1.
2015-02-10
Det handlar om barnomhÀndertagande enl.LVU.PÄ socialtjÀnsternas bestÀllning, efter att lvuade barnen flydde socialernas fosterhem.
http://www.expressen.se/kvallsposten/30-minuters-film-visar-hela-vaktingripandet/30 minuters-film visar hela vaktingripandet
MALMĂ. Filmen pĂ„ vakten som slĂ„r den 9-Ă„rige pojkens huvud i golvet pĂ„ Malmö central har upprört mĂ€nniskor över hela Sverige.
Nu kan KvÀllsposten avslöja att det finns en mycket lÀngre film, som ska visa hela hÀndelseförloppet.
Filmen ska vara nĂ€stan 30 minuter lĂ„ng â att jĂ€mföra med 54 sekunder som den tidigare kĂ€nda filmen Ă€r. Men vaktbolaget och fastighetsĂ€garen hĂ„ller filmen hemlig.
â Vi lĂ€mnar bara ut filmer frĂ„n övervakningskameror i samband med att polisen gör brottsutredningar, sĂ€ger Leif Svensson, sĂ€kerhetschef pĂ„ Jernhusen.
Vakterna har anmÀlts som misstÀnka för misshandel, uppger Malmöpolisen
Dela
Tweeta
Mejla
NÀr Sydsvenskan i gÄr avslöjade filmen som upprör RÀdda Barnen, samhÀllsdebattörer och privatpersoner sÄ visar den 54 sekunder av hÀndelseförloppet.
Men enligt vad KvÀllsposten erfar finns en nÀstan 30 minuter lÄng sammanstÀllning av flera filmsekvenser som visar betydligt mer.
Filmsekvenserna har tagits av kameror som finns placerade inom hela centralstationen. Varje kamera filmar olika delar av centralstationen vilket gör att hÀndelseförloppet, enligt uppgift till KvÀllsposten, finns dokumenterat i flera filmsekvenser.
AnmÀlan om misstÀnkt misshandel
Den 9-Ärige pojken som syns pÄ filmsekvenser Àr ett ensamkommande flyktingbarn som enligt polisen var efterlyst sedan han rymt frÄn en institution.
Sedan i dag utreds de tvÄ vakternas ingripande mot pojkarna som misstÀnkt misshandel.
â Vi har upprĂ€ttat en anmĂ€lan om misstĂ€nkt misshandel bland annat efter att ett stort antal privatpersoner kontaktat oss efter att ha sett filmen som publicerades av Sydsvenskan, sĂ€ger Lind Pleym, pressinformatör vid Malmöpolisen.
Ăn sĂ„ lĂ€nge Ă€r ingen Ă„klagare inkopplad och inga misstĂ€nkta uppförda i Ă€rendet. En kommissarie vid Malmöpolisens har utsetts till förundersökningsledare.
Polisen begÀr rutinmÀssigt in filmer i samband med brottsutredningar om det finns övervakningskameror pÄ en plats dÀr ett brott begÄtts.
"Kameror i stationen"
Just Malmö Centralstation och fastighetsÀgaren Jernhusen förser kontinuerligt Malmöpolisen men ocksÄ andra polisomrÄden med övervakningsfilmer bÄde pÄ misstÀnkta brott som utspelas pÄ centralstation eller misstÀnka som passerar genom fastigheten.
â Vi har kameror i stationen. De kameror som finns pĂ„ perrongerna tillhör Trafikverket, sĂ€ger Leif Svensson.
Han vill inte kommentera eller svara pÄ frÄgor om vad som syns pÄ de filmsekvenser som filmats av Jernhusens egna kameror.
â Vi lĂ€mnar enbart ut övervakningsfilmer till polisen i samband med brottsutredningar, sĂ€ger Leif Svensson.
Av Micke Ălander
Publicerad 10 feb 2015 14:16
2.
Video om hur LVU tvÄngsomhÀndertagande ser ut: myndigheter och kommunanstÀllda kidnappar och misshandlar barnen och mödrar.
Youtube Norwegian authorities take away child
3.
2014-09-22
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19557187.abHÀr fÄr barn till missbrukare ingen hjÀlp
Var tredje kommun saknar rutiner för att hjÀlpa medberoende anhöriga till missbrukare.
Och sÀmst Àr de pÄ att hjÀlpa barnen.
NÀstan hundra kommuner saknar helt rutiner för att hjÀlpa barn till missbrukare.
â Det finns en stor försummelse hĂ€r, sĂ€ger Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning och expert pĂ„ medberoende.
Dela
Tweeta
Socialstyrelsen hĂ€mtar Ă„rligen in information frĂ„n landets kommuner om hur de sköter missbruks- och beroendevĂ„rden â och Ă€ven vilket stöd de ger anhöriga till missbrukare.
Och resultatet Àr nedslÄende.
âFinns lagarâ
Var tredje kommun saknar helt rutiner för att erbjuda stödinsatser till nÀrstÄende vuxna och till nÀrstÄende barn.
â Det Ă€r en vĂ€ldigt hög siffra. Det finns lagar som reglerar kommunernas ansvar, men det försummas uppenbarligen, sĂ€ger Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet och expert pĂ„ medberoende.
Kommunerna mÄste, sÀger han, tillsÀtta mer resurser.
â Barn som vĂ€xer upp i det hĂ€r löper sjĂ€lva stor risk att utveckla ett eget beroende, dĂ€rför Ă€r det oerhört viktigt.
FrÄn den 1 juli 2009 förstÀrktes lagen om anhörigstöd, 5 kap.10§ i SocialtjÀnstlagen, frÄn att kommunerna bör ge stöd till anhöriga, till att de Àr skyldiga till att erbjuda anhöriga stöd.
Stödet ska enligt Socialstyrelsens riktlinjer bland annat ges till "anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblematik."
âMed stöd menas olika former av insatser som syftar till att fysiskt, psykiskt och socialt underlĂ€tta den anhöriges situationâ, enligt Socialstyrelsen.
Men trots att lagen nu har fem Är pÄ nacken Àr det alltsÄ lÄngt ifrÄn alla kommuner som uppfyller sina skyldigheter.
Utanförskap och skuld
Förutom Àrftligheten av missbruket hamnar barn i missbruksfamiljer ofta i utanförskap och kÀnner skuld.
Och partners som blir medberoende, och ofta lÀgger all sin tid och energi pÄ att hjÀlpa den missbrukande, hamnar, sÀger Fred Nyberg, i en "fördÀrvlig situation."
â Den hjĂ€lp som kommunerna erbjuder Ă€r inte alls i paritet med behovet, sĂ€ger Fred Nyberg.
â För varje beroende person finns det, brukar man sĂ€ga, fyra nĂ€ra personer som drabbas.
DÀrför, menar han, mÄste den hÀr problematiken tas pÄ allvar.
â Det hĂ€r Ă€r ett problem som mĂ„ste uppmĂ€rksammas, som det mĂ„ste bli fokus pĂ„.
Fotnot: I statistiken ingÄr Sveriges 290 kommuner, och Àven 25 stadsdelar i Stockholm, Malmö och Göteborg.
Eric Tagesson
22 september 2014 09:18
FAKTA
Siffror:
169 av landets kommuner har inte ens en lÀnk till anhörigorganisationer pÄ sin hemsida.
76 kommuner har ingen samordning mellan missbruk och vÄld mot nÀrstÄende.
90 kommuner har inga rutiner för att erbjuda stöd till vuxna nÀrstÄende.
96 kommuner saknar rutiner för att erbjuda stöd till barn till personer med missbruk.
#MEDBEROENDE
En miljon svenskar lever i dag med nÄgon form av beroende
Kring varje missbrukare drabbas ytterligare i snitt fyra personer
De anhörigas liv förÀndras
I dokumentĂ€rserien âDjĂ€vulsdansenâ i SVT och i Aftonbladets artikelserie riktar vi nu ljuset mot dem som oftast Ă€r osynliga â de medberoende
Medberoende? HÀr kan du fÄ stöd
Hit kan du vÀnda dig för att fÄ stöd:
FrÄga din kommun om de erbjuder stöd för anhöriga till personer med beroendeproblematik- och/eller psykisk ohÀlsa.
NÀr du behöver prata med nÄgon:
Jourhavande medmÀnniska: 702 16 80
Jourhavande kompis: 020-222 444
Jourhavande prÀst: 112
SjukvÄrdsrÄdgivningen: 0771-250 500
Nationella hjÀlplinjen: 020- 22 00 60
För anhöriga till alkoholister:
Alkohollinjen: 020-844448
För anhöriga till drogmissbrukare:
Anhörigförening FörÀldraföreningen mot narkotika (FMN)
http://www.fmn.se/ För anhöriga till spelmissbrukare:
Stödlinjen för spelare och anhöriga
https://www.stodlinjen.se/ För anhöriga till sexmissbrukare:
PrevenTell, nationella hjÀlplinjen: 020-66 77 88
DBK - behandlingsklinik för sexberoende och anhöriga
http://dbksverige.se/ PÄ flera hÄll i Sverige finns Àven olika typer av sjÀlvhjÀlpsgrupper dÀr du som medberoende kan fÄ stöd och hjÀlp av andra i samma situation som du:
SjÀlvhjÀlpsgrupp för anhöriga/barn till alkoholister:
Al-anon och Alateen
http://www.al-anon.se/ SjÀlvhjÀlpsgrupp för vuxna barn till alkoholister och frÄn andra dysfunktionella miljöer:
ACA Sverige
http://aca-sverige.org/wordpress/ SjÀlvhjÀlpsgrupp för anhöriga till drogmissbrukare:
Naranon
http://www.nar-anon.se/ SjÀlvhjÀlpsgrupp för personer som lever i dysfunktionella relationer:
CoDa
http://www.coda-se.se/ För barn:
Om du Àr under 18 Är och mÄr dÄligt av att dina förÀldrar dricker eller tar droger:
* BerÀtta om din situation för en vuxen du litar pÄ, du kan till exempel prata med skolsyster eller kurator i din skola.
* Om du vill prata med nÄgon utan att berÀtta vem du Àr kan du ringa till barnens hjÀlptelefon BRIS: tel 116111.
Bra sajter för barn:
Trygga Barnen
http://www.tryggabarnen.orgMaskrosbarn
http://www.maskrosbarn.org/Bris http://www.bris.se/
Rödakorsets jourhavande kompis http://rkuf.se/vad-vi-gor/jourhavande-kompis/
UMO Ungdomsmottagningen pÄ nÀtet
http://www.umo.se/Alkohol-tobak-droger/Att-bo-med-en-vuxen-som-dricker-eller-anvander-droger/ Om du misstÀnker att ett barn far illa pÄ grund av nÄgon annans missbruk kan du göra en orosanmÀlan till socialtjÀnsten. LÀs mer hÀr:
http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/barnsomfarillaVad har du varit med om? BerÀtta din historia för oss
Ăver en miljon vuxna svenskar Ă€r fast i missbruk.
Runt dem finns ett minst lika stort antal mÀnniskor som drabbas.
Vi vill rikta ljuset pÄ er. Vilka Àr ni, hur fÄr ni hjÀlp och vad kan samhÀllet och omgivningen göra annorlunda?
Vi Àr beroende av din historia. HjÀlp oss att berÀtta.
Har du erfarenheter av medberoende?
Hör av dig till vĂ„ra reportrar Eric Tagesson och Ă
sa Passanisi eller direkt till redaktionen.
Aftonbladet
58
Dela
6
Tweeta
LĂS MER
Vad har du varit med om? BerÀtta din historia för oss
Runt en miljon svenskar lever i dag med nÄgon form av beroende. Kring varje missbrukare drabbas ytterligare fyra personer - de anhöriga. Deras liv förÀndras. FörsÀmras.
4.
Skyddet för placerade barn förstÀrks
2012-09-17
Inga barn ska riskera att fara illa i familjehem som inte Àr tillrÀckligt utredda, alla placerade barn ska ocksÄ fÄ bÀttre information och möjlighet att komma till tals. Genom Socialstyrelsens nya föreskrifter skÀrps kraven pÄ hur socialtjÀnsten ska utreda familjehemmen.
â SocialtjĂ€nsten ska helt enkelt bli en bĂ€ttre förĂ€lder, sĂ€ger utredaren Berith Josefsson.
De senaste Ären har flera brister rapporterats i vÄrden av barn och unga som placerats i familjehem, jourhem och hem för vÄrd och boende. Till exempel besöks inte barnen tillrÀckligt ofta och socialtjÀnsten saknar struktur för planering och uppföljning av bland annat barnens hÀlsa och skolgÄng. MÄnga familjehemsförÀldrar upplever ocksÄ att de fÄr för lite stöd och utbildning.
LÀgre utbildning och sÀmre hÀlsa
â Fortfarande förekommer det missförhĂ„llanden i samhĂ€llsvĂ„rden. Vi vet ocksĂ„ att placerade barn generellt sett har lĂ€gre utbildning, sĂ€mre hĂ€lsa och sociala förhĂ„llanden som vuxna. SamhĂ€llet mĂ„ste se till att barnen har det bra under placeringen och fĂ„r bĂ€ttre förutsĂ€ttningar i vuxenlivet, sĂ€ger utredaren Berith Josefsson.
Som ett led i att stÀrka barnens skydd och rÀttigheter har Socialstyrelsen pÄ regeringens uppdrag tagit fram nya föreskrifter och allmÀnna rÄd. De tydliggör socialnÀmndens ansvar för att planera och följa upp att placerade barn har det bra och utvecklas vÀl. SocialtjÀnsten blir bland annat skyldig att via intervjuer, hembesök och referenser utreda familjehemmens lÀmplighet. Faktorer som undersöks Àr till exempel familjens bakgrund, livssituation och levnadsvanor, boendemiljö, personliga förutsÀttningar och möjligheten att Àgna tid och engagemang Ät det placerade barnet.
Barnet ska vara delaktigt
Socialstyrelsens nya regler ligger i linje med regeringens lagrÄdsremiss för att stÀrka placerade barns rÀttigheter. Reglerna innebÀr bland annat att vikten av barnets egen delaktighet och möjlighet att komma till tals tydliggörs. Barnet ska veta varför det har placerats, förses med kontaktuppgifter till sin socialsekreterare, informeras om sina rÀttigheter och möjligheten att kontakta Socialstyrelsens tillsynsavdelning.
â Barnet ska ocksĂ„ kunna fĂ„ hjĂ€lp av socialnĂ€mnden Ă€ven efter att placeringen upphört, till exempel med boende, sysselsĂ€ttning och ekonomi. I likhet med vanliga förĂ€ldrar mĂ„ste socialnĂ€mnden bli en förĂ€lder som bryr sig och hjĂ€lper placerade ungdomar till en god start i vuxenlivet, sĂ€ger enhetschefen Barbro Rohdin.
FAKTA:
De nya föreskrifterna och allmÀnna rÄden trÀder i kraft den 1 oktober.
De nya föreskrifterna ingÄr i ett regeringsuppdrag att ta fram ett program för trygg och sÀker vÄrd för barn som Àr placerade i familjehem, jourhem eller HVB-hem. I programmet ingÄr Àven en handbok för socialtjÀnstens handlÀggning, en vÀgledning om hur socialtjÀnsten tillsammans med andra bör arbeta för placerade barns hÀlsa och utbildning som tas fram i samarbete med Skolverket, samt utbildningsmaterial för familjehem och jourhem.
KĂ€lla: Socialstyrelsen.