabrott, rÄn, vÄld mot tjÀnsteman och olovlig körning.

En av personerna Àr en man i tjugoÄrsÄldern. I januari 2013 fick han sin senaste dom. Samma mÄnad förlÀngde stadsdelen hans uppdrag som kontaktperson.

Uppdraget som kontaktperson fÄr man genom socialtjÀnsten. Enligt socialtjÀnstlagen Àr kommunen skyldig att ge stöd och skydd till barn och unga som riskerar att fara illa.

Tanken Àr att barn som saknar ordnade familjeförhÄllanden, ska fÄ stöd i vardagslivet av en vuxen kontaktperson.

Men vÄr granskning visar att personen som jobbat som kontaktperson har blivit dömd för flera brott under uppdragstiden.

Bland brottsrubriceringarna finns:

narkotikabrott


olovlig körning


vÄld mot tjÀnsteman


Kontaktpersonen har tidigare varit föremÄl för utredning hos socialtjÀnsten. Han hade sjÀlv en kontaktperson genom stadsdelen för nÄgra Är sedan.

Han fick sin senaste dom i början av 2013 och i samma mÄnad fick han sitt uppdrag som kontaktperson förlÀngt.

Den andra personen som jobbat som fritidsledare Àr ocksÄ i tjugoÄrsÄldern. Han dömdes senast i juni i Är för en grovstöld som begicks sommaren 2012.

Enligt en kÀlla inom polisen med insyn i omrÄdet, har fritidsledaren varit en av de tongivande kriminella personerna i omrÄdet i mer Àn tre Är.

- Det skulle vara svÄrt att hitta en sÀmre lÀmpad person för att jobba med ungdomar. Han Àr en tungt kriminell person som vi har god kÀnnedom om. Det Àr chockerande att höra att han fÄtt uppdrag att jobba med unga, sÀger han.

NÀr Norra Sidan i slutet av augusti begÀrde en lista med förnamn och efternamn pÄ personer som fÄtt uppdrag som kontaktpersoner i SpÄnga-Tensta stadsdel fick vi avslag.

I vanliga fall Àr uppgifterna om vilka personer som fÄr uppdrag eller anstÀllning av kommunen offentliga. Det innebÀr att tjÀnstemÀnnen Àr skyldiga att lÀmna ut uppgifter.

Men stadsdelsförvaltningen valde att sekretessbelÀgga uppgifterna och hÀnvisar till socialtjÀnstlagen. De menar att uppgifterna kan röja barn och ungas identitet. Trots att Norra Sidan bara frÄgat efter namnen pÄ kontaktpersonerna.

Toni Mellblom Àr avdelningschef för Individ och familj i SpÄnga-Tensta stadsdelsförvaltning.

Han vill inte kommentera Norra Sidans uppgifter med hÀnvisning till socialtjÀnstlagen.

- Jag tar med mig informationen men jag kommer varken bekrÀfta eller dementera uppgifterna, sÀger Toni Mellblom.

Vilka kontroller har ni innan ni ger uppdrag till personer för att jobba med ungdomar?

- NĂ€r det gĂ€ller kontaktpersoner sĂ„ tar vi utdrag ur belastningsregistret och tittar pĂ„ individens personliga förhĂ„llanden.  Det ska vara trygga och stabila personer med ordnade livssituationer.

Men vi har uppgifter som visar att ni anlitat minst en person som inte uppfyller de kraven.

- Jag kommer inte kommentera de uppgifterna.

Tycker du att det Àr lÀmpligt att en person som dömts till brott ska fÄ förtroendet att jobba med utsatta unga?

- Det beror pÄ nÀr de dömdes och vad det var för typ av brott. Vi gör alltid en kontroll och bedömning.

Har ni rutiner för uppföljning efter att ni gett uppdrag till en person?

- Om vi bedömer att det behövs sÄ följer vi upp ja, sÀger Toni Mellblom.

Ann-Katrin Åslund (FP) Ă€r ordförande i stadsdelsnĂ€mnden i SpĂ„nga-Tensta. Hon bekrĂ€ftar delvis de uppgifter som Norra Sidan fĂ„tt fram.

- Det visar sig att en av dessa personer fĂ„tt en andra chans genom att fĂ„ uppdrag inom stadsdelen men Ă„terfallit i brott, sĂ€ger Ann-Katrin Åslund.

Den kontaktperson som vi granskat fick sitt uppdrag samma mÄnad som han fick sin dom. Hur kan det gÄ till?

- Nej. Det lĂ„ter inte alls bra. Jag som politiker har inte den detaljkunskapen. Men jag kan sĂ€ga att överlag finns det en brist nĂ€r det gĂ€ller uppföljning av den typen av saker lite överallt, sĂ€ger lokalpolitikern Ann-Katrin Åslund (FP).

rouzbeh.djalaie@norrasidan.se

rouzbeh.djalaie@norrasidan.se

4.
2014-06-09
http://www.expressen.se/kvallsposten/elever-fick-vara-nakna--idrottslarare-utreds/
Somstraff för att ha brĂ„kat med varandra lĂ€t idrottslĂ€raren dem vara nakna under lektionen. OBS, genrebild.   Foto: Richard Ström /Expressen  

Elever fick vara nakna – idrottslĂ€rare utreds
  
Eleverna hade kommit i konflikt med andra elever och som straff lÀt idrottslÀraren dem vara nakna under lektionen.

Nu utreds hÀndelsen av Skolinspektionen.

Samtidigt Àr lÀraren föremÄl för en polisutredning misstÀnkt för flera sexövergrepp mot barn.







Mejla  
.


KvÀllsposten har tidigare berÀttat om den lÀrare som arbetat vid en skola i Trelleborg och i pÄskas greps misstÀnkt för flera grovs sexövergrepp mot elever. Nu har mannen Àven anmÀlts till Skolinspektionen.

Bakgrunden till anmÀlan, som gjorts av skolans bitrÀdande rektor, ska vara mannens agerande i samband med flera olika idrottslektioner.

Vid tre olika tillfÀllen uppges lÀraren ha lÄtit elever upptrÀda nakna under lektionerna. Enligt eleverna egna vittnesmÄl ska handlingen ha varit en straffÄtgÀrd efter att de hade hamnat i konflikt med övriga elever.

Men i anmÀlan nÀmns Àven en del andra incidenter med den aktuelle lÀraren.

Vid flera tillfÀllen ska lÀraren ha varit högljudd och skrikig mot elever samt upptrÀtt olÀmpligt mot flera förÀldrar. Incidenterna ska ha skett under en tvÄÄrsperiod.

"NÀmnd lÀrare har visat oskicklighet och stor olÀmplighet i sitt yrkesutövande", skriver rektorn till Skolinspektionen.

MisstÀnkt för sexövergrepp

Skolinspektionen har nu valt att utreda hÀndelsen vidare och begÀrt in ett yttrande frÄn Trelleborgs kommun om vilka ÄtgÀrder som har vidtagits.

Samtidigt utreds lÀraren av polis och Äklagare misstÀnkt för flera grova sexövergrepp mot elever pÄ samma skola.

Samtliga övergrepp ska ha skett mot barn i lÄgstadieÄlder och pÄgÄtt frÄn januari 2013 fram till att han greps i april. Totalt ska polisen ha fÄtt in tvÄ anmÀlningar mot mannen.

Den 17 april i Är greps lÀraren och stÀlldes ett par dagar senare inför hÀktningsdomare i Lund misstÀnkt för sexuellt övergrepp mot barn, vÄldtÀkt mot barn och flera fall av sexuellt ofredande.

RÀtten ansÄg att bevisningen mot mannen inte rÀckte för att frihetsberöva honom och försatte honom pÄ fri fot, men misstankarna mot honom kvarstÄr.

– Det Ă€r den tekniska undersökningen som drar ut pĂ„ tiden, sĂ€ger Ewa-Gun Westford, informatör vid polisen.


5.
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article17528510.ab
2013-09-23
Idrottsledare hÀktad för vÄldtÀkt


Göteborg. En ungdomsledare frÄn en idrottsklubb i Skaraborg hÀktades pÄ mÄndagen av Skaraborgs tingsrÀtt misstÀnkt för vÄldtÀkt mot barn. Mannen, som Àr i 20-ÄrsÄldern, misstÀnks Àven för ett fall av utnyttjande av barn för sexuell posering och sex fall av försök till samma brott.

HÀndelserna ska ha intrÀffat i vÄras och polisen inledde en förundersökning sedan förÀldrar till barn i idrottsklubben anmÀlt mannen, rapporterar P 4 Skaraborg.

6.
2014-03-18
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article18565792.ab
FörskollÀrare Ätalas för barnporr

Stockholm. En förskollÀrare i Norrköping har blivit Ätalad för barnpornografibrott i hemmet.

Det var i november som polis hĂ€mtade förskollĂ€raren pĂ„ sin arbetsplats. Den anstĂ€llda stĂ€ngdes omedelbart av frĂ„n sin tjĂ€nst i samband med misstankarna, men det finns inga tecken pĂ„ nĂ„gon koppling till barnen pĂ„ förskolan. Åtalet gĂ€ller nedladdning och delning av bilder och filmer frĂ„n den anstĂ€lldes hemdator.

Åtalet vĂ€cks för misstanke om grovt barnpornografibrott och utgĂ„ngen av det kommer ha betydelse för arbetsgivarens hantering av Ă€rendet.

FörÀldrarna fÄr hela tiden information frÄn förskolan om vad som hÀnder.

33
2013-09-23
1.
http://www.expressen.se/nyheter/polisen-bekraftar-registret-over-romer/
Polisen bekrÀftar registret över romer

Polisen bekrÀftar nu att det finns ett register över 4 000 romer hos SkÄnepolisen - som de kallar för "analysfil".

Enligt SkÄnepolisens pressinformatör Lars Förstell har registret upprÀttats av en enskild anstÀlld.

– Det finns ett sĂ„dant register men det Ă€r inte upprĂ€ttat av myndigheten. Vi hĂ„ller pĂ„ att undersöka om det Ă€r en enskild eller nĂ„gra enskilda medarbetare som har upprĂ€ttat ett sĂ„dant register. Det Ă€r inte i enlighet med regelverket, sĂ€ger Lars Förstell.
 

I natt publicerade Dagens Nyheter uppgifter om att över 4 000 romer, en del sÄ unga som tvÄ Är, kartlagts av polisen i Malmö just för att de Àr romer.

Flera experter kallar registret grundlagsvidrigt.

– Vi har uttryckligen sagt att vi har fem minoriteter i landet, vars rĂ€ttigheter vi stöder, och om vi samtidigt undersöker dem pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet sĂ„ strider det mot grundlagen, sĂ€ger Olof Ruin, professor emeritus till Expressen.

VÀnsterpartiets rÀttspolitiska talesperson Lena Olsson gick tidigt ut och krÀvde polisen pÄ ett svar:

"Om uppgifterna visar sig stÀmma Àr det en stor skandal. VÀnsterpartiet krÀver i första hand en förklaring av den högsta polisledningen" skriver hon i ett uttalande.

"Det Àr sÄ pass allvarliga uppgifter att Beatrice Ask bör komma till justitieutskottet och tala om vilka ÄtgÀrder hon avser att vidta".

Polisen bekrÀftar

PÄ mÄndagsmorgonen bekrÀftade polisens pressinformatör Lars Förstell Dagens Nyheters uppgifter, men underströk att polisen som myndighet inte stÄr bakom det.

– Det Ă€r i strid med alla regelverk, det ska inte finnas. Om vi skulle göra ett sĂ„dant register sĂ„ skulle bland annat jag kĂ€nna till det. Det finns inget sĂ„dant beslut och registret Ă€r inte upprĂ€ttat av myndigheten, sĂ€ger han.

Enligt Dagens Nyheter innehÄller registret uppgifter om svenska romers personnummer, familjeband och folkbokföring.

– Det finns ett register som motsvarar den beskrivningen, men om den beskrivningen Ă€r helt korrekt kan jag inte svara pĂ„. Jag har andra som sitter och tittar pĂ„ det just nu.

Lars Fröstell berÀttar att registret ligger i ett datasystem dÀr det finns vÀldigt mÄnga olika mappar som flera har tillgÄng till.

Senare under förmiddagen sÀger Förstell till Aftonbladet att det inte rör sig om ett register utan en analysfil.

Filen ska ha upprÀttats i programmet Analyst Notebook, som anvÀnds av dem inom polisen som jobbar med kriminalunderrÀttelsetjÀnst.

Hur kommer det sig att registret inte upptÀckts?

– Det Ă€r inte konstigt att man inte upptĂ€cker det omedelbart eftersom det Ă€r en vĂ€ldigt omfattande databas med oerhört mĂ„nga uppgifter. Det Ă€r ingenting som ligger öppet pĂ„ ett skrivbord. Vi har ju tillstĂ„ndsgivna register som utförs och upprĂ€ttas i ett sĂ€rskilt program. För att fĂ„ möjlighet att upprĂ€tta register av det hĂ€r slaget sĂ„ krĂ€vs det att man har behörighet till programmet och att man genomgĂ„tt en utbildning, sĂ„ det Ă€r inte var mans egendom. Det Ă€r inte heller sĂ„ att det ligger tillgĂ€ngligt i vĂ„ra datasystem sĂ„ att vem som helst kan se. Det Ă€r den enda förklaringen jag kan ge just nu.

Polisen hÄller just nu pÄ att hÀmta in information kring registret för att se vem eller vilka som skapat det och nÀr det skett.

– Vi undersöker hur det hĂ€r har uppstĂ„tt och ser till att plocka bort det samtidigt som vi sĂ€krar alla uppgifter som vi behöver för att eventuellt göra en lagföring om det visar sig att nĂ„gon person begĂ„tt nĂ„got fel, sĂ€ger Lars Fröstell.

Enligt Dagens Nyheter ska bland annat Rikskriminalen, lÀnskriminalen i SkÄne och KriminalunderrÀttelsetjÀnster anvÀnt registret. Men Lars Fröstell vet Ànnu inte om det stÀmmer.

– De som jobbar med register kan gĂ„ in och hĂ€mta och tillföra uppgifter. Men det betyder inte att de ska se att det finns ett register som handlar om romer eller annat.

Rikskriminalpolisen hÄller just nu pÄ att undersöka saken.

- Vi tittar pÄ och ser om vi har haft nÄgon tillgÄng till det, sÀger Sara Kvarnström, pressekreterare hos Rikskriminalpolisen.

Privatperson JO-anmÀler

Under mÄndagsförmiddagen fick Justitieombudsmannen in sin första anmÀlan frÄn en privatperson som vill att JO undersöker om polisen brutit mot lagen.

- Vi har just fÄtt in en anmÀlan via e-post och vi kommer att fundera pÄ hur den ska hanteras. Vi kan inte diskutera hur vi ska handlÀgga den eller hur JO ska förhÄlla sig till andra tillsynsmyndigheter, exempelvis datainspektionen, pÄ det hÀr omrÄdet som har i uppdrag att titta pÄ polisens register och personuppgiftsbehandlingar, sÀger Per Lagerud, byrÄchef pÄ JO.

Han tror Àven att fler JO-anmÀlningar kommer in under dagen.
.
Av Mats Bax Av Mats Bax
 mats.bax@expressen.se  

 
Av Stina Loman Av Stina Loman
 stina.loman@expressen.se  

2.
http://www.expressen.se/nyheter/sara-registrerades-nar-hon-var-tre-manader/

Sara registrerades nÀr hon var tre mÄnader

Romerna kartlades med verktyg för kriminella nÀtverk| 11:52

Nu ska registret utredas: "Riktigt illa"| 10:48
Soraya Post: Det Àr en rÀttsskandal| 02:28
Europas mest utsatta minoritet| 02:22
Det Ă€r fullstĂ€ndigt, fullstĂ€ndigt ofattbart"| 01:08  
Maria Leissner: Det Àr sanslöst, totalt illegalt| 01:08
Tusentals romer kartlÀggs av polisen| 01:07
"Det hÀr Àr hemskt, helt fruktansvÀrt"| 01:07




...


NÀr Sara HÄkansson var tre mÄnader gammal förde polisen in henne i det hemliga registret.

I dag Àr hon tvÄ Är.

– Det kĂ€nns inte bra alls. Det kĂ€nns precis som en sak Hitler skulle ha gjort, sĂ€ger Saras mamma Sandra HĂ„kansson till Expressen.
 I polisens register över romer finns fler Ă€n 1000 barn. Sara HĂ„kansson Ă€r en av de yngsta. Och hennes mamma Sandra,

hennes man och deras andra barn, Miranda, 3, och Adriano, 6, Àr registrerade i polisens hemliga register, skriver Dagens Nyheter. DÀr finns uppgifter om deras personnummer, deras postadress, deras lÀgenhetsnummer och vilka slÀktband de har.

"Vill veta varför"

Men det Àr inte bara den nÀrmaste familjen som finns i registret. DÀr finns ocksÄ uppgifter vem som Àr Saras mormor, morfar, farmor och farfar. Till och med en avlÀgsen slÀkting som inte Àr romsk finns med bland uppgifterna.

Sandra har aldrig varit inblandat i nÄgot kriminellt. Hon Àr 44 Är gammal och utbildad fritidsledare. Hennes man har en gÄng fÄtt böta tusen kronor för att han körde i bussfilen. Trots det finns de alltsÄ registrerade hos polisen.

– Jag vill veta varför mina barn Ă€r med. Det Ă€r absolut inte okej att ha med smĂ„ oskyldiga barn i ett polisregister.

"Har aldrig gjort nÄgot"

Barnens morfar Marcello Demeter Àr lika upprörd:

– Det kĂ€nns hemskt. En sĂ„dan hĂ€r sak gör att man tĂ€nker tillbaka pĂ„ andra vĂ€rldskriget. Man fĂ„r upp minnesbilder av Hitler framför sig. Att polisen kan göra nĂ„got sĂ„dant hĂ€r och dessutom i Sverige. Det trodde jag inte, sĂ€ger han till Expressen.

- Varför Àr vÄr familj med? Vi har aldrig gjort nÄgot.
.
Av Henrietta Johansson Av Henrietta Johansson
 henrietta.johansson@ expressen.se  

 
 Av Jon Wahlqvist
 jon.wahlqvist@ expressen.se  

2.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/rikspolischefen-det-gor-mig-forbannad/

Rikspolischefen: Det gör mig förbannad

 Uppdaterad i dag 13:02. Publicerad i dag 12:06

Polisens registrering av romer

Senaste nytt
ÖverĂ„klagare: Finns anledning att misstĂ€nka brott
”Vi tar det hĂ€r pĂ„ största allvar”
Ullenhag : Det hÀr skadar hela staten
JK kan vÀcka Ätal om tjÀnstefel
Intern polisutredning kan bli aktuell
Registrerade romer kan fÄ skadestÄnd
Justitieutskottet kallar till sig Ask

Rikspolischefen Bengt Svenson Ă€r mycket upprörd över att polisen i SkĂ„ne haft ett register över romer. ”Jag har inte fĂ„tt svar pĂ„ vad det anvĂ€nts till och det gör mig Ă€n mer förbannad och fĂ„r mig att undra varför man över huvudtaget har gjort det”, sĂ€ger han till DN.se


Bengt Svenson berÀttar att nÀr han lÀste DN tidigt pÄ mÄndagmorgonen trodde han först inte att det var sant. Men efter kontakter med polismyndigheten i SkÄne förstod Rikspolischefen att uppgifterna stÀmmer. Enligt de uppgifter som Bengt Svenson fÄtt handlar det om en analysfil som upprÀttats i ett av polisomrÄdena i SkÄne.

– Nu har jag förstĂ„tt att er artikel Ă€r riktig. Det Ă€r helt oacceptabelt och enligt mitt förmenande Ă€r det helt i strid mot gĂ€llande lagstiftning, sĂ€ger han.
Polisen i SkÄne lÀmnade i morse in en anmÀlan till polisens internutredningar. Bengt Svenson kommer trÀffa samtliga lÀnspolismÀstare pÄ onsdag för att försÀkra sig om att det inte finns nÄgra fler liknande register.

 
– Jag har ingen anledning att misstĂ€nka att det förekommer nĂ„gon annanstans Ă€n i SkĂ„ne. Men jag mĂ„ste ta den hĂ€r diskussionen med dem, vilket ansvar de har och hur de sköter det ansvaret, sĂ€ger Bengt Svenson som samma dag kommer att trĂ€ffa Rikspolisstyrelsens styrelse.

DN:s avslöjande om registren över romer Àr inte första gÄngen som polisen i SkÄne förekommit en skandal med frÀmlingsfientliga förtecken.

– Jag tycker att SkĂ„ne mĂ„ste ta de hĂ€r uppgifterna pĂ„ sĂ€rskilt stort allvar. Jag kan inte annat Ă€n att hĂ„lla med om att det varit en del hĂ€ndelser i SkĂ„ne som avviker frĂ„n annat beteende. SkĂ„ne mĂ„ste ta sin egen rannsakan i de hĂ€r frĂ„gorna, sĂ€ger Bengt Svensson.

Rikskriminalpolisen i Stockholm Àr en av flera som uppges ha haft tillgÄng till registret. DÀr bekrÀftar de att man kÀnner till datafilen, men den har inte anvÀnts.

– Tekniskt sett Ă€r det möjligt att enskilda befattningshavare pĂ„ rikskrim, precis som pĂ„ andra myndigheter, har kunnat fĂ„ tillgĂ„ng till den hĂ€r filen. Den ligger pĂ„ en gemensam tillgĂ„ngsskyddad server. Men i nulĂ€get finns det ingen indidkation pĂ„ att nĂ„gon pĂ„ rikskrim varken har behörighet till filen eller har anvĂ€nt sig av den, sĂ€ger Sara Kvarnström, pressansvarig pĂ„ Rikskriminalpolisen i Stockholm.

Hon poÀngterar dock att de kommer att fortsÀtta undersöka uppgiften.

– Vi kan inte garantera att enskilda individer pĂ„ rikskrim inte har fĂ„tt acess och den frĂ„gan fortsĂ€tter vi att undersöka. Men det Ă€r sĂ„ hĂ€r det ser ut i nulĂ€get, sĂ€ger hon.

 Jens KĂ€rrman

 jens.karrman@dn.se

 Katarina Lagerwall

 katarina.lagerwall@dn.se
3.
http://www.dn.se/ekonomi/zaratroja-vacker-ilska-liknar-forintelseklader/
2014-08-28
Zaratröja vĂ€cker ilska – liknar FörintelseklĂ€der
Uppdaterad 2014-08-27 14:22. Publicerad 2014-08-27 10:01


SkÀrmdump: Zara, Foto: AP

Skriv ut
Öka textstorlek
RĂ€tta artikeln
LÄSARREAKTIONER



Tipsa via e-post
En tröja som sÀljs av klÀdkedjan Zara i Sverige har vÀckt ilska. Tröjan som Àr för smÄbarn pÄminner till sitt utseende om fÄngklÀder frÄn Förintelsen.

Tröjan "Sheriff" Àr blÄ-vit-randig och har en stor gul stjÀrna över bröstet. StjÀrnan ska förestÀlla en sheriffstjÀrna med ordet "Sheriff" skrivit över den, men liknar ocksÄ formen av en gul davidsstjÀrna. I nazisternas Tyskland tvingades judar att bÀra symbolen. Den satt Àven pÄ de judiska fÄngarnas randiga klÀder i nazisternas koncentrationslÀger.

Likheterna mellan fĂ„ngklĂ€derna och Zaras tröja har vĂ€ckt bestörtning i sociala medier. PĂ„ Twitter rasar flera anvĂ€ndare, dĂ€ribland författaren Henrik Arnstad, som skrivit flera böcker om nazism och fascism, som undrar om det "Ă€r nĂ„t sjukt skĂ€mt". Även pĂ„ företagets egen Facebooksida Ă€r kritiken hĂ„rd.

ANNONS:

Zara fick Àven 2007 kritik för att de sÄlde en vÀska med hakkors. Företaget sade dÄ att de missat hakkorsen, tog bort vÀskan frÄn hyllorna och bad om ursÀkt.

DN har sökt Zaras svenska vd som inte gÄr att nÄ över telefon. Företaget uppger att det Àr flera personer som ringt och haft frÄgor om tröjan under morgonen.

Zaras officiella twitterkonto skriver i ett svar till journalisten Nathalie Rothschild att man drar tillbaka tröjan. "Vi ber uppriktigt om ursÀkt, den var inspirererad av sheriffens stjÀrna i de klassiska VÀsternfilmerna och finns inte lÀngre i vÄra butiker", skriver företaget. Tröjan gick dÄ inte heller lÀngre att bestÀlla via företagets webbutik, Àven om annonsen fanns kvar.

Mikael Delin
mikael.delin@dn.se
Dela
     
Tipsa via e-post
ANDRA HAR LÄST
400 000 kronor – kostnaden för en utbrĂ€nd medarbetare
Zaratröja vĂ€cker ilska – liknar FörintelseklĂ€der
DÀrför renoveras Pub-huset

34
2014-12-16
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20030898.ab
Inrikesministern ”bedrövad” över #kvinnoregistret
”Jobbigt behöva föra den hĂ€r diskussionen”
Datainspektionen och polisen sjÀlva har inlett en utredning av kvinnoregistret.
– Jag har svĂ„rt att se det polisiĂ€ra vĂ€rdet i registret, sĂ€ger Anders Ygeman, inrikesminister.
Stockholmspolisen har i tio Är fört ett hemligt register med integritetskrÀnkande uppgifter om över 2 000 kvinnor som anmÀlt misshandel, rapporterar Sveriges Radio.
Nu kommenterar inrikesminister Anders Ygeman uppgifterna för Aftonbladet:
– Jag har svĂ„rt att se det polisiĂ€ra vĂ€rdet i ett sĂ„dant register.
Diskuterat registret med rikspolischefen
Han har Àven under morgonen haft ett möte med tilltrÀdande rikspolischefen Dan Eliasson.
– Vi delar samma uppfattning, att polisen ska ta tag i vad man har för register och hur man fĂ„r föra dem. Det kan vara ett register som Ă€r lagligt frĂ„n början men som sedan fylls med uppgifter som inte Ă€r det. Polisen mĂ„ste arbeta igenom sina regler och rutiner.
– Det hĂ€r Ă€r förstĂ„s bedrövande. Svensk polis gör vĂ€ldigt mĂ„nga bra saker och har förbĂ€ttrat sitt arbete med vĂ„ldsutsatta kvinnor, dĂ€rför Ă€r det extra jobbigt att behöva föra den hĂ€r diskussion, sĂ€ger Anders Ygeman.
 Nina Svanberg
16 december 2014  13:37
4
    Dela   
11
    Tweeta


2014-12-16
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20030898.ab

Aftonbladet möter Christian Agdur, polismÀstare i Södertörn pÄ tisdagsförmiddagen, pÄ ett hotell i centrala Stockholm.
Han Àr dÀr pÄ en konferens med landets polischefer. Men har haft fullt upp sedan tidig morgon med att svara i telefon.
I morse avslöjade Ekot att Brottsoffergruppen vid Södertörns polisen har registrerat tusentals vÄldsutsatta kvinnor.
I mĂ„nga fall har de enskilda poliserna skrivit krĂ€nkande omdömen om kvinnor, enligt Ekot. ”Mytoman, ­psykiskt instabil, knepig, svag”, stĂ„r det i databasen.
Försvarar registret
Christian Agdur sÀger att han fick kÀnnedom om registret i samband med att han blev uppringd av journalisterna pÄ Ekot nyligen.
Han förklarar ocksÄ att registret skapades 2002. Och att inga nya uppgifter lÀggs till i det sedan förra Äret.
Men han försvarar idén bakom det.
– Registret har i första hand skapats för att skydda kvinnorna. Vi ville veta vilka hot som finns och vilka Ă„tgĂ€rder vi kan vidta för att de inte blir uppsatta för upprepade brott, sĂ€ger han.
Databasen fick alla nödvĂ€ndiga tillstĂ„nd. Fokus har varit att kartlĂ€gga de vĂ„ldsamma mĂ€nnen. Polisen har ocksĂ„ gjort den tolkningen att förutom gĂ€rningsmĂ€nnen var det ocksĂ„ tillĂ„tet att lĂ€gga in ”deras nĂ€rmaste krets, dĂ€r Ă€ven kvinnorna ingĂ„r”, enligt Agdur.
– Jag uppfattar inte att vi har fokuserat pĂ„ kvinnor. Vi har fokuserat pĂ„ gĂ€rningsmĂ€nnen. Men brottsofferarbetet handlar om mĂ„lsĂ€gande, oftast kvinnan. DĂ„ behöver vi de hĂ€r uppgifterna.
”FörstĂ„r att man kĂ€nner sig krĂ€nkt”
NÀr man lyssnar pÄ intervjun som han gjorde med Ekot framstÄr det som att Agdur inte kÀnde till att registreringen av kvinnorna var sÄ omfattande.
– Det jag inte kĂ€nde till var att tillstĂ„ndet inte förnyades. Och dĂ€rför ska jag lĂ„ta en oberoende Ă„klagare pröva om vi har gjort fel.
PÄ vilket sÀtt skyddar man en vÄldsutsatt kvinna genom att spekulera i hennes psykiska tillstÄnd?
– Det kan vara relevant att veta om man ska göra en bedömning av hennes trovĂ€rdighet. Är hon utsatt för större risk dĂ€rför att hon Ă€r psykisk vek, om det finns en sĂ„dan diagnos.
Men enligt Ekot handlar det inte om lÀkarutlÄtanden, utan om de enskilda polismÀnnens gissningar?
– Det Ă€r ditt pĂ„stĂ„ende, jag kan inte verifiera det. Men det Ă€r klart det ligger i sakens natur att en polisman som talar med ett brottsoffer gör Ă€ven en subjektiv bedömning.
Hur ser du pÄ att Àven barnens psykiska status tagits med?
– Det kan vara högst relevant. Det finns situationer dĂ€r barn till och med mördar sina förĂ€ldrar.
FörstÄr du att mÄnga av kvinnorna i registret kÀnner sig krÀnkta över att finnas med dÀr?
– Jag kan förstĂ„ att man kĂ€nner sig krĂ€nkt. Men det hĂ€r ett register som anvĂ€nds av tre fyra medarbetare som haft uppgift att skydda och stödja brottsoffren.
Varför förnekar flera poliser som jobbat med registret att det finns nÀr Ekot ringer upp?
– Jag kan bara svara för mig sjĂ€lv. NĂ€r jag fick frĂ„gan satte jag mig in i det och erkĂ€nde att vi har ett register, men sen har det visat sig att det gick ut. Min tolkning Ă€r att det kan vara ett missförstĂ„nd, att poliserna inte förstĂ„tt vad man har frĂ„gat efter.
Det har uppenbarligen funnits felaktiga uppgifter, enligt Ekot. Ska det vara sÄ?
– Det ska inte vara slarvigt, inte innehĂ„lla fel. Man ska formulera sig omsorgsfullt. Och dĂ€r kan vi ha brustit. Utredningen fĂ„r visa om vi har brustit i vĂ„r kompetens och utformning.
 Kenan Habul
16 december 2014  13:40
 
    Dela   
 
    Tweeta

LÄS MER
Axplock ur ”kvinnoregistret” om utsatta kvinnor
 Nedan följer omdömen ur Stockholmspolisens hemliga register om misshandlade kvinnor.


1.
2013-09-23
http://www.aftonbladet.se/incoming/article17523134.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17523022.ab

Polisen registrerar romer i stor databas


HÀr ska enligt DN polisen ha förvarat sin lista över romer. HÀr ska enligt DN polisen ha förvarat sin lista över romer.

Svensk polis registrerar romer i en hemlig och olaglig databas.

I registret finns 4 029 mÀnniskor utspridda över hela landet - mÄnga av dem barn.

Registret anvÀnds i polisarbetet och Àr tillgÀngligt för ett stort antal polisanstÀllda, avslöjar Dagens Nyheter.



Registret Àr döpt till "Kringresande" och finns i en stor datafil som getts namnet "Total". Databasen utgörs av ett slags slÀkttrÀd med totalt 4 029 mÀnniskor över hela Sverige, uppger DN. I slÀkttrÀdet presenteras varje registrerad person med uppgifter som personnummer och folkbokföringsadress - och slÀktband till andra personer i registret.

Registrerar smÄbarn

Enligt uppgifter till DN har polisens ambition varit att skapa ett sökbart register över alla Sveriges romer. Minst ett 70-tal poliser ska ha haft möjlighet att utan begrÀnsningar slÄ i filen men troligen har lÄngt fler haft tillgÄng till registret, enligt DN.

De yngsta i registret Àr bara tvÄ Är gamla och lades in 2011 nÀr de var bara nÄgra mÄnader gamla. Totalt finns över 1 000 barn registrerade i databasen. Enligt DN har polisen registrerat dem eftersom de Àr barn till romer och dÀrför anses vÀrda att hÄlla koll pÄ i framtiden.

Sköts av SkÄnepolisen

Registret har enligt DN upprÀttats av polisen i Lund och hanteras av polismyndigheten i SkÄne. Men Àven Rikskriminalen i Stockholm, lÀnskriminalen i SkÄne och kriminalunderrÀttelsetjÀnsten i flera svenska stÀder uppges ha tillgÄng till registret.

I registret finns mÄnga helt ostraffade mÀnniskor - den enda gemensamma nÀmnaren Àr att de Àr romer, har romska rötter eller har en relation med en rom.

Enligt DN skapades registret 2012 och anvÀnds av polisen Àn i dag, som ett uppslagsverk och ett referensmaterial vid utredningar dÀr det finns romska misstÀnkta.

Bryter mot flera lagar

Enligt svensk lag Àr det förbjudet att upprÀtta etniskt baserade register i Sverige och enligt experter som DN talat med bryter polisens registrering av romer mot flera lagar, bland dem polisdatalagen och lagen om polisens allmÀnna spaningsregister. Dessutom kan den ingÄende registreringen av slÀktband och personuppgifter bryta mot Europakonventionens artikel 8 som slÄr fast rÀtten till skydd för privat- och familjeliv, enligt DN.
.


 John Granlund  
 
Polisen: "Är inget register utan en fil"
I gĂ„r förnekade polisen

Justicieminister Beatrice Ask: Jag Àr chockad
Justitieutskottets ordförande Morgan Johansson (S) rasar mot polisens register över romer och krĂ€ver att

Mellin: "PĂ„minner om Nazityskland"

Polisen mĂ„ste reda ut ansvaret för registreringen av romer, efter Dagens Nyheters avslöjande. Och regeringen mĂ„ste fördöma den, anser


Polisen: Det finns inget register
Polisen har enligt Dagens Nyheter registrerat tusentals romer. Uppgiften förnekas dĂ€remot bestĂ€mt av


Polisen: "Är inget register utan en fil"

I gĂ„r förnekade polisen att romer registrerats av

Polisen registrerar romer i stor databas

Svensk polis registrerar romer i en hemlig och olaglig databas. I registret finns 4 029 mÀnniskor utspridda

”Det Ă€r vĂ€ldigt obehagligt”
Sunita Memetovic, 23, Ă€r djupt engagerad i romers rĂ€ttigheter. Hon Ă€r sjĂ€lv rom och Ă€r chockad över Dagens



2.
Polisen: Det finns inget register

Lars Förstell, informationsdirektör pĂ„ SkĂ„nepolisen, sĂ€ger sig aldrig ha hört talas om registret.    Lars Förstell, informationsdirektör pĂ„ SkĂ„nepolisen, sĂ€ger sig aldrig ha hört talas om registret. Foto: SCANPIX


Polisen har enligt Dagens Nyheter registrerat tusentals romer.

Uppgiften förnekas dÀremot bestÀmt av SkÄnepolisens informationsdirektör:

– Det finns inget sĂ„dant register, sĂ€ger Lars Förstell.




 


 Mejla


Johan Hirschfeldt, jurist och grundlagsexpert,    Johan Hirschfeldt, jurist och grundlagsexpert,

Enligt Dagens Nyheter upprĂ€ttades registret av polisen i Lund och hanteras av polismyndigheten i SkĂ„ne. Även Rikskriminalen i Stockholm och lĂ€nskriminalen i SkĂ„ne har haft tillgĂ„ng till registret, enligt tidningen.

Lars Förstell, informationsdirektör pÄ SkÄnepolisen, sÀger till Aftonbladet att han aldrig har hört talas om ett sÄdant register.

– Jag vet inte alls vad de talar om, sĂ€ger han.

"Vi har inget sÄdant register"

Förstell sÀger att han undersökt frÄgan efter att journalister kontaktat honom under helgen.

– Jag har talat med kollegor och de har samma uppfattning som jag, sĂ€ger han.

Kan det vara ett register som du inte kÀnner till?

– Vi har olika sorters register, men vi har inga olagliga register och inga specifika register över romer.

Är du övertygad om det?

– Ja. Vi har inget register som stĂ€mmer in pĂ„ den beskrivningen.  

Registret Àr olagligt enligt expert

Juristen och grundlagsexperten Johan Hirschfeldt, sÀger till Dagens Nyheter att myndigheter inte har rÀtt att fritt sortera eller registrera efter etnisk ursprung. Han blir allvarligt bekymrad över uppgifterna i tidningen.

– Myndigheter ska ha stöd i lag för vad de gör, det stĂ„r i grundlagens första paragraf. I regeringsformen finns Ă€ven ett skydd för personlig integritet och mot diskriminering, sĂ€ger han till Dagens Nyheter.

Han sÀger Àven att de som registrerats har möjlighet att anmÀla polisens hantering. Första steget Àr att vÀnda sig till SÀkerhets- och integritetsskyddsnÀmnden.

– Dit kan man vĂ€nda sig med frĂ„gan: Är polisens behandling av mina personuppgifter laglig, sĂ€ger han till Dagens Nyheter.
Olof Svensson  
 
3.
Ask: Jag Àr chockad

Justitieutskottets ordförande Morgan Johansson (S) rasar mot polisens register över romer och krÀver att Beatrice Ask kommer till riksdagen och förklarar sig.

Nu uttalar sig justitieministern

– Jag blir chockad, för jag vet ju att vi har lagar och regler som Ă€r vĂ€ldigt noggranna nĂ€r det gĂ€ller polisens möjligheter att behandla personuppgifter, sĂ€ger hon till TT.


Avslöjandet i Dagens Nyheter om att polisen i SkÄne har upprÀttat ett register över tusentals romer i Sverige - barn, unga och gamla - har slagit ned som en bomb.

Morgan Johansson Àr en av dem som upprörs kraftigt.

– Registret Ă€r olagligt, oacceptabelt och mĂ„ste upphöra omedelbart. Det hĂ€r avslöjandet verkar ju frĂ€mst beröra SkĂ„nepolisen, men polisen som myndighet mĂ„ste gĂ„ till botten och se om det finns nĂ„got liknande nĂ„gon annanstans, sĂ€ger han.

Men det Ă€r inte tillrĂ€ckligt, enligt Morgan Johansson, som Ă€r justitieutskottets ordförande och Socialdemokraternas rĂ€ttspolitiske talesperson. Även ansvarig minister Beatrice Ask mĂ„ste förklara sig, menar Johansson.

– Beatrice Ask mĂ„ste komma till riksdagen och förklara hur nĂ„got sĂ„dant hĂ€r kan ske. Hon ska Ă€ndĂ„ till riksdagen och förklara sig om NSA, vad Sverige gjorde och inte gjorde. Som högst ansvarig för polisen mĂ„ste hon ocksĂ„ reda ut detta, sĂ€ger Johansson.

DÀremot slÄr han fast att det Àr för tidigt att Ànnu sÄ lÀnge utdela ansvar för vem som begÄtt fel.

Sjöstedt: Det Àr ren rasism

VÀnsterpartiet krÀver omedelbart besked om polisens register. Partiledaren Jonas Sjöstedt sÀger att man begÀrt att Beatrice Ask kommer till justitieutskottet sÄ fort som möjligt.

– Hon mĂ„ste förklara vad det som har hĂ€nt och hur det har kunnat bli pĂ„ det hĂ€r viset. Hon mĂ„ste ocksĂ„ dra nĂ„gon sorts politisk slutsats av det hĂ€r och berĂ€tta hur man ska undvika att det hĂ€r sker i framtiden och utkrĂ€va ansvar för att det hĂ€r har hĂ€nt nu, sĂ€ger han.

Sjöstedt kallar polisens register för "ren rasism".

– Det Ă€r svĂ„rt att inte dra historiska paralleller. Det fanns ju lĂ€nder och tider nĂ€r man registrerade mĂ€nniskor pĂ„ grund av ras eller etnicitet. Vi borde ha lĂ€rt av det, att aldrig göra om det misstaget. Vi vet vilken utsatt grupp romerna har varit och att de Ă€r utsatta för diskriminering. Det hĂ€r Ă€r systematisk diskriminering mot dem av polisen och det Ă€r helt hĂ€pnadsvĂ€ckande.

Nu krÀver han att polisens högsta ledning tar sitt ansvar.

– Förtroendet för polisen har fĂ„tt sig en rejĂ€l törn och hur de hanterar det hĂ€r nu kommer att bli avgörande för om det hĂ€r kommer leda till nĂ„gon bestĂ„ende skada pĂ„ polisens anseende.

MP: "Det Àr obehagligt"

Miljöpartiets rÀttspolitiska talesperson Maria Ferm tycker att polisens dataregister Àr orovÀckande.

– Det Ă€r obehagligt att det har funnits ett etniskt register över romer. Det Ă€r olagligt och nĂ„gonting som inte fĂ„r förekomma. DĂ€rför kommer jag ta ett initiativ till ett extra möte med Rikspolisstyrelsens styrelse för att Rikspolisstyrelsens chef ska redogöra för vad som har hĂ€nt, vem som ansvarar för det hĂ€r och hur man ska agera, sĂ€ger hon till TT.

– Om det Ă€r sĂ„ att vi har ett olagligt register sĂ„ mĂ„ste det sĂ„ klart avskaffas och ansvariga mĂ„ste stĂ€llas till svars.

Ask kommenterar

Vid 11.30-tiden pÄ mÄndagsmorgonen valde justitieminister Beatrice Ask att kommentera uppgifterna för TT.

– Man fĂ„r inte behandla uppgifter om personer bara pĂ„ grundval av en persons ursprung. Nu har jag krĂ€vt och utgĂ„r ifrĂ„n att jag fĂ„r en ordentlig genomlysning av vad som Ă€r fakta i detta och pĂ„ vilket sĂ€tt det hanteras. Vad jag förstĂ„r sĂ„ Ă€r det inte Rikspolisstyrelsen som haft kunskap om detta, men innan vi fĂ„tt alla fakta pĂ„ bordet Ă€r det litet svĂ„rt att sĂ€ga hur det ser ut, sĂ€ger hon.

Hon fortsÀtter:

– Det ska vara ordning och reda pĂ„ hur polisen hanterar personuppgifter. Vi lade en ny polisdatalag som gĂ€ller frĂ„n 2012, och det Ă€r otroligt viktigt att man följer den, sĂ€ger Beatrice Ask.

Ullenhag: "Minst sagt upprörande"

– Det hĂ€r Ă€r minst sagt upprörande, registrering pĂ„ etnisk grund Ă€r olaglig och hör inte hemma i ett rĂ€ttssamhĂ€lle, sĂ€ger integrationsminister Erik Ullenhag (FP) i en kommentar till TT.

PÄ TT:s frÄga om hur romer efter detta ska kunna kÀnna förtroende för det svenska rÀttssamhÀllet, sÀger Ullenhag:

– Just nĂ€r det gĂ€ller romer sĂ„ riskerar man att tappa förtroendet för det svenska samhĂ€llet. Romer Ă€r en grupp som diskriminerats och utsatts för utanförskap under mycket, mycket lĂ„ng tid. Det gör det sĂ€rskilt angelĂ€get att polisen gĂ„r till botten med uppgifterna och att det blir ett rĂ€ttsligt efterspel.

Lyfter frÄgan i polisstyrelsen

Johan Linander, vice ordförande i riksdagens justitieutskott (C), Àr bedrövad över de uppgifter som kommit fram.

– Man tror ju att det ska sitta i ryggmĂ€rgen hos varenda polis i landet att man inte ska skapa register utifrĂ„n etnisk tillhörighet. Man blir sorgsen, sĂ€ger han.

Riksdagsledamoten sitter dessutom i Rikspolisstyrelsens styrelse och kommer dÀr att lyfta frÄgan.

– Det mĂ„ste redas ut hur det hĂ€r kunde ske, finns det mer och vem eller vilka som ligger bakom, sĂ€ger Linander.

I ett senare skede kan det ocksÄ bli rÀttssak, dÀr de skyldiga till registret stÀlls till svars, menar han.
.


 PĂ€r Karlsson  
 Lisa Röstlund  
  Anette Holmqvist  
 4.
2014-08-30
http://www.expressen.se/nyheter/polisen-ska-ha-stormat-kulturhus-i-hogdalen/
Polisen ska ha stormat kulturhus i Högdalen

Publicerad 30 aug 2014 11:25

Polisen ska ha stormat kulturhuset Cyklopen i Högdalen södra Stockholm, enligt ett vittne.

Polisen ska ha samlat ihop folk utanför huset och gripit dem.

– Vi har ett par pĂ„gĂ„ende insatser i lĂ€net som just nu sker pĂ„ ett par stĂ€llen, sĂ€ger Lars Byström pĂ„ Stockholmspolisen.

Enligt vittnesuppgifter ska polisen ha stormat kulturhuset Cyklopen i Högdalen.

– Polisen stormade huset och grep samtliga som var dĂ€r, sĂ€ger ett anonymt vittne som stod utanför.

Polisen vill inte bekrÀfta vittnets berÀttelse.

– Vi har ett par pĂ„gĂ„ende insatser i lĂ€net som just nu sker pĂ„ ett par stĂ€llen, sĂ€ger Lars Byström pĂ„ Stockholmspolisen.

I övrigt vill polisen inte kommentera hÀndelsen. De vill inte heller sÀga om det ska ha skett nÄgra gripanden eller om insatserna Àr kopplade till dagens planerade demonstration mot nazistiska Svenskarnas parti.

Hur mÄnga poliser deltar?

– TillrĂ€ckligt mĂ„nga, sĂ€ger Lars Byström.

Enligt vittnesuppgifter samlade polisen ungdomarna utanför huset pÄ led.
.
Av Mimmi Nilsson
 mimmi.nilsson@expressen.se  
 





 

 

35
1.
2014-11-16
Madeleines kamp för
sin mobbade dotter
http://www.expressen.se/kvallsposten/madeleines-kamp-for-sin-mobbade-dotter-1/




"Jag gör det hÀr för att Gabriella ska fÄ upprÀttelse, detta arma barn har blivit illa behandlat sedan hon började dagis. Jag vet inte hur jag ska fortsÀtta orka", sÀger Madeleine Moberg. Hon kÀmpar för att dottern ska fÄ en lÀmplig skolgÄng. Fotograf: Ronny Johannesson
1/2
Efter en flera Är lÄng kamp för att den autistiska dottern Gabriella ska fÄ rÀtt till en lÀmplig skolgÄng polisanmÀler nu Madeleine Moberg Lunds kommun.
Det gÀller i flera avseenden "grovt tjÀnstefel".
– Jag gör det hĂ€r för att Gabriella ska fĂ„ upprĂ€ttelse, detta arma barn har blivit illa behandlat sedan hon började dagis. Jag vet inte hur jag ska fortsĂ€tta orka, sĂ€ger Madeleine Moberg.
Dela
Tweeta
Mejla
Gabriella har enligt mamman alltid varit en överaktiv tjej som har haft svÄrt att anpassa sig socialt. Detta har lett till att hon blivit illa behandlad i samtliga förskolor, fritidshem och skolor hon vistats i, hÀvdar hennes mamma. Det har handlat om att personalen har anvÀnt vÄld, hÄrda ord och frusit ut flickan.
Vid ett tillfÀlle ska Gabriella ha blivit knuffad i en lerpöl pÄ rasten och kommit försent, detta ledde till att personal pÄ förskolan i Lund lÄste in den dÄ 6-Äriga Gabriella pÄ toaletten som straff. Skolan sjÀlva har dock förklarat hÀndelsen med att Gabriella var upprörd och stod och slog i toalettdörren. Personalen stÀllde sig dÄ framför dörren för att bÄde lugna henne och för att de andra eleverna inte skulle fÄ dörren pÄ sig, enligt förklaringen till Barn- och elevombudet.
- De har inte kunnat hantera min dotters avvikande beteende, hon förstÄr inte sociala regler och kan till exempel inte vÀnta pÄ sin tur. Men i stÀllet för att hjÀlpa henne sÄ har man lagt skulden pÄ henne, sÀger Madeleine.
Skolpsykolog inkallades
Vid ytterligare ett tillfÀlle ska en ur personalen pÄ skolan, inför Madeleine, ha sagt "Hade jag varit barn sÄ hade jag inte heller velat leka med dig", till Gabriella. Madeleine rapporterade omgÄende detta till skolans rektor. Denne ska i sin tur ha upprörts av det intrÀffade och en skolpsykolog inkallades.
Men situationen blev inte bÀttre och efter att rektorn sjukskrevs och psykologen försvann frÄn skolan sÄ valde Madeleine att ta sin dotter ur skolan.
– Hon kom hem och grĂ€t varje dag. NĂ€r hon skulle lĂ€gga sig pĂ„ kvĂ€llen sa hon "Det Ă€r ingen som tycker om mig, det Ă€r lika bra att jag dör", berĂ€ttar hon.
Blev psykiskt nedbruten
Madeleine bokade tid pÄ BUP i Lund och vÀdjade om hjÀlp, men kuratorn som trÀffade Gabriella slog fast att flickan inte hade nÄgon diagnos.
Efter en tid av hemskolning som fungerade dĂ„ligt pĂ„ grund av en lĂ€rare som mamman beskriver som direkt olĂ€mplig, blev hon desperat efter att hitta en passande skola till sin dotter. Efter dialog med skolomrĂ„deschefen fick Gabriella plats pĂ„ en ny kommunal skola. Även denna utan specialkompetens, enligt Madeleine som sĂ„g det destruktiva mönstret upprepa sig.
– Min dotter har problem med impulskontroller och bör inte gĂ„ i en kommunal skola, men jag tvingades sĂ€tta henne dĂ€r. Det tog inte lĂ„ng tid förrĂ€n hon var psykiskt nedbruten, sĂ€ger Madeleine.
"Jag blir förtvivlad"
Gabriella hÀvdar att bland annat att en manlig lÀrare vid ett tillfÀlle har slagit henne pÄ armen. Vid ett möte i skolan framkommer det att personal har behandlat dottern illa pÄ olika sÀtt.
– Jag blev förtvivlad. Gabriella sĂ€ger till mig "Alla hatar mig, vad Ă€r det för fel pĂ„ mig?" Och tĂ„rarna bara strömmar ner, berĂ€ttar Madeleine.
I samband med detta fÄr Gabriella trÀffa en psykolog som konstaterar att Gabriella har adhd och atypisk autism.
Isolerades pÄ skolan
Hösten 2013 fÄr Gabriella Àntligen börja pÄ en ny skola anpassad för barn med autism. HÀr fÄr Gabriella sitta isolerad i ett eget rum pÄ skolan, och fÄr trÀffa de andra barnen endast pÄ rasterna, enligt Madeleine. Dessutom fÄr hon veta, via en av lÀrarna, att Gabriellas assistent vid ett tillfÀlle ska ha slagit henne. HÀndelsen polisanmÀls men Àrendet lÀggs ned och assistenten slutar.
Madeleine har i efterhand varit i kontakt med assistenten som förklarat att det absolut inte handlar om nÄgot slag utan att hon "dragit" i Gabriella för att lugna och skydda flickan. Assistenten bekrÀftar dock att Gabriella haft "en tuff tid" pÄ skolan och att den pedagogiska planeringen lÀmnade mycket i övrigt att önska.
Skolinspektionen kopplades in i Gabriellas skolgÄng i slutet av 2012. Den anmÀlan ledde till att rektor pÄ skolan fick i uppgift att "skyndsamt utreda elevens behov av sÀrskilt stöd" och se till att upprÀtta ett ÄtgÀrdsprogram dÀr det framgÄr vilka behov som finns, hur de behoven ska mötas och hur det ska följas upp.
I en uppföljning frÄn i slutet av 2013 konstaterade Skolinspektionen att det ÄtgÀrdsprogram som lÀmnats in var för knapphÀndigt. Skolinspektionen bedömde, vid det tillfÀllet, att skolan inte uppfyllde författningarnas krav "avseende elevers rÀtt till sÀrskilt stöd". Under 2014 har Skolinspektionen utrett Gabriellas situation. I det senaste beslutet har Lunds kommun fÄtt till i december pÄ sig att "vidta ÄtgÀrder sÄ att elevens rÀtt till skolgÄng tillgodoses".
DÀr konstaterar de att Gabriellas frÄnvaro Ä ena sidan saknar "giltiga skÀl" men ocksÄ att den senaste skolan har brister i sitt arbete med sÀrskilt stöd och motverkande av krÀnkande behandling.
"MÄste trÀffa henne"
Ingrid Kanje, chef pÄ Lunds skolors resurscentrum, sÀger att kommunen lÀmnat flera förslag pÄ hur skolgÄngen kan lösas men att de alternativen inte accepterats.
– Det Ă€r beklagligt. Vi tycker frĂ„n vĂ„r sida att vi gör vad vi kan men de har bedömt att det inte Ă€r tillrĂ€ckligt. SjĂ€lvklart ska flickan ha sin skolgĂ„ng.
– Vi mĂ„ste trĂ€ffa henne för att fĂ„ i gĂ„ng en skolundervisning och har bjudit in till möte men de har inte kommit. Det Ă€r svĂ„rt att hitta en bra lösning nĂ€r vi inte trĂ€ffas.
"Det Àr ett samhÀllsproblem"
Madeleine Moberg menar Ä sin sida att de förslag som funnits varit sena nödlösningar hon inte kunnat kÀnna sig trygg med och att Lunds resursskolor Ànnu inte lyckats infria löftet om att ordna en lÀmplig skolgÄng till Gabriella. Hon har nu vÀnt sig till Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i förhoppning om att de kan hjÀlpa henne.
Gabriella har nu varit utan skolgÄng i Ätta mÄnader och har under hösten mÄtt mycket dÄligt, enligt Madeleine. Hon har sjÀlv tvingats vara borta frÄn sitt arbete för att hjÀlpa sin dotter.
- Jag kÀnner mig förtvivlad. Jag Àr sÄ slut och har inte haft semester pÄ nio Är, men man ger ju inte upp nÀr det gÀller ens barn.
Hon tillÀgger:
– Det hĂ€r ett samhĂ€llsproblem. Jag Ă€r bara en av alla förĂ€ldrar som kĂ€mpar för de hĂ€r barnen som utgör en stor grupp. Jag hoppas kunna hjĂ€lpa andra.
Av Malin Forsberg
Av Henrik Högström
Publicerad 16 nov 2014 10:17

2.
2014-08-07
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19327864.ab
Ammade bebis - blev utslÀngd
Anahi Lindqvist, 31, fick lÀmna restaurang
Hon rÄkade visa bröstet nÀr hon ammade sin son.
DÄ blev Anahi Lindqvist, 31, ombedd att lÀmna restaurangen i Stockholm.
– Jag kĂ€nde mig ivĂ€gkörd och nedtryckt. Att neka ett barn att Ă€ta Ă€r inte okej, sĂ€ger hon.
    Dela   
    Tweeta


För tvÄ och en halv vecka sedan födde Anahi Lindqvist sin son. I förrgÄr satt hon tillsammans med tvÄ vÀnner pÄ restaurangen Babylon vid Medborgarplatsen i Stockholm.
– Jag hade bestĂ€llt lemonad och en kaffe och satte mig för att amma. Jag hade en sjal för att skyla mig, men den gled Ă„t sidan utan att jag mĂ€rkte det, sĂ€ger hon.
Restaurangens Àgare kom fram och bad henne att dölja bröstet.
– Jag blev vĂ€ldigt förvĂ„nad och undrade vad han menade. DĂ„ blev han provocerad och sa att om jag inte gillade lĂ€get kunde jag gĂ„ dĂ€rifrĂ„n. Jag förklarade att sjalen glidit Ă„t sidan av misstag, men han ville inte lyssna, sĂ€ger hon.
”KĂ€nde mig nedtryckt”
Anahi Lindqvist tog illa upp. Samtidigt poÀngterar hon att mannen inte förbjöd henne att amma, han ville att hon skulle skyla sig.
– Jag började grina. Jag kĂ€nde mig ivĂ€gkörd och nedtryckt. Att neka ett barn att Ă€ta, oavsett tid och plats, Ă€r inte okej. Det var 32 grader varmt och jag behövde ge min tvĂ„ veckor gamla bebis mat. BĂ„de ur barnets perspektiv och ur ett feministiskt Ă€r det beklagligt, sĂ€ger hon.
En annan gĂ€st, som ska ha befunnit sig pĂ„ plats, har kommenterat hĂ€ndelsen pĂ„ restaurangens hemsida: ”trĂ„kigt att Ă€garen bĂ„de skĂ€llde ut och körde i vĂ€g en ammande mamma i gĂ„r nĂ€r vi var dĂ€r”.
Uppmanar till bojkott
Radioprofilen Kitty Jutbring har uppmÀrksammat hÀndelsen pÄ sin blogg och uppmanar nu till bojkott.
– I vĂ„rt samhĂ€lle ser vi bröst överallt, fast pĂ„ ett sexualiserat och objektifierat sĂ€tt. DĂ„ störs ingen. Brösten Ă€r ju till för just amning. Barnets överlevnad hĂ€nger pĂ„ mjölken, sĂ€ger hon.
Jakub Våvra, en av Àgarna till Babylon, sÀger till Metro:
– Jag bad henne lugnt och stilla att skyla bröstet med en filt eller liknande, sĂ„ som 99 procent av alla kvinnor hĂ€r gör, sĂ€ger han och pĂ„pekar att de heller inte vĂ€lkomnar mĂ€n med bar överkropp.
 Julia WĂ„genberg
7 augusti 2014  09:56

3.
14-06-26
http://ekuriren.se/nyheter/eskilstuna/1.2448895-porrsurfning-vanligt-pa-kommundatorer
Om att flera lÀrare och andra anstÀllda pÄ Kommunen porrsurfar pÄ deras arbetstid.

4.
2014-06-09

http://www.expressen.se/nyheter/cannabisplanta-hittad-vid-forskola/

Cannabisplanta
hittad vid förskola

Det hör inte till vardagen att det vÀxer en 25 centimeter hög cannabisplanta pÄ förskolans gÄrd.

Men det Àr precis vad som vÀxer pÄ en förskola utanför Norrköping.

– Mycket mĂ€rkligt. Det har jag aldrig varit med om tidigare, sĂ€ger Maria Johansson, chef för förskolan StationsgĂ€rdet i Åby, nĂ€r Expressen berĂ€ttar om plantan.

TvÄ förÀldrar lekte i söndags med sitt barn vid förskolan nÀr de sÄg plantan.

– Jag blev ju en aning chockad kan jag sĂ€ga, berĂ€ttar pappan i familjen.

Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker pÄ Naturhistoriska riksmuseet identifierar plantan som en cannabis sativa.

– Eller hampa som den heter pĂ„ svenska, förklarar han.

Pappan sÄg inga andra plantor eller nÄgot som kan förklara varför den vÀxte vid förskolan. Men enligt honom Àr förskolan ibland tillhÄll under helgerna för ungdomar och han misstÀnker att det Àven kan förekomma haschrökning dÀr.

– Jag har hittat en del fimpar, sĂ€ger han.

Maria Johansson uppger att det har varit lugnt den senaste tiden.

– Vi har inte hittat nĂ„gra fimpar i Ă„r, sĂ€ger hon.

FĂ„glar kan vara ansvariga

Enligt Didrik Vanhoenacker Àr hampfrön vanliga vid fÄgelmatning, men vÀxter frÄn dessa frön anvÀnds enligt honom inte vid narkotikaframstÀllning.

NÄgra fÄglar har inte matats vid förskolan den senaste tiden, uppger personalen.

Vilken sorts cannabis som slagit rot vid förskolan Àr oklart. Oavsett vilken sort man hittar Àr det en polisiÀr sak att ta hand om plantan, uppger Thomas Rahnel, chef för narkotikasektionen vid polisen i Norrköping.

– Den ska tas bort, slĂ„r han fast.

NÀr förskolechefen kontaktar polisstationen fÄr hon dock beskedet att sjÀlv ta bort plantan.

– SĂ„ jag gjorde det och stĂ„r med hĂ€r med plantan i handen nu. Jag ska slĂ€nga den, sĂ€ger Maria Johansson.

Kommer ni att söka igenom gÄrden efter fler plantor?

– Vi fĂ„r titta lite mer noggrant nu nĂ€r vi vet hur de ser ut.


5.2013-09-22

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17518911.ab

Tog med dottern till Ica - fick inte handla folköl

Malin Widell och Martin Nylander nekades att köpa folköl för att dottern LinnĂ©a Eriksson (mitten) var med.    Malin Widell och Martin Nylander nekades att köpa folköl för att dottern LinnĂ©a Eriksson (mitten) var med. Foto: THOMAS JOHANSSON


Malin Widell, 29, skulle handla tacos och nÄgra folköl till middagen pÄ Ica Maxi.

NÀr hon kom fram till kassan nekades hon handla - för att hon hade med sig sin 13-Äriga dotter.

– Hon krĂ€vde leg pĂ„ oss bĂ„da. Jag blir sĂ„ himla arg. FĂ„r barnfamiljer inte handla pĂ„ Ica lĂ€ngre? sĂ€ger hon.


Malin Widell, 29, och sambon Martin Nylander, 40, Àr trogna kunder pÄ Ica Maxi i Partille.

PÄ lördagkvÀllen skulle familjen Àta tacos till middag och Malin gick tillsammans med dottern Linnea, 13, in i butiken.

– Min sambo, som satt vid förbutiken och matade vĂ„r nyfödda dotter, bad mig köpa med nĂ„gra 3,5:or folköl, sĂ€ger Malin Widell.

Hon och dottern lastade upp matvarorna, en nappflaska och ett sexpack folköl pÄ bandet. NÀr Malin skulle betala sa kassörskan att hon ville se legitimation - pÄ bÄde henne och dottern.

– Jag sa att det hĂ€r Ă€r min dotter. Hon Ă€r 13 och har ingen legitimation. DĂ„ fick vi inte handla, sĂ€ger Malin Widell.

"Vi kommer undersöka det hÀr"

Det uppstod en diskussion men kassörskan gav sig inte. Till slut gick sambon Martin Nylander fram till kassan för att betala för ölen.

– De sa prompt nej, att det Ă€r leg pĂ„ alla som gĂ€ller. Hur mĂ„nga barnfamiljer köper inte vanlig folköl tillsammans med andra matvaror? Eller tobaksvaror? Vi blev sĂ„ arga att vi gick dĂ€rifrĂ„n, sĂ€ger Malin Widell.

Ica Maxi menar att deras regler Àr tydliga - om man Àr under 30 ska man vara beredd pÄ att visa leg.

– Jag förutsĂ€tter att mamman har handlat och att mamman fĂ„tt visa leg, sĂ€ger Thomas Strindeborn, Ă€gare till Ica Maxi i Partille.

Enligt henne krÀvde kassörskan Àven leg pÄ dottern?

– Jag kan inte sĂ€ga emot. Vi kommer undersöka det hĂ€r. Vi vill ju följa de lagar och förordningar som finns.

Gick till en annan affÀr

Ska man som kund inte kunna ta med sig sin minderÄriga dotter om man vill köpa folköl till maten?

– Absolut. Har man barn med sig som Ă€r underĂ„riga sĂ„ kan jag inte förestĂ€lla mig att man mĂ„ste visa leg. Det lĂ„ter lite orimligt. Men jag var inte pĂ„ plats sĂ„ jag kan inte kommentera det.

Malin Widell och familjen gick i stÀllet vidare till en annan affÀr - dÀr de utan problem kunde handla middagsmat, nappflaska och folköl.

– Efter det hĂ€r har vi sagt att vi inte ska handla pĂ„ Ica Maxi lĂ€ngre, sĂ€ger Malin Widell.
 Olof Svensson  
 
6.
2015-01-12
http://mobil.dn.se/nyheter/sverige/lararna-var-sjuka-da-fick-eleverna-samma-betyg/
LĂ€rarna var sjuka – dĂ„ fick eleverna samma betyg

Publicerad i dag 10:30


Foto: Alamy
Elever pĂ„ tvĂ„ grundskolor i Älmhult fick kollektiva E-betyg i tyska och musik, pĂ„ grund av att lĂ€rare varit sjukskrivna. Nu utreder skolinspektionen det intrĂ€ffade. ”Det verkar inte rĂ€tt, som en rektor har gjort” sĂ€ger enhetschefen Lotta KĂ„rlind.

Det handlar sammanlagt om ett par hundra elever pÄ Linnéskolan och Gemöskolan som inte verkar ha fÄtt individuella betyg, utan klumpats ihop och fÄtt betyget E, efter att lÀrarna i tyska och musik varit sjukskrivna, skriver SmÄlandsposten.

Vikarierna har inte kunnat sĂ€tta betyg, och dĂ„ har rektorn gĂ„tt in och gjort det. I musik handlar det ocksĂ„ om att man överfört betygen frĂ„n tidigare Ă„rskurs, i stĂ€llet för att sĂ€tta nya betyg – trots att man haft undervisning.

Skolinspektionen hĂ„ller redan pĂ„ att utreda ett av fallen, betygssĂ€ttningen i tyska pĂ„ LinnĂ©skolan – som anmĂ€ldes för jul – och stĂ€ller sig frĂ„gande till det intrĂ€ffade. De nya uppgifterna om massbetyg i musik kommer man att lĂ€gga till samma utredning.

Enligt enhetschefen Lotta KÄrlind Àr det strikt reglerat hur betygssÀttningen fÄr gÄ till, och mycket tyder pÄ att rektorn gjort fel.

– Principiellt ska man stĂ€ndigt alltid vĂ€rdera elevens kunskaper. Att man skulle hamna sĂ„ att alla elever i en stor grupp fĂ„r samma betyg Ă€r osannolikt. Jag vet inte om det intrĂ€ffat nĂ„gon gĂ„ng tidigare, men det Ă€r en varningssignal.

Enligt KÄrlind ska man ta reda pÄ vad som hÀnt och se till att skolan vidtar ÄtgÀrder sÄ att det inte intrÀffar igen.

Att sÀtta kollektiva betyg Àr inte tillÄtet.

– En rektor kan ibland gĂ„ in och bestĂ€mma betyget om tvĂ„ lĂ€rare Ă€r oense. Men i det hĂ€r fallet verkar det inte riktigt, som en rektor gjort, utifrĂ„n det som skrivits om det hĂ€r.

Om man inte haft undervisning i ett Àmne sÄ skulle man tidigare ÀndÄ sÀtta ett betyg, men nu Àr lagstiftningen Àndrad sÄ att man inte behöver överföra tidigare betyg.

Juan Flores

juan.flores@dn.se



 

36
1.
2014-06-20
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/anderslindberg/article19053067.ab
Polisen misshandlar oskyldiga förÀldrar framför ögonen pÄ deras barn,hemma hos dem,mitt pÄ natten.

Polisens terrornoja fÄr storstryk av JO

Jurist: "beviskraven i utredningen har sÀnkts eftersom det handlar om mÀn med muslimsk bakgrund"


Stormade idyllen I oktober 2010 grep tungt bevĂ€pnad polis fyra mĂ€n i Göteborg pĂ„ misstanken att de skulle sprĂ€nga köpcentret Nordstan. Men utredningen var undermĂ„lig och helt oskyldiga personer pekades ut. Idag kom JO med förödande kritik av polisens arbete. 
   Stormade idyllen  I oktober 2010 grep tungt bevĂ€pnad polis fyra mĂ€n i Göteborg pĂ„ misstanken att de skulle sprĂ€nga köpcentret Nordstan. Men utredningen var undermĂ„lig och helt oskyldiga personer pekades ut. Idag kom JO med förödande kritik av polisens arbete.

Foto: PRIVAT

PÄ morgonen 30 oktober 2010 slog bevÀpnade poliser in dörren hemma hos Nizar Khalayli. Han tvingades naken ner pÄ golvet inför sina barn och delgavs senare misstanke om terroristbrott.

Polisen hade nÄgra dagar tidigare fÄtt tips om en terroristattack mot köpcentret Nordstan i Göteborg. Efter en kortare utredning grep polisen fyra personer i en synnerligen brutal gryningsrÀd. De tog ingen hÀnsyn till att det bodde smÄ barn i lÀgenheterna som stormades och de behandlade Àven anhöriga till de gripna brutalt och krÀnkande.

Men det fanns ingen bomb och alla var helt oskyldiga.

Tog fel pÄ tiden

I dag kom JO:s utlÄtande om ingripandet och kritiken mot polisens arbete Àr förödande.

- Det jag lÀst lÄter vÀldigt positivt, det Àr viktigt att polisen fÄr kritik nÀr de gör fel, sÀger Nizar Khalayli till Aftonbladet.

JO gÄr noggrant igenom polisens ÄtgÀrder efter att tipset om bomben kom in. Det började med att en kvinna överhört ett telefonsamtal pÄ gatan dÀr en man pratade om att sprÀnga Nordstan. Polisen tömde dÄ nÀrmsta telefonmast och gick igenom trafikdatan över vilka som talat i telefon vid den aktuella tidpunkten. Problemet var att kvinnan uppgett fel tid. De personer som pekades ut hade alltsÄ omöjligen nÄgot med saken att göra.

Muslimer sÀrbehandlas

NÀr man lÀser JO:s genomgÄng Àr det uppenbart att tipsarens berÀttelse inte hÀnger ihop. Förutom att tidpunkten var fel Àndrar hon signalement pÄ den hon hört prata i telefon.

Detta visste polisen redan innan tillslaget, men det genomfördes ÀndÄ.

Polisens utredning betonade genomgÄende det som talade till de misstÀnktas nackdel, medan det som pekade pÄ deras oskuld förbisÄgs.

- Det framgÄr enligt min tolkning ganska tydligt att beviskraven i utredningen har sÀnkts eftersom det handlar om mÀn med muslimsk bakgrund, sÀger Robert HÄrdh, chef pÄ Civil Rights Defenders som företrÀdde tre av de fyra felaktigt utpekade mÀnnen.

SkadestÄnd

Polisens övergrepp skedde dessutom för nÀstan fyra Är sedan. De interna utredningar som tidigare gjorts av Riksenheten för polismÄl har inte klarat att tydligt kritisera polisens arbete. Ingen har heller fÄtt ta ansvar för fiaskot.

De fyra felaktigt gripna, och deras familjer, har inte fÄtt nÄgon upprÀttelse och inte ens en offentlig ursÀkt.

- Vi övervÀger nu hur vi ska gÄ vidare, en del kan vara att begÀra skadestÄnd frÄn staten, sÀger Robert HÄrdh.

Allvarliga systemfel

JO:s utredning visar pÄ allvarliga systemfel. Efter 11 september Àr vi alla inte lÀngre lika inför lagen. Om de utpekade hade hetat Svensson i efternamn Àr det i praktiken helt otÀnkbart att nÄgot liknande skulle kunna hÀnda. Polisens upptrÀdande 30 oktober 2010 var ovÀrdigt en rÀttstat.

Vi kan inte ha ett system dÀr vi tummar pÄ rÀttsÀkerheten vid anklagelser om terrorism, eller dÀr mÀnniskors bakgrund avgör beviskraven. Förhoppningsvis leder JO:s allvarliga kritik till att polis och Äklagare börjar ta dessa frÄgor pÄ allvar.

Terrornojan mÄste fÄ ett slut.
Anders Lindberg

2. 2013-09-21

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article17290853.ab

SamhÀllet har svikit mig under 45 Ärs tid

Debattören: DÄ lÀt man övergreppen pÄgÄ - nu vill man ta min assistans

I behov av assistans. Jeanettes morfar förgrep sig pĂ„ henne under elva Ă„r utan att myndigheterna grep in. Nu vill HĂ€gersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning i Stockholm ta ifrĂ„n henne assistansen.    I behov av assistans. Jeanettes morfar förgrep sig pĂ„ henne under elva Ă„r utan att myndigheterna grep in. Nu vill HĂ€gersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning i Stockholm ta ifrĂ„n henne assistansen.


Jeanette Eriksson, 52, Stockholm.

Har skrivit boken ”NĂ€r jag blir stor” (Natur & Kultur) om sin uppvĂ€xt.

 Aftonbladet har tidigare berĂ€ttat om Jeanette Eriksson, som under hela uppvĂ€xten vĂ„ldtogs av sin morfar – vilket myndigheterna visste om men lĂ€t pĂ„gĂ„. Övergreppen ledde till skador som i dag gör henne beroende av assistans. Men nu ska hennes assistans dras in.


NÀr jag kom hem frÄn dagis kunde jag redan i hallen mÀrka om det var snÀlla eller dumma morfar i dag. Det syntes pÄ hur han stÀllt skorna och lagt mössan.

FrÄn att jag var fyra Är gammal lÄste min morfar regelbundet fast mina hÀnder i handbojor, la en kudde över mitt huvud och vÄldförde sig pÄ mig. Trycket, kallade jag det dÄ.

TvĂ„ Ă„r senare blev jag lam. Benen spretade vĂ€rkande och krampande rakt ut Ă„t varsitt hĂ„ll, fastlĂ„sta i samlagsstĂ€llning. Jag lades in pĂ„ Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus, dĂ€r lĂ€kare frĂ„n hela vĂ€rlden kom och klĂ€mde pĂ„ mig. Mitt fall var tydligen unikt. JĂ€vlar vad dĂ„ligt jag mĂ„dde, nĂ€r jag i bara trosorna lĂ„g pĂ„ den kalla plĂ„tsĂ€ngen. Det spelades in en utbildningsfilm för lĂ€kare och psykiater, jag har en kopia hemma. Glad musik och en speakerröst som sĂ€ger ”Is her grandfather her father?”. I barnpsykologens journaler finns anteckningar om hur jag binder fast hĂ€nderna pĂ„ en docka och lĂ€gger tyg över ansiktet. Psykologen skriver hur jag visar stort intresse för en leksaksapa som Ă€r röd i stjĂ€rten. I andra journaler skriver de rakt ut att ”flickan Ă€r utsatt för nĂ„gon slags incest av morfadern”.

 

SjukvÄrden och barnavÄrdsnÀmnden valde att blunda. Ett halvÄr senare hade jag lÀrt mig att gÄ sjÀlv igen och skickades ensam i en taxi tillbaka hem till min morfar. DÄ var jag sex Är gammal. DÀr och dÄ blev samhÀllet medskyldigt till övergreppen pÄ mig.

Jag bor Àn i dag kvar i samma omrÄde i Stockholm. Mina ben krampar fortfarande kraftigt efter alla Är av incest. NÀr jag var 31 Är gammal bedömdes jag vara handikappad. I handikappfacket har de aldrig tidigare haft nÄgon som varit utsatt för incest, sa enhetschefen pÄ stadsdelförvaltningen. Men det var aldrig mitt beslut att klassificeras pÄ det viset. NÄgot som gÄr att ÄtgÀrda Àr inte ett handikapp. Jag har alltid varit tvÀrsÀker pÄ att jag skulle ha kunnat lÀra mig att gÄ, med rÀtt hjÀlpmedel, rÀtt behand­ling och stöd. Stadsdelsförvaltningen har förvÀgrat mig detta.

Den 15 september förlorar jag min personliga assistans. I stÀllet fÄr jag besök sex gÄnger om dagen av nÄgon som hjÀlper mig att gÄ pÄ toaletten och ger mig mat. Jag kommer att vara inlÄst i min lÀgenhet utan möjlighet att ta mig ut.

Hur ska jag kunna behĂ„lla min assistanshund Cennja om jag inte fĂ„r hjĂ€lp att rasta henne? Cennja Ă€r min levande rullator, hon gör att mina ben inte stelnar. LĂ€kare har sagt att vĂ„ra promenader Ă€r anledningen till att jag inte Ă€r rullstolsburen i dag. ÄndĂ„ pĂ„stĂ„r utredningens handlĂ€ggare att jag inte har nĂ„gon önskan att komma utanför bostaden. Det Ă€r en lögn. TvĂ€rtom Ă€r mitt sĂ„ kallade liv över utan assistans. Jag blir sittande i lĂ€genheten och blir helt beroende av mina söner för att komma ut. De vet vad det innebĂ€r att stĂ€ndigt hjĂ€lpa sin mamma, de Ă€r uppvĂ€xta med det. De mĂ„ste fĂ„ ha sina egna liv nu.

 

Man vÀljer inte sina förÀldrar, mina söner lika lite som jag. Man skulle tro att HÀgersten-Lilje­holmens stadsdelsförvaltning skulle visa förstÄelse för min situation. Att de skulle visa en vilja att gottgöra de oförrÀtter som begÄtts mot mig. I stÀllet sÀger tjÀnstemÀnnen att de blir obekvÀma nÀr jag berÀttar. Det kÀnns som att jag stÀndigt mÄste försvara mig för att jag varit utsatt för incest. Varför Àr det sÄ? Myndigheterna förstÄr inte att barn blir stora, men att problemen inte vÀxer bort bara för det. Morfars övergrepp pÄ mig pÄgick under elva Är. Han dog 1986. Myndigheternas övergrepp har pÄgÄtt i 45 Är. Det mÄste fÄ ett slut. LÄt mig behÄlla assistansen.
Jeanette Eriksson

2.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15627492.ab

Jeanette vÄldtogs hela sin uppvÀxt

 Morfaderns vĂ„ldsamma övergrepp fick hennes ben att fastna i kramp  Myndigheterna förstod – men ingrep aldrig

”Myndigheternas fel” NĂ€r Jeanette Eriksson var sex Ă„r fastnade benen i kramp. Trots att alla misstĂ€nkte att morfadern vĂ„ldtog henne skickades hon hem igen. ”Jag anser att det Ă€r myndigheternas fel att ytterligare tio Ă„r av incest fick fortsĂ€tta”, sĂ€ger Jeanette. ”Myndigheternas fel”  NĂ€r Jeanette Eriksson var sex Ă„r fastnade benen i kramp. Trots att alla misstĂ€nkte att morfadern vĂ„ldtog henne skickades hon hem igen. ”Jag anser att det Ă€r myndigheternas fel att ytterligare tio Ă„r av incest fick fortsĂ€tta”, sĂ€ger Jeanette. Foto: LOTTE FERNVALL


 Under hela sin uppvĂ€xt vĂ„ldtogs Jeanette Eriksson, 51, av sin morfar.

 Hennes journaler avslöjar att myndigheterna förstod – men ingen ingrep.

– Det Ă€r ett jĂ€vla svek frĂ„n samhĂ€llet. De har suttit pĂ„ första parkett och bara tittat pĂ„, sĂ€ger hon.



INCEST OCH SEXUELLA ÖVERGREPP

 Inget Ă€r sĂ„ svĂ„rt att prata om som sexuella övergrepp – sĂ€rskilt om förövaren Ă€r en förĂ€lder eller nĂ€ra slĂ€kting.

 De allra flesta sexuella övergrepp mot barn polis­anmĂ€ls aldrig. Trots att kunskap­en Ă€r större i dag och trots att de myndigheter och vuxna som arbetar med barn Ă€r skyldiga att anmĂ€la om de misstĂ€nker övergrepp mot barn finns stora brister.

– MĂ„nga professionella har vĂ€ldigt stora skygglappar. Skolan har blivit bĂ€ttre men sjukvĂ„rden Ă€r fortfarande jĂ€ttedĂ„lig pĂ„ att anmĂ€la, sĂ€ger Åsa Landberg, psykolog pĂ„ RĂ€dda barnen.

 Det Ă€r Ă€n i dag sĂ„ att utsatta barn upplever att de har visat eller gjort allt för att de vuxna ska förstĂ„ eller frĂ„ga om övergreppen, utan att nĂ„gon reagerat.

 Alla barn visar inte symtom men det Ă€r vanligt med depression och posttraumatisk stress hos barn som utsatts för allvarliga övergrepp. MĂ„nga barn reagerar med att behandla sig sjĂ€lva pĂ„ samma sĂ€tt som förövaren, de trycker undan sina egna behov och kĂ€nner inget vĂ€rde för sin egen kropp.

– För de barn som Ă€r svĂ„rt traumatiserade handlar det om att hjĂ€lpa dem att kunna stĂ„ ut med minnena, sĂ€ger Åsa Landberg.

 HYPNOS

 I klinisk psykologi anvĂ€nds hypnos för att fördjupa patientens kontakt med sitt inre.

 Det vanligaste Ă€r att terapeuten talar lugnande med patienten sĂ„ att tankarna far i vĂ€g, sedan guidas personen ner i ett avspĂ€nt djupare tillstĂ„nd.

 Olika personer kan vara olika mottagliga för hypnos. Personer som upplevt svĂ„ra trauman har ofta lĂ€ttare för att komma i trans.

 Enligt Michael Rundblad, psykolog och psykoterapeut inom Dalarnas vuxenpsykiatri och ordförande för hypnosföreningen, Ă€r en av de vanligaste patientgrupperna personer som utsatts för sexuella övergrepp som barn.

– Det Ă€r tydligt att de kan fĂ„ hjĂ€lp att fĂ„ kontakt med sĂ„dant som de stĂ€ngt av med hjĂ€lp av hypnos, sĂ€ger han.

 Enligt Socialstyrelsen Ă€r hypnos ingen evidensbaserad metod och hypnos finns inte med i myndighetens riktlinjer. Men det betyder inte att metoden inte fungerar eller att den Ă€r skadlig.

 Svenska hypnosföreningen har runt 400 medlemmar, de allra flesta Ă€r psykologer och psykoterapeuter.

KÀllor: Socialstyrelsen och Svenska föreningen för klinisk hypnos.


Benen stÄr krampaktigt rakt ut, fötterna Àr krökta. PÄ den repiga filmen syns hur en sköterska lyfter den sexÄriga flickan. Ben­en fortsÀtter att spreta, stela som pinnar.

Den engelsksprÄkiga speaker­rösten berÀttar om flickan i den korta 60-talsklÀnningen. Hennes fall beskrivs som ett mysterium, retoriska frÄgor radas pÄ varandra:

”Hade flickan blivit utsatt för en snuskgubbe?”

”Var hon homosexuell?”

SexĂ„ringen pĂ„ filmen Ă€r Jeanette Eriksson. ”A case of conversion hysteria” spelades in i utbildningssyfte, avsĂ€ndare var den docent i barnpsykiatri som behandlade Jeanette pĂ„ Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus i Stockholm. Dit kom hon efter att benen fastnat i kramp. I ”samlagsstĂ€llning”, som hon sĂ€ger.

DÄ hade morfaderns vÄld­tÀkter pÄgÄtt sedan hon var en liten bebis.

– FrĂ„n att jag var fyra Ă„r var det regelrĂ€tta samlag, innan dess oralsex, sĂ€ger Jeanette.

Hon lades in och utreddes under flera mÄnader utan att nÄgon riktig diagnos kunde stÀllas.

– Bara du sĂ€ger vad som har hĂ€nt kommer du fĂ„ den hjĂ€lp du behöver, fick Jeanette höra gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng.

”Allt fanns ju dĂ€r”

Men sexÄriga Jeanette kunde inte sÀtta ord pÄ vad hon hade varit med om. För sin psykolog berÀttade hon i lek och teckningar. I journaler beskrivs dockor med fastbundna ben, som fÄr en kudde eller tygbit över ansiktet, om bilder med rött blod i stjÀrten.

”OBS!” antecknade psykologen i marginalen flera gĂ„nger.

– Allt fanns ju dĂ€r, sĂ€ger Jeanette.

Men Ă€ndĂ„: Efter ett halvĂ„r pĂ„ sjukhuset lĂ€rde Jeanette sig att gĂ„ igen med egen viljekraft. Hon skrevs ut frĂ„n sjukhuset och sattes i en taxi hem till mamma, lillebror, mormor – och morfar.

– Jag glömmer det aldrig, sĂ€ger hon om avskedet frĂ„n psykologen hon litat pĂ„.

Myndighetskontakterna upphörde inte dÀr. Den 26 november 1968 antecknade barnavÄrdsmannen (pÄ den tiden ett obligatoriskt stöd för barn födda utom Àktenskapet):

”... det Ă€r nödvĂ€ndigt att flickan kommer frĂ„n morfar. Ingen vet, men av flickans upptrĂ€dande befarar man nĂ„got slags incest frĂ„n morfars sida mot flickan.”

Samtidigt pÄgick en utredning om faderskapet. Hennes mamma hade uppgett ett namn pÄ en man men faderskapstestet visade att det inte stÀmde.

Testade hypnos

BarnavÄrdsnÀmnden ingrep aldrig, Jeanettes mamma och barnen fick en lÀgenhet men de hann bara bo dÀr i nÄgra timmar.

– Sen kom morfar och hĂ€mtade oss.

För Jeanettes del fortsatte morfaderns vÄldtÀkter tills hon flyttade hemifrÄn som 15-Äring, berÀttar hon.

1986 nÀr Jeanette var 25 Är och mamma till tvÄ smÄ barn kom krampen i benen tillbaka med full kraft.

– Jag bestĂ€mde mig för att pröva hypnos, jag hade alltid velat göra det men jag fick höra att det skulle vara livsfarligt för mig.

Efter bara nÄgra gÄnger kom de förtrÀngda minnesbilderna tillbaka. Hon mindes mor­faderns vÄldsamma övergrepp, kopplade dem till minnena av hur mormor tvÀttade hennes blödande underliv och smörjde med Idominsalva. Hon kunde i detalj Äterge hur det sÄg ut och vad som hade hÀnt.

Letat bevis

Sedan dess har hon samlat bevisen som bit för bit har bekrÀftat att hon har rÀtt. Under Ärens lopp har hon fÄtt fram journaler, hittat filmen och konfronterat lÀkare.

– Jag ringde och sa: ”Nu kan jag berĂ€tta”. Jag hade orden, jag ville höra hennes version.

”Jag Ă€r sĂ€ker pĂ„ att din morfar utsatte dig för incest”, svarade den ansvariga barnpsykiatern som spelade in filmen och som sedan hade följt henne under hela uppvĂ€xten.

Kan inte gÄ sjÀlv

Jeanette Ă„kte hem till sin mormor och morfar och sa som det var: ”Jag vet vad du har gjort, jag vet vad du har utsatt mig för.”

Morfar började skratta. Mormor grÀt. En vecka senare var han död.

Jeanette hade vĂ€xt upp i tron att om hon bara satte ord pĂ„ det hon varit utsatt för skulle kramperna i kroppen slĂ€ppa. Ingen hade förberett henne pĂ„ det helvete som vĂ€ntade. Sedan minnena kom tillbaka har hon inte kunnat gĂ„ sjĂ€lv. Över­greppen gör sig stĂ€ndigt pĂ„minda.

Hon har svÄrt att stoppa saker i munnen, kan varken Àta eller borsta tÀnderna som vi andra.

Assistanshunden Cennja fungerar som hennes levande rullator. Men den behandling som hjÀlpt henne att minska spÀnningarna i kroppen vÀgrar kommunen att betala för och Jeanette har inte rÄd.

– Det enda jag vill Ă€r att fĂ„ ut den hĂ€r skiten ur kroppen. Den har inte hajat att faran Ă€r över, den tror fortfarande att den Ă€r utsatt.

I början av 1990-talet förtidspensionerades Jeanette. Intyg efter intyg vittnar om hennes omfattande problem, om incesten som visar sig i form av kramp och förlamning. Under nÄgra Är pÄ 1990-talet förelÀste hon pÄ Karolinska institutet om sina upplevelser för personer som arbetar med sexuella övergrepp mot barn.

ÄndĂ„ upplever Jeanette att hon stĂ€ndigt mĂ„ste slĂ„ss för sin sak, för rĂ€tten till assistanstimmar eller rĂ€tt behandling. För upprĂ€ttelse.

”Mitt liv Ă€r redan förstört”

Att hennes funktionsnedsÀttning inte sjÀlvklart syns utÄt gör att hon blir ifrÄgasatt, av fÀrdtjÀnsten eller av personer hon möter i mataffÀren.

Barndomens övergrepp förföljer henne.

– Jag berĂ€ttar inte om det hĂ€r för att nĂ„gon ska tycka synd om mig. Jag gör det för att folk ska veta hur verkligheten ser ut och för att andra barn inte ska drabbas. Mitt liv Ă€r redan förstört, sĂ€ger Jeanette.
.


 Kristina Edblom  
 


”Man kommer aldrig över det”

 LĂ€sarna chattade med Jeanette

Hör Jeanette berÀtta i P1-dokumentÀren Inferno

 Lyssna pĂ„ Bengt Boks dokumentĂ€r hĂ€r.



 


37
1.
2016-05-05
www.expressen.se
Sveriges tjĂ€nstemĂ€n/kommunanstĂ€llda  mĂ„r dĂ„ligt av sina egna handlingar. Genom omĂ€nskligt och omoraliskt beteende mot medborgare bli de sjuka sjĂ€lva, inte bara att de förstör liv pĂ„ frĂ€mmande barn och andra som kommer i kontakt med dem.

Samvetsstressen i vÀlfÀrden farligt tecken
Publicerad 5 maj 2016 kl 08.32

Samvetsstressen ökar bland personalen i vĂ„rden. Politiker kan hjĂ€lpa – eller stjĂ€lpa.
Samvetsstressen ökar bland vÄrdpersonal, enligt en lÄngtidsstudie av forskare vid UmeÄ universitet. För tio Är sedan var det 20 procent av personalen som mÄste döva sitt samvete för att orka med jobbet, sÀger professor Gunilla Strand till SVT VÀsterbotten. I dag Àr siffran 40 procent.
Samvetsstress - att inte rÀcka till, att tvingas kompromissa med sin etiska kompass - kan leda till sömnsvÄrigheter, depression, missbruksproblem, utbrÀndhet. NÀr fler drabbas, försÀmras vÄrden. BÄde för att stressade mÀnniskor presterar sÀmre och för att sjukskrivningar tilltar, liksom avhopp.
Risken för samvetsstress Àr inte begrÀnsad till vÄrd och omsorg. Den kan drabba grupper som socionomer i socialtjÀnsten, poliser, lÀrare - alla som arbetar med hjÀlpbehövande och utsatta mÀnniskor.
Ökande samvetsstress Ă€r pĂ„ sĂ„ sĂ€tt ett hot mot vĂ€lfĂ€rden.

Chefer kan spela en avgörande roll i kampen mot detta krissymptom. De kan skapa en kultur med hög men samtidigt realistisk arbetsmoral, dÀr personalen inte krÀver mer av sig sjÀlv Àn vad som Àr rimligt, sett till resurserna.
Chefen mÄste vara öppen med prioriteringar; hinns inte allt med, fÄr man koncentrera sig pÄ det viktigaste. Ibland mÄste gott nog vara gott nog. Chefen mÄste förstÄs ocksÄ rapportera prioriteringarna uppÄt i organisationen.
Högst upp i vÀlfÀrdens organisationer sitter de folkvalda politikerna. De kan hjÀlpa - eller stjÀlpa. De stjÀlper nÀr de lovar vÀlfÀrdsreformer utan att det finns, eller tillförs, resurser nog att förverkliga dem, finansiellt och personalmÀssigt.

Exempelvis lovade Jan Björklund "laga mat"-garanti i hemtjÀnsten pÄ Folkpartiets riksmöte 2015. Men - har hemtjÀnsten för gott om pengar och personal? Nej, det Àr oftare tvÀrtom. Det enda Liberalerna kan tÀnkas ha bidragit med, sÄ lÄngt, Àr ökad samvetsstress hos den hemtjÀnstpersonal som tvingas servera de mikrorÀtter som Jan Björklund sÄ tjusigt förkastade frÄn sin talarstol.
VÀlfÀrden sviktar pÄ mÄnga hÄll i dag: stressen och sjuktalen ökar, personal hoppar av. MÄnga organisationer Àr sÄ stressade att det inte rÀcker att prioritera bort det mindre viktiga. Man tvingas kompromissa med det viktiga, som strÄlbehandlingar och kontroller av cancersjuka eller orosanmÀlningar om barn inom socialtjÀnsten. Det Àr ett recept pÄ akut samvetsstress.

En Äldrande befolkning och stor invandring gör att pressen pÄ vÀlfÀrden kommer fortsÀtta att öka. Politiken mÄste leverera lösningar.
Onödiga föreskrifter, som dokumentation in absurdum, mÄste bort.
Kringpersonal mÄste sÀttas in sÄ att yrkeskÄrer kan Àgna sig Ät de uppgifter som de utbildades för. Ny teknik mÄste tas i bruk för att underlÀtta. Nyckelgrupper mÄste fÄ en bÀttre löneutveckling och bÀsta möjliga arbetsscheman. Nya pÄlagor mÄste strÀngt ransoneras.

Annars Àr det lika bra att partierna sÀger som det Àr: Hörni, nu rullar vi faktiskt tillbaka vÀlfÀrden.
'' MÄnga organisationer Àr sÄ stressade att det inte rÀcker att prioritera bort det mindre viktiga.

2.
2015-04-22
http://www.expressen.se/kvallsposten/maria-kallades-dalig-mamma-av-tagvard/
Maria kallades "dÄlig mamma" av tÄgvÀrd

Maria Eid kallades för en "dÄlig mamma" av tÄgvÀrden pÄ PÄgatÄgen.
Hennes son grÀt. DÄ blev Maria Eid kallad för "en dÄlig mamma" av tÄgvÀrden pÄ pÄgatÄget. Nu polisanmÀler hon Arrivas tÄgvÀrd för krÀnkning och ofredande.
– Jag blir chockad att nĂ„gon pĂ„ pĂ„gatĂ„gen kan behandla en sĂ„, sĂ€ger Maria Eid.
Klockan 14.14 hoppade Maria Eid och hennes tvÄ barn pÄ tÄget frÄn Malmö mot Hyllie. Som vanligt visade Maria upp sin gilltiga biljett. NÀr tÄgvÀrden senare gick förbi Maria Eid och hennes grÄtande son kallades hon Maria för en "dÄlig mamma" av tÄgvÀrden.
– Min son grĂ€t dĂ€rför att han rĂ„kat klĂ€mma handen mellan sĂ€tena. "Vad Ă€r du för en mamma som inte tröstar din unge" sade hon dĂ„ till mig och fortsatte att kalla mig för en dĂ„lig mamma, sĂ€ger Maria Eid.
Chockerad över bemötandet
Trots den smÀrre chocken, pÄtalade Maria för tÄgvÀrden att hennes förÀldraskap inte Àr tÄgvÀrdens angelÀgenhet. Maria bad om att fÄ namnet pÄ den Arriva-anstÀllda men tÄgvÀrden vÀgrade.
– TĂ„get stannar och hon sĂ€ger Ă„t mig "skulle inte du gĂ„ av?" Jag sĂ€ger Ă„t henne att jag inte tĂ€nker gĂ„ av innan jag fĂ„r hennes namn och att det hon sysslar med inte Ă€r okej. Jag blir chockad att nĂ„gon pĂ„ pĂ„gatĂ„gen kan behandla en sĂ„.
NÀr Maria fotade tÄgvÀrden frÄn plattformen försökte tÄgvÀrden fÄ Maria att radera bilden. Hon grep först tag om Maria och sedan om barnvagnen.
– Hon tog först tag i min arm. Sedan började hon dra i min barnvagn.
UpptÀckte Facebookgrupp
För att kunna anmĂ€la hĂ€ndelsen till polisen försökta Maria Eid söka reda pĂ„ vad tĂ„gvĂ€rden hette. DĂ„ upptĂ€ckte hon en Facebookgruppen. Hon godkĂ€ndes som medlem och noterade dĂ„ inlĂ€gg dĂ€r plankande resenĂ€rer hĂ€ngts ut med bild. ResenĂ€rerna omnĂ€mns bland annat som ”tomtar” och "asylsökande med ”lökringar under armarna”.
– Jag började scrolla ner pĂ„ sidan och sĂ„g just att det var samma kvinna som hade krĂ€nkt mig som krĂ€nkte folk i gruppen. DĂ„ blev jag Ă€nnu mer arg.
Arriva om hÀndelsen
Maria Eid har polisanmÀlt hÀndelsen som krÀnkning och ofredande. NÀr KvÀllsposten pratar med Arrivas driftchef i Malmö sÀger han att han Ànnu inte kÀnner till fallet med Maria.
– Jag mĂ„ste fĂ„ lov att undersöka vad det Ă€r som har hĂ€nt innan jag kan uttala om mig om vad som Ă€r rĂ€tt eller fel, men det du beskriver Ă€r inte acceptabelt. Sedan fĂ„r vi titta pĂ„ vad det Ă€r som har hĂ€nt och varför det ser ut som det gör, sĂ€ger driftchefen Robert Schneider.
Arriva Àr ett dotterbolag till det tyska företaget Deutsche Bahn och jobbar pÄ uppdrag av SkÄnetrafiken.
 
Följ KvĂ€llsposten pĂ„ Facebook och Twitter - dĂ€r kan du diskutera och kommentera alla vĂ„ra artiklar!​
 
Av Georgina Harris

3.
Publicerad 21 apr 2015 21:40


http://mobil.dn.se/ekonomi/tagvardar-hanger-ut-resenarer-i-sluten-grupp/
TÄgvÀrdar hÀnger ut resenÀrer i sluten grupp

Publicerad i dag 08:16

”Tomtar”, ”asylsökande” och diskussioner om huruvida vissa mörkhyade mĂ€n haft lökringar under armarna eller inte – sĂ„ gĂ„r snacket bland flera av tĂ„goperatören Arrivas tĂ„gvĂ€rdar i en sluten grupp pĂ„ Facebook, rapporterar Metro.

Kollegor varnar varandra för resenÀrer som inte har betalat för resor pÄ PÄgatÄg, i vissa fall med bÄde bild och krÀnkande kommentarer. En kvinna i SkÄne upptÀckte gruppen nÀr hon sökte efter en tÄgvÀrd som, enligt egen uppgift, varit otrevlig mot henne. Nu polisanmÀler hon Arrivas tÄgvÀrd för krÀnkning och ofredande, enligt KvÀllsposten.

LÄngt ifrÄn alla tÄgvÀrdar i gruppen pÄ Facebook Àgnar sig Ät att hÀnga ut resenÀrer, betonar kvinnan. Men Arriva tar avstÄnd frÄn inlÀggen och pÄpekar att gruppen inte Àr en officiell grupp för företagets anstÀllda.

– Arriva tar avstĂ„nd frĂ„n krĂ€nkande sĂ€rbehandling och diskriminering, sĂ€ger Ola Insulander, kommunikatör hos Arriva, till Metro.

TT

4.
2015-01-19
TolvÄring kastades av bussen
http://mobil.dn.se/sthlm/tolvaring-kastades-av-bussen/
Publicerad i dag 15:54
Den tolvÄrige pojken var pÄ vÀg hem frÄn skolan med bussen. DÄ tvingades han kliva av. Föraren lÀmnade pojken mitt pÄ vÀgen och körde dÀrifrÄn.

Det var i början av förra veckan som Vincent SÀll, 12 Är, satte sig pÄ skolbussen frÄn BÀllsta till KÄrsta dÀr han bor tillsammans med sin familj. Men en halvmil frÄn KÄrsta stannade bussen. DÀr tvingades Vincent SÀll kliva av.

– Chauffören sa till Vincent att han skulle vĂ€nda bussen. NĂ€r han sedan vĂ€nt bussen sĂ„ lĂ€mnade han bara Vincent dĂ€r, berĂ€ttar hans mamma Annelie.

Bussen hade stannat pÄ grund av det hala vÀglaget. Flera bussar hade fastnat i en uppförsbacke. Det var dÀr busschauffören sade till Vincent att kliva av.

Turen var redan en halvtimme sen, vilket Vincent hade berÀttat för sin mor. Men nÀr bussen stannat kunde Vincent inte fÄ tag i sin mor. Hennes telefon hade dött. Vincents mamma Annelie hade inget annat val Àn att Äka ut och leta efter sin son.

– Under tiden försöker jag leta mig till den hĂ€r platsen han förmodligen Ă€r pĂ„. Jag Ă„ker mot KĂ„rsta, den gamla vĂ€gen som bussen gĂ„r pĂ„. DĂ„ kommer jag fram till ett stĂ€lle dĂ€r jag ser bussarna som blockerar vĂ€gen. SĂ„ jag mĂ„ste stĂ€lla min bil dĂ€r och börjar leta honom till fots.

En dryg timme efter att hon börjat leta efter sin son hittade hon honom vid vÀgkanten.

– Framför allt kĂ€nner han sig sĂ„ lurad. Han gick av bussen för att chauffören skulle vĂ€nda den. Vincent trodde att han skulle fĂ„ Ă„ka med till civilisationen. I stĂ€llet drar han dĂ€rifrĂ„n, sĂ€ger Annelie.

SL och Arriva beklagar det intrÀffade. Tomas Hedenius, komunikationschef pÄ Arriva, sÀger till Mitt i att föraren trodde att Vincent hade kontakt med sin mor via telefon.

– Föraren ska ha lĂ„nat ut sin mobil till pojken. Föraren hörde Ă€ven att den bilist som hĂ€mtade de andra passagerna erbjöd sig att ta med sig pojken, sĂ€ger Tomas Hedenius till Mitt i.

5.
2015-01-18

http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article20174298.ab
ElvaÄring avslÀngd frÄn skolbussen
JÖNKÖPING. Det fattades sju kronor pĂ„ busskortet. DĂ„ blev elvaĂ„ringen avhyst frĂ„n bussen pĂ„ vĂ€g till skolan. Mamman fick lĂ€mna sitt jobb och köra den förtvivlade dottern den sista biten, skriver Jönköpings-Posten pĂ„ nĂ€tet.
NÀr flickan som vanligt klev pÄ skolbussen hade hon bara elva kronor kvar pÄ kortet. Resan skulle kosta 18 kronor. DÄ stannade busschauffören sex hÄllplatser frÄn skolan och tvingade flickan att gÄ av.
– Det Ă€r makabert. Om man har nĂ„got hjĂ€rta i kroppen slĂ€nger man inte av en elvaĂ„ring som ska till skolan, sĂ€ger flickans pappa, till J-P.
Ansvariga pÄ bussföretaget beklagar det intrÀffade.
– Vi Ă€r jĂ€tteledsna och har framfört vĂ„r ursĂ€kt. Oavsett om det Ă€r rĂ€tt eller fel enligt nĂ„gra regler ska vi ta extra hĂ€nsyn till barn i alla situationer. Nu ska vi ta tag i det hĂ€r sĂ„ att det inte kan hĂ€nda igen, sĂ€ger Mattias Galante, omrĂ„deschef pĂ„ bussföretaget Keolis, till tidningen.
TT
16 januari 2015

6.
2014-12-02
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19950472.ab
Christina hade kunnat rÀddas frÄn döden
Nu har pappan polisanmÀlt Trafikverket för att de inte stoppade tÄget trots larm
24-Äriga Christina tog sig ner pÄ jÀrnvÀgsspÄret.
En lokförare slog larm men trafiken stoppades inte.
Christina dog.
Nu har hennes pappa polisanmÀlt Trafikverket.

Den 11 maj 08.58 larmade en lokförare pÄ norrgÄende tÄg att det fanns mÀnniskor pÄ spÄret vid Kuggebro söder om Uppsala.
Enligt Trafikverkets egna rutiner ska all trafik genast stoppas om det uppstÄr fara pÄ spÄren.
Det gjorde man inte den hÀr dagen.
Föraren pÄ tÄget som lÀmnade Uppsala station söderut elva minuter senare hade visserligen fÄtt varningen men inga instruktioner om att sÀnka farten eller stanna.
- Jag Àr sÄ ledsen och arg, sÀger hennes pappa Morten Moland som pÄ mÄndagen polisanmÀlde Trafikverkets generaldirektör, den ansvariga för ledningscentralen och den som utrett olyckan hos Trafikverket.
Hade ingen aning
- Det Àr sÄ uppenbart att de försöker mörka olyckan och sitt eget ansvar genom att undanhÄlla information, sÀger Morten Moland.
Innan SVT granskade fallet den 25 november hade Christinas förÀldrar ingen aning om att olyckan hade kunnat stoppas och Christina vara i livet.
- Jag var i Norge och min fru sÄg pÄ nyheterna att det handlade om en 24-Äring som tagit livet av sig pÄ spÄret utanför Uppsala. Vi förstod att det mÄste handla om Christina.
Raderade uppgifter
Genom SVT har Morten Moland kunnat ta del av de rapporter som visar att ledningscentralen larmats om mÀnniskor pÄ spÄret och att Trafikverket raderat uppgifterna internt.
- Jag har sett polisförhöret med lokföraren, dÀr stÄr det ingenting om att det larmats om mÀnniskor pÄ spÄret, sÀger Morten Moland.
Ingen gÄng, inte i samband med olyckan och inte i samband med SVT:s granskning har nÄgon frÄn Trafikverket varit i kontakt med Christinas familj.
Betalade schablonbelopp
- Inte mer Àn att fakturan frÄn begravningsbyrÄn var mindre Àn vi rÀknat med. Trafikverket hade visst betalat ett schablonbelopp pÄ 25 000 kronor för begravningen.
NÀr de drabbades av vissheten om Trafikverkets slarv som kostade dem en dotter var det som att slungas tillbaka ner i mörkret frÄn den 11 maj igen.
- Det var fruktansvÀrt. Jag driver inte det hÀr för att sÀtta dit nÄgon enskild person utan för att det inte ska drabba nÄgon annan, sÀger Morten Moland.
Aftonbladet har sökt ansvariga pÄ Trafikverket utan att lyckas.
 Karin Ahlborg
2 december 2014  08:10


7.
2013-09-21

http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article17503637.ab

Ledsen SJ, jag mÄste nog störa er ordning

Debattören: Strukturell orÀttvisa avgör vem ni kastar av i Katrineholm


Astrid Menasanch Tobieson.    Astrid Menasanch Tobieson. Foto: Matilda Landsberg

Den 11 september bli en kille avslĂ€ngd frĂ„n ett SJ-tĂ„g. NĂ€r det hela hĂ€nder Ă€r jag fortfarande nyvaken. Runt sextiden lĂ€mnar vi Stockholm, vid sjutiden Ă€r biljettkontrollanterna i vĂ„r vagn. ”God morgon, god morgon”, sĂ€ger de. Till nĂ€stan alla.

Killen bakom mig sover. Till honom sĂ€ger de inte god morgon. Till honom sĂ€ger en lĂ„ng kontrollant ”hörru”. Killen visar sin ungdomsbiljett och kontrollanten insisterar pĂ„ att han ska visa legitimation. Han mĂ„ste bevisa att han Ă€r under 26 Ă„r. Killen har ingen legitimation. Kontrollanten ber honom om hans fyra sista siffror. Killen kan inte sina fyra sista siffror. Han lovar att han Ă€r 25. Kontrollanten vill se studentkort, kĂ„rkort eller annat som kan bevisa Ă„ldern. Killen pluggar inte men föreslĂ„r att de kan ta kontakt med nĂ„gon som kan verifiera hans Ă„lder, nĂ„gon myndighet ifall kontrollanten vill. Kontrollanten sĂ€ger ”det Ă€r inte mitt jobb att ta reda pĂ„ hur gammal du Ă€r, det Ă€r din uppgift att bevisa det”.

Jag försöker hitta nÄgot tillfÀlle att hoppa in i samtalet och medla, killen har ju biljett. Lika mycket biljett som jag.

 

”Hoppar du av i Katrineholm eller hoppar du inte av i Katrineholm?!” Killen svarar till slut ett tveksamt ja. Dels pĂ„ grund av svenskan och dels för att han mĂ„ste ju till Göteborg. Inte konstigt att han tvekar. Jag ska ocksĂ„ till Göteborg. Kontrollanten gĂ„r sin vĂ€g.

NĂ„gon i SJ:s högtalarsystem sĂ€ger nu ankommer vi snart till Katrineholm, killen reser sig och gĂ„r. Strax dĂ€refter patrullerar tre SJ-kontrollanter in i vagnen. En gĂ„r förbi vĂ„ra platser och stĂ€ller sig lĂ€ngst bort i vagnen, de andra stövlar fram till vĂ„r sektion av tĂ„get. Killen sitter inte kvar pĂ„ sin plats. De ser arga ut. ”SĂ„g nĂ„gon var han gick nĂ„gonstans?!”, ropar den lĂ„nge kontrollanten. Jag tittar bara pĂ„ dem. Blir nĂ€stan full i skratt, vad hĂ„ller de pĂ„ med?

Och dĂ„! DĂ„ hĂ€nder det! En kvinna pĂ„ andra sidan gĂ„ngen halvreser sig och pekar ”DitĂ„t!! DitĂ„t gick han!”

Va? Vad hÀnde nu? Angav hon honom precis? SÄ sÀker, sÄ sÀker pÄ att hon gjorde rÀtt. Att hon gjorde rÀtt för oss alla i vagnen. Jag vill bara vrÄla. Skrika mig hela vÀgen till Göteborg. I protest. I motstÄnd! Jag tÀnker: gör nÄgot, gör vad som helst, gör bara nÄgot! Jag kommer inte pÄ nÄgot annat Àn att gÄ och köpa kaffe för att tÀnka. SÄ jag gÄr och köper kaffe. Spiller hela kaffekoppen pÄ mig innan jag kommit tillbaka till min plats. NÀr jag kommer tillbaka till min plats med kaffeflÀck och utan kaffe har vi lÀmnat Katrineholm, kvinnan sover sig hela vÀgen till Göteborg och killen ser jag inte mer.

 

Jag kollar rakt fram och tÀnker pÄ motstÄnd. Jag har lÀnge tÀnkt pÄ motstÄnd. Ofta tÀnker jag pÄ det, hur bÀsta möjliga motstÄnd ser ut. Nu vet jag att riktigt motstÄnd inte gÄr att göra inom ramen för det etablerade en gör motstÄnd mot. För att gÄ och köpa en kaffe hjÀlpte ingen, och i onsdags var en kille med om att han blev avslÀngd med giltig biljett frÄn ett tÄg medan en hel vagn inte lyfte ett finger, inte sa ett ord, inte en enda protest. Och av kliver jag i Göteborg med min legitimation i fickan.

 

Fyra dagar senare fĂ„r jag ett sms av min vĂ€n Lisa som Ă„ker pĂ„ SJ. Det var henne jag var pĂ„ vĂ€g till nĂ€r det hela pĂ„ SJ hĂ€nde. Nu Ă€r det hon som Ă„ker tĂ„g. Hon skriver sĂ„hĂ€r: ”aj nej, Ă„h nej, nu hĂ€nder det igen. Nu Ă€r det SJ igen, en grupp passagerare har inte med sig giltiga biljetter. De kan bara visa upp konfirmationen pĂ„ sin mejl och det gills inte enligt konduktören som biljett eftersom han inte kan veta om det Ă€r riktiga biljetter. ’Det Ă€r reglerna, de Ă€r sĂ„dana’ sĂ€ger konduktören.

Men. Passagerarna som inte har giltiga biljetter Ă€r fyra medelĂ„lders vita mĂ€n. De har fina klockor och kostymer pĂ„ sig. Och konduktören ler överseende medan han informerar om reglerna. Han sĂ€ger ”men hörni, det Ă€r verkligen inte lĂ€tt att veta det! Systemet Ă€r ju lite krĂ„ngligt. Nu vet ni det till nĂ€sta gĂ„ng! Trevlig resa!”

Jag undrar om de fyra medelÄldersmÀnnen med dyra klockor och mörka kostymer förstod att de precis klarade sig frÄn att bli avslÀngda i Katrineholm. Fattade de det? Eller var de redan frÄn första början sÀkra pÄ att satt tryggt med sina ogiltiga biljetter? VÀnlig tillsÀgelse och trevlig resa. Tryggheten. FörutsÀttningarna. Kostymerna.

 

SJ, nĂ€sta gĂ„ng jag ser strukturell orĂ€ttvisa utövas av era anstĂ€llda kommer jag att bete mig enligt er punkt 7.2. i era AllmĂ€nna villkor: jag kommer att vara en resande som ”stör ordningen”. För en sĂ„dan ordning vill jag inte vara med och upprĂ€tthĂ„lla. Kanske hittar ni mig liggandes gĂ„ngen (jag har övat olika avslappnings tekniker och vet nĂ€r min kropp Ă€r som tyngst), kanske argumenterar jag högljutt och tar avstamp i FN:s olika konventioner (jag har lĂ€st dem ofta och grundligt) eller sĂ„ tar jag till statistiken (min vĂ€n), kanske försöker jag mobilisera vagnen eller sĂ„ reciterar jag valfri text som dyker upp i huvudet (det sĂ€gs att jag Ă€r bra pĂ„ dramatik) eller sĂ„ vrĂ„lar jag mig hela vĂ€gen till Göteborg (eller till Katrineholm ifall jag inte hinner lĂ€ngre Ă€n sĂ„ innan jag blir avslĂ€ngd. Folk har ju blivit avslĂ€ngda för mindre, sĂ„ att sĂ€ga).

 

Men om ordningen Àr att vara en passagerare som pekar ut mÀnniskor, köper kaffe och lÀgger mig för att sova sÄ vill jag inte vara del av det. Inte ens om det innebÀr att bara hÄlla tyst. Jag hoppas att ni respekterar det ifall vi möts.


Astrid Menasanch Tobieson

Regissör, dramatiker och medlem i StÄ!Gerillan
.



 

38
1.
www.expressen.se
I Sverige-sĂ€msta och livsfarlig dagis-och skolomsorg. KommunanstĂ€llda struntar i frĂ€mmande barnen och lĂ„ter dem bara drunkna och dö. FörĂ€ldrar kan inte vara sĂ€kra pĂ„ , om de ska Ă„terse sina barn eller om de ska Ă„terse sina barn levande efter ha lĂ€mnat dem pĂ„ dagisar och skolor. Barnen kan likasĂ„ tvĂ„ngsköras frĂ„n dagisar och skolor av polisen till HVB , fosterhem , andra socialernas hem och pedofiler, lĂ€mnas i skogen , rövas bort av pedofiler, skadas av brottslingar, överköras, allt framför likgiltiga kommuannstĂ€lldas ögon, ramla frĂ„n ett stege eller frĂ„n trĂ€det och bryta arm eller fĂ„ huvudskador, medan dagisföknar bara stĂ„r och tittar pĂ„ och som inte Ă€r  intreserade för att hjĂ€lpa till eller rĂ€dda.

5-Ă„rig pojke hittades drunknad i damm
Publicerad 6 jun 2016 kl 20.03

En femÄring drunknade i en damm pÄ Sturkö utanför Karlskrona i mÄndagseftermiddagen.
Trots Äterupplivningsförsök gick pojkens liv inte att rÀdda.
– En fruktansvĂ€rd hĂ€ndelse, sĂ€ger brandmĂ€stare Stefan Sjöholm.
 Vet du mer om hĂ€ndelsen? Hör av dig till KvĂ€llsposten direkt!
 Kontakta redaktionen pĂ„ redaktionen@kvp.se eller skicka e-post, sms eller mms till 71717.
 Mer detaljerad information om hur du kommer i kontakt med redaktionen hittar du hĂ€r!
 Har du nyhetstips kan du naturligtvis Ă€ven ringa tipsnumret 040-18 90 90.
Larmet om drunkningstillbudet kom vid 17.30-tiden pÄ mÄndagseftermiddagen. NÄgra förbipasserande hade dÄ upptÀckt den livlöse pojken i ett vattendrag pÄ Sturkö.
– De lyckas fĂ„ upp honom ur vattnet och pĂ„börjar Ă„terupplivningsförsök samtidigt som de slĂ„r larm, sĂ€ger Stefan Sjöholm.
NÀr rÀddningstjÀnsten kommer fram till platsen fortsÀtter de arbetet med hjÀrt- och lungrÀddning i vÀntan pÄ ambulans.
– NĂ€r ambulans sedan kommer till platsen konstaterar de att pojken Ă€r avliden, sĂ€ger Stefan Sjöholm.
Oklara omstÀndigheter
Hur pojken hamnat i vattnet eller hur lÀnge han blivit liggande Àr i nulÀget oklart.
Pojkens anhöriga Àr informerade om dödsfallet, enligt polisen.
Strax före midnatt pÄ mÄndagskvÀllen fanns det ingen brottsmisstanke och Àrendet hade heller ingen rubricering.
– Än sĂ„ lĂ€nge finns det ingen rubricering mer Ă€n dödsfall. Men man har öppnat en anmĂ€lan i vĂ€ntan pĂ„ utredning sĂ„ man har öppnat upp för en eventuell rubricering, sĂ€ger Kim Hild, informatör vid polisens ledningscentral region syd.
Under kvÀllen har rÀddningsmanskapet, anhöriga och personerna som hittat pojken fÄtt krisstöd.
– Vi försöker ta hand om alla dessa pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt. Det Ă€r förstĂ„s en fruktansvĂ€rd tragedi, sĂ€ger Stefan Sjöholm.
Över 40 har drunknat i Ă„r
Enligt statistik frĂ„n Svenska livrĂ€ddningssĂ€llskapet hade 45 personer – varav tvĂ„ barn – omkommit genom drunkning till och med maj i Ă„r.
I maj drunknade en 2-Ärig flicka i en trÀdgÄrdsdamm i Ljungby. Flickan ska ha snubblat under en lek med sina syskon och sedan hamnat under vattnet.
I mars omkom en 3-Ärig pojke efter att ha hittats livlös i en sjö i Markaryds kommun. Pojken fördes med ambulans till sjukhus dÀr hans skador beskrevs som allvarliga, men avled senare till följd av sina skador.
Ytterligare incidenter
Bara i början av juni har tvÄ barn omkommit i samband med drunkningstillbud.
I slutet av förra veckan drunknade en 15-Ärig pojke i EskilstunaÄn efter att ha kommit bort frÄn sitt sÀllskap.
Dagen dÀrpÄ drunknade en 15-Ärig pojke i Alafors i samband med en skolutflykt.
Alexander Vickhoff

2.
15-06-11
Expressen.se
Fosterpappan: "Hela livet slÄs i spillror"

En av stugorna vid det familjehem i Halland som de tvÄ 13-Äringarna rymde ifrÄn tidigare i veckan har polisen spÀrrat av i utredningen om mordet pÄ en man i 65-ÄrsÄldern i Varberg.
I flera Är har den hallÀndske fosterpappan tagit emot barn och ungdomar i sitt hem.
Tidigare i veckan hÀnde det som inte fÄr hÀnda: tvÄ familjehemsplacerade 13-Äringar rymde och misstÀnks nu för att ha mördat en 65-Ärig man i Varberg.
– Du kan ju förstĂ„ att det Ă€r en katastrof, sĂ€ger fosterpappan till GT.

Familjehemmet ligger avsides och bestÄr av flera röda trÀbyggnader, en större huvudbyggnad och flera mindre inredda stugor. NÀr GT kom dit under onsdagen hade polisen spÀrrat av ingÄngen till en av stugorna - en liten röd friggebod en bit upp i terrÀngen.
AvspÀrrningen sattes upp efter att polisen först sökt igenom friggeboden efter bevis i utredningen av mordet i Varberg.
Är kortfattad
Fosterpappan som tagit emot familjehemsplacerade barn och ungdomar under mÄnga Är beskrivs av sin omgivning och andra fosterfamiljer i omrÄdet som seriös. Han Àr mycket kortfattad nÀr GT nÄr honom:
– VĂ€nd dig in mot dig sjĂ€lv: hela ditt liv slĂ„s i spillror, sĂ€ger han.
Fosterpappan varken vill eller kan kommentera det intrÀffade i sak och hÀnvisar till den strÀnga sekretess som rÄder för alla de familjer som engagerar sig och tar emot familjehemsplacerade barn.
– Jag har ett viktigt uppdrag men fĂ„r inte prata med dig. Jag har en sekretess och bryter jag mot den blir jag straffad, sĂ€ger han, men tillĂ€gger för egen del:
– Du kan ju förstĂ„ att det Ă€r katastrof. Det rĂ€cker ju.
Kommer frÄn Göteborg
De tvÄ 13-Äringarna var placerade i Halland av socialtjÀnsten i tvÄ olika stadsdelar i Göteborg. De stadsdelarna fick först under onsdagen reda pÄ att pojkarna rymt och var föremÄl för en mordutredning.
Lisbeth Nilsson Àr avdelningschef för individ- och familjeomsorgen vid stadsledningskontoret i Göteborg.
– Vi kan bekrĂ€fta att de Ă€r frĂ„n Göteborg och att de har varit familjehemsplacerade i Halland, sĂ€ger Lisbeth Nilsson.
Placerade av tvÄng
Den ansvarige för familjehemsplaceringarna i en av de tvÄ aktuella stadsdelarna i Göteborg sÀger att de fick kÀnnedom om det intrÀffade först under onsdagen.
– Vi har barn placerade i familjehem enligt tvĂ„ olika lagar, dels en tvĂ„ngsmĂ€ssig placering enligt lagen om vĂ„rd av unga, dels en frivillig placering enligt socialtjĂ€nstlagen.
Vad som var aktuellt för de nu 13-Äriga pojkarna vill hon inte uppge av sekretesskÀl.
Familjehem Àr den moderna benÀmningen av Àldre tiders fosterhem och Àr ett kommunalt finansierat uppdrag. Det Àr socialnÀmnderna i landets kommuner som fattar beslut om placering av barn och ungdomar i familjehem. Ofta sker placeringarna i en annan kommun en den som den unga Àr uppvÀxt i.
BĂ„da pojkarna nekar till brott enligt deras juridiska ombud.
Av Daniel Olsson
Publicerad 11 jun 2015 12:45


3.
2015-04-02
http://www.expressen.se/nyheter/2-arig-pojke-kvavdes-till-dods-pa-forskolan/
Pojke kvÀvdes efter lunch pÄ förskolan

Pojken avled pĂ„ sjukhuset.  
En 2-Ärig pojke satte en korvbit i halsen under lunchen pÄ förskolan i Nacka och fördes till sjukhus.
Pojken avled senare pÄ sjukhuset.
– TyvĂ€rr slutade det pĂ„ mest tragiska vis. Skadorna blev för omfattande sĂ„ det gick inte att rĂ€dda pojken, sĂ€ger Patrik Lillqvist pĂ„ Nackapolisen.
Det var förra torsdagen som den 2-Äriga pojken fördes i ambulanshelikopter till Astrid Lindgrens barnsjukhus med efter att ha fÄtt andningssvÄrigheter. Pojken ska ha satt en korvbit i halsen under lunchen pÄ förskolan i Nacka kommun, vilket NVP.se dÄ rapporterade.
Enligt polisen har pojken nu avlidit.
– TyvĂ€rr slutade det pĂ„ mest tragiska vis. Skadorna blev för omfattande sĂ„ det gick inte att rĂ€dda pojken, sĂ€ger Patrik Lillqvist vid Nackapolisen.
HĂ€nde tidigare
PÄ sjukhuset försökte man kyla ned pojken för att minska effekten av syreskadorna, men hans tillstÄnd frÄn olycksfallet förbÀttrades aldrig.
Det var pÄ torsdagen förra veckan som pojken fördes till sjukhus. Dödsfallet intrÀffade tidigare men polisen bekrÀftade det först under torsdagen.
– Det hĂ€nde inte i dag, utan lite tidigare. Men med tanke pĂ„ förĂ€ldrarnas sorg sĂ„ vill jag vara lite försiktig med att berĂ€tta för ingĂ„ende, sĂ€ger Patrik Lillqvist.
Polisen har Ànnu inte tagit stÀllning till om brottsmisstankar i samband med olycksfallet pÄ förskolan.
– Det Ă€r för tidigt att svara pĂ„. Vi kommer att samla ihop alla handlingar och ta det i lugn och ro och bedöma situationen, om huruvida det finns nĂ„got eventuellt vĂ„llande, sĂ€ger Patrik Lillqvist.
Av Louise Cassemar
Av Kim Malmgren
Publicerad 02 apr 2015 10:25

4.
2015-01-10
http://www.expressen.se/kvallsposten/autistiske-filip-lamnad-ensam-ute-i-tva-timmar/
Autistiske Filip lÀmnad ensam ute i tvÄ timmar

Kent Borg i Blentarp Ă€r lĂ€ttad att det trots allt slutade lyckligt nĂ€r hans autistiske 14-Ă„rige son Filip lĂ€mnades ensam ute i kylan i flera timmar.  
I över tvÄ timmar stod autistiske 14-Ärige Filip ensam och vÀntade i vinterkylan utanför ett stÀngt korttidsboende i Blentarp.
Taxichauffören hade slĂ€ppt av honom och kört i vĂ€g – och ingen hade talat om för personalen att pojken skulle komma.
– Det fĂ„r aldrig hĂ€nda igen, sĂ€ger Helen Persson pĂ„ Sjöbo kommun.
Filip hade varit i sin sÀrskoleklass pÄ FÀrsingaskolan sista fredagen före jul. Helgen skulle han tillbringa pÄ ett korttidsboende i Blentarp som avlastar förÀldrarna.
Skolan stÀngde nÄgra timmar tidigare Àn vanligt eftersom jullovet började, och Filip hÀmtades med en taxi som tog honom till boendet.
– DĂ€r slĂ€ppte chauffören av honom och körde i vĂ€g direkt, sĂ€ger Filips pappa Kent Borg.
– Men klockan var knapp tolv och huset var lĂ„st och tomt. Personalen börjar inte jobba förrĂ€n flera timmar senare. Och de visste inte att Filip skulle komma extra tidigt, det hade ingen berĂ€ttat.
VĂ€ntade i kylan
Den autistiske 14-Äringen stod kvar vid husknuten och vÀntade ute i kylan. Hans funktionsnedsÀttning fungerar pÄ det viset, förklarar pappa Kent.
– Filip kan inte gĂ„ nĂ„gon annanstans i det lĂ€get. Han blir kvar dĂ€r man stĂ€ller honom, brukar jag sĂ€ga.
– Är dĂ€r ingen fĂ„r man vĂ€nta, sĂ„ enkelt Ă€r det för honom.
Efter tvÄ timmar kom en bil. Det var ett förÀldrapar som skulle lÀmna julklappar till boendet och som kom lite för tidigt. Filip gÄ in och sitta i vÀrmen i deras bil tills personalen kom och tog emot honom.
– För det första var det sĂ„ klart fel av taxichauffören att bara köra i vĂ€g utan att följa Filip in, sĂ€ger Kent Borg.
– Sedan har jag försökt fĂ„ reda pĂ„ vem som missat att skolan skulle sluta tidigare. Nu hĂ€nde lyckligtvis inget mer och Filip har inte tagit skada, han Ă€r en ganska trygg kille.
"Gjorde fel"
Till SkÄnska Dagbladet, som först skrev om hÀndelsen, sÀger vd Bo Gustafsson pÄ Taxi Ystad att bolaget hÄller pÄ att utreda det som skett.
– Vi gjorde fel och det som hĂ€nde Ă€r beklagligt, kommenterar han.
Helen Persson, enhetschef LSS pÄ Sjöbo kommun, medger ocksÄ att nÄgot gÄtt snett.
– NĂ„gonstans Ă€r det en kommunikationsmiss, sĂ€ger hon till KvĂ€llsposten.
– Jag har pratat med min personal. Alla mĂ„ste se över sina rutiner. Det fĂ„r aldrig hĂ€nda igen.
Av Claes Carlson
Publicerad 08 jan 2015 09:50
Till KvÀllspostens startsida

5.
2014-12-07
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/samhalle/article19974937.ab
Min son Àr 9 Är och deprimerad
Debattören: Varför satsar inte samhÀllet mer pÄ barn som mÄr dÄligt?
Jag heter Janne och Àr 38 Är. Jag har en dotter pÄ sju Är och en son pÄ nio. Min son har diagnosen asperger och adhd. Han Àr sjukskriven pÄ halvtid pÄ grund av depression.
Jag har vetat om sonens neuropsykiatriska diagnoser lĂ€nge, Ă€nda sedan förskoleĂ„ldern. Redan dĂ„ började min kamp för att han skulle fĂ„ den hjĂ€lp man förvĂ€ntar sig i ett vĂ€lfungerande samhĂ€lle. Sedan dess har kampen pĂ„gĂ„tt. År efter Ă„r. Dag efter dag. Timme efter timme. Nya kartlĂ€ggningar av min sons sĂ€rskilda behov. Nya strider om att han ska fĂ„ den resurs han behöver. Nya strider om att hans skolgĂ„ng skall vara lika viktig som alla andras.
Men min kamp Àr osynlig, vi Àr osynliga. Varje Är tvingas jag göra samma resa med samma utredningar, samma möten och samma kartlÀggningar. Jag blir slussad fram och tillbaka och vi nÄr aldrig nÄgon slags lösning, trots kontakter med rektorer, Bup, speciallistlÀkare och habilitering.
 
I stÀllet Àr min son sjukskriven för depression.
Han Àr nio Är och hela han borde sprudla av livsglÀdje. Han ska busa springa, leka och bara vara i livet varje dag. Hans vardag borde vara bekymmersfri och fylld av det hÀrliga barnasinnet.
Men han Àr nio Är och deprimerad.
Min son sÀger till sina fröknar att han inte orkar med detta livet. Att han kÀnner sig utsatt. Att alla hatar honom. Hur kan vi lÄta ett 9-Ärigt barn gÄ in i livet med dessa kÀnslor? Hur kan vi lÄta ett enda barn mÄ sÄhÀr, mitt eller nÄgon annans?
I vĂ„ras kom det upp att min son skulle byta skola. Jag sa att han inte skulle fixa det, att en större skola med fler barn var en dĂ„lig lösning. Att det var en usel idĂ© att han skulle dela kapprum med femteklassarna och att han inte borde placeras pĂ„ ett fritids dĂ€r man inte tog hĂ€nsyn till hans behov. Allt detta sa jag, men ingen lyssnade. Beslutet fattades Ă€ndĂ„ – och sen, nĂ€r allt rasade samman för min son, vĂ€nde man bara ryggen Ă„t honom. Som om han var osynlig.
 
Det Ă€r viktigt att komma ihĂ„g att allt det som hĂ€nder inte Ă€r min sons fel. Jag Ă€r helt övertygad att om han helst vilja vara med sina klasskamrater i klassrummet, i stĂ€llet för att bli utskickad till ett enskilt rum för att kunna lĂ€ra bĂ€ttre. Jag Ă€r helt övertygad om att han skulle vilja var i skolan pĂ„ heltid, men han orkar inte. Han har en diagnos som inte syns – men betyder ju inte att min son inte syns. IstĂ€llet för att flytta pĂ„ honom, som upplever problemen, borde man i stĂ€llet angripa sjĂ€lva problemet. Borde man inte med alla medel se till att min son och andra med liknande problem fĂ„r en bĂ€ttre tillvaro?
Jag ber samhÀllet att ta sitt ansvar. VÀnd inte ryggen Ät de smÄ mÀnniskorna som kommer bli en del av samhÀllet. LÄt inga besparingar eller ÄtgÀrder ske pÄ bekostnad av vÄra barns vÀlmÄende. Ta vara pÄ dessa barn som sitter pÄ en otrolig gÄva och som kommer hjÀlpa till att bygga en bÀttre vardag pÄ allvar.
SjÀlv fortsÀtter jag slita hÀr allt vad jag förmÄr. Jag fortsÀtter strida, för det Àr inte pÄ nÄgot sÀtt acceptabelt att min nioÄriga son ska vara sjukskriven för depression. Han förtjÀnar sÄ mycket mer.
 
Janne Alm

6.
2014-10-28
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article19767203.ab
Kritik mot undervisningen pÄ hem

MALMÖ. Skolundervisningen pĂ„ hem för kriminella ungdomar brister. LĂ€rarna kĂ€nner inte att deras arbete tas pĂ„ tillrĂ€ckligt allvar, nĂ„got som kan fĂ„ konsekvenser för barnens framtid. Det visar en ny studie frĂ„n Lunds universitet.
SkolgÄngen Àr ett av de viktigaste förebyggande verktygen mot kriminalitet vi har i dag. Det menar sociologen David WÀsterfors, som spenderat Ätskilliga timmar de senaste Ären ute pÄ nÄgra av statens 24 sÀrskilda ungdomshem. Han Àr kritisk till hur undervisningen fungerar, dÀr lÀrarna inte bara mÄste tampas med skoltrötta och ibland motstrÀviga elever.
Kamp mot systemet
– LĂ€rarna kĂ€mpar ocksĂ„ inom det institutionella systemet, dĂ€r skolan har haft en undanskymd plats. De upplever att de Ă€r undanskuffade, att deras status inte rĂ€knas lika tungt som behandlingspersonalens, sĂ€ger David WĂ€sterfors.
– Till exempel kan lektionerna avbrytas av att en psykolog kommer in och lĂ„nar en elev, eller att man lĂ€gger mötestider pĂ„ lektionstid.
Resultatet blir att mÄnga av ungdomarna lÀmnar sin behandling med bristfÀlliga betyg, nÄgot som kan fÄ konsekvenser i framtiden.
– Om man lĂ€mnar de hĂ€r hemmen utan att ha lĂ€st upp sina grundskolebetyg, dĂ„ Ă€r ju mĂ„nga dörrar stĂ€ngda. Och dĂ„ Ă€r risken större att man Ă„tergĂ„r till en tidigare kriminell sysselsĂ€ttning.
KĂ€nner inte igen
Statens institutionsstyrelse (Sis), som ansvarar för hemmen, har en annan syn pÄ undervisningen och lÀrarnas situation.
– Jag kĂ€nner inte alls igen den hĂ€r bilden. VĂ„ra ungdomar upplever Sis skola som meningsfull, de kĂ€nner sig nöjda och vill gĂ„ i skolan. Vi har satsat mycket pĂ„ Sis-skolan de senaste Ă„ren, sĂ€ger Christer Pedersen, kommunikationsdirektör pĂ„ Sis.
Pedersen pekar ocksÄ pÄ att man har hög lÀrartÀthet och att 70 procent av Sis ungdomar i undersökningar ger bra betyg till undervisningen.
– Vi vet ju det hĂ€r, hur viktig skolan Ă€r för att man ska lyckas med det fortsatta livet.
TT
28 oktober 2014  11:12
 
7.
2013-09-21
http://bloggar.aftonbladet.se/mobbad/2013/09/jag-sattes-i-sarskola-for-att-jag-blev-mobbad/

Mobbning i skolan pÄverkar ett helt liv.
 Hundratals lĂ€sare har delat med sig av sina egna erfarenheter av mobbning. MĂ„nga bryter tystnaden för första gĂ„ngen och vĂ„gar nu berĂ€tta om sitt helvete.

I skrivande stund har över 200 lÀsare laddat upp sina egna berÀttelser om mobbning. Flera berÀttar hur Àrren efter mobbningen i skolan finns kvar och gör sig pÄminda 10, 20 och 30 Är senare.

MÄnga har svÄrt att lita pÄ andra och kÀnner inte att de Àr vÀrda att bli Àlskade. Studier, kÀrleksliv och vÀnskapsrelationer har blivit lidande. Ett helt liv pÄverkas av mobbningen och krÀnkningarna under skoltiden.

Flera har aldrig berÀttat för nÄgon om mobbningen utan lidit i det tysta.
 De kĂ€nner skam över att ha blivit bortvald, utstött och pĂ„hoppad.
 Vi tycker att det Ă€r dags att sluta sopa mobbningen under mattan. För mobbning Ă€r ett samhĂ€llsproblem. Och du som mobbas Ă€r inte ensam. 50 000 barn drabbas varje dag.

HÀr kan du lÀsa andras erfarenheter av mobbning och berÀtta din egen historia.

”Det Ă€r pinsamt att erkĂ€nna att jag har gĂ„tt pĂ„ sĂ€rskola för grunden som jag anser att jag placerades dĂ€r pĂ„ var pga mobbningen och att skolan ville bli av med mig. Jag har kollat i mina papper och jag ser att jag var normalbegĂ„vad dĂ„ jag placerades
 De övertalade min mor att det bĂ€sta för mig var att gĂ„ pĂ„ sĂ€rskola. Hon ville inte att jag skulle bli mobbad mer sĂ„ dĂ€rför godtog hon deras förslag”.

”Jag stötte pĂ„ nĂ„gra av de vĂ€rsta mobbarna ett Ă„r efter nians slut. De kĂ€nde inte ens igen mig. De har förstört mitt liv men jag fĂ„r inte ens en plats i deras minne”.

”Precis hela min skoltid var ett helvete. Varje dag tvingades man gĂ„ dit dĂ€r man blev utsatt för allehanda grymheter sĂ„som, tuggummikastning i mitt hĂ„r (som min mor var tvungen att klippa bort och dĂ€rför kunde jag aldrig ha lĂ„ngt hĂ„r), stora matkassar fyllda med vatten som mobbarna slĂ€ngde över mig mitt i smĂ€llkalla vintern sĂ„ klĂ€derna frös till is pĂ„ vĂ€gen hem frĂ„n skolan, busringningar hem, glĂ„pord som glasögonorm, CP-skadad och annat haglade över mig. Mina skor spolades ner i toaletten. LĂ€rarna gjorde inget, de sa bara att jag skulle ignorera vad de gjorde sĂ„ skulle de sluta.
Icke!”.

”Jag har kĂ€mpat mig igenom kraftig social fobi, Ă„ngest, panikĂ„ngest, sömnstörningar och grava depressioner. För nĂ€r en sanning upprepas för nĂ„gon tillrĂ€ckligt lĂ€nge sĂ„ blir det sanning och man tror pĂ„ det man hör. Jag vĂ„gade inte berĂ€tta hemma, för jag var sĂ„ ful, vidrig och oĂ€lskad att mina mobbare fĂ„tt mig att tro att inte ens mina förĂ€ldrar ville veta av mig”.

 â€Hela mitt liv har pĂ„verkats av vad jag gick igenom som barn. Jag kĂ€nner att jag missade min barndom, varje gĂ„ng nĂ„gon skrattar sĂ„ tror jag dom skrattar Ă„t mig, jag ser absolut inget vĂ€rde i mig och jag har kĂ€nt mig fruktansvĂ€rt ensam Ă€nda sedan det började”.

”Jag funderar ofta pĂ„ att ta mitt liv dĂ„ jag har svĂ„rt att se hur jag ska kunna reparera skadorna av mitt förflutna. Jag kĂ€nner mig fortfarande som det dĂ€r rĂ€dda barnet som inte Ă€r vĂ€rt att Ă€lskas”.

”Det var sĂ„ lĂ€tt att reta mig, och ingen förstod hur ont det gjorde i mig, hur ont det kan göra Ă€n idag. Hur jag nĂ€stan grĂ„ter nĂ€r jag skriver det hĂ€r, trots att jag idag Ă€lskar vad jag gör, mina studier pĂ„ universitetet, mina framtidsplaner.”

”I Ă„ttan fick jag gĂ„ till en kurator som sade att allt var mitt fel eftersom jag var mer lik en pojke Ă€n en flicka. SĂ„ dĂ„ fick jag börja i obsklass. Halva nian skolkade jag för att jag hade sĂ„ ont i magen av att behöva gĂ„ i skola”.

”Det enda man fick höra frĂ„n lĂ€rare, kurator osv. var att ”det Ă€r normalt att man retas lite
” Inombords grĂ€t man, man hade stĂ€ndig Ă„ngest varje dag för att möta sina plĂ„goandar, betygen blev direkt lidande pga skolk.”


Nyhetsreporter pÄ Aftonbladet.
karin.ostman@aftonbladet.se Alla inlĂ€gg av Karin Östman»

39
1.
2015-05-19
http://www.expressen.se/nyheter/sd-man-atalas-for-valdtakt-av-barn/
SD-man Ätalas för vÄldtÀkt av barn
En nÀmndeman som var vikarie pÄ ett behandlingshem för ungdomar misstÀnks för brott.
Nu Ätalas mannen som Àr politisk engagerad i Sverigedemokraterna - misstÀnkt för att ha vÄldtagit en 17-Ärig flicka som vÄrdades pÄ hemmet.
– Han förnekar brott, sĂ€ger mannens advokat.
Det var i början av januari i Är som nÀmndemannen arbetade som vikarie pÄ ett behandlingshem för ungdomar i en kommun i Mellansverige.
Personalen pÄ boendet uppger enligt Ätalet att mannen var vÀl medveten om ungdomarnas utsatta situation, men att han trots det visade "ett visst grÀnslöst beteende i sitt arbete med ungdomarna".
En natt dÄ nÀmndemannen var i tjÀnst misstÀnks han ha vÄldtagit en 17-Ärig flicka som var intagen pÄ hemmet. Han Ätalas nu vid en tingsrÀtt i Mellansverige för vÄldtÀkt av barn efter att mÄlet utretts vid SÀrskilda Äklagarkammaren som utreder poliser, Äklagare, domare och andra befattningshavare.
AvstÀngd som nÀmndeman
RÀttegÄngen kommer att ske vid samma tingsrÀtt som den dÀr han sedan Ärsskiftet innehar en tjÀnst som nÀmndeman. Mannen Àr Àven politiskt engagerad för Sverigedemokraterna.
Trots att mannen Ànnu inte Àr dömd Àr han avstÀngd som nÀmndeman vid tingsrÀtten han har arbetat vid.
En lagman vid tingsrÀtten sÀger till lokala medier att han Àr avstÀngd i och med att det pÄgÄr en förundersökning mot mannen.
NÀmndemannen har Àven fÄtt kontaktförbud mot den 17-Äriga flickan. SÀrskilda Äklagarkammaren skriver att det pÄ grund av sÀrskilda omstÀndigheter finns risk att mannen "kommer att begÄ brott mot, förfölja eller pÄ annat sÀtt allvarligt trakassera" flickan, och han ska redan tidigare ha skickat en stor mÀngd sms till henne.
Nekar till brott
Det hÀr Àr inte första gÄngen nÀmndemÀn misstÀnks för allvarliga brott.
Expressens reporter David Baas har tidigare i Är kartlagt ett stort antal nÀmndemÀn som uttryckt sig grovt rasistiskt pÄ internet. Flera av dem valde senare att lÀmna sina uppdrag.
Den nu brottsmisstÀnkte nÀmndemannen Àr Ätalad för vÄldtÀkt mot barn. Brottsrubriceringen "mot barn" beror pÄ att den 17-Äriga flickan var intagen för vÄrd efter myndighetsbeslut och nÀmndemannen ansvarade för vÄrden, vilket innebÀr att lagen innefattar personer upp till 18 Är.
NÀmndemannen nekar till brott och hÀvdar att han inte kÀnde till att den 17-Äriga flickan var intagen pÄ behandlingshemmet enligt LVU, lagen om vÄrd av unga.
– Han menar att det förekommit sex men att det inte handlar om vĂ„ldtĂ€kt av barn. Han förnekar brott, sĂ€ger mannens advokat.
NÀmndemannen sitter fortfarande hÀktade för brottet. RÀttegÄngen Àr berÀknad till slutet av maj.
Av Åsa Asplid
Publicerad 19 maj 2015 18:41

2.
2015-04-30
http://mobil.dn.se/nyheter/sverige/elev-bodde-i-kallare-under-odragliga-forhallanden/
Elev bodde i kĂ€llare ”under odrĂ€gliga förhĂ„llanden”

Uppdaterad i dag 10:02. Publicerad i dag 07:34


En elev pĂ„ ett gymnasium utanför UmeĂ„ bodde under flera mĂ„nader i sin egen avföring i ett kĂ€llarutrymme utan att nĂ„gon ingrep, rapporterar SVT VĂ€sterbotten. ”Det Ă€r inte första gĂ„ngen nĂ„got sĂ„dant hĂ€nder”, sĂ€ger en elev pĂ„ skolan.

Stanken frĂ„n elevboendets kĂ€llarutrymme Ă€r outhĂ€rdlig – det Ă€r urin pĂ„ golvet och avföring i en hink, berĂ€ttar Liv Sundkvist, 18, och Love Sjögren, 17.

– Det Ă€r helt förfĂ€rligt att nĂ„gon ska bo under sĂ„dana hĂ€r förhĂ„llanden, sĂ€ger Liv Sundkvist till DN.

Maria Öhgren Ă€r tillförordnad gymansiechef i VĂ€nnĂ€s och den högsta ansvariga för verksamheten. Hon sĂ€ger sig inte ha nĂ„got svar pĂ„ hur det kommer sig att en elev pĂ„ skolan tillĂ„tits att bo i misĂ€r pĂ„ ett av elevboendena.

– Absolut ingen ska fĂ„ bo dĂ€r nere i kĂ€llaren i fortsĂ€ttningen, sĂ€ger hon till SVT.

En elev som bott i kÀllaren har blivit avstÀngd frÄn skolan.

Robert Holender
robert.holender@dn.se

3.
2015-03-11
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article20449062.ab
Unga vÄldsverkare mÄr psykiskt dÄligt
HÄLSA. Den psykiska ohĂ€lsan hos unga vĂ„ldsbrottslingar Ă€r betydligt större Ă€n vad man tidigare trott. Barn i riskzonen mĂ„ste hittas tidigare Ă€n vad de gör i dag, sĂ€ger forskare till Dagens Medicin.
En procent av befolkningen förekommer i 63 procent av alla vÄldsbrottsdomar. I en nyligen avslutad men Ànnu opublicerad studie har forskare vid Lunds och Göteborgs universitet kartlagt den psykiska ohÀlsan bland unga manliga vÄldsbrottslingar.
HĂ€lften av de 270 mĂ€n i Ă„ldrarna 18-25 Ă„r som ingick i studien hade nĂ„gon gĂ„ng haft en depression som normalt krĂ€ver behandling. Åtta av tio uppfyllde kriterierna för en missbruksdiagnos och fyra av tio för adhd.
Tidigt utanförskap prÀglade ocksÄ dem som ingick i studien. En stor del av de undersökta hade redan lÄng tid innan sin anstaltsvistelse fÄtt nÄgon form av ungdomsvÄrd. 40 procent hade varit i kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin.
TT
11 MARS 2015  09:28
4.
2014-11-07
http://mobil.dn.se/nyheter/sverige/anstalld-pa-ungdomshem-overnattade-med-intagen/
AnstÀlld pÄ ungdomshem övernattade med intagen

Publicerad 2014-11-06 17:19

En medarbetare pÄ HVB-hemmet Jan EmanuelsgÄrden tog med sig en av de intagna ungdomarna hem. Enligt pojken hade de dÀrefter sex, vilket medarbetaren nekar till. HÀndelsen Àr polisanmÀld och utreds Àven internt.

Jan EmanuelsgÄrden Àr ett HVB-hem, hem för vÄrd eller boende, som startades av den tidigare riksdagsledamoten Jan Emanuel Johansson (S). Det har tidigare kritiserats för sina metoder, bÄde av myndigheter och före detta anstÀllda. Hemmet tar emot pojkar mellan 15 och 21 Är med psykosociala problem och mÄttlig kriminell belastning.

En medarbetare hade tidigare i Är fÄtt i uppgift att hÀmta en av pojkarna pÄ Stockholm central, för vidare fÀrd till Jan EmanuelsgÄrden. Men i stÀllet för att Äka dit tog medarbetaren med sig pojken hem, dÀr de övernattade. Enligt pojken hade de ocksÄ sex.

Detta framgÄr av lex-Sarah-anmÀlan som gjorts i Àrendet, som ocksÄ Àr polisanmÀlt. Medarbetaren, som nekar till anklagelserna, ska omedelbart ha stÀngts av frÄn sitt arbete.

Jan EmanuelgÄrden Àr under avveckling och den aktuella pojken var vid tillfÀllet den enda placerade pÄ HVB-hemmet. Avvecklingen beror enligt Anne-Lie Granroth, affÀrsomrÄdeschef pÄ Frösunda, som driver hemmet, pÄ för dÄlig belÀggning. Kritiken har inte spelat in i beslutet.

– Nej det har den inte. Det Ă€r vĂ€ldigt viktigt, tror vi, att fĂ„ kritik. Det tillhör vĂ„r vardag att se över vĂ„ra rutiner och arbetsmodeller och ibland behöver man ta till Ă„tgĂ€rder, sĂ€ger Granroth till DN.

Emma Löfgren

emma.lofgren@dn.se

5.
2014-10-14
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19701941.ab
Donia, 15, vanvÄrdades till döds
Hennes liv hade gÄtt att rÀdda med vanlig antibiotika
Donia Hassan, 15, dog i sin sÀng pÄ familjehemmet och begravdes under en omÀrkt anonym sten.
Efter hÄrd kritik mot hanteringen av fallet backar kommunen och öppnar för att bekosta en riktig grav.
– Vi Ă€r beredda att vara positiva i det hĂ€r för att kunna fĂ„ ett avslut, sĂ€ger socialchefen i Simrishamn till TV4:s Kalla Fakta.
Donia Hassan dog i sin sÀng pÄ familjehemmet i slutet av april 2012 efter att ha varit sjuk i en mÄnad.
Det började som halsont redan i slutet av mars men blev snabbt vÀrre. Hon dog av dubbelsidig lunginflammation med omfattande vÀvnadsdöd och varbildning i lungorna.
Anonym grav
Hennes liv hade sannolikt gÄtt att rÀdda med vanlig antibiotika.
Men trots att hon var uppenbart och akut sjuk under sÄ lÄng tid fick hon aldrig ordentlig lÀkarvÄrd.
Donia begravdes under en ÄteranvÀnd anonym gravsten utan inskription.
Hennes anhöriga polisanmÀlde kommunen för vÄllande till annans död, men utredningen lades ner.
DÀremot har Socialstyrelsen senare riktat skarp kritik mot kommunen för hanteringen av fallet. Och Donias anhöriga har fortsatt att kÀmpa för upprÀttelse.
– Jag tycker dom ska betala gravskötsel för 50 Ă„r framĂ„t minst, och sĂ€tta text pĂ„ den. Det tycker jag. Det Ă€r vĂ€l den minsta ursĂ€kt de kan ge, sĂ€ger Donias mamma Annina Karlsson till TV4:s Kalla fakta, som i ett lĂ„ngt reportage i gĂ„rdagens program granskade fallet.
”FĂ„ ett avslut”
Och nu backar kommunen och öppnar nu för att gÄ familjen till mötes.
– Vi beklagar naturligtvis det som hĂ€nt och Ă€r beredda att vara positiva i det hĂ€r för att kunna fĂ„ ett avslut. Men samtidigt mĂ„ste vi fĂ„ in en ansökan och pröva den. Jag kan inte stĂ„ hĂ€r och lova rakt av, sĂ€ger Roland Persson, socialchef i Simrishamn, till TV4.
Granskningen ha visat pÄ en rad brister i handlÀggningen av fallet.
Kommunen var ytterst ansvarig för flickans vÄrd men hade anlitat vÄrdbolaget Attendo Care för att hitta ett lÀmpligt familjehem.
NÄgon sÀrskilt utredning av den utvalda familjen gjordes dock aldrig.
Trots att Attendos personal mejlade kommunen om flickans akuta hÀlsotillstÄnd i mitten av april vidtogs inga ÄtgÀrder för att se till att hon fick den vÄrd hon behövde.
 Fredrik Rundkvist
16 oktober 2014  08:24

6.
2013-09-20
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article17514207.ab
Åtalas för felaktig inlĂ„sning

Uppsala. En ung man skrevs in pÄ ett ungdomshem i Uppsala kommun och placerades pÄ en lÄst avdelning frÄn juli till oktober förra Äret. Nu Ätalas chefen som tog beslutet om inskrivningen för tjÀnstefel eftersom detta var felaktigt, skriver unt.se.

Tidigare hade förvaltningsrÀtten avslagit en ansökan frÄn kommunen om att fÄ placera ynglingen vid hemmet. Den domen tog aldrig chefen vid hemmet reda pÄ innan sitt beslut om placeringen av mannen, vilket Àr ett brott mot gÀllande föreskrifter.
TT
7.
2014-11-07
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19817314.ab
Kvinna skulle fĂ„ hjĂ€lp mot missbruk – dog pĂ„ boende
KĂ€lla: Personalen gjorde ingenting
PĂ„ stödboendet Magnolia i Örebro skulle den 22-Ă„riga kvinnan fĂ„ stöd att komma ur sitt narkotikamissbruk.
Men nĂ€r andra boende slog larm en kvĂ€ll om att kvinnan var pĂ„verkad av droger – sĂ„ lĂ€t personalen det bero till nĂ€sta dag.
DÄ var kvinnan död.
SVT:s "Uppdrag Granskning” berĂ€ttade i onsdags om Leon, 21. I vĂ€ntan pĂ„ att fĂ„ komma till ett behandlingshem för sitt drogmissbruk placerades han av Stockholms kommun pĂ„ stödboendet SkarpnĂ€ck Care HerrgĂ„rden.
DĂ€r kunde han – utan att personalen mĂ€rkte nĂ„got – fortsĂ€tta sitt missbruk. Tillsyn skedde endast en gĂ„ng per dygn.
I början av januari hittades Leon död i en överdos pÄ boendet.
Men Leon Àr inte den enda som dött pÄ ett sÄ kallat stödboende.
I slutet av september dog en 22-Ă„rig kvinna pĂ„ stödboendet Magnolia i Örebro. Det har plats för sex kvinnor med missbruksproblematik och drivs av kamratföreningen Fenix019.
”Har gjort Lex Sarah-anmĂ€lan”
Den 22-Ă„riga kvinnan var dĂ€r frivilligt. SocialtjĂ€nsten i Örebro kommun betalade platsen. Men den 30 september klockan sju pĂ„ morgonen hittades hon död pĂ„ sitt rum.
– Vi har gjort en Lex Sarah-anmĂ€lan och kan inte uttala oss innan den Ă€r klar, sĂ€ger Peter Holmqvist, verksamhetsansvarig pĂ„ Fenix019.
I sin anmĂ€lan till Inspektionen för vĂ„rd och omsorg skriver föreningens ordförande Mikael Österberg om vad som hĂ€nde kvĂ€llen innan den 22-Ă„riga kvinnan hittades död.
‱ Att nattpersonalen hade fĂ„tt höra av andra boende att den 22-Ă„riga kvinnan hade tagit droger.
‱ Att nattpersonalen hade ringt sin chef som beslutat att urinprov skulle tas och att "vidare Ă„tgĂ€rder i fallet skulle utredas" – men först morgonen dĂ€rpĂ„. SkĂ€let till att avvakta var att den 22-Ă„riga kvinnan hade gĂ„tt och lagt sig.
”De gjorde ingenting”
I kamratföreningen Fenix019 Àr upprördheten stor över personalens agerande.
– De gjorde ingenting. Personalen hade kunnat gĂ„ en trappa upp, kollat hur hon mĂ„dde, ringt ambulansen som skulle ha kört henne till sjukhus, sĂ€ger en kĂ€lla till Aftonbladet.
– Vi i kamratföreningen vill ju ha klarhet i det hĂ€r. Inga droger ska finnas i huset. Personalen försökte mörka, skyllde dödsfallet pĂ„ allt möjligt. De ville att vi skulle hĂ„lla kĂ€ften. Men det hĂ€r Ă€r en försummelse.
Magnolia har fyra anstÀllda pÄ rullande schema, dygnet runt. De boende erbjuds, enligt hemsidan för Fenix019, "ett skyddat och strukturerat boende i hemmiljö". Alla som jobbar pÄ boendena har erfarenhet av kriminalitet och missbruk och "vet vad som krÀvs för att lyckas bryta med det hÀr livet".
Ingen brottsmisstanke
Anhöriga till den döda kvinnan polisanmÀlde personalen för tjÀnstefel, men Àrendet Àr nedlagt.
– Det kan inte vara frĂ„gan om tjĂ€nstefel eftersom boendet inte Ă€r att jĂ€mföra med myndighetsutövning. SĂ„ nĂ„gon brottsmisstanke finns inte, sĂ€ger Peter Springare, förundersökningsledare vid polisen i Örebro.
Vad som orsakade den 22-Ă„riga kvinnans död Ă€r dock inte faststĂ€llt Ă€n – om det berodde pĂ„ narkotika eller nĂ„got annat.
– Det brukar som regel ta minst tvĂ„ mĂ„nader innan rĂ€ttsmedicin lĂ€mnar sitt slutgiltiga besked, sĂ€ger poliskommissarie Jonas RydĂ©n.
SocialtjĂ€nsten i Örebro kommun beviljade boendet för den 22-Ă„riga kvinnan.
Vilket ansvar har ni för det som hÀnde henne pÄ boendet?
– VĂ„rt konkreta ansvar Ă€r att följa upp beslutet. Vi kommer att följa IVO:s utredning och vad de kommer fram till. Det Ă€r vĂ€ldigt tragiskt nĂ€r sĂ„dant hĂ€r intrĂ€ffar. Det var ju inte detta som klienten hade tĂ€nkt sig, sĂ€ger Susanne Bergström, socialchef.
Örebro kommun har flera klienter placerade pĂ„ boendet och betalar Ă„rligen 450 000 kronor till Fenix019.
– Vi avvaktar IVO:s utlĂ„tande. Om det framkommer vĂ€ldigt stark kritik frĂ„n IVO sĂ„ fĂ„r vi fundera över hur vĂ„rt Ă„tagande ser ut i framtiden, sĂ€ger Susanne Bergström.
 Mary MĂ„rtensson
7 november 2014  13:39

40
1.
2015-04-14
Sju Ärs fÀngelse för brutala barnvÄldtÀkter
Publicerad 14 apr 2015 12:16
LitenMellanStor
BROTT. Fem unga flickor utsattes för grova sexbrott av en man i 45-ÄrsÄldern som nu dömds till sju Ärs fÀngelse av BorÄs tingsrÀtt.

Han ska ocksÄ betala drygt 800 000 kronor i skadestÄnd till flickorna, skriver lokala medier.
TvÄ av tre vÄldtÀkter han döms för klassas som grova. Han har ocksÄ Àgnat sig Ät grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, barnpornografibrott och sexuellt ofredande.
Flickorna, som var mellan sex och tio Är dÄ övergreppen begicks, fanns i förövarens bekantskapskrets. I höstas praktiserade han pÄ en skola men brotten skedde inte dÀr.
 
Av TT
expressen@expressen.se

2.
2015-04-13
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/sexualitet-handlar-om-mer-an-underliv_4478269.svd?utm_source=sharing&utm_medium=clipboard&utm_campaign=20150413

Jag Ă€r sexmoralist. Vi kallas ”underlivsbesatta” av sexliberalerna. SĂ„ reducerar de ett filosofiskt samtal om en av mĂ€nsklighetens viktigaste sociala, kulturella och politiska vĂ€rdegrunder till att handla om en del av kroppen stor som en normal Bibel.

Man undrar, att krÀva respekt för sexuella minoriteter, Àr det en simpel underlivsfrÄga? Könsstympning av bebisar? TonÄrsföraktet för flickors sexuella integritet? Fattiga barn som sÀljs digitalt till flÄsande fÀhundar med kreditkort och Kleenex?

Vilka frĂ„gor om sex Ă€r det som kan reduceras till ”underlivsfrĂ„gor”?


Om sexliberalerna i stĂ€llet kunde gĂ„ med pĂ„ att sexualitet alltid handlar om mer Ă€n underlivet finns en del verkliga meningsskiljaktigheter att diskutera. Ett exempel. HĂ€romĂ„ret protesterade jag mot att kommunala skolor lĂ„ser ute lĂ€rare frĂ„n klassrummen och hyr in aktivister frĂ„n RFSU och RFSL att undervisa 13-Ă„ringar i analsex. Stödet frĂ„n lĂ€sare, radiolyssnare och TV-tittare
 jag hade kunnat bli statsminister den veckan.

Följande sade jag: RFSL och RFSU har genomtÀnkta idéer vÀrda att ta pÄ allvar, men deras Äsikter Àr starkt vÀrdeladdade och bara ett randfenomen. Att staten tvingar barn att höra deras propaganda Àr dÀrmed antidemokratiskt.

”Inte propaganda, utan vetenskap”, svarade RFSL och RFSU.

Fel. Blommor och bin Àr vetenskap. Sexliberalism, dÀremot, Àr ytterligare en variant pÄ att storken kommer med bebisen.

Nu Àr det dags igen. RFSU har producerat skolmaterial för 13-Äringar, explicita sexfilmer, hÄrda tag i sÀngen. SÄlunda har jag nÄgra frÄgor.

Bör sexpropaganda i skolan tillĂ„tas? Att frĂ€mmande vuxna pratar om soft eller hĂ„rt sex med barn, kĂ€nns det normalt? Är det ett problem att barn sexdebuterar för sent och att de inte Ă€r tillrĂ€ckligt hĂ€mningslösa? Är flickor inte djĂ€rva nog nĂ€r pojkar vill spela in dem som masturberingsmaterial i mobilen?

Tro inget annat Àn detta: RFSU och RFSL har inte mer kompetens Àn grannen och vi vet lika lite om deras individuella motiv. De Àr volontÀrer med stort intresse för sex som undervisas av varandra för att sedan slÀppas lösa i skolorna.

Praktiken strider mot EU:s och FN:s mÀnskliga rÀttigheter. Den strider förmodligen mot svensk lag. Den strider mot demokratins anda. Den strider mot en erkÀnd syn pÄ förÀldrars rÀtt till sina barns uppfostran.

Vad ni Ă€n tycker om hur barn bĂ€st vĂ€gleds in i sin sexualitet – fattar ni inte att nĂ„gon annan har makten över staten i morgon? DĂ„ har ni gett den verktyg och legitimitet att indoktrinera era barn. Tycker ni om RFSL:s budskap? NĂ„, i morgon kan det vara Kristdemokraternas.

Att tillĂ„ta staten att via tvĂ„ngsutbildning och propaganda forma barn till ideala medborgare Ă€r fascistiskt. Förbjud det. Och förbjud den töntretoriska etiketten ”underlivsfrĂ„gor”. Som angrepp Ă€r den helt idiotisk: hela poĂ€ngen med sexmoralism Ă€r ju att sexualitet inte Ă€r enbart underlivsfrĂ„gor.

ROLAND POIRIER MARTINSSON Författare och filosof och bor i Austin, Texas.
rolandpoiriermartinsson@yahoo.com
3.
2015-03-05
http://mobil.dn.se/nyheter/sverige/elev-fotade-smiskande-larare-utskalld-av-rektorn/
Elev fotade smiskande lĂ€rare – utskĂ€lld av rektorn

Publicerad i dag 11:00

En pojke i Sundsvall tog en bild av en lÀrare som lagt en flicka över knÀt för att smiska henne. NÀr han vÀnde sig till rektorn ska han ha fÄtt höra att han inte fick anvÀnda mobiltelefon pÄ lektionen. HÀndelsen utreds av kommunen.

Annons:
 
– Vi har fĂ„tt Ă€rendet nu frĂ„n Skolinspektionen och jobbar för fullt med det, sĂ€ger den tillförordnad skoldirektör Ulf Fryklund till P4 VĂ€sternorrland.

HÀndelsen, som utspelade sig i början av februari, ska ha börjat med att en manlig lÀrare lagt en flicka över knÀt som för att smiska henne. NÀr en pojke dÄ fotograferade ska lÀraren ha skrikit till honom att ta bort bilden för att den skulle kunna missuppfattas.

Pojken vÀnde sig dÄ till rektorn som enligt anmÀla blev arg för att han anvÀnt telefonen under lektionen i stÀllet för att undersöka den eventuella krÀnkningen. LÀraren uppges dÀrtill ha antastat flickor pÄ skolan förr, bland annat ska han ha dragit dem i behÄn.

– Om nĂ„gon i personalen ens misstĂ€nker en krĂ€nkning dĂ„ ska det utredas och det ska utredas skyndsamt. Det ligger ocksĂ„ mycket i kulturen och bemötandet av skolledarna att personer kĂ€nner att de kan komma och berĂ€tta nĂ€r nĂ„got hĂ€nt, sĂ€ger Ulf Fryklund om likabehandlingsplanen som finns för skolorna i kommunen.

DN

www@dn.se

4.
2014-12-30
expressen.se

Skrev om sexbrott i uppsats – man döms
SKÖVDE. En flicka utsattes för sexövergrepp nĂ€r hon var i tioĂ„rsĂ„ldern, nĂ„got hon skrev om i en skoluppsats i nian. Men det dröjde ytterligare sex Ă„r innan mannen polisanmĂ€ldes. PĂ„ tisdagen dömdes han, en 65-Ă„ring frĂ„n en ort i Skaraborg, för sexuellt utnyttjande av underĂ„rig.
Dela
Tweeta
Mejla
Annons:

 Eftersom han tidigare Ă€r ostraffad slipper han fĂ€ngelse och döms till skyddstillsyn med sĂ€rskild behandlingsplan. Han ska ocksĂ„ betala 75 000 kronor i skadestĂ„nd till den utsatta, som i dag Ă€r 23 Ă„r gammal.
Skaraborgs tingsrÀtt anser att hennes berÀttelse Àr trovÀrdig trots att det har gÄtt mer Àn tio Är sedan hÀndelsen. Uppsatsen har anvÀnts som stödbevisning.
Mannen döms Àven för barnpornografibrott eftersom det fanns nÀsta 3 000 barnpornografiska bilder i hans dator.
Han nekar till alla anklagelser.
Av TT
Publicerad 30 dec 2014 14:23
Dela
1
Tweeta
1
Till GT:s startsida

5.
http://www.expressen.se/gt/tioaring-svimmade--hittades-efter-en-timme/
2014-12-06
TioĂ„ring svimmade – hittades efter en timme
 En tioĂ„rig flicka lĂ„g avsvimmad pĂ„ skolgĂ„rden i nĂ€stan en timme, uppger TTELA.
Dela
Tweeta
Mejla
Annons:

Flickan var ensam nÀr hon halkade och svimmade. NÀr rasten var slut mÀrkte ingen att hon var borta förrÀn uppskattningsvis 50 minuter hade gÄtt. Efter att tvÄ andra elever hittat henne fördes hon till sjukhus med en hjÀrnskakning. Hon var Àven nedkyld och hade dÄlig syrenivÄ.
Flickan mÄr efter omstÀndigheterna bra.
Skolan ska starta en utredning om hÀndelsen.
Av TT
Publicerad 06 dec 2014 04:41


6.
2014-05-24
Pedofil skolpersonal anstÀlls av kommuner.
http://mobil.dn.se/nyheter/sverige/man-gripen-for-valdtakt-mot-pojke/
Man gripen för vÄldtÀkt mot pojke

Publicerad i dag 12:19

En man har anhÄllits misstÀnkt för vÄldtÀkt pÄ en pojke i lÄgstadiet. HÀndelsen ska ha intrÀffat pÄ en skola i Stockholm.

 
Mats Eriksson, informationsansvarig hos VÀsterort polisen, bekrÀftar att man arbetar med Àrendet som Àr rubricerat som vÄldtÀkt mot barn.

– Ja, jag kan bekrĂ€fta att vi har anhĂ„llit en man som Ă€r misstĂ€nkt för vĂ„ldtĂ€kt pĂ„ ett skolbarn, sĂ€ger han till DN.

Mannen anhölls under torsdagen. Enligt uppgifter till Expressen Ă€r det en man i 25-Ă„rsĂ„ldern som arbetar med barn pĂ„ skolan. Övergreppet ska ha skett nĂ„gon gĂ„ng mellan den 18 april och 20 maj i Ă„r.

PÄ fredagseftermiddagen ska hÀktningsförhandlingar hÄllas mot mannen.

Katarina Lagerwall

katarina.lagerwall@dn.se

7.
2013-09-20

http://www.expressen.se/kvp/elev-sextrakasserad---larare-pa-skola-anmald/

Pedofil lÀrare avskedas inte efter att ha sextrakasserat eleverna.

Elev sextrakasserad - lÀrare pÄ skola anmÀld


En elev pÄ ett högstadium i Lund kÀnner sig sexuellt trakasserad av en lÀrare. Elevens förÀlder har nu anmÀlt kommunen, skriver Sydsvenskan.
 
Eleven berÀttade för en i personalen om sina upplevelser och det ledde till en kommunal anmÀlan om krÀnkande behandling. Skolinspektionen har dock inte kunnat styrka uppgifterna.

- Uppgifterna Àr utredda genom samtal med inblandade personer. Vid samtalen har inga uppgifter kommit fram som ger grund för en polisanmÀlan, sÀger rektorn pÄ skolan till Sydsvenskan.

Rektorn menar att Àrendet har hanterats enligt gÀllande föreskrifter.

I anmÀlan finns uppgifter om det handlar om flera utsatta elever, men det kÀnner inte rektorn till.
.
 Av Jennie Aquilonius
 jennie.aquilonius@gt.se  

8.
2014-11-18
www.dn.se
RFSU i samarbete med politikerna pĂ„ Utbildningsdepartamentet, med kommunala Utbildningsförvaltningar,skolanstĂ€llda, Skolinspektionen, Barnombudsmsnnen och Skolverket ofredar sexuellt och svĂ„rt traumatiserar barnen pĂ„ skolorna med deras s.k. sexuel- och samkevnadsundervisning som Ă€r just nu obligatorisk pĂ„ skolorna fom. ÅK4 eller ÅK3.
Resultat- perversitet och ökat sexbrottslighet bland barnen pĂ„ skolorna, bland tonĂ„ringar och i vuxnas samhĂ€lle. Ökat pedofili.

17-Ärig pojke vÄldtog Àldre kvinna

Publicerad i dag 08:36

En 17-Ärig pojke döms till Ätta mÄnaders sluten ungdomsvÄrd och skadestÄnd för att fört bort och vÄldtagit en 77-Ärig mentalt och fysiskt handikappad kvinna, skriver Juridik Idag.

Annons:
 
Det var i Katrineholm i april som kvinnan utsattes för brott. Efter att ha burit in kvinnan i ett skogsparti vÄldförde sig 17-Äringen pÄ henne. Iakttagelser frÄn vittnen och dna-prov binder 17-Äringen till brottet.

TT

9.
2014-11-18
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19878885.ab
AnmÀlan om vÄldtÀkt pÄ Lundsbergs skola
En anmÀlan om vÄldtÀkt pÄ internatskolan Lundsberg har kommit in till polisen.
HÀndelsen ska ha Àgt rum i torsdags förra veckan, rapporterar Expressen.
– Det stĂ€mmer. Det anmĂ€ldes i torsdags och rubriceringen Ă€r vĂ„ldtĂ€kt, sĂ€ger Christer Magnusson pĂ„ VĂ€rmlandspolisen till Aftonbladet.
Enligt tidningen Àr det eleven sjÀlv som har gjort anmÀlan. VÄldtÀkten ska ha skett pÄ internatet.
Polisen bekrÀftar att en anmÀlan kommit in.
– Vi har nyligen fĂ„tt in en anmĂ€lan om Lundsberg, som var rubricerad som vĂ„ldtĂ€kt nĂ€r den kom in till polisen. Den Ă€r Ă„tkomstskyddad och föregĂ„s av sekretess, sĂ€ger VĂ€rmlandspolisen pressinformatör Tommy Lind till Expressen.
Skolan har skickat ut ett informationsbrev till föÀldrar.
 Mer information kommer
 Olof Svensson
10.
2015-01-19
http://mobil.dn.se/nyheter/varlden/sex-och-smisk-under-julfest-pa-skola-uppror-alanningar/
Sex och smisk under julfest pÄ skola upprör ÄlÀnningar

Publicerad i dag 18:01


Högstadieskolans sexinramade julshow har mötts av förundran Àven bland ledamöter i ÄlÀndska parlamentet Lagtinget. Foto: Johannes Jansson / Wikimedia Commons (CC BY 2.5 DK)
En julfest vid ÖvernĂ€s högstadieskola pĂ„ Åland handlade mer om sex och naket Ă€n om julefrid, rapporterar tidningen Nya Åland. Exempelvis avrundades en julsĂ„ng med smisk pĂ„ tre nunnors bara rumpor. ”Det Ă€r sorgligt”, sĂ€ger Sia Åkermark, förĂ€ldraföreningens ordförande.

Elever i klass nio i skolan i Mariehamn hade tillsammans med lĂ€rare satt ihop en rad sketcher. I en framförde tre nunnor en julsĂ„ng, ett upptrĂ€dande som Ă€ndade med att en prĂ€st smiskade nunnornas bara rumpor, skriver Nya Åland. I en annan tog en elev strypgrepp pĂ„ en klasskamrat med ett bĂ€lte i en anspelad sexscen.

I en video till en poplĂ„t presenterades tvĂ„ elever som ”porrstjĂ€rnor”. Vid flera tillfĂ€llen följde ”modevisningar” med killar klĂ€dda i underklĂ€der, svĂ€ngandes sina bakdelar ute bland publiken.

I slutet av förestÀllningen hade en lÀrare iklÀtt sig rollen som tysk sexdoktor som svarade pÄ frÄgor.

Upprörda förĂ€ldrar har hört av sig genom förĂ€ldraföreningen ÖvernĂ€s Hem och skola.

– Det Ă€r sorgligt. Min personliga Ă„sikt Ă€r att detta Ă€r vĂ€ldigt olĂ€mpligt, sĂ€ger föreningens ordförande Sia Åkermark.

Igge Holmberg, folkvald politiker för partiet Ålands socialdemokrater i parlamentet Lagtinget och vice ordförande i dess justeringsutskott, skriver indignerat i en insĂ€ndare:

”I en skola dĂ€r 40 procent av flickorna sĂ€ger sig ha upplevt sexuella trakasserier, sĂ„ vĂ€ljer man att slĂ€ppa fram en hypersexualiserad julfestshow.”

Skolans rektor Peter Holm försvarar festens showinslag med att eleverna ville skapa en överdriven parodi pĂ„ sĂ„dant de ser i tv och pĂ„ webben varje dag. Han sĂ€ger till Ålands Radio:

– Ingen elev har hittills sagt att han eller hon kĂ€nt sig uthĂ€ngd eller krĂ€nkt.

Kalle Holmberg

kalle.holmberg@dn.se

41
1.
2016-05-18
aftonbladet.se
2016-05-18
Petter Rörström, 25, ligger pÄ marken, med tre poliser över sig.
DĂ„ tar den ena polismannen fram pepparsprej, och sprejar frĂ„n bara centimeters avstĂ„nd den unge mannen i ögonen – i strid med gĂ€llande regler.
Petter polisanmÀlde hÀndelsen, men utredningen lades ner.
– Jag trodde faktiskt inte det gick till sĂ„hĂ€r, sĂ€ger Petter.
 Polisens avrapportering efter omhĂ€ndertagandet.
  Polisens avrapportering efter omhĂ€ndertagandet.

Det var strax efter klockan 13 den 6 mars i Är. Petter Rörström och flera kamrater till honom skulle gÄ pÄ Stockholmsderbyt mellan Hammarby och DjurgÄrden.
Före matchen hade vÀnnerna mött upp pÄ Medborgarplatsen för att dricka öl.
– Jag drack tre öl, sedan tog vi tunnelbanan mot matchen och gick av vid Gullmarsplan.
Stoppades av poliser
Vid Globentorget stoppas sÀllskapet av tvÄ poliser som sÀger till dem att de mÄste gÄ en annan vÀg, eftersom polisen hade spÀrrat av.
– Vi frĂ„gade varför, och sĂ„, men det var ingen hĂ€tsk stĂ€mning eller nĂ„got.
Petter sÀger att sÀllskapet började gÄ den anvisade vÀgen, men att poliserna plötsligt kallade tillbaka honom.
– Du i mössan, skrek de. Jag fattade ingenting, men följde med dem.
PĂ„ en film som Aftonbladet tagit del av syns hur poliserna leder Petter mot en polisbuss.
Tumult uppstÄr av okÀnd anledning, och poliserna lÀgger ner Petter pÄ marken.
– HallĂ„, vad gör ni, han gör ju inte ens motstĂ„nd, hörs Petters vĂ€nner skrika pĂ„ filmen.
– Jag fattade ingenting, de sa inget, de bara slĂ€ngde ner mig pĂ„ marken, sĂ€ger Petter.
Sprejar honom i ögonen
NÀr Petter ligger pÄ marken tar den ena polismannen fram sin OC-sprej. FrÄn bara ett par centimeters hÄll sprejar han Petter, som med hÀnderna försöker skydda sitt ansikte, i ögonen.
Först en gÄng. Sedan en gÄng till.
– Det sved rejĂ€lt och jag fick svĂ„rt att se. Jag försökte skydda mina ögon.
Samtidigt ligger en polisman över Petter, en annan sitter pÄ knÀ bredvid honom och en tredje hÄller hans ena arm. De belÀgger honom med handfÀngsel och för in honom i en polisbil.
– Jag bad att fĂ„ skölja ögonen, men nekades. Jag frĂ„gade vad jag gjort, dĂ„ sa de att jag var jĂ€ttefull, men nĂ€r jag bad att fĂ„ blĂ„sa för att visa att jag inte var det fick jag inte det.
Petter blev omhÀndertagen enligt LOB, lagen om omhÀndertagande av berusade personer m.m.
”UtĂ„tagerande och gapig”
Enligt LOB-rapporten, som Aftonbladet tagit del av, frihetsberövades Petter Rörström pÄ grund av "ordningsstörning".
I rapporten skriver polismannen att Petter Rörström "blivit sprayad" och har en "rodnad pÄ höger öga/ansiktshalva" och att han var "utÄtagerande och gapig" och gjorde vÄldsamt motstÄnd vid omhÀndertagandet.
Men sjÀlv hÀvdar Petter Rörström att han inte gjorde motstÄnd. Att han tog upp ena handen sÀger han beror pÄ att han kÀnde andnöd och behövde skydda sina ögon.
Enligt polisens föreskrifter fÄr den sÄ kallade OC-sprejen "bara anvÀndas om den polisiÀra uppgiften inte kan lösas pÄ nÄgot annat, mindre ingripande, sÀtt".
Vidare stÄr i reglerna att "OC-sprej mot personer som utövar motstÄnd enbart genom att hÄlla sig fast i annan person eller föremÄl eller spjÀrna emot med ben eller armar, ska ske med stor restriktivitet."
NÀr Petter Rörström tvÄ dagar efter hÀndelsen besökte polisstationen för att fÄ kopia pÄ beslutet om hans omhÀndertagande slutade det med att han sjÀlv blev förhörd och delgiven misstÀnkt för vÄldsamt motstÄnd. NÄgot han stÀller sig oförstÄende till.
Förundersökningen lades ner
Petter Rörström anmÀlde poliserna som omhÀndertog honom för tjÀnstefel och misshandel. Till anmÀlan bifogade han filmen pÄ ingripandet.
Ärendet utreddes av polisens enhet för sĂ€rskilda utredningar, under ledning av chefsĂ„klagare Anders Jakobsson.
Den 12 maj kom beslutet:
"Förundersökningen lÀggs ned".
Enligt Äklagarens beslut fanns det "inte lÀngre anledning att fullfölja förundersökningen" eftersom det pÄ "det utredningsmaterial som nu föreligger" inte gÄr att bevisa att de poliserna gjort sig skyldiga till brott, varken tjÀnstefel, misshandel eller olaga frihetsberövande.
– Jag blev chockad av beslutet. Jag tycker bevisen om vad de gjort Ă€r helt uppenbara – det finns ju pĂ„ film. Jag trodde inte det gick till sĂ„hĂ€r.
Polismannen tidigare dömd
ChefsÄklagare Anders Jakobsson, som lade ner utredningen om OC-sprejen den 12 maj, sÀger att han inte minns Àrendet.
– Nej, dĂ„ mĂ„ste jag gĂ„ in och kolla, och jag har ingen dator framför mig. Jag kan inte ge nĂ„gra besked innan jag har tittat pĂ„ handlingarna, och det kan jag göra tidigast pĂ„ fredag.
Polismannen som satt över Petter Rörström, och som var den som sprejade honom i ansiktet, har tidigare fÀllts för övervÄld.
2011 dömdes han för tjÀnstefel och vÄllande till kroppsskada efter att ha att tagit hand om en kvinna pÄ Stockholms central, trots att skÀl till detta enligt rÀtten saknades. I det sÄ kallade avrÀkningsrummet, dit han förde kvinnan, vred han upp armen pÄ hennes rygg sÄ hÄrt att armen gick av.
Polismannen dömdes till dagsböter och fick behÄlla jobbet.
 
Förbereder överprövning
Petters advokat Douglas Blidberg anser att det var fel att lÀgga ner Àrendet.
– Det Ă€r ju först nĂ€r han ligger ner, nĂ€r tre poliser redan Ă€r pĂ„ honom, som man anvĂ€nder OC-sprej - flera gĂ„nger rakt in i ögonen pĂ„ bara nĂ„gra centimeters avstĂ„nd.
– Det Ă€r inte en proportionerlig tjĂ€nsteĂ„tgĂ€rd.
Petter Rörström, som Àr ostraffad, tÀnker nu begÀra överprövning, att hans Àrende granskas av en högre uppsatt Äklagare.


2.
2015-10-08
dn.se
"Pressas att erkÀnna att han slagit barnen"

(Om hur det gÄr till nÀr domstolarna Àr partiska och gÄr pÄ SocialnÀmndernas och övriga tjÀnstemannens, till exempel okunniga lÀkarens eller okunniga dagisfröken etc. linje.)


En pappa som dömts för grov misshandel av sina nyfödda tvillingbarn frias nu helt. HovrÀtten för nedre Norrland anser att pappans tidigare erkÀnnanden inte Àr tillförlitliga. DN kan hÀr visa hur pappan pressades i polisförhören

”HovrĂ€tten har vidare, efter att ha tagit del av under vilka förhĂ„llanden pappan gjorde sina tidigare erkĂ€nnanden, ansett att pappans erkĂ€nnande inte heller Ă€r tillförlitligt” heter det i ett pressmeddelande frĂ„n hovrĂ€tten.

Pappan erkÀnde efter flera pressande förhör. TingsrÀtten dömde honom till fem Ärs fÀngelse.

ANNONS:

Men i hovrÀtten tog han tillbaka sina erkÀnnanden. Efter förhandlingarna slÀpptes han. Ett skÀl till erkÀnnandena var att han ville att barnens mamma skulle gÄ fri. DN har tagit del av de filmade förhören och visar hÀr delar av dem.

Pappan Àr till en början helt frÄgande till de nyfödda barnens svÄra skador. Han berÀttar gÄng pÄ gÄng att om han visste hur de fÄtt sina skador sÄ skulle han berÀtta. Han berÀttar ocksÄ att han och hans hustru har kÀmpat lÀnge för att fÄ barn.

Men förhörsledaren gÄr hÄrt Ät fadern. Efter att förhörsledaren fÄtt honom att tro att mamman kan ha fortsatt kontakt med barnen sÄ erkÀnner han. Det leder till att mamman slÀpps ur hÀktet. Men hennes kontakt med barnen Àr fortsatt bruten. Dottern har fortfarande svÄra skador.

HovrÀtten för Nedre Norrland konstaterar nu att förhörsledaren kan ha "förmedlat förestÀllningen att den förÀlder som inte skadat barnen skulle kunna fÄ vara med dem, om nÄgon av (förÀldrarna) erkÀnde att de skadat barnen". Det kan ha fÄtt pappan att "lÀmna en berÀttelse som inte har sin grund i verkliga förhÄllanden".

– Jag har personligen aldrig varit med om liknande polisförhör. Min huvudman pressas av förhörsledarna sĂ„ att han lĂ€mnar ett falskt erkĂ€nnande. Jag hoppas att man slipper se sĂ„dana hĂ€r förhör i framtiden, sĂ€ger advokat Anna Dahlbom till DN. Hon gick in som ny försvarare av pappan i hovrĂ€tten.

HovrÀtten konstaterar ocksÄ att pappan lÀmnat motsÀgelsefulla uppgifter under förhören.

– Det Ă€r ytterst glĂ€djande att hovrĂ€tten gĂ„r pĂ„ försvarets linje och en stor upprĂ€ttelse för min huvudman. Det har varit en fruktansvĂ€rd press för honom och hans hustru, sĂ€ger Anna Dahlbom.

Hon berÀttar att förÀldrarna har hÄllit ihop under hela rÀttsprocessen och att mamman hela tiden varit övertygad om pappans oskuld.

– Om min huvudman inte hade fĂ„tt det villkorslösa stöd han fĂ„tt frĂ„n sin fru och sin familj sĂ„ hade han antagligen mĂ„tt mycket sĂ€mre i dag.

Den pÄstÄdda misshandeln Àr Ànnu ett sÄ kallat skakvÄldsfall, dÀr experterna strider om orsakerna till nyfödda barns skador. En del förklarar skadorna med misshandel, andra menar att det kan finnas andra förklaringar, som förlossningsskador och benskörhet.

Advokat Anna Dahlbom berÀttar att förÀldrarna nu ska kÀmpa för att fÄ kontakt med sina barn. Ingen av dem har trÀffat barnen sedan i februari. Tvillingarna Àr i dag cirka nio mÄnader gamla.

KammarĂ„klagare Elly-Anne Öholm sĂ€ger till DN att hon Ă€nnu inte har lĂ€st domen och avstĂ„r för tillfĂ€llet frĂ„n att ge nĂ„gon kommentar.

Stefan Lisinski
stefan.lisinski@dn.se

3.
2015-06-08
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article20934561.ab
Åklagare Ă„talas för barnvĂ„ldtĂ€kt
BROTT. En Äklagare som varit verksam i GÀvleborg Ätalas för flera brott, bland annat vÄldtÀkt mot barn, tjÀnstefel och ett flertal dataintrÄng.
Enligt ett pressmeddelande frÄn SÀrskilda Äklagarkammaren misstÀnks Äklagaren för en rad sexbrott. Utöver vÄldtÀkt mot barn handlar det om köp av sexuell tjÀnst och sexuellt ofredande.
NĂ€r det gĂ€ller dataintrĂ„ngen handlar det om att Ă„klagaren ska ha gjort slagningar i Åklagarmyndighetens Ă€rendehanteringssystem pĂ„ olika personer som han inte haft nĂ„got skĂ€l att kontrollera i tjĂ€nsten.
TjÀnstefelet bestÄr i att han har handlagt ett Àrende med en misstÀnkt person som han har haft en personlig relation till. Han ska ha pÄverkat utgÄngen till den misstÀnkta personens fördel.
Om Äklagaren fÀlls för brotten kan han efter beslut av Statens ansvarsnÀmnd komma att avskedas.
TT
9 juni 2015  10:52

4.
2013-09-19
http://ekuriren.se/nyheter/eskilstuna/1.1914802-valdtaktsmisstankte-taxichaufforen-frias

VÄldtÀktsmisstÀnkte taxichauffören frias
 
Eskilstuna
TingsrÀtten anser inte att den taxichaufför som Ätalades för att ha förgripit sig pÄ en 16-Ärig flicka har begÄtt nÄgot brott.
 
Se ocksÄ
Åtalade taxichauffören slĂ€ppt efter rĂ€ttegĂ„ng
RÀttegÄng inledd mot vÄldtÀktsÄtalad chaufför
Taxichauffören Ätalad för vÄldtÀkt
Taxichauffören hÀktad för vÄldtÀkt
Taxichaufför misstÀnkt för vÄldtÀkt pÄ 16-Äring

Det var pÄ midsommaraftonen som 16-Äringen bestÀllde en taxi för att komma hem sÀkert. Men enligt Äklagaren utsattes hon istÀllet för ett sexövergrepp av chauffören.
 Misstankar som chauffören nu frias frĂ„n av tingsrĂ€tten. Enligt rĂ€tten hĂ„ller inte Ă„klagarens bevisning.

5.
http://ekuriren.se/nyheter/eskilstuna/1.1891531-rattegang-inledd-mot-valdtaktsatalad-chauffor
RÀttegÄng inledd mot vÄldtÀktsÄtalad chaufför

Eskilstuna
PÄ torsdagsmorgonen inleddes rÀttegÄngen i Eskilstuna mot den taxichaufför som stÄr Ätalad för vÄldtÀkt pÄ en 16-Ärig flicka.
 
      

RÀttegÄngen hölls bakom stÀngda dörrar, utan insyn frÄn allmÀnhet och media. Men den var offentlig nÀr Äklagaren lÀste upp sina yrkanden och gÀrningsbeskrivning.

Precis som tidigare och under hÀktningsförhandlingen nekade chauffören till de anklagelser som Äklagaren lÀste upp. DÀrmed nekade han ocksÄ till det skadestÄnd som flickans mÄlsÀgandebitrÀde yrkade pÄ. 115- 000 kronor krÀver hon Ä flickans vÀgnar för den krÀnkning och det psykiska lidande som flickan har fÄtt till följd av övergreppet.

HÀndelsen Àgde rum pÄ midsommaraftonens kvÀll nÀr flickan vid 20-tiden skulle ta en taxi frÄn Eskilstuna centrum och Äka hem. Men taxichauffören har Ätalats för att styrt bilen mot busstationen i- stÀllet dÀr flickan utsattes för övergrepp inne i taxibilen. BÄde polis och Äklagare menar att bevislÀget mot chauffören Àr mycket gott - eftersom dna och sperma ska ha knutit taxichauffören till brottet och brottsplatsen.

RÀttegÄngen Àr berÀknad att pÄgÄ hela dagen.

6.
http://ekuriren.se/nyheter/eskilstuna/1.1914988-valdtaktsmisstankte-taxichaufforen-frias

VÄldtÀktsmisstÀnkte taxichauffören frias

Eskilstuna
TingsrÀtten anser inte att taxiföraren begick nÄgot brott nÀr han onanerade pÄ den 16-Äriga flickan. Men flickans trovÀrdighet ifrÄgasÀtts eftersom hon varit berusad.
 
RÀttegÄng inledd mot vÄldtÀktsÄtalad chaufför
Åtalade taxichauffören slĂ€ppt efter rĂ€ttegĂ„ng

Det var pÄ midsommaraftonen som 16-Äringens mamma bestÀllde en taxi Ät sin dotter för att flickan skulle kunna kÀnna sig trygg nÀr hon reste hem efter en fest. PÄ vÀgen förnedrades hon sexuellt av chauffören och Äklagaren ville fÄ mannen fÀlld för vÄldtÀkt.

Men bevisen rÀcker inte till en fÀllande dom, anser tingsrÀtten.

Flickan berÀttar i förhören att den mer Àn dubbelt sÄ gamle mannen försökte kyssa henne i bilen. Hon sÀger att hon blev chockad och bad att fÄ gÄ ut och kissa.

NÀr hon satt sig ner bakom ett buskage upptÀcker hon att chauffören ocksÄ klivit ur bilen. Han stÄr bakom henne och onanerar.

Det sista medger Àven chauffören. Men han hÀvdar ocksÄ att 16-Äringen försökt förföra honom trots att han inte ville.

Han sÀger att han onanerade i smyg nÀr flickan kissade och det Àr dÀrför som polisen fann spÄr av hans sperma pÄ flickans klÀder och pÄ marken vid brottsplatsen.

Chaufförens förklaring Àr att han onanerade för att "slÀcka sina kÀnslor". Han trodde inte att flickan skulle se honom, sÀger han.

Flickan sÀger sjÀlv att hon var "nÄgot alkoholpÄverkad" i förhören. DÀrför har hon haft svÄrt att beskriva exakt vad chauffören gjorde och hur sÀdesvÀtskan hamnade pÄ hennes klÀder. Hon har dock sagt att mannen tryckte sitt könsorgan mot hennes ansikte och mun.

Det sistnÀmnda var skÀlet till att Äklagaren rubricerade brottet som vÄldtÀkt eller försök till vÄldtÀkt.

16-Äringens berusning Àr ett starkt skÀl till att tingsrÀtten nu tvivlar pÄ hennes berÀttelse.

RÀtten fÀster sig i domen vid att 16-Äringen har lÀmnat olika uppgifter om var pÄ hennes kropp chauffören sprutade sperman i tvÄ olika förhör. Dessutom kan hon inte redogöra för om hon hade en ciderflaska med sig in i bilen nÀr taxiresan pÄbörjades eller inte.

TingsrÀtten tycker samtidigt att chaufförens berÀttelse verkar osannolik, men valde i gÄr ÀndÄ att fria mannen.

Åklagare Maria Estberg tĂ€nker överklaga den friande domen.

— Jag hĂ„ller inte med tingsrĂ€tten. Jag uppfattar inte hennes eventuella berusning pĂ„ det sĂ€tt rĂ€tten gör och tycker att de lagt alldeles för stor vikt vid hennes minnesbilder av flaskan. De gör en helhetsbedömning av hennes trovĂ€rdighet som jag inte delar, sĂ€ger Maria Estberg.


 Mathias StĂ„hle016 - 15 62 08 mathias.stahle@ekuriren.se

42
1.
2015-07-16
http://ekuriren.se/nyheter/eskilstuna/1.3315562-trearing-stangdes-in-i-torkskap-pa-forskola
TreÄring stÀngdes in i torkskÄp pÄ förskola
Eskilstuna I slutet av januari upptÀcktes flickan i det pÄslagna vÀrmeskÄpet och incidenten var inte den första.
KrÀnkningarna pÄ en förskola i Eskilstuna mot treÄringen började hösten 2014. Flickan blev dÄ slagen vid flera tillfÀllen av jÀmngamla barn utan att personalen mÀrkt nÄgot. I februari fick skolinspektionen in en anmÀlan frÄn flickans förÀldrar om krÀnkningarna mot dottern. Ingen i personalen hade uppmÀrksammat hÀndelserna förutom vid ett tillfÀlle dÄ flickan blev puttad och fick ett blÄmÀrke pÄ foten.
Dagen innan flickan stÀngdes in i torkskÄpet hittade en av förÀldrarna dottern under en rutschkana pÄ förskolans gÄrd. NÀr en av pedagogerna sÄg de Àldre barnen utanför torkskÄpet frÄgade hen om nÄgon fanns i skÄpet och barnen nekade. Till slut sade ett av barnen att nÄgon var dÀr inne. Förskolan bytte ut lÄsmekanismen till ett magnetlÄs.
FörÀldrarna blev lovade att fÄ hjÀlp av förskolans personal att tillsammans bygga upp dotterns tillit och förtroende. Dock var personalen underbemannad och till slut fanns ingen tid till detta. Förskolan erbjöd Àven stöd frÄn psykolog men Àven detta gick i stöpet.
I beslutet stÄr det att förskolan inte förstÄtt att flickan blivit krÀnkt av skÄpsincidenten men nÀr förÀldrarna pÄtalat detta började de utreda hÀndelsen. Skolinspektionen anser inte att förskolan tillrÀckligt utrett torkskÄpsincidenten och inte haft tillrÀcklig uppsikt över barnet.
– Personalen har brustit och Ă€ven i sĂ€kerhetsfrĂ„gan, att det ens var möjligt att skĂ„pet gick i lĂ„s. Det som Ă€r svĂ„rt Ă€r att komma fram till att det ska vara krĂ€nkande behandling. Skedde det oavsiktligt under lek eller gjorde barnen det för att krĂ€nka flickan.
– Det Ă€r svĂ„rt för oss med kommunikation nĂ€r barnen Ă€r sĂ„ smĂ„. Men oavsett Ă€r det en vĂ€ldigt allvarlig hĂ€ndelse och det rĂ€cker inte att barnen bara Ă€r pĂ„ hörbart avstĂ„nd, sĂ€ger Carin Holtz, jurist pĂ„ Skolinspektionen.
Senast 9 september mÄste förskolan redovisa sina rutiner för tillsynsansvaret och utreda omstÀndigheterna kring torkskÄpshÀndelsen.
PERNILLA SIDÉN
pernilla.siden@ekuriren.se
Publicerad 15 juli 2015Uppdaterad 15 juli 2015


2.
2014-08-14
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article19361859.ab
Dom mot lÀrare som slog överklagas
SVENLJUNGA. Domen mot en lÀrare i Svenljunga som gav en sjuÄring en örfil sedan förstaklassaren spottat henne i ansiktet överklagas av Barn- och elevombudet.
TingsrÀtten ansÄg brottet som ringa och lÀraren dömdes till 500 kronor i böter, skriver BorÄs Tidning pÄ nÀtet. I överklagan till hovrÀtten krÀvs ett skadestÄnd pÄ 20 000 kronor, eftersom hÀndelsen bidrog till sveda och vÀrk samt att eleven blev utsatt för en krÀnkning.
TT
14 augusti 2014  07:58

3.
2014-12-18
http://www.expressen.se/kvallsposten/synskadad-flicka-blev-mobbad-av-sina-larare/
Synskadad flicka blev  mobbad av sina lĂ€rare

Klassrummet pÄ bilden har ingenting med artikeln att göra. Foto: Per Wissing
Den synskadade flickan fick sina klĂ€der sönderklippta, sina hjĂ€lpmedel stulna och hĂ€ngdes ut pĂ„ nĂ€tet. Även lĂ€rarna ifrĂ„gasatte och gjorde sig lustiga över hennes synskada. Skolinspektionen konstaterar nu att den aktuella skolan och Oskarshamns kommun brustit pĂ„ flera punkter.
I anmÀlan till Skolinspektionen framgÄr det att krÀnkningarna av flickan började redan i första klass och pÄgick i sex Är. Det framgÄr ocksÄ att flickan under det första Äret valde att berÀtta om sin synskada för klassen i förhoppning om att detta skulle bli nÄgot positivt, men effekten blev i stÀllet den motsatta. Eleverna krÀnkte flickan med skÀllsord och stal saker frÄn hennes skolvÀska. Enligt anmÀlan svarade flickan tillbaka vid ett tillfÀlle nÀr de andra eleverna kommenterade hennes syn, varefter skolan skuldbelade flickan för den uppkomna situationen.
Fick sitt förstoringsglas stulet
I tredje klass fick flickan sina klÀder sönderklippta och sitt förstoringsglas stulna. Flickan mÄdde dÄ sÄ dÄligt av mobbningen att hon inte gick till skolan pÄ nÀrmare tvÄ mÄnader, utan att skolan vidtog nÄgra ÄtgÀrder. Situationen ledde ocksÄ till att flickan gick ner i vikt.
– Hon var alltid ledsen, rĂ€dd för att gĂ„ till skolan och kom efter i Ă€mnena, skriver flickans vĂ„rdnadshavare i sin anmĂ€lan.
HÀngdes ut pÄ nÀtet och krÀnktes av lÀrare
Året dĂ€rpĂ„ förvĂ€rrades krĂ€nkningarna nĂ€r en av eleverna hĂ€ngde ut flickan pĂ„ internet och skrev nedvĂ€rderande saker om henne. Men flickan fick inte bara utstĂ„ elakheter frĂ„n skolkamraterna utan Ă€ven frĂ„n lĂ€rarna.
– LĂ€rare har sagt "klart du ser" och inte varit lyhörda, skriver anmĂ€laren.
Skolinspektionen har konstaterat att flickan utsatts för krÀnkningar av bÄde andra elever och lÀrare.
"Det har varit frÄga om mÀrkbara och tydliga krÀnkningar och det rÄder ingen tvekan om att den behandling eleven X har fÄtt utsÄ har förminskat eleven som personen och skadat X:s sjÀlvkÀnsla", skriver Skolinspektionen i sitt beslut.
Skolan har brustit i sitt arbete
Den aktuella skolan har enligt Skolinspektionen brustit i sitt arbete mot krÀnkningarna genom att bland annat inte ha utrett hÀndelserna i den utstrÀckning som krÀvs och inte förhindrat ytterligare krÀnkningar av flickan. Rektorn vid den aktuella skolan anses ocksÄ ha brustit i sin skyldighet att anmÀla krÀnkningarna.
Barn- och elevombudet kommer att utreda förutsÀttningarna för ett skadestÄnd för flickan.
Flickan har bytt klass och har nu enligt sin vÄrdnadshavare en bra och fungerande skolsituation.
Av Evelina Olsson
Publicerad 17 dec 2014 13:44
Dela
94
Tweeta
7
Till KvÀllspostens startsida

4.
2014-06-09
http://www.expressen.se/kvallsposten/8-aring-hemskickad-for-tidigt---hittad-frusen/
Fritidspersonal slÀppte ivÀg flickan flera timmar för tidigt
8-Äring hemskickad för tidigt - hittad frusen
Vid tvÄ olika tillfÀllen slÀppte fritidspersonalen hem den 8-Äriga flickan helt utan tillsyn flera timmar för tidigt.

Den ena gÄngen hittades hon frusen utomhus av en granne, den andra mötte flickans mamma dottern av en slump pÄ parkeringsplatsen.

Nu utreds hÀndelsen av Skolinspektionen.
Den första incidenten intrÀffade i vintras. NÀr mamman kom hem vid 16.30-tiden möttes hon av en lapp pÄ dörren frÄn en granne.

Tidigare samma eftermiddag ska grannen ha hittat 8-Äringen ensam och frusen utomhus. NÀr grannen frÄgade henne vad hon gjorde dÀr förklarade flickan att hon vÀntade pÄ sin mamma. Grannen tog dÄ med flickan hem till sig i vÀntan pÄ att mamman skulle komma hem.

Men i maj Ă„terupprepade sig historien.

Enligt den anmÀlan som mamman gjort till Skolinspektionen hade flickans pappa och fritidspersonalen kommit överens om att mamman skulle hÀmta 8-Äringen under eftermiddagen. Men nÀr mamman kom hem vid tvÄtiden pÄ eftermiddagen mötte hon flickan pÄ parkeringsplatsen.

NÀr hon frÄgade dottern vad hon gjorde dÀr fick hon till svar att personalen hade skickat hem henne eftersom "hon inte hade fritids den eftermiddagen".

"Helt oacceptabelt"

PÄ vÀgen hem ska flickan ha berÀttat att hon hade vÀntat pÄ lekplatsen eftersom hon inte hade nÄgon nyckel. Men med tiden hade hon blivit hungrig och törstig och dÄ bett en förbipasserande kvinna om vatten eftersom ingen av de nÀrmaste grannarna var hemma.

Kvinnan ska dÄ ha erbjudit sig att följa flickan till en förskola i nÀrheten dÀr hon fick bÄde mat och dryck innan hon ÄtervÀnde till lekplatsen.

"Jag blev helt skrÀckslagen! TÀnk om det var nÄgon annan!" skriver mamman i sin anmÀlan.

I samband med den andra incidenten ringde mamman till fritidset och fritidspedagogen som svarade ska dÄ ha erkÀnt att det var hon som slÀppt i vÀg 8-Äringen. Kort dÀrefter ska en annan fritidspedagog börjat frÄga runt i omrÄdet efter flickan.

"Hon ringde pÄ vÄr dörr och var orolig för flickan. Ville de blidka mig? Hon 'var orolig' cirka en och en halv timme efter att de slÀppt i vÀg henne", skriver mamman i sin anmÀlan.

Hon frÄgar sig nu hur fritidset kunnat slÀppa i vÀg flickan helt utan tillsyn vid olika tvÄ tillfÀllen.

"Det Àr helt oacceptabelt! Jag Àr förtvivlad och vet inte hur vi ska lösa det".

Utreds vidare

Efter anmÀlan har Skolinspektionen nu valt att utreda hÀndelsen vidare. Myndigheten har begÀrt in ett yttrande frÄn Landskrona kommun, som Àr ansvarig för det kommunala fritidset. I sitt yttrande ska kommunen redovisa sin syn pÄ hÀndelseförloppet och vilka eventuella ÄtgÀrder som vidtagits.

Landskrona kommunen har fram till den 16 juni pÄ sig att komma in med ett yttrande.


5.
2014-05-01

http://www.expressen.se/nyheter/deras-barn-forsvann--forskolan-ringde-inte/

FemÄriga Gabriella (höger) och Marta (vÀnster) rymde frÄn sin förskola och var försvunna i Tensta centrum i flera timmar. Fotograf:Theo Elias Lundgren
Deras barn försvann – förskolan ringde inte
ANNONS:

FemÄriga Gabriella och Marta rymde frÄn sin förskola och var försvunna i Tensta centrum i flera timmar.
FörÀldrarna fick inte veta nÄgot förrÀn de skulle hÀmta sina döttrar.
– Jag kunde inte andas. Jag fick en chock. Dagiset ringde inga förĂ€ldrar, de försökte tysta ner hĂ€ndelsen, sĂ€ger Gabriellas mamma Emelie Nilsson, 30.
 Mejla
Förskolekompisarna Gabriella och Marta cyklade i vÀg frÄn Björinge förskola i Tensta vÀster om Stockholm nÄgon gÄng runt halv tvÄ pÄ onsdagseftermiddagen.
Först runt tre timmar senare, klockan 16.43, hittades de av en polispatrull.
Gabriellas och Martas förÀldrar sÀger att förskolan inte ringde dem och berÀttade vad som hÀnt - och att de inte heller ringde polisen förrÀn flickorna varit borta i runt tvÄ timmar.
– Jag kom vid tjugo i fyra för att hĂ€mta min dotter. DĂ„ var det bara en ung kille som jobbade dĂ€r som letade efter dem. De hade varken ringt polisen eller mig. Jag Ă€r vĂ€ldigt besviken pĂ„ att de inte följde sina rutiner, sĂ€ger Martas pappa Baagii, 38.
"Är för jĂ€vligt"
NÀr Emelie Nilsson kom till förskolan en timme möttes hon av polisen. Först nÀr hon sa att hon var Gabriellas mamma fick hon veta att hennes dotter varit försvunnen i Tensta centrum i runt tre timmar.
– Jag Ă€r chockad, jag vet inte om jag ska skratta eller grĂ„ta. Ingen pĂ„ dagiset har ringt till mig eller till pappan, sĂ€ger hon och berĂ€ttar att hon fick svĂ„rt att andas nĂ€r polisen berĂ€ttade vad som hĂ€nt.
Hon och andra förÀldrar blev rasande pÄ förskolans hantering.
– Jag reagerade pĂ„ att ingen meddelat mig under tre timmar. De vill tysta ner det hĂ€r. Alla chefer hade gĂ„tt frĂ„n dagiset. Det var bara en ung kille dĂ€r som letade efter dem. Det Ă€r för jĂ€vligt att de inte ringde förĂ€ldrarna. Jag hoppas de ber om ursĂ€kt, sĂ€ger Emelie Nilsson.
– Det gjorde ett jĂ€ttestort misstag, det gĂ„r inte. Om ett barn Ă€r borta mĂ„ste de sĂ€ga till förĂ€ldrarna och ringa polisen. Vad skulle ha hĂ€nt om barnen blev pĂ„körda. De ville göra allt i hemlighet, sĂ€ger Martas mamma Lkhagvasuren Barbaatar, 33.
"Personalen mÄste ha ansvar"
Emelie Nilsson sÀger att hennes dotter chockades av hÀndelsen.
– Hon grĂ€t och tog pĂ„ sig sjĂ€lv skulden. Hon bad om ursĂ€kt för att de gick frĂ„n dagiset. Men det Ă€r ju personalen som mĂ„ste ha ansvar för att barnen inte försvinner.
Polisen uppger att de fick larmet klockan frÄn förskolan klockan 16.17.
Elisabeth Westberg, bitrÀdande förskolechef pÄ Björinge förskola vill inte kommentera hÀndelsen.
– Det Ă€r sĂ„ klart inte bra nĂ€r nĂ„got sĂ„dant hĂ€nder. Jag ska gĂ„ igenom det hĂ€r med personalen pĂ„ fredag och innan dess vill jag inte uttala mig, sĂ€ger hon.

6.
2014-01

http://www.expressen.se/gt/ali-15-forsvann-fran-dagis---satt-fast-i-grop/
Ali, 1,5, försvann frÄn dagis - satt fast i grop
ANNONS:

TIDIGARE ARTIKLAR

Mario och Jonathan rÀddade Ali ur gropen| 15 jan
Ali, 1,5 Ă„r gammal, försvann pĂ„ förmiddagen frĂ„n Kalvhagens förskola pĂ„ Öxnehaga i Huskvarna.
Det blev ett stort sökpÄdrag under flera timmars tid.
Vid 15-tiden hittades pojken - i en grop pÄ förskolans omrÄde.
– Nu Ă€r vi vĂ€ldigt lĂ€ttade, sĂ€ger Alis förĂ€ldrar Tamam och Nabil till GT pĂ„ onsdagseftermiddagen.
 Mejla
Det var strax innan klockan halv tolv pÄ onsdagsförmiddagen som polisen fick larmet om att en 1,5-Ärig pojke försvunnit frÄn en förskola i Huskvarna.
– Han sĂ„gs senast av personalen nĂ€r de Ă„kte pulka pĂ„ gĂ„rden till förskolan, men sedan upptĂ€ckte de att han var borta, sĂ€ger Bo Gunnarsson vid Jönköpingspolisen.
Vid 15-tiden pÄ onsdagen hittades Ali - inne i ett buskage pÄ förskolans omrÄde.
– Pojken har hittats inne pĂ„ förskolans omrĂ„de, buskaget ligger i en slĂ€nt. I buskpartiet finns ett hĂ„l som Ă€r cirka 30 centimeter brett och cirka en meter djupt. Pojken har trillat ner, inte med huvudet först utan han har stĂ„tt i detta hĂ„l, sĂ€ger Göran Gunnarsson, presstalesman vid polisen i Jönköpings lĂ€n.
Fast i slukhÄl
Enligt polisen finns det varken nÄgra markarbeten eller rör kring hÄlet.
– Utan hĂ€r har vi nog med naturkrafter att göra, som pĂ„verkat jordlagret. Det hĂ€r Ă€r bitvis gammal Ă„kermark och det Ă€r uppfyllt sĂ„ vi tror att det myckna regnandet och grundvattnet har slĂ€pat bort jordmassor och skapat det hĂ€r, sĂ„ att det blir ett sĂ„ kallat slukhĂ„l. Det Ă€r inget hĂ„l som nĂ„gon har grĂ€vt eller sĂ„, utan ett hĂ„l som naturen helt sjĂ€lv har gjort, sĂ€ger Göran Gunnarsson.
SÄ det Àr ett slukhÄl?
– Ja, helt klart. Det Ă€r nĂ„got i den stilen, sĂ€ger Göran Gunnarsson.
GT trÀffade familjen nÀr de kom ut frÄn sjukhuset strax innan 18-tiden pÄ onsdagseftermiddagen. Det var mÀrkbart lÀttade förÀldrar till Ali som via GT passade pÄ att skicka en hÀlsning:
– Vi vill tacka polisen och allmĂ€nheten och passa pĂ„ att rikta ett sĂ€rskilt tack till kvinnan som hittade Ali och till killarna som lyfte upp honom ur gropen. Nu Ă€r vi vĂ€ldigt lĂ€ttade, hĂ€lsar mamma Tamam och pappa Nabil via GT.
Blev inte knuffad
Det finns ingen misstanke om att nÄgon skulle ha knuffat ner pojken i hÄret.
– Han har nog sjĂ€lv tittat lite för djupt i det hĂ€r hĂ„let och kanat ner i det, sĂ€ger Göran Gunnarsson.
Det tog fyra timmar att hitta pojken, och han upptÀcktes dÄ av en slump nÀr en kvinna upptÀckte hÄlet.
– Trots att personal och polis sökt i omrĂ„det tvĂ„ gĂ„nger har man inte sett hĂ„let utifrĂ„n. Jag pratade med presstalesmannen som var pĂ„ plats och han stod en och en halv meter ifrĂ„n och tittade in i buskaget, men dĂ„ ser man faktiskt inte det hĂ€r hĂ„let, sĂ€ger Göran Gunnarsson.
– FĂ„r man inte in nĂ„gra tips nĂ€r man gĂ„r ut sĂ„ brett som vi gjorde i sociala medier och sprider fotografer, men Ă€ndĂ„ inte fĂ„r nĂ„gra heta tips, dĂ„ förstĂ„r man att han mĂ„ste finnas nĂ„gonstans i nĂ€rheten, dĂ„ kan han inte ha kommit speciellt lĂ„ngt.
Borde man inte ha sökt igenom omrÄdet mer grundligt?
– Det har man gjort. Man sökte igenom hela förskolan. Men presstalesmannen som var pĂ„ plats stod en och en halv meter ifrĂ„n men man ser inte hĂ„let. Du ser det knappt, 30 centimeter, hur brett Ă€r det? Det Ă€r mycket svĂ„rupptĂ€ckt, det hĂ€r hĂ„let.
Hur mÄr pojken?
– Han ska vara vid god vigör. Han ska ha skrikit och grĂ„tit sĂ„ att de funktionerna Ă€r i gĂ„ng pĂ„ honom, sĂ€ger Göran Gunnarsson.
Pojken ska ha undersökts av lÀkare och Äterförenats med sin familj.
En anmÀlan om framkallande av fara för annan har upprÀttats.
Gropen ska utredas
Peter Lindström, chef för för- och grundskola i Jönköpings kommun, har varit pÄ plats vid förskolan.
– Vi Ă€r vĂ€ldigt lĂ€ttade över att det hĂ€r fick ett lyckligt slut. NĂ€sta fundering Ă€r hur det hĂ€r hĂ„let inne pĂ„ gĂ„rden har kunnat uppstĂ„. Det dĂ€r kommer det att göra sen polisutredning pĂ„ och vi kommer att anmĂ€la det till arbetsmiljöverket.
OmrÄdet kring gropen har spÀrrats av och ska ÄtgÀrdas.
– Det tycks vara nĂ„gon form av sĂ€ttning i marken som har gjort att det hĂ€r hĂ„let har uppstĂ„tt. Man ser det mer eller mindre inte om man inte Ă€r precis dĂ€r hĂ„let Ă€r, det Ă€r mitt inne i ett buskage, sĂ€ger Peter Lindström, chef för för- och grundskola i Jönköpings kommun.
Man reagerar pÄ att pojken har kunnat vara dÀr sÄ lÀnge utan att bli upptÀckt?
– Ja, och jag tolkar det som att han helt enkelt inte har hört. Vi har varit dĂ€r och ropat, men inte hört nĂ„gra tecken. Men nĂ€r han kom upp tolkade vi det Ă€ndĂ„ som att han var vid god vigör. Han var ledsen och skrek, sĂ€ger Peter Lindström.
Stor pÄdrag
Försvinnande av pojken ledde till ett intensivt sökpÄdrag i Huskvarna pÄ onsdagen. Minst tio patruller var ute och sökte, liksom en helikopter. BÄde buss- och taxibolag kontaktades kring pojkens försvinnande och en bild pÄ Ali tillsammans med en beskrivning av hans klÀdsel för dagen skickades ut.
Polisen vÀdjade allmÀnheten om tips men hade lÀnge inga spÄr efter pojken, som hittades först efter fyra timmar.
Den aktuella förskolan ligger i nĂ€rheten av en sporthall, en skola, en kyrka och en vĂ„rdcentral i Öxnehaga. Det finns ocksĂ„ bostĂ€der i omrĂ„det. Vid 14-tiden söker en helikopter i omrĂ„det och den omfattande sökinsatsen fortsĂ€tter. Kommunens krisgrupp tillkallades medan sökandet efter pojken pĂ„gick


7.
2013-09-18

http://www.aftonbladet.se/ledare/article17496959.ab

Inte konstigt att barnen mobbar

Eleverna kommer i andra hand och det Ă€r det största sveket.    Eleverna kommer i andra hand och det Ă€r det största sveket. Foto: Thinkstock


Varje dag anmÀls tre nya fall av mobbning till Skolinspektionen. Ja ni lÀser rÀtt. PÄ ett Är plÄgas nÀra 4 000 elever sÄ svÄrt att det anmÀls till den statliga skolmyndigheten.

Totalt berÀknas 50 000 barn utsÀttas för mobbning i grundskolan.

Det avslöjar Aftonbladet i sin granskning av krÀnkningar i skolan.
 Skriv pĂ„ ledarsidans upprop för mer pengar till skolan!


Mobbningen sker sÄvÀl i den fina friskolan som pÄ toaletten i en sliten förortsskola. Hela svenska skolsystemet Àr statt i upplösning och i en kaotisk miljö Àr det inte konstigt att barnen krisar.

En del skolor snÄlar in för att gÄ med vinst. Andra tvingas spara för att stat och kommun hellre vill sÀnka skatten.

Förr fanns det mÄnga vuxna i skolan, men under de senaste sju Ären har 12 600 lÀrare försvunnit. Under alliansregeringens tid har var tionde specialpedagog plockats bort.

MÄnga kommuner har sparat in pÄ de assistenter som hjÀlper barn med sÀrskilda behov.

Även skolsköterskan, kuratorn, fritidsledaren och vaktmĂ€staren har drabbats av besparingsivern. I Stockholm har en genomsnittlig fritidsavdelning i dag nĂ€stan 50 barn. I alliansens Sverige har sĂ€nkt skatt varit viktigare Ă€n satsningar pĂ„ vuxna i skolan.

I mÄnga skolor fÄr en ensam lÀrare numera hantera allt frÄn matematik till brÄk pÄ skolgÄrden - och det ofta samtidigt. Mobbningen sker mÄnga gÄnger utomhus eller i korridorer och omklÀdningsrum. Enligt en undersökning frÄn Bris Àr toaletten faktiskt skolans mest otrygga rum.

Det finns ett regelverk mot mobbning. Skolan ska upprÀtta en likabehandlingsplan och varje misstÀnkt krÀnkning mÄste Ätföljas av en krÀnkningsrapport. Men med den lÄga bemanningen kan det innebÀra att lÀraren sitter och skriver rapporter medan eleverna fortsÀtter att trakassera varandra i korridorer och mörka prÄng.

Det behövs fler vuxna i skolan. SÄ enkelt Àr det.

Studieresultaten mÄste bli bÀttre. Eleverna behöver fler pedagoger för att lÀra sig mer, men de behöver ocksÄ personal som garanterar tryggheten. Som ser, sÀtter grÀnser och stöttar dem som mobbas.

Aftonbladets granskning visar att var fjÀrde skola förnekar mobbningen. NÀr varje skola konkurrerar om eleverna vill ingen framstÄ som mobbarskola. NÀr konkursen Àr nÀra blir uppdraget att sÀkra intÀkterna. Eleverna kommer i andra hand och det Àr det största sveket.
 Eva Franchell  
 



 

43
1.
2015-12-07
Klara Svensson: Ska bara extrovert beteende belönas?

PUBLICERAD: 7 DECEMBER, 2015
Inte kan vÀl svenska skolans mÄl vara att fÄ barn att uppleva att nÄgot hos dem saknas, att de aldrig nÄgonsin kommer att duga som de Àr? Skolan mÄste lÀra sig förstÄ att alla inte Àr extroverta, och ta vara pÄ de introvertas kompetens.

Vad tycker du?
97% hÄller med
Facebook 87 Twitter 12

Jag har under min skoltid om och om igen fĂ„tt kommentarer som ”Försök att vara mer utĂ„triktad!”, ”Prova att prata mer!” eller ”Det vore kul om du vore mer muntligt aktiv pĂ„ lektionerna!” Alla dessa uppmaningar har inte hjĂ€lpt mig. Jag Ă€r introvert.

Susan Cain, en amerikansk författare och förelĂ€sare som Ă€r aktuell med sin bok ”Tyst – De introvertas betydelse i ett samhĂ€lle dĂ€r alla hörs och syns” (2012), uppskattar att drygt en tredjedel av alla mĂ€nniskor liksom jag Ă€r introverta. Samma tredjedel som fĂ„r kommentarer om sin socialitet frĂ„n lĂ€rare och andra i sin nĂ€rhet.

Caine menar att det hÀr sÀttet att försöka fÄ inÄtvÀnda mÀnniskor att agera utÄtriktat inte bara Àr missriktat och dömt att misslyckas, utan som sin sjÀlva utgÄngspunkt tar att det extroverta stÄr över det introverta. I praktiken blir det till en hÀrskarteknik, och samtidigt till en förnekelse av den styrka det ofta innebÀr att vara introvert. En styrka som bygger pÄ att hÀmta energi inifrÄn, frÄn att ha egentid och rum för sig sjÀlv och genom inre reflektioner om den vÀrld man upplever.

GÄr det att rÀttfÀrdiga att extrovert beteende belönas?

Jag vet av erfarenhet att det inte fungerar att forcera en inĂ„tvĂ€nd mĂ€nniska till att ta plats pĂ„ ett sĂ€tt som hen inte mĂ„r bra av. Vi introverta lĂ€r oss att lĂ„tsas. Även om tanken att premiera det extroverta sĂ€kert ofta Ă€r vĂ€lment, sĂ„ skapar den onödig Ă„ngest och en kĂ€nsla av att inte rĂ€cka till. Jag kan inte tro att den svenska skolans mĂ„l kan vara att fĂ„ barn att uppleva att nĂ„got hos dem saknas, att de aldrig nĂ„gonsin kommer att duga som de Ă€r.

Albert Einsteins kommentar var att om du bedömer en fisk utifrĂ„n dess förmĂ„ga att klĂ€ttra i trĂ€d sĂ„ fĂ„r du en fisk som tror att den Ă€r oduglig. Den hĂ€r aspekten beskriver Linus Jonkman i sin bok ”Introvert. Den tysta revolutionen” (2013), dĂ€r han bland annat visar hur mycket högre betyg i matematik han lyckades fĂ„, nĂ€r han fick en lĂ€rare som förstod hans behov som introvert.

Att vara övervÀgande introvert kan nÀmligen innebÀra en stor styrka. Vi kan ha lÀttare att fokusera pÄ att till exempel lÀsa och ta till oss innehÄllet i texter, och koncentrera oss pÄ uppgifter under lÄng tid, eftersom vi inte blir uttrÄkade eller rastlösa pÄ samma sÀtt som extroverta tenderar att bli (Àven om vi förstÄs kan distraheras av vÄra egna tankar). Vi Àr ocksÄ bra pÄ att arbeta ensamma.

De grupparbeten vi utsĂ€tts för i skolan blir dĂ€rför lĂ€tt ocksĂ„ missriktade. Inte sĂ„ att vi introverta nödvĂ€ndigtvis saknar förmĂ„ga att samarbeta med andra, men för att grupparbeten utformas utan hĂ€nsyn till vĂ„ra olika förutsĂ€ttningar. För att kunna bidra, behöver jag fĂ„ gĂ„ in i en egen ”bubbla”, söka svaret i mig sjĂ€lv.

PÄ detta sÀtt slarvas mycket begÄvning bort, genom att de introverta inte fÄr chans att redovisa de kunskaper och förmÄgor de verkligen har.

Men social kompetens mÄste en vÀl ÀndÄ ha? Det gÄr ju inte att ha en blyg mÀnniska som aldrig sÀger nÄgot som chef, sÄ alla tystlÄtna mÄste ju faktiskt lÀra sig att ta för sig för att klara sig?

Nej, men det Àr stor skillnad pÄ social kompetens och att vara social. Det Àr nÄgot som den finlÀndska psykologiprofessorn Liisa Keltikangas-JÀrvinen kommit fram till. Hon varnar för de problem som kan uppstÄ pÄ arbetsplatser dÀr det finns för mÄnga sociala medarbetare. Hon pÄpekar att introverta kan ha bÀttre sociala förmÄgor Àn extroverta, just för att de Àr mindre sociala och inte har lika stort behov av att ha mycket uppmÀrksamhet riktat mot sig. Blyghet Àr starkt kopplat till att ha mycket empati, och dÀrför Àr introverta ofta bÀttre pÄ att lÀsa av stÀmningar och vad situationen krÀver.

Liisa Keltikangas-JÀrvinens slutsats Àr att vi mÄste sluta vÀrdera det sociala temperamentet högre Àn den faktiska kompetensen, bÄde i arbetslivet och i skolan. Vi mÄste lÀra oss att se dem som inte har behovet av att stÀndigt ses och höras, lÀra oss vad de har för behov och ge dem en rÀttvis chans att ta vara pÄ sina förmÄgor.

Det Àr hög tid att uppmÀrksamma och omvÀrdera hur vi ser pÄ mÀnniskors sociala temperament, för att rÀdda de fantastiska talanger som annars riskerar att gÄ till spillo, enbart för att vi Àr ett alldeles för extrovert och högljutt samhÀlle.

2.
2015-09-30
friatider.se
Artikel i dagens tidning om vad socialtjÀnsten och skolanstÀllda gjorde för flyktningbarnens skolgÄng pÄ 4 Är och hur de upfostrade honom pÄ 4 Är han bodde pÄ fosterfamiljer och HVB hem.
Flyktingbarn var för gammal för gymnasiet – misshandlade rektorn som "hĂ€mnd"
Publicerad 29 september 2015 kl 12.44
INRIKES.Ett ensamkommande flyktingbarn frÄn Afghanistan Ätalas nu för att ha misshandlat en rektor pÄ Hagagymnasiet i BorlÀnge. Misshandeln var en "hÀmnd" för att han inte fick börja pÄ skolan pÄ grund av att han Àr för gammal.

3.
2014-12-02
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19952228.ab
OECD:s larm: Svensk skola Àr för ojÀmlik
Efter de svenska elevernas rekordfall i Pisa-resultaten sÄgar nu OECD:s experter det svenska skolsystemet.
Elever med störst behov fÄr minst resurser.
– Vi vet att jĂ€mlikhet ger högre resultat. Sverige Ă€r inte dĂ€r. Sverige borde vara dĂ€r, sĂ€ger Beatriz Pont, analytiker vid OECD:s utbildningsdirektorat.

I april kom Pisa-rapporten som visade att Sveriges utbildning Àr i en katastrofal utförsbacke.
Svenska 15-Äringars kunskaper i matematik, lÀsförstÄelse och naturvetenskap lÄg pÄ en dÄlig nivÄ redan, men försÀmras ytterligare.
Fallit mest senaste decenniet
Sverige Àr det land av alla OECD-lÀnder dÀr elevernas skolresultat fallit mest mellan Är 2002-2012.
DÀrför har Sverige begÀrt hjÀlp frÄn OECD att granska det svenska skolsystemet och ta fram förslag pÄ förÀndringar.
I dag presenterade OECD:s skolenhet det preliminÀra resultatet och rekommendationerna. Skolsystemet sÄgas, och bÄde borgerliga regeringens skolvalssystem och S-regeringens kommunalisering kan ses som syndabockar.
Beatriz Pont, analytiker vid OECD:s utbildningsdirektorat, har lett expertgruppen och visade pÄ en presskonferens vid regeringskansliet Rosenbad i dag en grafik över OECD-lÀndernas resultat.
– Bland de högst presterande finns de lĂ€nder som satsar mycket pĂ„ jĂ€mlikhet inom utbildningssystemet. Sverige Ă€r inte dĂ€r. Sverige borde vara dĂ€r. Svenska Pisa-resultat har fallit mest av alla OECD-lĂ€nder under de senaste tio Ă„ren. För Sverige borde det inte hĂ€nda. Det har varit för sĂ„vĂ€l hög- som lĂ„gpresterande, över hela utbildningssystemet. Trenden Ă€r vĂ€ldigt negativ.
Expertgruppen har tittat pÄ studier av skolan, men Àven intervjuat elever, lÀrare, rektorer, fack och kommunrepresentanter.
Man har bland annat funnit att svenska elever i större grad Àn elever i andra lÀnder svarar att de Àr studiemotiverade, men samtidigt att deras lÀrare inte kan förklara ordentligt eller visar tillrÀckligt engagemang.
Störst problem: ojÀmlikheten
Brist pÄ disciplin Àr Àven pÄtaglig, och i nivÄ med Portugal och Bulgarien sett till elever som kommer sent eller inte dyker upp pÄ lektionerna.
Dessutom anger endast fem procent av lÀrarna att lÀraryrket vÀrdesÀtts högt, vilket Àr lÄgt internationellt.
Sverige har ett internationellt sett extremt decentraliserat skolsystem, men kommunaliseringen genomfördes inte pÄ ett sÀtt sÄ att kommunerna fick de resurser som krÀvs. Den stora mÀngden administration för lÀrare och rektorer tar fokus frÄn pedagogiken,
Men det största problemet Ă€r enligt OECD:s experterna ojĂ€mlikheten inom utbildningssystemet – att resurserna inte satsas pĂ„ de elever som har störst behov. Sverige lĂ€gger mer per capita pĂ„ utbildning, men ojĂ€mlikheten Ă€r större Ă€n i övriga OECD.
– Hög jĂ€mlikhet vet vi ger bĂ€ttre resultat, sĂ€ger Beatriz Pont.
I det svenska skolvalssystemet har jÀmlikheten glömts bort.
– Skolval i sig höjer inte resultat om det inte fokuserar pĂ„ att höja jĂ€mlikheten.
Skotska professor Graham Donaldson ingÄr i expertgruppen.
– Som skotte hade jag förvĂ€ntat mig Sverige som ett land som fokuserade pĂ„ hög kvalitet inom utbildning, men det var en stor kontrast mot det vi har sett. Det Ă€r ett land som inte alls presterar som förvĂ€ntat.
Regeringens svar: rapport – 2017
OECD vill nu se större fokus pÄ jÀmlikhet, högre förvÀntningar pÄ elevernas prestationer, bÀttre lÀrarutbildningar och rekrytering av lÀrarstudenter, och ett tydligare ansvar.
Utbildningsminister Gustav Fridolin och gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic kommenterade saken efterÄt.
– Utbildning Ă€r en av vĂ„ra topprioriteringar, sĂ€ger Fridolin.
Han tar upp att regeringen nu vill fokusera pÄ tre omrÄden: tidiga insatser för barn med större behov, bÀttre lÀrarrekrytering med höjda lÀrarlöner som kopplas till pedagogisk utveckling och högre jÀmlikhet i utbildningssystemet, med extra resurser till mer behövande skolor.
Aida Hadzialic betonade att satsningar ska göras frÄn förskolan och genom hela grundskolan, för att förbereda elever antingen för högre studier eller att bli en kunnig arbetskraft för att möta kraven pÄ marknaden.
OECD:s slutrapport kommer i april 2015.
Regeringen tillsÀtter nu en skolkommission baserat pÄ rapporten, vetenskap och dialog med elever, lÀrare, fack och andra skolintressenter, uppger Fridolin.
Hadzialic sÀger att en referensgrupp frÄn riksdagen ska medverka.
– Vi hoppas verkligen att det skapar stabilitet i vĂ„rt utbildningssystem. Vi har en skakig situation i vĂ„rt budgetsystem just nu som vi alla vet, men med detta vill vi som regering skapa stabilitet.
I november 2015 ska kommissionen presentera ett första resultat och sina mÄl. Först i början av 2017 ska den slutgiltiga rapporten presenteras.
LÀrarfack: "Har vi rÄd att vÀnta?"
LĂ€rarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand Ă€r inte förvĂ„nad:
– Vi blir bekrĂ€ftade i det vi pĂ„pekat hela tiden. Återigen fĂ„r vi bevis för lĂ€rarnas roll.
Hon repeterar att förbundet lÀgger stor vikt vid den nationella samlingen för att vÀnda kunskapsresultaten.
– Vi mĂ„ste fĂ„ förnuftiga politiker att komma överens över blockgrĂ€nserna för att fĂ„ en lĂ„ngsiktig lösning. DĂ„ kan man inte lĂ„ta maktbegĂ€r och prestige stĂ„ emellan. Vi mĂ„ste frĂ„ga oss: Har vi rĂ„d att vĂ€nta?
Jaara Åstrand Ă€r optimistisk och hĂ€nvisar till budgetomrösningen.
– Redan i morgon har politikerna möjlighet att visa samförstĂ„nd.
Hur ska det gÄ till?
– VĂ„r uppmaning Ă€r att komma överens för att fĂ„ till en förĂ€ndring i kunskapsutvecklingen. Det viktiga Ă€r lönesatsningarna för att fĂ„ fler lĂ€rare som tar ansvar för kunskap.
Men viljorna skiljer ju sig politiskt kring hur det ska gÄ till. Hur ska man komma överens?
– Alla Ă€r överens om att det mĂ„ste till kraftiga Ă„tgĂ€rder.
FP: "BehÄll fria skolvalet"
Christer Nylander (FP) vice ordförande i utbildningsutskottet anser att OECD:s expertgrupp pekar pÄ viktiga saker.
– Framför allt bristen pĂ„ politisk styrning, dĂ€r vĂ„r slutsats Ă€r att ett tydligt statligt huvudmannaskap krĂ€vs. Även betydelsen av ordning och reda i klassrummen. TyvĂ€rr Ă€r ju det hĂ€r nĂ„got som den nuvarande regeringen inte prioriterar.
Att kritik kommer mot ojÀmlikhet anser Nylander frÀmst kunna lösas med ett förstatligande av skolan.
– Kommunerna satsar olika mycket pĂ„ utbildning och har helt olika förutsĂ€ttningar, med olika storlek, landsbygd och storstad. Staten sĂ€tter mĂ„len och dĂ„ Ă€r det ocksĂ„ rimligt att staten delar ut resurserna.
Vad anser du om att skolvalet kritiseras för att inte fokusera pÄ jÀmlikhet?
– Jag tror att det Ă€r viktigt att man behĂ„ller det fria skolvalet, men ocksĂ„ att resurserna anslĂ„s dĂ€r de behövs mest.
 
Fotnot: Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, bestÄr av 34 medlemslÀnder som verkar för för utbyte av idéer och erfarenheter inom omrÄden som pÄverkar den ekonomiska utvecklingen mellan de industriella lÀnder som har demokrati och marknadsekonomi.
KĂ€llor: Regeringen och OECD.
 Lisa Röstlund
2 december 2014  11:06

4.
2014-05-28
SkolanstÀlldas brottslig samarbete med övriga kommunanstÀllda pÄ BUP och socialtjÀnster,mot kritiska elever/förÀldrar.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18962476.ab
Lundsbergselev stÀmplad som psykiskt störd efter skÀmt

Pappan: "Rektorn hÀmnas för att vi klagat pÄ pennalism"


Lundsbergs skola.  
  Lundsbergs skola.

Foto: LOTTE FERNVALL


Eleven pÄ Lundbergs skola skulle skÀmta och visa hur en lönnmördare kunde agera.

SkĂ€mtet ledde till att eleven blev stĂ€mplad som psykiskt störd och drogmissbrukare – och stĂ€ngdes av.

– Vi har klagat pĂ„ kamratuppfostran och pennalism, det Ă€r vad rektor vill hĂ€mnas pĂ„, sĂ€ger pappan till Aftonbladet.
Incidenten intrÀffade en hösten 2012 och sonen, som gick sista Äret pÄ gymnasiet, var i cafeterian och hjÀlpte en kvinna i personalen.

De hade blivit kompisar och brukade skojbrÄka med varandra.

Sonen berÀttade den hÀr kvÀllen att han sett en tv-dokumentÀr om USA:s vÀrsta lönnmördare. Han gick ivÀg en stund för att sedan dyka upp plötsligt bakom kvinnan. Han lade vÀnsterarmen om hennes bröstkorg och höll upp en sax mot hennes hals, enligt kvinnan alldeles intill dÀr nyckelbenet fÀster i bröstbenet.

Ett antal sekunder senare slÀppte han greppet och fortsatte prata om att han sjÀlv skulle kunna bli en bra lönnmördare.

”Var sĂ„ Ă€ckligt”

NÄgra hot uttalades aldrig, men senare pÄ kvÀllen bröt kvinnan ihop.

– Det som var sĂ„ Ă€ckligt var att jag inte kunde avgöra vad som skulle hĂ€nda, berĂ€ttade hon senare i polisförhör. Jag kĂ€nde en vĂ€ldig osĂ€kerhet pĂ„ hur det skulle gĂ„. Det var otĂ€ckare nĂ€r han var sĂ„ lugn istĂ€llet för att skrika och gĂ„ pĂ„.

Dagen dÀrpÄ kallades sonen till rektor. Sonen och kvinnan fick talas vid i enrum och de kramade om varandra innan de gick dÀrifrÄn.

Sonen hade nu förstÄtt att hans skÀmt hade skrÀmt kvinnan. Han bad om ursÀkt och trodde att saken var utagerad.

Skulle hÀmtas pÄ en gÄng

Men rektorn ville inte ha kvar eleven pÄ skolan utan kontaktade förÀldrarna och bad dem hÀmta honom omedelbart, annars skulle polisen fÄ göra det.

– Det var uppenbart att rektor inte lyssnat pĂ„ sonens version av hĂ€ndelsen och att det saknades skĂ€l att han skulle stĂ€ngas av, berĂ€ttar pappan.

Veckan dĂ€rpĂ„ gjorde skolan ocksĂ„ en anmĂ€lan som ledde till Ă„tal om olaga hot – och dĂ€r sonen senare skulle komma att frikĂ€nnas eftersom han avsett att skĂ€mta och inte hota pĂ„ allvar.

– Rektor uppgav till familjen att avstĂ€ngningen var förankrad hos styrelsen och att skĂ€len var att sonen av honom sjĂ€lv och skollĂ€karen diagnostiserats med antisociala störningar i sannolik kombination med drogmissbruk.

Gick pÄ rektorns uppgifter

SkollÀkaren sa sjÀlv till familjen att han aldrig trÀffat sonen utan enbart gÄtt pÄ rektors uppgifter.

– NĂ€r vi erbjöd oss att komma till hans mottagning sĂ„ han i vart fall fick trĂ€ffa eleven avböjde han och sa att nu krĂ€vde han ett friskintyg för att Ă€ndra uppfattning.

FörĂ€ldrarna ordnade först ett intyg vilket underkĂ€ndes för att det var utfĂ€rdat "bara" av en psykolog och inte en psykiater. NĂ€r familjen presenterade ett nytt, utfĂ€rdat av psykiater, underkĂ€ndes det ocksĂ„. Familjen tvingades hela tiden skaffa nya intyg – som alla kom fram till samma slutsats.

– Tre psykiatriker, en psykolog, en neuropsykolog och en drogterapeut har samstĂ€mmigt förklarat att det inte finns minsta skĂ€l att misstĂ€nka nĂ„gon störning, sĂ€ger pappan.

Skolans kurator sa till sist ja till att sonen fick ÄtervÀnda. DÄ hade fem veckor gÄtt.

”Missbrukat sin stĂ€llning”

FörÀldrarna Àr mycket kritiska och anser att rektorn, som senare fick sparken, missbrukat sin stÀllning. Pappan sÀger till Aftonbladet att det finns ytterligare tvÄ familjer som nu anmÀlt skolan pÄ grund av liknande upplevelser.

– Vi Ă€r ju inte nĂ„gon typisk Lundsbergsfamilj, ingen i familjen har gĂ„tt pĂ„ internatskola, och vi har inget kĂ€nt namn. Det blev Lundsberg för att vi bodde utomlands och vĂ„r son behövde gĂ„ i svenskt gymnasium.

FörÀldrarna tror inte att skÀmtet som gick fel Àr den verkliga orsaken till att rektorn velat bli av med sonen. Pappan förklarar:

–  VĂ„r son har aldrig anpassat sig helt till de oskrivna reglerna som finns pĂ„ skolan och framförallt inte till den kamratuppfostran som regelmĂ€ssigt utförts pĂ„ skolan.

”Ville hĂ€mnas kritiken”

Pappan berÀttar att de upprepade gÄnger klagat hos "hemförÀldrar" och rektor om alltifrÄn pennalism till rent fusk nÀr yngre elever tvingats utföra Àldre elevers skolarbeten.

– Och det fick vi ju aldrig nĂ„gra applĂ„der för, sĂ€ger pappan. Det Ă€r klart att vi uppfattades som besvĂ€rliga som klagade. Detta Ă€r vad rektor ville hĂ€mnas pĂ„. Han ville fĂ„ oss att mĂ„ sĂ„ dĂ„ligt att vi frivilligt skulle ge upp och lĂ€mna skolan.

Sonen studerar i dag vid universitet.

– Det har gĂ„tt bra för honom, han Ă€r stark sĂ„ han lyckades ta sig igenom det hĂ€r.

Ärendet granskas nu av skolinspektionen. Lundsberg har fĂ„tt tvĂ„ veckor pĂ„ sig att svara pĂ„ en mĂ€ngd frĂ„gor om agerandet.

Lundsberg ska senast den 30 maj svara skolinspektionen.

– Vi har tagit del av anmĂ€lan och har rutiner för det hĂ€r. Allt finns vĂ€l dokumenterat. Jag kan inte sĂ€ga nĂ„got om det nu. Vi mĂ„ste gĂ„ igenom det först, sĂ€ger Johan von SchĂ©ele, ledamot i styrelsen för stiftelsen Lundsberg.
.


 Anders Johansson  


5.
2013-09-18

http://ekuriren.se/nyheter/eskilstuna/1.1913758-var-felplacerad-i-sarskola-i-13-ar

Var felplacerad i sĂ€rskola – i 13 Ă„r?

Eskilstuna
Skolinspektionen krÀver att kommunen utreder om en elev i Eskilstuna varit felaktigt placerad i sÀrskola under hela sin skoltid.
 
  

Det efter en anmÀlan frÄn eleven sjÀlv.

I anmÀlan skriver eleven att en utredning gjordes nÀr hen var Ätta Är och gick i första klass. Eleven blev dÀrpÄ placerad i sÀrskola dÀr eleven gick i 13 Är, alltsÄ under hela grundskolan och gymnasietiden. NÀr eleven tog studenten initierade en lÀrare en ny undersökning som visade att eleven inte hörde hemma i sÀrskolan och sÀrgymnasiet.

Skolinspektionen krÀver nu att skolans huvudman, Eskilstuna kommun, ger svar pÄ flera frÄgor. Bland annat vill man veta vilka utredningar som gjorts.

Anita Eriksson Àr utvecklare för sÀrskola och grundskola pÄ kommunen, och den som ska skriva ett yttrande till Skolinspektionen. Enligt henne Àr den har typen av Àrenden ovanliga.

— Nej, det Ă€r inte vanligt alls. Det ska ju överhuvudtaget inte uppstĂ„ sĂ„dana hĂ€r situationer, det Ă€r vĂ€ldigt noggranna processer och underlag inför sĂ„dana hĂ€r beslut, sĂ€ger hon.

Hon ska nu sÀtta sig med rektorn pÄ skolan dÀr eleven gick senast och gÄ igenom underlaget för att svara pÄ Skolinspektionens frÄgor. Kommunen har fram till den 24 september pÄ sig att svara.

44
1.
2015-02-28
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20389696.ab
Pappan: Vi har kÀnt oss hotade
Familjen vaknade mitt i natten av tjutet frÄn brandvarnaren och lukten av brandrök.
– DĂ„ fick jag se nĂ„gon krypa sakta, sakta i trĂ€dgĂ„rden, sĂ€ger Veroslav Savic som omedelbart larmade polisen.
Det var hans dotters pojkvĂ€n – som nu Ă€r anhĂ„llen misstĂ€nkt för mord och mordbrand.
    Dela   
    Tweeta


Attentatet i FinspÄng skedde strax efter midnatt natten till i torsdags. Fasaden och porten till villan blev indrÀnkt med bensin, som tÀndes pÄ. I huset bor Veroslav Savic och hans familj.
De vÀcktes av att brandvarnaren tjöt och att huset var rökfyllt. Veroslav Savic sprang ner till nedervÄningen, dÀrifrÄn kom röken och lÄgor slog ut frÄn porten.
– Jag hĂ€mtade en brandslĂ€ckare och började slĂ€cka inifrĂ„n. Jag fortsatte sedan ut pĂ„ trappan. DĂ„ fick jag se nĂ„gon krypa sakta, sakta i trĂ€dgĂ„rden, sĂ€ger Veroslav Savic.
"Är hon död, frĂ„gade jag"
Veroslav Savic kÀnde omedelbart igen mannen som hans dotters sambo. Mannen hoppade in i en bil och körde ivÀg. En stund senare greps 32-Äringen av polis under dramatiska former.
Dagen efter, i torsdags, gjorde polisen en husrannsakan hemma hos 32-Äringen. DÀr hittades 20-Äringen död. Polisen uppger att de Àr sÀkra pÄ att hon mördats.
– Jag undrade först varför de var hĂ€r igen. Branden hade de redan undersökt. De sa att det handlade om nĂ„got Ă€nnu vĂ€rre, att de hade trĂ„kiga nyheter. Är hon död, frĂ„gade jag. Ja, det Ă€r hon, svarade de.
Veroslav Savic Àr i sorg.
– Hon var sĂ„ vĂ€ldigt snĂ€ll, positiv, lugn och rar. Aldrig nĂ„gonsin har jag mĂ„tt sĂ„hĂ€r dĂ„ligt, sĂ€ger han.
"Jag försökte rÀdda henne"
PĂ„ fredagen utvidgades misstankarna mot 32-Ă„ringen till att innefatta mordbrand – och mord.
Den senaste tiden, berÀttar Veroslav Savic, har familjen kÀnt sig hotade av 32-Äringen.
– Jag visste att nĂ„got sĂ„dant hĂ€r skulle hĂ€nda, sĂ€ger han.
Dottern och 32-Äringen började trÀffas förra Äret och har bott tillsammans den senaste tiden. Pappan har varit orolig med anledning av dotterns relation med mannen. Veroslav Savic pÄstÄr att dottern blev pÄverkad av 32-Äringen pÄ ett sÀtt som riskerade att skada henne.
Polisen: Inget tidigare vÄld
– Jag kontaktade socialen, skolan och polisen. Ingen gjorde nĂ„got. FrĂ„n början, nĂ€r jag sa att han skulle göra illa min dotter, trodde de inte pĂ„ mig, sĂ€ger han tillĂ€gger:
– Jag försökte rĂ€dda henne.
Veroslav Savic har polisanmÀlt hoten upprepade gÄnger.
– Polisen har kört förbi huset ibland, gjort kollar och ringt, sĂ€ger han.
Enligt polisen i Östergötland finns för dem ingen kĂ€nd historik av vĂ„ld mellan paret. De har beskrivit att familjen och 32-Ă„ringen varit i "osĂ€mja". 32-Ă„ringen har ocksĂ„ polisanmĂ€lt Veroslav Savic.
– Det handlar om att han ville skapa kontaktförbud mellan oss, sĂ€ger han.
"Berör hela FinspÄng"
Socialchefen i FinspÄng, Annika Ottosson, berÀttar att mordet pÄ 20-Äringen Àr "nÄgot som berör hela FinspÄng". En stödgrupp dit anhöriga, vÀnner och klasskamrater till den 20-Äriga kvinnan kan vÀnda sig har satts in.
Men Annika Ottosson kan inte kommentera hur socialtjÀnsten agerat i fallet.
– I dagslĂ€get kan jag varken kommentera eller dementera nĂ„gonting. Jag har inte detaljkĂ€nnedom och vi gĂ„r aldrig in pĂ„ enskilda Ă€renden utifrĂ„n sekretessynpunkt, sĂ€ger hon.
 
Fotnot: Aftonbladet har sökt 32-Äringens advokat utan framgÄng.
 Julia WĂ„genberg
28 FEBRUARI 2015  10:32
FAKTA
Detta har hÀnt
 Natten till i torsdags, den 26 februari, började en villa i FinspĂ„ng att brinna. Branden var anlagd, bensin hade kastats mot fasaden och tĂ€nts pĂ„.
 
 Kort efter hĂ€ndelsen greps, enligt polisen under dramatiska former, en 32-Ă„rig man. Han hade lĂ€mnat villan med bil. För att fĂ„ stopp pĂ„ honom fick polisen preja bilen och anvĂ€nda pepparsprej för att slutligen kunna göra gripandet.

2.
KommunanstÀllda och andra tjÀnstemÀn som liksom vad medborgarana tror, anstÀlls pÄ sÄdana politioner och bekostas av samhÀllets skattemedel,"skulle vara ansvariga för barnfamiljen och vÀlfÀrden" hÄller varandra om ryggen mot familjerna: alla kommunanstÀllda och andra i samma Àrende insatta tjÀnstemÀn v/s 1 barn och hennes 2 förÀldrar
2013-09-18

http://www.expressen.se/gt/har-borjar-gravskopan-riva-familjens-stuga/

HÀr börjar grÀvskopan riva familjens stuga

Tidigare artiklar

 
"Vi har samlat en hel lÀgenhet med saker"| 14 sep

 
Familjen efter allt stöd: "Vi Àr sÄ tacksamma"| 14 sep

 
EttÄringen som kan bli hemlös - nÀr som helst| 13 sep

 
Ingen vill hjÀlpa den vitryska familjen| 29 aug

 
Kommunen: Det Àr förÀldrarnas ansvar| 21 aug

 
"Man kan inte utsÀtta barn för sÄdant hÀr"| 20 aug

MÖLNDAL. HĂ€r börjar grĂ€vskopan riva stugan pĂ„ Åby camping dĂ€r den ettĂ„riga vitryska flickan och hennes mamma och pappa bor.

– Vi har order pĂ„ att stugorna ska vara borta före mĂ„nadsskiftet men det kĂ€nns hemskt, sĂ€ger Alexander, en av dem som ansvarar för rivningen.
 GT har i flera artiklar berĂ€ttat om familjen som flytt terrorn i Vitryssland och sökt asyl i Sverige.

HÀr har de hamnat i invandrarbyrÄkratins ingenmansland. Familjen har fÄtt avslag pÄ sin ansökan om uppehÄllstillstÄnd men har ansökt om verkstÀllighetshinder sÄ att den kan komma med nya uppgifter som fÄr migrationsverket att Àndra sig.

Det innebÀr att verket inte lÀngre har försörjningsplikt mot mamman, pappan och ettÄringen.

"Ingenstans att ta vÀgen"

De har dĂ„ tagit sin tillflykt till Åby camping som Ă€r utdömd och hĂ„ller pĂ„ att rivas. DĂ€r har de bott i en fallfĂ€rdig stuga utan el och vatten.

Familjen har ansökt om att Mölndals kommun ska ordna mat och husrum men kommunen vÀgrar och sÀger att det Àr migrationsverket sak.

Polisen Àr inte intresserad av att avvisa familjen eftersom deras Àrende ligger pÄ migrationsverket.

Och samma kommun som inte vill hjĂ€lpa flyktingarna har beslutat att Åby camping ska vara borta vid mĂ„nadsskiftet.

Den förre vaktmÀstaren Alexander Àr en av dem som jobbar med rivningen.

– I morse skulle vi riva stugan dĂ€r familjen bor. Vi började med altanen – men jag vet inte om vi orkar fortsĂ€tta. De har ju ingenstans att ta vĂ€gen, suckar han.

Familjen har fÄtt besked av Mölndals socialkontor att de sjÀlva mÄste ta sig hela vÀgen till migrationsverket i KÄllered för att fÄ skriftligt pÄ att de vÀgras hjÀlp av verket.

– Det Ă€r en mil dit och jag vet inte ens om de har öppet om vi kommer, sĂ€ger ettĂ„ringens pappa till GT.
.
Av Jimmy Fredriksson Av Jimmy Fredriksson
 jimmy.fredriksson@gt.se

45
2013.09.18

http://www.expressen.se/gt/17-arig-pojke-doms-till-vard-for-flera-sexbrott/

17-Ärig pojke döms till vÄrd för flera sexbrott

BORÅS.
 
En 17-Ă„rig pojke frĂ„n BorĂ„s döms till sluten ungdomsvĂ„rd i ett Ă„r och fyra mĂ„nader för grova sexbrott, rapporterar SVT:s Östnytt.

Pojken har fÄtt 16 flickor i Äldern 11 till 15 Är att klÀ av sig nakna och posera sexuellt framför sina webbkameror. Han ska via chat ha hotat att sprida bilderna.

Dessutom ska 17-Äringen, som tidigare Àr dömd till skyddstillsyn för liknande brott, Àven betala totalt 190 200 kronor i skadestÄnd till 14 av flickorna.
.
 Av TT
 expressen@expressen.se


Sidor: 1 2 [3] 4 5 ... 19