Meddelanden

271

Uppfostran av barn och ungdomar / Tingrätt.friar barnmisshandlande kommunanställda.Kommunanställda missköter barn

« skrivet: 20 mars 2013, 22:32:29 PM »

1.
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article16457035.ab

2013-03-20 .
 
Barn glömdes bort en andra gång
 



Halmstad. För andra gången på kort tid har barn glömts bort efter utflykter i stadsdelen Snöstorp i Halmstad.

Först försvann två femåriga förskolebarn från en utflykt på idrottsplatsen. De hittades senare hemma hos ett av barnen.

Tre dagar senare glömdes en elev i årskurs två kvar på en simskola. Personal fick hjälpa barnet att komma i kontakt med vårdnadshavare.

– Händelserna var för sig är oerhört allvarliga, säger skolområdeschef Hans Dahlqvist till Hallandsposten.se och nu startas en utredning.

2.
ONSDAG 3 APRIL 2013

http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article16530378.abLärare friad från elevmisshandel
 
Falkenberg. En lärarvikare i Falkenberg som åtalats misstänkt för misshandel av en elev frias av Varbergs tingsrätt. Enligt domen var det berättigat att ta tag i elevens handled eftersom läraren har ansvar för ordningen i klassrummet, rapporterar TV 4 Nyheterna Halland.

Eleven ansåg sig ha blivit hårdhänt behandlad och inknuffad i en vägg. Lärarvikarien hävdade att det handlade om självförsvar.

272

Uppfostran av barn och ungdomar / Sveriges barn misshandlas&torteras av svenska poliser&Ã¥klagarna

« skrivet: 19 mars 2013, 23:16:10 PM »

BO starkt kritisk mot häktning av barn
 
Fler barn häktas Över 3.000 barn sätts årligen i arresten och allt fler barn häktas. Nu riktar Barnombudsmannen i sin årliga rapport till regeringen stark kritik mot hur barn behandlas när de är misstänkta för brott.
 
Publicerad 19 mars 2013 - 01:43 – Uppdaterad 19 mars 2013 - 08:57

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

Principen enligt FN:s barnkonvention och svensk lagstiftning är att barn som misstänks för brott ska frihetsberövas som sista utväg. Trots det placerades 3.118 barn i polisarrest under 2011 och antalet häktade barn har tredubblats på femton år.
 
I Barnombudsmannens årliga rapport har uppgifter begärts in från alla 21 polisdistrikt för att granska hur många barn som placerats i arrest under 2011. Trots att FN barnrättskommité kräver att det ska finnas sådan statistik har Sverige inte haft någon. Barnombudsmannen Fredrik Malmberg är kritisk till att det saknas rutiner hos polisen, men framförallt att unga människor isoleras i arrest och häkte.
 
�Kan få svåra konsekvenser�
 
– Barn och ungdomar som är straffmyndiga och under 18 år ska inte behandlas som vuxna eftersom barns utveckling skiljer sig från vuxnas. Både när det gäller fysisk och psykisk utveckling. Framför allt ska barn inte isoleras, eftersom forskning visar att det kan vara skadligt och få svåra konsekvenser för hur barnen mår under lång tid efteråt.
 
Unga som misstänks för brott och häktas har ökat kraftigt i Sverige de senaste 15 åren. 1998 häktades 41 barn. 2011 hade den siffran stigit till 122 barn. 17 procent av de häktade 15-17 åringarna satt längre tid än 30 dagar och 34% satt i häkte i högst tio dagar.
 
– Statistiken över antalet unga misstänkta för brott har inte ökat på samma sätt och ger inte någon förklaring till varför det skett en ökningen av antalet barn som häktas, säger Fredrik Malmberg.
 
Reporter Sanna Lüning
sanna.luning@svt.se




2013-03-21
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article16462735.abBO kallas till utskott
 
Stockholm. Barnombudsmannen (BO) kallas till justitieutskottet för att redogöra för sin granskning av barn i häkte och polisarrest. BO vill se ett isoleringsförbud för unga under 18 år. Han kallas till utskottet på begäran utskottsordföranden, socialdemokraten Morgan Johansson. Han är kritisk till hur barn kan hållas isolerade.

– Det är ovärdigt att Sverige får kritik för detta gång efter gång, säger Johansson.

Han varnar också för att unga erkänner brott de inte har begått för att slippa isoleringen.



Publicerad 2013-03-20 00:05
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/barn-ska-inte-isoleras

Barn ska inte isoleras
�Oliver berättar att när känslorna blir för starka brukar han lägga upp madrassen mot väggen, boxas mot den och hoppa och skutta runt i cellen. Ruben beskriver att man blir helt knäpp i arresten. När vi frågar vad man gör då svarar han att grannarna bankar på väggar och dörrar hela tiden, att ingen står ut här.�

Utdraget kommer från Barnombudsmannens (BO) rapport �Från insidan�, om minderåriga som placerats i arrest och häkte. Berättelserna kompletteras med insamlad statistik, redogörelser för vad lagen säger, vad FN-konventioner säger, och kritik från internationella organ om hur Sverige behandlar frihetsberövade barn och unga. Det är skrämmande och upprörande.
 
122 ungdomar mellan 15 och 17 häktades under året 2011/2012. Det är en tredubbling jämfört med 1998, trots att antalet som misstänks för brott är relativt konstant, trots att barn bara ska häktas om det finns �synnerliga skäl�. I 80 procent av fallen påfördes dessutom �restriktioner�. Och det är här det blir otäckt.

Restriktionerna kan gälla alltifrån begränsad tillgång till medier till att den häktade inte får träffa sina föräldrar, syskon eller andra intagna under flera månader. Men det avhandlar domaren och åklagaren muntligen. I protokollet från domstolen framgår heller inte vilket skälet till restriktionerna är. Förslag har framförts om mer transparens, men regeringen har tyckt att rättssäkerheten är god nog.
 
Det är precis denna brist på insyn som öppnar för att rättsväsendet slentrianmässigt tillmäter individens rättigheter mindre tyngd, och samhällets intresse av att lösa brott desto större.
 
Under 2011 sattes också över 3.100 ungdomar i arrest, en del av dem greps misstänkta för brott som ger fängelse i minst ett år (medan andra omhändertogs och låstes in på grund av berusning eller inför avvisning). Flera av de ungdomar som kommer till tals i rapporten beskriver det som en fruktansvärd upplevelse. Efter avklädning och kroppsvisitering släpps man in i en kal cell, ofta lite för kall, med en brits och en plastmadrass. Där finns ingen klocka, tidsuppfattningen blir lätt helt upp- och nedvänd. Antingen är det lysrörsljust, eller kolsvart, kanske luktar det av svett och spyor, från cellerna intill hörs skrik och oljud.
 
Enda mänskliga kontakten är vakterna som skjuter in mat och kontrollerar att den intagne lever och inte har skadat sig. Stimulansen är minimal. I upp till fyra dygn kan en brottsmisstänkt 15-åring lämnas i denna miljö, med avbrott för förhör, i väntan på beslut om häktning.
 
Just isoleringen är något som kritiserats flera gånger, 2008 av FN:s kommitté mot tortyr, 2009 av Europarådets tortyrkommitté. Den senare kallade bruket att isolera barn och utvecklingsstörda för �drakoniskt�. Kommittén pekade också på det helt oacceptabla förhållandet att ungdomarna ofta inte visste varför de var isolerade. Det var inte ovanligt att de uppfattade det som en bestraffning, vilket inte är avsikten.
 
Det finns gott om forskning som visar på riskerna. Det är inte ovanligt att det framkallar ångest, hallucinationer, sömnstörningar, apati såväl som rastlöshet och många andra besvär. Barn och ungdomar vars hjärna inte är färdigutvecklad är extra känsliga för isolering och kan ta allvarlig skada. Själva rättsprocessen äventyras förstås också om den misstänkte inte kan tänka klart och redigt.
 
Kritiken är inte ny, men den svenska självbelåtenheten är så ogenomtränglig att inte ens det faktum att Europarådet jämför isolering med tortyr och annan grym och omänsklig behandling har trängt igenom.
 
Med ganska små medel skulle situationen kunna förbättras avsevärt, genom rutiner och extra personal som kan göra att den intagne både får mänsklig kontakt och erbjuds viss aktivitet. Och särskilda boenden med övervakning vore många gånger ett bättre alternativ än häktning.
 
Frihetsberövande innan dom har fallit är en mycket grov integritetskränkning. Och så som en del av ungdomarna behandlas av rättsväsendet är det inte konstigt om de är ordentligt bittra och hämndlystna, eller helt enkelt knäckta, när de släpps ut igen.

DN

273

Fosterhem och institutioner / kommunanställda på foster-barnhem är kriminella:de får slå och försumma barn

« skrivet: 11 mars 2013, 10:27:24 AM »

1. LÖRDAG 23 MARS 2013
http://www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/brottstraff/article16390131.ab
http://fostermamman.blogspot.com/2013/03/dagen-efter-kalla-fakta.html
http://mansbacknilsson.wordpress.com/2013/03/10/kalla-fakta-och-subjektivt-skitforbannad-47
http://utlandssvenska.wordpress.com/2013/03/10/oasens-vald-mot-barn
Barnhemmet straffade barnen med våld

�– Det kändes som att jag blev mördad av dem, säger �Alex�, 12, till TV4:s Kalla fakta.�Alex� hade diagnosen posttraumatisk stressyndrom när han med sin mamma �Rosie� kom till barnhemmet Oasen i Aneby. De hade blivit utsatta för hedersvåld och var traumatiserade. Men vistelsen på på det privata HVB-hemmet Oasen skulle visa sig leda till att �Alex� hamnade i ett mardrömstillstånd som bara blev värre och värre.�
 
Men vänta nu ett barnhem ska ju ta hand om barn som har det svårt, inte misshandla dem. Barn som redan har det svårt som kommer från svåra familjeförhållanden ska inte behöva behandlas illa av ett barnhems personal, definitivt inte misshandlas av flera vuxna.
 
Hur kan dessa personer som driver barnhemmet Oasen tolerera att barn misshandlas? Varför tillåts dessa personer driva ett barnhem med barn som redan har det svårt?
 
Kan förklaringen vara sÃ¥ att Birgitta Hagström frÃ¥n Socialstyrelsen ignorerade dessa missförhÃ¥llanden, eller var hon medveten om detta? I vilket fall som helst sÃ¥ hade flera barn redan vittnat om det, men tydligen mÃ¥ste allt ut i media innan det sker nÃ¥gon polisanmälan. Men herregud, det handlar om barn som misshandlas och jag blir sÃ¥  förbannad när en institution tillÃ¥ts göra det, medan föräldrar till barn som endast har skadat sig i leken eller fallit frÃ¥n cykeln blir anmälda av sociala myndigheter.
 
Barns bästa ska gå i första hand, ej de vuxnas behov, men hur kan en sådan misshandel fortgå utan reaktion från omgivningen? Vad är det som ni sysslar med i Sverige egentligen? Att den svenska välfärden hade försämrats det visste jag, men inte till en sådan grad att det skulle kunna passa i Charles Dickens böcker, som Oliver Twist.
 
�Tjänat 65 miljoner på boendet
 

Barnhemmet Oasen är ett så kallat HVB-hem som tar hand om barn och familjer med sociala problem. Boendet har 57 vårdplatser och beskrivs som ett av landets ledande behandlings- och utredningshem. Ägaren Rune Nensén har på de senaste tio åren tjänat över 65 miljoner kronor brutto, det vill säga i genomsnitt 500 000 kronor i månaden före skatt.�

274

Fosterhem och institutioner / LVU tvångsomhänd.små barn försummas,misshandlas och dödas på kommun.fosterhem.

« skrivet: 07 mars 2013, 14:34:30 PM »

1. http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article16373421.ab

TORSDAG 7 MARS 2013

Placerade barn sviks av samhället
 
Stockholm. Högre dödlighet, sämre skolresultat, mer självskador och mångdubbelt vanligare med psykofarmaka.

Samhället har misslyckats grovt med att ta ansvar för de barn och unga som samhället tar hand om, menar Socialstyrelsen.

– Det här är en väldigt sårbar grupp, som har överrisker i det mesta vi tittar på. Den här gruppen har svikits flera gånger: Först har föräldrarna inte klarat av sitt föräldraskap, sedan tar samhället över föräldrarollen och misslyckas grovt, säger Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm till TT.

En utvärdering från Socialstyrelsens visar att de barn och unga som omhändertas av samhället har sämre fysisk och psykisk hälsa jämfört med andra: Placerade barn har nästan fem gånger högre dödlighet, 15-19 gånger fler av de som placerats i hem för vård eller boende (HVB) använder psykofarmaka och tio gånger fler har vårdats för självskadebeteenden.

– Det är etiskt väldigt svårt att acceptera att de här barnen ska ha det på det här sättet. När samhället tar över föräldraskapet måste det också bli rejält bättre, säger Lars-Erik Holm.

Utredningen konstaterar även att endast sex av tio barn som placerades före tio års ålder går ut grundskolan med grundläggande gymnasiebehörighet.

– Att de hoppar av redan i grundskolan har inte att göra med att de har sämre intellektuell förmågor, utan beror på att de inte får det stöd de behöver, säger Lars-Erik Holm.

Han ser bristerna som en fortsättning på de problem som avslöjades i Vanvårdsutredningen, där 400 före detta fosterbarn vittnade om övergrepp de utsatts för.

– Det här visar att det är fortfarande samma grundläggande problem - att samhället tar inte ansvaret för de här barnen.

Barn- och äldreminister Maria Larsson (KD) håller med om problemen, men påpekar att mycket ändå görs.

– Vi håller på att vända en valross. Tidigare visste vi väldigt lite om hur det såg ut. Därför har vi gjort ett förbättringsarbete som gör att vi i dag har en helt annan kunskap än när jag tillträdde. Men vi är långt ifrån framme, säger hon om Socialstyrelsens utvärdering.

Hon pekar bland annat på den lag som infördes vid årsskiftet, som ger kommunerna ett tillskott på 182 miljoner kronor årligen, och där varje barn ges rätt till en personlig socialsekreterare. Förra veckan beslutade också regeringen om en satsning på 36 miljoner till Statens institutionsstyrelse (Sis) för att ta fram en modell för en sammanhållen skolgång för barn som vårdas hos Sis.

– Det ideala är givetvis om man kan hjälpa barnet att vara kvar i sin familj och hjälpa föräldrarna så att man inte behöver omhänderta. Det lyckas vi nog aldrig helt med, men jag tror att vi kan göra mycket mer. När samhället väl går in som ställföreträdande förälder tar man på sig ett väldigt stort ansvar.

TT: Men räcker de åtgärderna ni genomfört?

– Jag tror att vi kommer att behöva göra mer. Det här är ett av de svåraste områden som finns, säger Maria Larsso

Lars-Erik Holm tycker att det sker framsteg - men att det måste gå mycket snabbare.

– Jag hoppas att det här ska vara en väckarklocka för kommunerna och hälso- och sjukvården för att de ska samverka mycket bättre.


Fakta: Socialstyrelsens rapport om placerade barn


Varje år omhändertas drygt 26 000 barn och unga i familjehem eller HVB-hem. I rapporten "Vård och omsorg om de placerade barnen" har Socialstyrelsen studerat deras uppväxt, hälsa och utbildning.

Dödligheten är nära fem gånger så hög bland ungdomar som är eller varit placerade jämfört med andra i åldern 15-24 år.

Tio gånger fler som är placerade på HVB har vårdats för självskadebeteenden än andra unga.

15-19 gånger fler av de HVB-placerade tar regelbundet psykofarmaka jämfört med unga i hela befolkningen.

6 av 10 som placerats före 10 års ålder går ut grundskolan med gymnasiebehörighet jämfört med 9 av 10 i hela ungdomsgruppen.

Det är fem gånger vanligare med långvarigt ekonomiskt bistånd bland unga vuxna som varit placerade i familjehem jämfört med dem som inte varit placerade.


Källa: Socialstyrelsen, SvD Brännpunkt (TT)

2.
Kontakt
Petra Rinman
075-247 30 00

Barn och unga i familjehem och HVB – Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter


Publiceringsår: 2013
Artikelnummer: 2013-1-2
ISBN: 978-91-7555-007-7
Format: Bok
Antal sidor: 162
Språk: Svenska
Pris (inkl. moms): 136 kr


Sammanfattning

Placerade barn har sämre fysisk och psykisk hälsa än genomsnittet. Det visar forskning. Många underpresterar dessutom i skolan trots normal begåvning. Samtidigt är en lyckad skolgång en av de viktigaste faktorerna för barnets utveckling. [/b]
Det finns mycket som kan göras för att förbättra för de placerade barnen. Därför har Socialstyrelsen och Skolverket tagit fram en ny vägledning om placerade barns skolgång och hälsa.


Vägledning för socialtjänst, skola och hälso- och sjukvård
Vägledningen riktar sig till socialtjänsten, skolan och hälso- och sjukvården. Målet är att förbättra situationen för de placerade barnen. Tanken är att vägledningen ska vara en praktisk hjälp i arbetet med placerade barn. Den tar upp vad som är särskilt viktigt för att stötta de placerade barnen, och för att ge dem en god hälsovård, sjukvård och tandvård.

Olika aktörer måste kunna samverka
Det är viktigt att samverkan mellan socialtjänsten, skolan och hälso- och sjukvården fungerar bra. I vägledningen uppmärksammar vi bland annat vilka problem som kan uppstå inför, under och efter en placering, och hur de går att hantera och förebygga på olika sätt genom att olika aktörer samverkar bättre.

Varje aktör ska ta sitt ansvar
Socialtjänsten ska verka för att alla barn och unga som placeras utanför det egna hemmet får lämplig utbildning och en god hälso- och sjukvård inklusive tandvård. Det betyder att socialtjänsten ska arbeta aktivt för att placerade barn ska få de undersökningar, insatser och behandlingar som de behöver i skolan och i hälso- och sjukvården. Men det är utbildningsnämndens och hälso- och sjukvårdens ansvar att tillhandahålla utbildningen respektive hälso- och sjukvården.

Tre viktiga punkter
Vägledningen tar upp tre särskilt viktiga punkter vid en placering:

I samband med placeringen ska de olika aktörerna göra både en undersökning av barnets fysiska och psykiska status och en kartläggning av barnets inlärningsmässiga förutsättningar och förmågor.
Undersökningen och kartläggningen ligger till grund för planeringen av de insatser som barnet kan behöva.
Aktörerna ska genomföra och följa upp och utvärdera insatserna utifrån planeringen.
En del av Trygg och säker vård för barn och unga i familjehem och HVB
Vägledningen är en del av Socialstyrelsens program för Trygg och säker vård för barn och unga i familjehem och HVB. Inom ramen för detta program publicerar vi även

Kartläggning av interventioner med syfte att tillgodose placerade barns och ungas rätt till utbildning och hälso- och sjukvård
Barn och unga i familjehem och HVB – Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter.

3.DN.se Newsmill.

Våld som behandlingsmetod tillämpas i svensk barnavård
 
Publicerad: 2013-03-07 22:03, Uppdaterad: 2013-03-07 22:03
 
Sociolog: Kalla Fakta kommer på söndag att visa, hur det kan vara att vara barn i den sociala barnavården i Sverige, 2013. Vi är väldigt glada för att det visas upp nu.
 

Om författaren

Sociolog, med intresset riktat på kriminologi, viktimologi, relationsvåld, hedersrelaterat våld och våldets konsekvenser. Aktiv brottsofferstödjare och utbildad i och utbildar i strukturerad riskbedömning. Utbildar också i brottsofferbemötande och samhällets ansvar.

Ansvarig för verksamhetsuppföljning och kvalitetsuppföljning på skyddat boende, ledamot i Stiftelsen OLA och ledamot och sekreterare i Riksorganisationen GAPF.

Den rosa lappen på kontorsbordet från styrelsemötet i augusti i Riksorganisationen GAPF blev liggande i väskan en tid. När det enskilda ärendets omfattning kartlagts i organisationen, och mor och son lyssnats på en tid, förstod vi, att det handlade om olagliga saker. Kontakter togs, ärendet anmäldes i sin helhet till Socialstyrelsen och till andra berörda myndigheter för granskning. Idag kom granskningsrapporterna. Rapporterna bekräftar, att det handlade om olagliga metoder, när våldet vävs in i behandlingsmetoderna.

Socialstyrelsens granskningsrapporter visar tydligt, hur metoderna faktiskt var olagliga. Hur behandlingshemmet i fråga trott sig kunna tolka lagarna utifrån en självpåtagen roll som avgörare för vad som kan anses vara nödvärn, när nödvärnsrätten i själva verket avgörs av domstolar eller JO. Behandlingshemmet menade på fullaste allvar, att personalen skulle ha rätt att försvara sig när de blev angripna. Förekomsten av det så kallade Time Out-rummet försvaras med att det minskar förekomsten av det som behandlingshemmet kallar för �holding�, en situation där barnet hålls fast. Det känns nästan overkligt att läsa resonemanget, eftersom detta fasthållande av barnet i sig är olagligt. Rapporterna visar hur behandlingshemmet upprättat rutiner för hanterande av dessa olagliga metoder som använts. Rapporterna visar också, hur personalen på behandlingshemmet utbildats i dessa grepp, som gör barnet maktlöst. Rapporterna visar vidare hur behandlingshemmet verkar ha missuppfattat en förälders befogenheter i sitt föräldraskap, hur den som försöker förklara detta förhållande blir tillrättavisat av Socialstyrelsen vad gäller hierarki mellan Föräldrabalken och Brottsbalken. Brott mot liv och hälsa står högst.

Det var som vi inom organisationen tänkte, tillfogande av kroppsskada är tillfogande av kroppsskada. Vi tänkte oss att det var olagliga metoder, det som behandlingshemmet skrivit rutiner kring, ett resonemang som även Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport. Ett hem för vård och boende (HVB) har inte lagstöd för att begränsa ett barns rörelsefrihet. Ett hem för vård och boende har definitivt inte rätt att stoppa in ett barn i ett rum och hålla det kvar där, mot sin vilja, med hjälp av en dörr som enligt företrädaren för barnhemmet skall ses som ett sparkskydd. Socialstyrelsen konstaterar att denna ca 160 cm höga sparkskiva är en dörr, och inget annat. Lås eller inte, känns nästintill oväsentligt, om en personal håller i dörren så att denna inte kan öppnas. Det är det enskilda barnets upplevelse som räknas, inget annat.

Behandlingshemmet har funnits i 20-talet år, och tillsynsmyndigheterna har genom åren kontaktats otaliga gånger av barn och vuxna. Behandlingshemmets ägare har i en artikel förklarat hur han föredrog Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet, hur kontakten mellan behandlare och tillsynsmyndighet innebar en mer nära kontakt. Det känns nästan som en antydan om varför hemmet kunnat fortsätta sin verksamhet, och kunnat upprätta rutiner som är rena lagbrotten, kanske handlar det om just dessa nära kontakter.

Personalen på behandlingshemmet har en vänlig attityd och pratar om de våldsamma barnen, de aggressiva barnen. Vi andra föredrar att se varför barnen är utåtagerande, vi väljer att se agerandet som ett svar på en fråga. De vuxna är de som ställer frågan, och barnet svarar. Svarar barnet med våld, så var det något fel på frågan. Det är möjligt, att nu när Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet, så kan man inte längre köpslå om lagar, om barns rättigheter, om vårdkvalitet.

Vi måste, i alla sammanhang, lära oss att sätta barnen först. Allra först. I alla lägen. Vi måste lära oss att se barnens agerande som ett svar på en fråga, och fråga oss hur frågan ställdes av de vuxna. I hedersvåldskontexterna och i familjer med våldsproblematik mellan de vuxna växer ofta barnen upp med frekvent våld i familjen. Våldet ger konsekvenser, som inte kan botas med med våld.

Till alla de barn som genom åren inte blivit lyssnade på, när de försökt berätta, säger vi: berätta nu. Vi lyssnar, vi lovar.
 

275

Tvångsomhändertagande och andra ingripanden / Socialstyrelsens nya riktlinjer för socialtjänstemän f.o.m.1 oktober 2012

« skrivet: 17 november 2012, 15:49:31 PM »

1.
2015-02-10
Det handlar om barnomhändertagande enl.LVU.På socialtjänsternas beställning, efter att lvuade barnen flydde socialernas fosterhem.
http://www.expressen.se/kvallsposten/30-minuters-film-visar-hela-vaktingripandet/
30 minuters-film visar hela vaktingripandet
MALMÖ. Filmen på vakten som slår den 9-årige pojkens huvud i golvet på Malmö central har upprört människor över hela Sverige.
Nu kan Kvällsposten avslöja att det finns en mycket längre film, som ska visa hela händelseförloppet.
Filmen ska vara nästan 30 minuter lång – att jämföra med 54 sekunder som den tidigare kända filmen är. Men vaktbolaget och fastighetsägaren håller filmen hemlig.
– Vi lämnar bara ut filmer från övervakningskameror i samband med att polisen gör brottsutredningar, säger Leif Svensson, säkerhetschef på Jernhusen.
Vakterna har anmälts som misstänka för misshandel, uppger Malmöpolisen
Dela
Tweeta
Mejla

När Sydsvenskan i går avslöjade filmen som upprör Rädda Barnen, samhällsdebattörer och privatpersoner så visar den 54 sekunder av händelseförloppet.
Men enligt vad Kvällsposten erfar finns en nästan 30 minuter lång sammanställning av flera filmsekvenser som visar betydligt mer.
Filmsekvenserna har tagits av kameror som finns placerade inom hela centralstationen. Varje kamera filmar olika delar av centralstationen vilket gör att händelseförloppet, enligt uppgift till Kvällsposten, finns dokumenterat i flera filmsekvenser.
Anmälan om misstänkt misshandel
Den 9-årige pojken som syns på filmsekvenser är ett ensamkommande flyktingbarn som enligt polisen var efterlyst sedan han rymt från en institution.
Sedan i dag utreds de två vakternas ingripande mot pojkarna som misstänkt misshandel.
– Vi har upprättat en anmälan om misstänkt misshandel bland annat efter att ett stort antal privatpersoner kontaktat oss efter att ha sett filmen som publicerades av Sydsvenskan, säger Lind Pleym, pressinformatör vid Malmöpolisen.
Än så länge är ingen åklagare inkopplad och inga misstänkta uppförda i ärendet. En kommissarie vid Malmöpolisens har utsetts till förundersökningsledare.
Polisen begär rutinmässigt in filmer i samband med brottsutredningar om det finns övervakningskameror på en plats där ett brott begåtts.
"Kameror i stationen"
Just Malmö Centralstation och fastighetsägaren Jernhusen förser kontinuerligt Malmöpolisen men också andra polisområden med övervakningsfilmer både på misstänkta brott som utspelas på centralstation eller misstänka som passerar genom fastigheten.
– Vi har kameror i stationen. De kameror som finns på perrongerna tillhör Trafikverket, säger Leif Svensson.
Han vill inte kommentera eller svara på frågor om vad som syns på de filmsekvenser som filmats av Jernhusens egna kameror.
– Vi lämnar enbart ut övervakningsfilmer till polisen i samband med brottsutredningar, säger Leif Svensson.
Av Micke Ölander
Publicerad 10 feb 2015 14:16

2.
Video om hur LVU tvångsomhändertagande ser ut: myndigheter och kommunanställda kidnappar och misshandlar barnen och mödrar.
Youtube Norwegian authorities take away child
3.
2014-09-22
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19557187.ab
Här får barn till missbrukare ingen hjälp
Var tredje kommun saknar rutiner för att hjälpa medberoende anhöriga till missbrukare.
Och sämst är de på att hjälpa barnen.
Nästan hundra kommuner saknar helt rutiner för att hjälpa barn till missbrukare.
– Det finns en stor försummelse här, säger Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning och expert på medberoende.
    Dela   
    Tweeta


Socialstyrelsen hämtar årligen in information från landets kommuner om hur de sköter missbruks- och beroendevården – och även vilket stöd de ger anhöriga till missbrukare.
Och resultatet är nedslående.
�Finns lagar�
Var tredje kommun saknar helt rutiner för att erbjuda stödinsatser till närstående vuxna och till närstående barn.
– Det är en väldigt hög siffra. Det finns lagar som reglerar kommunernas ansvar, men det försummas uppenbarligen, säger Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet och expert på medberoende.
Kommunerna måste, säger han, tillsätta mer resurser.
– Barn som växer upp i det här löper själva stor risk att utveckla ett eget beroende, därför är det oerhört viktigt.
Från den 1 juli 2009 förstärktes lagen om anhörigstöd, 5 kap.10§ i Socialtjänstlagen, från att kommunerna bör ge stöd till anhöriga, till att de är skyldiga till att erbjuda anhöriga stöd.
Stödet ska enligt Socialstyrelsens riktlinjer bland annat ges till "anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblematik."
�Med stöd menas olika former av insatser som syftar till att fysiskt, psykiskt och socialt underlätta den anhöriges situation�, enligt Socialstyrelsen.
Men trots att lagen nu har fem år på nacken är det alltså långt ifrån alla kommuner som uppfyller sina skyldigheter.
Utanförskap och skuld
Förutom ärftligheten av missbruket hamnar barn i missbruksfamiljer ofta i utanförskap och känner skuld.
Och partners som blir medberoende, och ofta lägger all sin tid och energi på att hjälpa den missbrukande, hamnar, säger Fred Nyberg, i en "fördärvlig situation."
– Den hjälp som kommunerna erbjuder är inte alls i paritet med behovet, säger Fred Nyberg.
– För varje beroende person finns det, brukar man säga, fyra nära personer som drabbas.
Därför, menar han, måste den här problematiken tas på allvar.
– Det här är ett problem som måste uppmärksammas, som det måste bli fokus på.
 
Fotnot: I statistiken ingår Sveriges 290 kommuner, och även 25 stadsdelar i Stockholm, Malmö och Göteborg.
 Eric Tagesson
22 september 2014  09:18
FAKTA
Siffror:
 169 av landets kommuner har inte ens en länk till anhörigorganisationer pÃ¥ sin hemsida.
 76 kommuner har ingen samordning mellan missbruk och vÃ¥ld mot närstÃ¥ende.
 90 kommuner har inga rutiner för att erbjuda stöd till vuxna närstÃ¥ende.
 96 kommuner saknar rutiner för att erbjuda stöd till barn till personer med missbruk.
 
#MEDBEROENDE
 En miljon svenskar lever i dag med nÃ¥gon form av beroende
 Kring varje missbrukare drabbas ytterligare i snitt fyra personer
 De anhörigas liv förändras
 I dokumentärserien â€�Djävulsdansenâ€� i SVT och i Aftonbladets artikelserie riktar vi nu ljuset mot dem som oftast är osynliga – de medberoende
Medberoende? Här kan du få stöd
Hit kan du vända dig för att få stöd:
 
Fråga din kommun om de erbjuder stöd för anhöriga till personer med beroendeproblematik- och/eller psykisk ohälsa.
 
När du behöver prata med någon:
 
Jourhavande medmänniska: 702 16 80
Jourhavande kompis: 020-222 444
Jourhavande präst: 112
Sjukvårdsrådgivningen: 0771-250 500
Nationella hjälplinjen: 020- 22 00 60
  
För anhöriga till alkoholister:
Alkohollinjen: 020-844448
 
För anhöriga till drogmissbrukare:
Anhörigförening Föräldraföreningen mot narkotika (FMN) http://www.fmn.se/
 
För anhöriga till spelmissbrukare:
Stödlinjen för spelare och anhöriga https://www.stodlinjen.se/
 
För anhöriga till sexmissbrukare:
PrevenTell, nationella hjälplinjen: 020-66 77 88
DBK - behandlingsklinik för sexberoende  och anhöriga http://dbksverige.se/
 
På flera håll i Sverige finns även olika typer av självhjälpsgrupper där du som medberoende kan få stöd och hjälp av andra i samma situation som du:
 
Självhjälpsgrupp för anhöriga/barn till alkoholister:
Al-anon och Alateen http://www.al-anon.se/
 
Självhjälpsgrupp för vuxna barn till alkoholister och från andra dysfunktionella miljöer:
ACA Sverige http://aca-sverige.org/wordpress/
 
Självhjälpsgrupp för anhöriga till drogmissbrukare:
Naranon http://www.nar-anon.se/
 
Självhjälpsgrupp för personer som lever i dysfunktionella relationer:
CoDa http://www.coda-se.se/
 
För barn:
 
Om du är under 18 år och mår dåligt av att dina föräldrar dricker eller tar droger:
 
* Berätta om din situation för en vuxen du litar på, du kan till exempel prata med skolsyster eller kurator i din skola.
* Om du vill prata med någon utan att berätta vem du är kan du ringa till barnens hjälptelefon BRIS: tel 116111.
 
Bra sajter för barn:
Trygga Barnen http://www.tryggabarnen.org
Maskrosbarn http://www.maskrosbarn.org/
Bris  http://www.bris.se/
Rödakorsets jourhavande kompis  http://rkuf.se/vad-vi-gor/jourhavande-kompis/
UMO Ungdomsmottagningen på nätet http://www.umo.se/Alkohol-tobak-droger/Att-bo-med-en-vuxen-som-dricker-eller-anvander-droger/
 
Om du misstänker att ett barn far illa på grund av någon annans missbruk kan du göra en orosanmälan till socialtjänsten. Läs mer här: http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/barnsomfarilla
Vad har du varit med om? Berätta din historia för oss
Över en miljon vuxna svenskar är fast i missbruk.
Runt dem finns ett minst lika stort antal människor som drabbas.
Vi vill rikta ljuset på er. Vilka är ni, hur får ni hjälp och vad kan samhället och omgivningen göra annorlunda?
Vi är beroende av din historia. Hjälp oss att berätta.
Har du erfarenheter av medberoende?
Hör av dig till våra reportrar Eric Tagesson och Åsa Passanisi eller direkt till redaktionen.
Aftonbladet
58
    Dela   
6
    Tweeta

LÄS MER

Vad har du varit med om? Berätta din historia för oss
 Runt en miljon svenskar lever i dag med nÃ¥gon form av beroende. Kring varje missbrukare drabbas ytterligare fyra personer - de anhöriga. Deras liv förändras. Försämras.


4.
Skyddet för placerade barn förstärks
2012-09-17

Inga barn ska riskera att fara illa i familjehem som inte är tillräckligt utredda, alla placerade barn ska också få bättre information och möjlighet att komma till tals. Genom Socialstyrelsens nya föreskrifter skärps kraven på hur socialtjänsten ska utreda familjehemmen.


– Socialtjänsten ska helt enkelt bli en bättre förälder, säger utredaren Berith Josefsson.
 
De senaste åren har flera brister rapporterats i vården av barn och unga som placerats i familjehem, jourhem och hem för vård och boende. Till exempel besöks inte barnen tillräckligt ofta och socialtjänsten saknar struktur för planering och uppföljning av bland annat barnens hälsa och skolgång. Många familjehemsföräldrar upplever också att de får för lite stöd och utbildning.
 
Lägre utbildning och sämre hälsa
 
– Fortfarande förekommer det missförhållanden i samhällsvården. Vi vet också att placerade barn generellt sett har lägre utbildning, sämre hälsa och sociala förhållanden som vuxna. Samhället måste se till att barnen har det bra under placeringen och får bättre förutsättningar i vuxenlivet, säger utredaren Berith Josefsson.
 
Som ett led i att stärka barnens skydd och rättigheter har Socialstyrelsen på regeringens uppdrag tagit fram nya föreskrifter och allmänna råd. De tydliggör socialnämndens ansvar för att planera och följa upp att placerade barn har det bra och utvecklas väl. Socialtjänsten blir bland annat skyldig att via intervjuer, hembesök och referenser utreda familjehemmens lämplighet. Faktorer som undersöks är till exempel familjens bakgrund, livssituation och levnadsvanor, boendemiljö, personliga förutsättningar och möjligheten att ägna tid och engagemang åt det placerade barnet.
 
Barnet ska vara delaktigt
 
Socialstyrelsens nya regler ligger i linje med regeringens lagrådsremiss för att stärka placerade barns rättigheter. Reglerna innebär bland annat att vikten av barnets egen delaktighet och möjlighet att komma till tals tydliggörs. Barnet ska veta varför det har placerats, förses med kontaktuppgifter till sin socialsekreterare, informeras om sina rättigheter och möjligheten att kontakta Socialstyrelsens tillsynsavdelning.
 
– Barnet ska också kunna få hjälp av socialnämnden även efter att placeringen upphört, till exempel med boende, sysselsättning och ekonomi. I likhet med vanliga föräldrar måste socialnämnden bli en förälder som bryr sig och hjälper placerade ungdomar till en god start i vuxenlivet, säger enhetschefen Barbro Rohdin.
 
FAKTA:
 
De nya föreskrifterna och allmänna råden träder i kraft den 1 oktober.
 
De nya föreskrifterna ingår i ett regeringsuppdrag att ta fram ett program för trygg och säker vård för barn som är placerade i familjehem, jourhem eller HVB-hem. I programmet ingår även en handbok för socialtjänstens handläggning, en vägledning om hur socialtjänsten tillsammans med andra bör arbeta för placerade barns hälsa och utbildning som tas fram i samarbete med Skolverket, samt utbildningsmaterial för familjehem och jourhem.
 
Källa: Socialstyrelsen.

276

Fosterhem och institutioner / Socialen skickar barnen till pedofiler medvetet.

« skrivet: 19 oktober 2012, 09:33:02 AM »

Socialtjänsterna, kommunanställda och poliserna kände till att mannen våldtar barnen, som de slussar till honom.
 Det pÃ¥gick i 30 Ã¥r.

http://www.dn.se/sthlm/barnen-fick-bo-kvar-trots-larm-om-valdtakt

Barnen fick bo kvar trots larm om våldtäkt

Publicerad 2012-10-19 07:46
   
Detta har hänt

• Två syskon i förskoleåldern omhändertogs akut den 13 mars 2012 av Upplands Väsby kommun på grund av misstankar om att barnens biologiska föräldrar misshandlat dem.

• De placerades då i ett jourhem där de tros ha blivit utsatta för upprepade våldtäkter av pappan i jourfamiljen från april till 13 juni 2012.

Barnen berättade att de blivit våldtagna av sin jourhemspappa – men socialjouren lämnade kvar dem ytterligare en natt hos mannen. �Jag kan inte säga hur man resonerat i det här fallet�, säger Barbro Johansson, socialchef i Upplands Väsby.




En polisanmälan gjordes efter att barnen berättat att de blivit våldtagna av pappan i jourfamiljen. 10 minuter senare underrättades Socialjouren Nordväst. Men de bestämde att �inte agera akut under kvällen� – utan lät barnen stanna ytterligare en natt hos jourhemspappan.

Är det rimligt?

   
– Jag tänker inte ha någon åsikt om det specifika fallet, säger Barbro Johansson, socialchef i Upplands Väsby.

Du måste väl som högsta ansvarig kunna svara på om det är rimligt att barn som säger att de blivit våldtagna av pappan i en jourfamilj lämnas kvar där ännu en natt?

– Som människa tycker jag naturligtvis att om någon råkar ut för en sådan händelse ska vi agera på en gång.

Socialjourens agerande framkommer i en extern utredning som DN tagit del av. Både socialnämndens ordförande Maria Fälth (KD) och Barbro Johansson säger sig vara nöjda med utredningens slutsats: �inga kompetensmässiga brister är identifierade�.

Däremot kritiserades kommunerna på en rad andra punkter. Bland annat för att man inte gjort en djupintervju med familjen innan de två syskonen placerades – trots att det ingår i metoden kommunerna använder för att säker- ställa jourfamiljernas lämplighet.

 â€“ Det är en brist. Det är bara att konstatera, säger Barbro Johansson.

Skälet som angavs var att den aktuella jourfamiljen haft barn under en längre tid och att de 2006 genomgick en djupintervju. Men detta – menar utredarna – duger inte. Dessutom är det oklart om kommunen ens fått kopior av de gjorda familjehemsutredningarna som de begärde in – eftersom �några sådana inte finns sparade i akten�.

Maria Fälth säger att familjen troligen fått klartecken ändå, eftersom de hade ett bra rykte, goda referenser och var utan anmärkningar.

Detta visar på att det behövs mer explicita frågor i djupintervjun, menar Maria Fälth. Hon ger som exempel �utnyttjar ni barn sexuellt?� och �ägnar ni er åt misshandel av barn?� på frågor som borde läggas till.

– Man måste ställa saken på sin spets, även om det kan vara jättejobbigt. För vi kan inte ha ett fall liknande detta igen, för att vi inte vågade ställa den frågan, säger Maria Fälth.

Om någon har avsikt att våldta barn så kanske man inte säger det?

– Vad ska vi annars göra? Då får vi ju fortsätta med de här djupintervjuerna på samma sätt. De här djupintervjuerna har funnits under alla år men det är inte första gången ett barn råkar ut för människor som vill dem illa.

Men i det här fallet gjordes inte ens en djupintervju?

– Frågan är: hade den här djupintervjun gjort att vi sett att den här mannen hade ont uppsåt? Den frågan vågar inte jag svara på.

Kerstin Lidman, Sollentunas socialchef, ville inte kommentera ärendet förrän det är färdigbehandlat i socialnämnden.

DN.se rättar. Det var socialjouren som fattade beslutet om att lämna kvar barnen hos pappan.



 Marijana Dragic

 marijana.dragic@dn.se

Läs mer: 

 Jourpappan misstänks för nya sexövergrepp 

277

Fosterhem och institutioner / Perversa pers söker sig till att bli "fosterföräldrar".Socialen godkänner .

« skrivet: 18 oktober 2012, 09:13:10 AM »

1.2014-20-21
Före detta RFSU-chef blir Kaplans högra hand
Publicerad 20 oktober 2014 kl 22.12
INRIKES.Regeringen har utnämnt Conny Wahlström till statssekreterare hos bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan (MP). Senast kommer Wahlström från jobbet som chef för den statliga lobbyorganisationen RFSU:s nationella enhet.

Gilla artikeln på Facebook
Dela och skriv ut
Share on email Share on print Share on twitter More Sharing Services
5
Conny Wahlström, som är "socialarbetare i botten", kommer att bistå den 43-årige turkiske islamisten Kaplan med frågor som rör stadsplanering, bostäder och "gröna frågor", rapporterar Dagens Opinion.

– Jag klippte till ganska direkt, jag tänkte igenom det någon dag, jag vet ju vilken arbetsbelastning jobbet innebär, men samtidigt är det ett uppdrag man inte får varje dag, säger Wahlström till Dagens Opinion.

2.
2014-05-13

De får köpa till sig barnen i Sverige därför att de är kändisar och homo eller hur ska man förstå det här?

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/klick/article18871801.ab

Så hittar paret Jöback sina barns mammor

�Ibland får man ett ja och ibland ett nej�







Bildspel: Klicka för att starta

1/3

Peter Jöback och Oscar Jöback har blivit pappor igen.

Nu berättar Oscar Jöback hur det går till när de hittar sina mammor.

– Det kan vara på en fest, säger Oscar Jöback i �Loppipodden�.

Ann Söderlund.  
  Ann Söderlund.


I kommande avsnitt av �Loppipodden� gästas Ann Söderlund, 41, av Peter Jöbacks, 42, make, Oscar Jöback, 38. I podden avslöjar han bland annat hur det går till när de hittar mammor till sina barn.

– Det kan vara på en fest. Man sitter och ser en snygg tjej och börjar prata med henne och tycker att hon är fantastisk, sen är det bara att fråga. Ibland får man ett ja och ibland ett nej, säger Oscar Jöback i �Loppipodden�.

Fyra föräldrar

Deras första dotter, Vega Lee, som paret har tillsammans med två andra mammor är snart ett år. Och att vara fyra föräldrar fungerar riktigt bra.

– Det är svårt för mig att amma, men vi har löst det genom att vi bor med varandra i stället, så att vi får vara med henne så mycket som möjligt, säger Oscar Jöback i �Loppipodden�.

Peter Jöback och Oscar Jöback kände inte mammorna sedan tidigare och givetvis uppstår det ibland konflikter när de nu bor tillsammans i ett hus.

�Veckomöten löser problem�

– Tjejerna har sitt sätt att leva och vi har vårt sätt att leva. Det är precis som i vilken relation som helst. Vi kommer i konflikter, men vi löser dem här och nu, med baktanke för Vega Lees skull. Vi har veckomöten där vi löser problem, berättar Oscar Jöback i �Loppipodden�.

Och nu har Peter Jöback och Oscar Jöback nyligen blivit pappor igen. Det är en dotter till, men de är hemlighetsfulla och vill hålla det privat, precis som de gjort med dottern Vega Lee.
.


Livia Bergvall


http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_7969994.svd

Flicka våldtogs av fosterhemspappa

En fosterhemspappa i Stockholmsområdet har dömts till tre års fängelse för våldtäkt mot en flicka som var placerad i familjen, skriver Metro.
 

6 mars 2013 kl 01:30 , uppdaterad: 6 mars 2013 kl 07:18

Flickan var 15 år när hon kom till familjen 2008. Mannen ska vid ett stort antal tillfällen fram till 2010 ha tvingat flickan till sexuella aktiviteter och avancerade sexlekar.
 
Först när flickan flyttat därifrån berättade hon om övergreppen för sin biologiska mamma som polisanmälde fosterhemspappan.
 

3.
2012.december
 
Kommunanställdas pÃ¥ Uppland Väsby socialnämnden,kommunala politikernas,socialtjänsternas och kommunala polisernas bedömningsförmÃ¥ga och ansvarslöshet angÃ¥ende LVU tvÃ¥ngsomhändertagande och barnens placering samt likgiltighet jourfamiljens / fosterfamiljens moralitet och psyk.tillstÃ¥nd och i samband med detta placerade barnens förstört  liv/dödsrisk.  
Jourpappan åtalas och bestraffas bara 30 år senare, anmäld av en privat person. Övriga kommunanställda och poliserna fortsätter sina verksamheter på kommunerna som om de inte gjort nåt brottsligt.

 
Ex: Kommunanaställd i befattning som "jourpappa"  höll pÃ¥ att vÃ¥ldta barnen i 30 Ã¥r, som socialtjänstemän med poliserna hämtade till honom efter att politikerna pÃ¥ socialnämnden tilsammans med andra kollegor pÃ¥ Kommunen fattade beslut för det.  

 http://www.dn.se/sthlm/jourpappan-misstanks-for-nya-sexovergrepp

http://www.dn.se/sthlm/jourhemspappa-atalas-for-valdakt


4.Socialstyrelsen dömer ut socialtjänsternas tester  för att anställa "jourföräldrar".

Sollentuna godkände jourhemspappan efter att ha intervjuat honom med Kälvestensmodellen, som också används av andra kommuner. Men metoden är aldrig utvärderad. �Det är som ett hittepå-test�, säger professor Bo Vinnerljung.

På onsdagen skrev DN om domen mot en jourhemspappa som utsatt två fosterbarn, 4 och 6 år gamla, för flera våldtäkter på sin gård i norra Stockholm. Flickorna var från Upplands Väsby och hade placerats hos mannen av den kommungemensamma Jourhemspoolen Nordväst, som drivs av Sollentuna kommun. Jourhemspoolen hade också i uppdrag att utreda om mannen lämpade sig för att ta hand om barn.
 
För att en kommun ska godkänna en familj som jourhem måste de sökande genomgå vissa tester. Förutom utdrag ur belastningsregister och referenser är en djupintervju enligt Kälvestensmodellen en väl använd metod bland landets socialtjänster. Modellen används för att bedöma parets personliga förutsättningar för att ta hand om barnen.
 
 
I en extern granskning av revisionsbyrån Pricewaterhouse Coopers kritiseras Jourhemspoolen för att de inte gjorde en fullständig djupintervju med paret innan placeringen av flickorna. I stället valde man ut enskilda frågor ur Kälvestenmetoden. Anledningen var att det hade gjorts en djupintervju av en annan kommun för flera år sedan och att paret hade så goda referenser.
 
Men enligt Bo Vinnerljung, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet, finns det inget som säger att en djupintervju enligt Kälvesten hade avslöjat mannens sexuella böjelse. Kälvestensmetoden har nämligen aldrig utvärderats.
 
– I efterhand kan man säga att det är klart att de ska ha sÃ¥ färskt underlag som möjligt, men eftersom metoden inte är validerad kan vi inte veta om det hade gjort nÃ¥gon skillnad i det här fallet.
 
– Det är ungefär som att jag skulle använda en hittepå-metod för att se om du är en pålitlig journalist. Det är inget som säger att det som får ett bra utslag på Kälvesten skulle vara ett bra familjehem.
 
Varför används metoden om man inte vet om den fungerar?
 
– Det finns ingen annan, och det är alltid bättre med en systematiserad intervju. Samtidigt vet vi inte om det är till nÃ¥gon nytta.
 
Hur kommer det sig att kommunerna aldrig brytt sig om att utvärdera metoden?
 
– Vet inte, men ytterligare ett uppdrag kostar ju pengar.
 
På Socialstyrelsen har man på uppdrag av regeringen i år arbetat fram bindande föreskrifter för bedömning av familjehem och jourhem. Anledningen är att man upptäckt stora brister i de bedömningar som görs av landets socialtjänster.
 
– Det är bristfälliga bedömningar och det skiljer sig mycket beroende pÃ¥ vilken socialsekreterare som gör arbetet. Vi vill att det ska bli likriktat och transparent, rättssäkert. Framför allt i ett sÃ¥dant här fall vill vi kunna se hur man utrett och vad som var motiveringen till att godkänna familjen, säger Pia Kyhle Westermark, forskare pÃ¥ Socialstyrelsen.
 
Hon tycker att Kälvestendjupintervjun är viktig trots att den inte är vetenskapligt utvärderad – men då måste den användas i sin helhet och på samma sätt på varje gång.
 
– Det gÃ¥r inte att tillämpa metoden pÃ¥ olika sätt och välja ut delar. Man vet inte tillräckligt mycket om familjen för att göra den bedömningen och det är därför det krävs ett systematiskt utredningssätt. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska det ingÃ¥ en fullständig djupintervju. Du mÃ¥ste lära känna familjen, det är superviktigt.



(Josefine Hökerberg

josefine.hokerberg@dn.se
frÃ¥n DN.se  Artikel "Tester av jourföräldrar döms ut")
Jourhemspappan

5.
SÃ¥ agerade kommunerna

 Publicerad 2012-12-12 10:39, DN.se

(Jourhemspappan överklagar dom
De har inte kontaktat barnen
Därför är det svårt att avslöja en pedofil
Jourhemspappan –fler barn kan ha drabbats
Mannen har tagit emot utsatta barn i 30 år
Tester av jourföräldrar döms ut
Mannen erkänner brotten
SÃ¥ skickades barnen till pedofilen
Efter barnvåldtäkterna – kommunen skärper rutiner
Åtta år för jourhemspappans våldtäkter
Jourhemspappa åtalas för våldtäkter
Jourpappan misstänks för nya sexövergrepp
Jourpappa häktad för barnvåldtäkt
Allt om: Jourhemspappan)



Frågor:
 
1. Hur många barn har ni placerat hos den dömde jourhemspappan?
 
2. Vad gjorde ni för utredning av hemmet?
 
3. Har ni fått in några klagomål mot paret?
 
4. Har ni tagit kontakt med barnen efter ni fick veta vad som hänt? Vad har framkommit i kontakten?
 
Lidingö

1. Flicka, placerades vid ett års ålder. Placeringen avslutades efter 14 år. Pojke, placerades tillsammans med sin mor vid fem års ålder. Placeringen varade i två månader.
 
2. Familjehemsutredning och även egen utredning i jourhemsärendet. Vid familjehemsplaceringen samrådde vi med Solna och Danderyd.
 
3. Nej
 
4. Kontakt har tagits med flickan och i det andra fallet, pojkens mamma, som båda vitsordar familjehemmet och deras goda omhändertagande.
 
Danderyd

1. Flicka, placerades vid fyra års ålder. Placeringen avslutades efter 15 år.
 
2. Kan inte finna någon dokumentation från 80-talet kring familjehemsutredning. Regelbundna hembesök har dock skett och ingen oroande information har framkommit.
 
3. Nej.
 
4. Utifrån aktuell händelse har kontakt tagits med det tidigare familjehemsplacerade barnet. �Barnet�, som i dag är vuxen, vitsordar hemmet och deras goda omhändertagande.
 
Sigtuna

1. Jourhemsplacerat en tonårig pojke hos paret våren 2012 genom den kommungemensamma Jourhemspoolen. Placeringen avbröts samma dag som mannen greps.
 
2. Vid akuta placeringar använder vi oss av den kommungemensamma jourhemspoolen. Det är jourhemspolens uppgift att stå för utredningar och kontroller av jourfamiljer.
 
3. Nej.
 
4. Vår pojke har givetvis varit med i polisutredningen (pojken var placerad i hemmet samtidigt med flickorna som mannen förgrep sig på). Det är polisen som utreder brott och det är viktigt att vi inte "förhör" barnen i övergreppsärenden generellt. DN not: i polisförhör vitsordar pojken paret.

Järfälla

1. Två pojkar, båda 11 år vid placeringen i hemmet.
 
2. Kontaktfamiljsutredning och familjehemsutredning med referenstagningar har gjorts innan placering hos paret.
 
3. Nej.
 
4. Vi har varit i kontakt med dessa direkt eller via anhöriga för att underrätta om situationen. Ingenting om sexuella övergrepp har framkommit.
 
Stockholm (Spånga-Tensta):

1. Pojke, placerades vid ett års ålder. Placeringen avslutades efter 19 år. Med anledning av avslut har Spånga-Tensta ingen fortsatt kontakt med pojken.
 
2. Samråd med Solna som placerat storebrodern hos paret. En tidigare familjehemsutredning över paret hämtades in från Lidingö. Ett år senare gjorde Spånga-Tensta en egen utredning av paret.
 
3. Ja, 2007 och 2009. Oro för narkotikamissbruk och brister i familjehemmet. Anmälningarna utreddes och lades ned.
 
4. Det låter inte sannolikt att vi skulle göra det. Så länge vi har ansvar följer vi det så noga som möjligt men nu ärendet är avslutat hos oss.
 
Solna

1. Ja, två pojkar och två flickor. Placeringarna skedde i olika perioder från 1982 till 2012. Solna vill inte uppge hur gamla barnen var vid placering. Enligt jourhemsmamman har Solna placerat tre pojkar.
 
2. Inget svar.
 
3. Nej
 
4. Vill inte svara på frågan: "Uppgifterna om placerade barn kontaktats samt vad som eventuellt har framkommit vid dessa kontakter lämnas inte ut. Solna har tagit de kontakter som bedömts lämpliga."
 
Upplands Väsby

1. Jourhemsplacering av en fyraårig flicka, en sexårig flicka och en nioårig pojke i mars i år.
 
2. Det är jourhemspolens uppgift att stå för utredningar och kontroller av jourfamiljer.
 
3. DN not: De två placerade flickorna utsattes för flera våldtäkter och sexuella övergrepp av jourhemspappan.
 
4. Upplands Väsby vill inte svara på hur uppföljningen av placeringen av de två flickorna sett ut

278

TvÃ¥ngsomhändertagande och andra ingripanden / SV: Hur kommer vi ur socialtjänstens klor?

« skrivet: 08 oktober 2012, 21:49:31 PM »

Hej!  Jag hoppas att din dotter är redan tillbaka hemma. Om inte, det enda du kan göra,det är att filma upp dina träff&samtal med kommunanställda och alla andra du har kontkat med i ärendett, inkluderat din dottter om du får träffa henne med någon dold kamera,det finns at köpa sådana på internet och lägg upp intressanta videofakta på youtube. Du borde varken skämmas/ vara rädd för att göra det,för att du har inget att förlora utan bara att vinna,om du har chans. Jag känner till (indirekt)en flicka vars familj lagt upp video filmat med dold kamera av "tvångsomhändertagande" och efter att hela danmark hade sett filmen, då flickan blev släppt från kommunanställdas klor. Vanliga människans berättelser ingen tror på,varken myndigheter eller privata personer,eftersom alla har ju sina egna problemer och ingen vill blanda in sig heller och hjälpa samt kanske utsätta sina barn för fara ,om de där på socialen verkligen korkade, med en stor polisiär makt, då vet man ju aldrig vad de kan få göra, eller hur? Bara video och journalister som kan hjälpa lite "dra sig ut ifrån svenska tjänstemannens klorna",om din dottter forttfarande inte hemma utan i samhällets vården.Hälsningar.
[/quote]

279

Tvångsomhändertagande och andra ingripanden / Hadille kidnappad av broby socialtjänster

« skrivet: 24 september 2012, 19:21:40 PM »

."Vi är politiker, men vi har också känslor" sade socialnämndens ordförande Göran Wallén (M) till Aftonbladet när han skulle förklara varför Lunds kommun under närmare två års tid hade försökt förhindra att en tvåårig flicka skulle få återförenas med sina föräldrar i Frankrike. Men nu visar Fria Tiders granskning att agerandet, som döms ut som "anmärkningsvärt" av Migrationsverket, kan ha krassa ekonomiska motiv. Mannen som driver familjehemmet där kommunen har tvångsplacerat flickan heter nämligen Miklos Liewehr – och är själv kommunpolitiker i Skåne.