Visa inlägg

Denna sektion lćter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i omrćden som du har tillgćng till.


Meddelanden - Alina

Sidor: 1 ... 17 18 [19]
271
1.
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article16457035.ab

2013-03-20 .
 
Barn glömdes bort en andra gÄng
 



Halmstad. För andra gÄngen pÄ kort tid har barn glömts bort efter utflykter i stadsdelen Snöstorp i Halmstad.

Först försvann tvÄ femÄriga förskolebarn frÄn en utflykt pÄ idrottsplatsen. De hittades senare hemma hos ett av barnen.

Tre dagar senare glömdes en elev i Ärskurs tvÄ kvar pÄ en simskola. Personal fick hjÀlpa barnet att komma i kontakt med vÄrdnadshavare.

– HĂ€ndelserna var för sig Ă€r oerhört allvarliga, sĂ€ger skolomrĂ„deschef Hans Dahlqvist till Hallandsposten.se och nu startas en utredning.

2.
ONSDAG 3 APRIL 2013

http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article16530378.abLÀrare friad frÄn elevmisshandel
 
Falkenberg. En lÀrarvikare i Falkenberg som Ätalats misstÀnkt för misshandel av en elev frias av Varbergs tingsrÀtt. Enligt domen var det berÀttigat att ta tag i elevens handled eftersom lÀraren har ansvar för ordningen i klassrummet, rapporterar TV 4 Nyheterna Halland.

Eleven ansÄg sig ha blivit hÄrdhÀnt behandlad och inknuffad i en vÀgg. LÀrarvikarien hÀvdade att det handlade om sjÀlvförsvar.

272
BO starkt kritisk mot hÀktning av barn
 
Fler barn hĂ€ktas Över 3.000 barn sĂ€tts Ă„rligen i arresten och allt fler barn hĂ€ktas. Nu riktar Barnombudsmannen i sin Ă„rliga rapport till regeringen stark kritik mot hur barn behandlas nĂ€r de Ă€r misstĂ€nkta för brott.
 
Publicerad 19 mars 2013 - 01:43 – Uppdaterad 19 mars 2013 - 08:57

Artikeltexten fortsÀtter lÀngre ner Hoppa till artikeltexten

Principen enligt FN:s barnkonvention och svensk lagstiftning Àr att barn som misstÀnks för brott ska frihetsberövas som sista utvÀg. Trots det placerades 3.118 barn i polisarrest under 2011 och antalet hÀktade barn har tredubblats pÄ femton Är.
 
I Barnombudsmannens Ärliga rapport har uppgifter begÀrts in frÄn alla 21 polisdistrikt för att granska hur mÄnga barn som placerats i arrest under 2011. Trots att FN barnrÀttskommité krÀver att det ska finnas sÄdan statistik har Sverige inte haft nÄgon. Barnombudsmannen Fredrik Malmberg Àr kritisk till att det saknas rutiner hos polisen, men framförallt att unga mÀnniskor isoleras i arrest och hÀkte.
 
”Kan fĂ„ svĂ„ra konsekvenser”
 
– Barn och ungdomar som Ă€r straffmyndiga och under 18 Ă„r ska inte behandlas som vuxna eftersom barns utveckling skiljer sig frĂ„n vuxnas. BĂ„de nĂ€r det gĂ€ller fysisk och psykisk utveckling. Framför allt ska barn inte isoleras, eftersom forskning visar att det kan vara skadligt och fĂ„ svĂ„ra konsekvenser för hur barnen mĂ„r under lĂ„ng tid efterĂ„t.
 
Unga som misstÀnks för brott och hÀktas har ökat kraftigt i Sverige de senaste 15 Ären. 1998 hÀktades 41 barn. 2011 hade den siffran stigit till 122 barn. 17 procent av de hÀktade 15-17 Äringarna satt lÀngre tid Àn 30 dagar och 34% satt i hÀkte i högst tio dagar.
 
– Statistiken över antalet unga misstĂ€nkta för brott har inte ökat pĂ„ samma sĂ€tt och ger inte nĂ„gon förklaring till varför det skett en ökningen av antalet barn som hĂ€ktas, sĂ€ger Fredrik Malmberg.
 
Reporter Sanna LĂŒning
sanna.luning@svt.se




2013-03-21
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article16462735.abBO kallas till utskott
 
Stockholm. Barnombudsmannen (BO) kallas till justitieutskottet för att redogöra för sin granskning av barn i hÀkte och polisarrest. BO vill se ett isoleringsförbud för unga under 18 Är. Han kallas till utskottet pÄ begÀran utskottsordföranden, socialdemokraten Morgan Johansson. Han Àr kritisk till hur barn kan hÄllas isolerade.

– Det Ă€r ovĂ€rdigt att Sverige fĂ„r kritik för detta gĂ„ng efter gĂ„ng, sĂ€ger Johansson.

Han varnar ocksÄ för att unga erkÀnner brott de inte har begÄtt för att slippa isoleringen.



Publicerad 2013-03-20 00:05
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/barn-ska-inte-isoleras

Barn ska inte isoleras
”Oliver berĂ€ttar att nĂ€r kĂ€nslorna blir för starka brukar han lĂ€gga upp madrassen mot vĂ€ggen, boxas mot den och hoppa och skutta runt i cellen. Ruben beskriver att man blir helt knĂ€pp i arresten. NĂ€r vi frĂ„gar vad man gör dĂ„ svarar han att grannarna bankar pĂ„ vĂ€ggar och dörrar hela tiden, att ingen stĂ„r ut hĂ€r.”

Utdraget kommer frĂ„n Barnombudsmannens (BO) rapport ”FrĂ„n insidan”, om minderĂ„riga som placerats i arrest och hĂ€kte. BerĂ€ttelserna kompletteras med insamlad statistik, redogörelser för vad lagen sĂ€ger, vad FN-konventioner sĂ€ger, och kritik frĂ„n internationella organ om hur Sverige behandlar frihetsberövade barn och unga. Det Ă€r skrĂ€mmande och upprörande.
 
122 ungdomar mellan 15 och 17 hĂ€ktades under Ă„ret 2011/2012. Det Ă€r en tredubbling jĂ€mfört med 1998, trots att antalet som misstĂ€nks för brott Ă€r relativt konstant, trots att barn bara ska hĂ€ktas om det finns ”synnerliga skĂ€l”. I 80 procent av fallen pĂ„fördes dessutom ”restriktioner”. Och det Ă€r hĂ€r det blir otĂ€ckt.

Restriktionerna kan gÀlla alltifrÄn begrÀnsad tillgÄng till medier till att den hÀktade inte fÄr trÀffa sina förÀldrar, syskon eller andra intagna under flera mÄnader. Men det avhandlar domaren och Äklagaren muntligen. I protokollet frÄn domstolen framgÄr heller inte vilket skÀlet till restriktionerna Àr. Förslag har framförts om mer transparens, men regeringen har tyckt att rÀttssÀkerheten Àr god nog.
 
Det Àr precis denna brist pÄ insyn som öppnar för att rÀttsvÀsendet slentrianmÀssigt tillmÀter individens rÀttigheter mindre tyngd, och samhÀllets intresse av att lösa brott desto större.
 
Under 2011 sattes ocksÄ över 3.100 ungdomar i arrest, en del av dem greps misstÀnkta för brott som ger fÀngelse i minst ett Är (medan andra omhÀndertogs och lÄstes in pÄ grund av berusning eller inför avvisning). Flera av de ungdomar som kommer till tals i rapporten beskriver det som en fruktansvÀrd upplevelse. Efter avklÀdning och kroppsvisitering slÀpps man in i en kal cell, ofta lite för kall, med en brits och en plastmadrass. DÀr finns ingen klocka, tidsuppfattningen blir lÀtt helt upp- och nedvÀnd. Antingen Àr det lysrörsljust, eller kolsvart, kanske luktar det av svett och spyor, frÄn cellerna intill hörs skrik och oljud.
 
Enda mÀnskliga kontakten Àr vakterna som skjuter in mat och kontrollerar att den intagne lever och inte har skadat sig. Stimulansen Àr minimal. I upp till fyra dygn kan en brottsmisstÀnkt 15-Äring lÀmnas i denna miljö, med avbrott för förhör, i vÀntan pÄ beslut om hÀktning.
 
Just isoleringen Ă€r nĂ„got som kritiserats flera gĂ„nger, 2008 av FN:s kommittĂ© mot tortyr, 2009 av EuroparĂ„dets tortyrkommittĂ©. Den senare kallade bruket att isolera barn och utvecklingsstörda för ”drakoniskt”. KommittĂ©n pekade ocksĂ„ pĂ„ det helt oacceptabla förhĂ„llandet att ungdomarna ofta inte visste varför de var isolerade. Det var inte ovanligt att de uppfattade det som en bestraffning, vilket inte Ă€r avsikten.
 
Det finns gott om forskning som visar pÄ riskerna. Det Àr inte ovanligt att det framkallar Ängest, hallucinationer, sömnstörningar, apati sÄvÀl som rastlöshet och mÄnga andra besvÀr. Barn och ungdomar vars hjÀrna inte Àr fÀrdigutvecklad Àr extra kÀnsliga för isolering och kan ta allvarlig skada. SjÀlva rÀttsprocessen Àventyras förstÄs ocksÄ om den misstÀnkte inte kan tÀnka klart och redigt.
 
Kritiken Àr inte ny, men den svenska sjÀlvbelÄtenheten Àr sÄ ogenomtrÀnglig att inte ens det faktum att EuroparÄdet jÀmför isolering med tortyr och annan grym och omÀnsklig behandling har trÀngt igenom.
 
Med ganska smÄ medel skulle situationen kunna förbÀttras avsevÀrt, genom rutiner och extra personal som kan göra att den intagne bÄde fÄr mÀnsklig kontakt och erbjuds viss aktivitet. Och sÀrskilda boenden med övervakning vore mÄnga gÄnger ett bÀttre alternativ Àn hÀktning.
 
Frihetsberövande innan dom har fallit Àr en mycket grov integritetskrÀnkning. Och sÄ som en del av ungdomarna behandlas av rÀttsvÀsendet Àr det inte konstigt om de Àr ordentligt bittra och hÀmndlystna, eller helt enkelt knÀckta, nÀr de slÀpps ut igen.

DN

273
1. LÖRDAG 23 MARS 2013
http://www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/brottstraff/article16390131.ab
http://fostermamman.blogspot.com/2013/03/dagen-efter-kalla-fakta.html
http://mansbacknilsson.wordpress.com/2013/03/10/kalla-fakta-och-subjektivt-skitforbannad-47
http://utlandssvenska.wordpress.com/2013/03/10/oasens-vald-mot-barn
Barnhemmet straffade barnen med vÄld

”– Det kĂ€ndes som att jag blev mördad av dem, sĂ€ger ”Alex”, 12, till TV4:s Kalla fakta.”Alex” hade diagnosen posttraumatisk stressyndrom nĂ€r han med sin mamma ”Rosie” kom till barnhemmet Oasen i Aneby. De hade blivit utsatta för hedersvĂ„ld och var traumatiserade. Men vistelsen pĂ„ pĂ„ det privata HVB-hemmet Oasen skulle visa sig leda till att ”Alex” hamnade i ett mardrömstillstĂ„nd som bara blev vĂ€rre och vĂ€rre.”
 
Men vÀnta nu ett barnhem ska ju ta hand om barn som har det svÄrt, inte misshandla dem. Barn som redan har det svÄrt som kommer frÄn svÄra familjeförhÄllanden ska inte behöva behandlas illa av ett barnhems personal, definitivt inte misshandlas av flera vuxna.
 
Hur kan dessa personer som driver barnhemmet Oasen tolerera att barn misshandlas? Varför tillÄts dessa personer driva ett barnhem med barn som redan har det svÄrt?
 
Kan förklaringen vara sĂ„ att Birgitta Hagström frĂ„n Socialstyrelsen ignorerade dessa missförhĂ„llanden, eller var hon medveten om detta? I vilket fall som helst sĂ„ hade flera barn redan vittnat om det, men tydligen mĂ„ste allt ut i media innan det sker nĂ„gon polisanmĂ€lan. Men herregud, det handlar om barn som misshandlas och jag blir sĂ„  förbannad nĂ€r en institution tillĂ„ts göra det, medan förĂ€ldrar till barn som endast har skadat sig i leken eller fallit frĂ„n cykeln blir anmĂ€lda av sociala myndigheter.
 
Barns bÀsta ska gÄ i första hand, ej de vuxnas behov, men hur kan en sÄdan misshandel fortgÄ utan reaktion frÄn omgivningen? Vad Àr det som ni sysslar med i Sverige egentligen? Att den svenska vÀlfÀrden hade försÀmrats det visste jag, men inte till en sÄdan grad att det skulle kunna passa i Charles Dickens böcker, som Oliver Twist.
 
”TjĂ€nat 65 miljoner pĂ„ boendet
 

Barnhemmet Oasen Ă€r ett sĂ„ kallat HVB-hem som tar hand om barn och familjer med sociala problem. Boendet har 57 vĂ„rdplatser och beskrivs som ett av landets ledande behandlings- och utredningshem. Ägaren Rune NensĂ©n har pĂ„ de senaste tio Ă„ren tjĂ€nat över 65 miljoner kronor brutto, det vill sĂ€ga i genomsnitt 500 000 kronor i mĂ„naden före skatt.”



274
1. http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article16373421.ab

TORSDAG 7 MARS 2013

Placerade barn sviks av samhÀllet
 
Stockholm. Högre dödlighet, sÀmre skolresultat, mer sjÀlvskador och mÄngdubbelt vanligare med psykofarmaka.

SamhÀllet har misslyckats grovt med att ta ansvar för de barn och unga som samhÀllet tar hand om, menar Socialstyrelsen.

– Det hĂ€r Ă€r en vĂ€ldigt sĂ„rbar grupp, som har överrisker i det mesta vi tittar pĂ„. Den hĂ€r gruppen har svikits flera gĂ„nger: Först har förĂ€ldrarna inte klarat av sitt förĂ€ldraskap, sedan tar samhĂ€llet över förĂ€ldrarollen och misslyckas grovt, sĂ€ger Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm till TT.

En utvÀrdering frÄn Socialstyrelsens visar att de barn och unga som omhÀndertas av samhÀllet har sÀmre fysisk och psykisk hÀlsa jÀmfört med andra: Placerade barn har nÀstan fem gÄnger högre dödlighet, 15-19 gÄnger fler av de som placerats i hem för vÄrd eller boende (HVB) anvÀnder psykofarmaka och tio gÄnger fler har vÄrdats för sjÀlvskadebeteenden.

– Det Ă€r etiskt vĂ€ldigt svĂ„rt att acceptera att de hĂ€r barnen ska ha det pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet. NĂ€r samhĂ€llet tar över förĂ€ldraskapet mĂ„ste det ocksĂ„ bli rejĂ€lt bĂ€ttre, sĂ€ger Lars-Erik Holm.

Utredningen konstaterar Àven att endast sex av tio barn som placerades före tio Ärs Älder gÄr ut grundskolan med grundlÀggande gymnasiebehörighet.

– Att de hoppar av redan i grundskolan har inte att göra med att de har sĂ€mre intellektuell förmĂ„gor, utan beror pĂ„ att de inte fĂ„r det stöd de behöver, sĂ€ger Lars-Erik Holm.

Han ser bristerna som en fortsÀttning pÄ de problem som avslöjades i VanvÄrdsutredningen, dÀr 400 före detta fosterbarn vittnade om övergrepp de utsatts för.

– Det hĂ€r visar att det Ă€r fortfarande samma grundlĂ€ggande problem - att samhĂ€llet tar inte ansvaret för de hĂ€r barnen.

Barn- och Àldreminister Maria Larsson (KD) hÄller med om problemen, men pÄpekar att mycket ÀndÄ görs.

– Vi hĂ„ller pĂ„ att vĂ€nda en valross. Tidigare visste vi vĂ€ldigt lite om hur det sĂ„g ut. DĂ€rför har vi gjort ett förbĂ€ttringsarbete som gör att vi i dag har en helt annan kunskap Ă€n nĂ€r jag tilltrĂ€dde. Men vi Ă€r lĂ„ngt ifrĂ„n framme, sĂ€ger hon om Socialstyrelsens utvĂ€rdering.

Hon pekar bland annat pÄ den lag som infördes vid Ärsskiftet, som ger kommunerna ett tillskott pÄ 182 miljoner kronor Ärligen, och dÀr varje barn ges rÀtt till en personlig socialsekreterare. Förra veckan beslutade ocksÄ regeringen om en satsning pÄ 36 miljoner till Statens institutionsstyrelse (Sis) för att ta fram en modell för en sammanhÄllen skolgÄng för barn som vÄrdas hos Sis.

– Det ideala Ă€r givetvis om man kan hjĂ€lpa barnet att vara kvar i sin familj och hjĂ€lpa förĂ€ldrarna sĂ„ att man inte behöver omhĂ€nderta. Det lyckas vi nog aldrig helt med, men jag tror att vi kan göra mycket mer. NĂ€r samhĂ€llet vĂ€l gĂ„r in som stĂ€llföretrĂ€dande förĂ€lder tar man pĂ„ sig ett vĂ€ldigt stort ansvar.

TT: Men rÀcker de ÄtgÀrderna ni genomfört?

– Jag tror att vi kommer att behöva göra mer. Det hĂ€r Ă€r ett av de svĂ„raste omrĂ„den som finns, sĂ€ger Maria Larsso

Lars-Erik Holm tycker att det sker framsteg - men att det mÄste gÄ mycket snabbare.

– Jag hoppas att det hĂ€r ska vara en vĂ€ckarklocka för kommunerna och hĂ€lso- och sjukvĂ„rden för att de ska samverka mycket bĂ€ttre.


Fakta: Socialstyrelsens rapport om placerade barn


Varje Är omhÀndertas drygt 26 000 barn och unga i familjehem eller HVB-hem. I rapporten "VÄrd och omsorg om de placerade barnen" har Socialstyrelsen studerat deras uppvÀxt, hÀlsa och utbildning.

Dödligheten Àr nÀra fem gÄnger sÄ hög bland ungdomar som Àr eller varit placerade jÀmfört med andra i Äldern 15-24 Är.

Tio gÄnger fler som Àr placerade pÄ HVB har vÄrdats för sjÀlvskadebeteenden Àn andra unga.

15-19 gÄnger fler av de HVB-placerade tar regelbundet psykofarmaka jÀmfört med unga i hela befolkningen.

6 av 10 som placerats före 10 Ärs Älder gÄr ut grundskolan med gymnasiebehörighet jÀmfört med 9 av 10 i hela ungdomsgruppen.

Det Àr fem gÄnger vanligare med lÄngvarigt ekonomiskt bistÄnd bland unga vuxna som varit placerade i familjehem jÀmfört med dem som inte varit placerade.


KÀlla: Socialstyrelsen, SvD BrÀnnpunkt (TT)

2.
Kontakt
Petra Rinman
075-247 30 00

Barn och unga i familjehem och HVB – Handbok om socialnĂ€mndens ansvar och uppgifter


PubliceringsÄr: 2013
Artikelnummer: 2013-1-2
ISBN: 978-91-7555-007-7
Format: Bok
Antal sidor: 162
SprÄk: Svenska
Pris (inkl. moms): 136 kr


Sammanfattning

Placerade barn har sÀmre fysisk och psykisk hÀlsa Àn genomsnittet. Det visar forskning. MÄnga underpresterar dessutom i skolan trots normal begÄvning. Samtidigt Àr en lyckad skolgÄng en av de viktigaste faktorerna för barnets utveckling. [/b]
Det finns mycket som kan göras för att förbÀttra för de placerade barnen. DÀrför har Socialstyrelsen och Skolverket tagit fram en ny vÀgledning om placerade barns skolgÄng och hÀlsa.


VÀgledning för socialtjÀnst, skola och hÀlso- och sjukvÄrd
VÀgledningen riktar sig till socialtjÀnsten, skolan och hÀlso- och sjukvÄrden. MÄlet Àr att förbÀttra situationen för de placerade barnen. Tanken Àr att vÀgledningen ska vara en praktisk hjÀlp i arbetet med placerade barn. Den tar upp vad som Àr sÀrskilt viktigt för att stötta de placerade barnen, och för att ge dem en god hÀlsovÄrd, sjukvÄrd och tandvÄrd.

Olika aktörer mÄste kunna samverka
Det Àr viktigt att samverkan mellan socialtjÀnsten, skolan och hÀlso- och sjukvÄrden fungerar bra. I vÀgledningen uppmÀrksammar vi bland annat vilka problem som kan uppstÄ inför, under och efter en placering, och hur de gÄr att hantera och förebygga pÄ olika sÀtt genom att olika aktörer samverkar bÀttre.

Varje aktör ska ta sitt ansvar
SocialtjÀnsten ska verka för att alla barn och unga som placeras utanför det egna hemmet fÄr lÀmplig utbildning och en god hÀlso- och sjukvÄrd inklusive tandvÄrd. Det betyder att socialtjÀnsten ska arbeta aktivt för att placerade barn ska fÄ de undersökningar, insatser och behandlingar som de behöver i skolan och i hÀlso- och sjukvÄrden. Men det Àr utbildningsnÀmndens och hÀlso- och sjukvÄrdens ansvar att tillhandahÄlla utbildningen respektive hÀlso- och sjukvÄrden.

Tre viktiga punkter
VÀgledningen tar upp tre sÀrskilt viktiga punkter vid en placering:

I samband med placeringen ska de olika aktörerna göra bÄde en undersökning av barnets fysiska och psykiska status och en kartlÀggning av barnets inlÀrningsmÀssiga förutsÀttningar och förmÄgor.
Undersökningen och kartlÀggningen ligger till grund för planeringen av de insatser som barnet kan behöva.
Aktörerna ska genomföra och följa upp och utvÀrdera insatserna utifrÄn planeringen.
En del av Trygg och sÀker vÄrd för barn och unga i familjehem och HVB
VÀgledningen Àr en del av Socialstyrelsens program för Trygg och sÀker vÄrd för barn och unga i familjehem och HVB. Inom ramen för detta program publicerar vi Àven

KartlÀggning av interventioner med syfte att tillgodose placerade barns och ungas rÀtt till utbildning och hÀlso- och sjukvÄrd
Barn och unga i familjehem och HVB – Handbok om socialnĂ€mndens ansvar och uppgifter.

3.DN.se Newsmill.

VÄld som behandlingsmetod tillÀmpas i svensk barnavÄrd
 
Publicerad: 2013-03-07 22:03, Uppdaterad: 2013-03-07 22:03
 
Sociolog: Kalla Fakta kommer pÄ söndag att visa, hur det kan vara att vara barn i den sociala barnavÄrden i Sverige, 2013. Vi Àr vÀldigt glada för att det visas upp nu.
 

Om författaren

Sociolog, med intresset riktat pÄ kriminologi, viktimologi, relationsvÄld, hedersrelaterat vÄld och vÄldets konsekvenser. Aktiv brottsofferstödjare och utbildad i och utbildar i strukturerad riskbedömning. Utbildar ocksÄ i brottsofferbemötande och samhÀllets ansvar.

Ansvarig för verksamhetsuppföljning och kvalitetsuppföljning pÄ skyddat boende, ledamot i Stiftelsen OLA och ledamot och sekreterare i Riksorganisationen GAPF.

Den rosa lappen pÄ kontorsbordet frÄn styrelsemötet i augusti i Riksorganisationen GAPF blev liggande i vÀskan en tid. NÀr det enskilda Àrendets omfattning kartlagts i organisationen, och mor och son lyssnats pÄ en tid, förstod vi, att det handlade om olagliga saker. Kontakter togs, Àrendet anmÀldes i sin helhet till Socialstyrelsen och till andra berörda myndigheter för granskning. Idag kom granskningsrapporterna. Rapporterna bekrÀftar, att det handlade om olagliga metoder, nÀr vÄldet vÀvs in i behandlingsmetoderna.

Socialstyrelsens granskningsrapporter visar tydligt, hur metoderna faktiskt var olagliga. Hur behandlingshemmet i frĂ„ga trott sig kunna tolka lagarna utifrĂ„n en sjĂ€lvpĂ„tagen roll som avgörare för vad som kan anses vara nödvĂ€rn, nĂ€r nödvĂ€rnsrĂ€tten i sjĂ€lva verket avgörs av domstolar eller JO. Behandlingshemmet menade pĂ„ fullaste allvar, att personalen skulle ha rĂ€tt att försvara sig nĂ€r de blev angripna. Förekomsten av det sĂ„ kallade Time Out-rummet försvaras med att det minskar förekomsten av det som behandlingshemmet kallar för ”holding”, en situation dĂ€r barnet hĂ„lls fast. Det kĂ€nns nĂ€stan overkligt att lĂ€sa resonemanget, eftersom detta fasthĂ„llande av barnet i sig Ă€r olagligt. Rapporterna visar hur behandlingshemmet upprĂ€ttat rutiner för hanterande av dessa olagliga metoder som anvĂ€nts. Rapporterna visar ocksĂ„, hur personalen pĂ„ behandlingshemmet utbildats i dessa grepp, som gör barnet maktlöst. Rapporterna visar vidare hur behandlingshemmet verkar ha missuppfattat en förĂ€lders befogenheter i sitt förĂ€ldraskap, hur den som försöker förklara detta förhĂ„llande blir tillrĂ€ttavisat av Socialstyrelsen vad gĂ€ller hierarki mellan FörĂ€ldrabalken och Brottsbalken. Brott mot liv och hĂ€lsa stĂ„r högst.

Det var som vi inom organisationen tÀnkte, tillfogande av kroppsskada Àr tillfogande av kroppsskada. Vi tÀnkte oss att det var olagliga metoder, det som behandlingshemmet skrivit rutiner kring, ett resonemang som Àven Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport. Ett hem för vÄrd och boende (HVB) har inte lagstöd för att begrÀnsa ett barns rörelsefrihet. Ett hem för vÄrd och boende har definitivt inte rÀtt att stoppa in ett barn i ett rum och hÄlla det kvar dÀr, mot sin vilja, med hjÀlp av en dörr som enligt företrÀdaren för barnhemmet skall ses som ett sparkskydd. Socialstyrelsen konstaterar att denna ca 160 cm höga sparkskiva Àr en dörr, och inget annat. LÄs eller inte, kÀnns nÀstintill ovÀsentligt, om en personal hÄller i dörren sÄ att denna inte kan öppnas. Det Àr det enskilda barnets upplevelse som rÀknas, inget annat.

Behandlingshemmet har funnits i 20-talet Är, och tillsynsmyndigheterna har genom Ären kontaktats otaliga gÄnger av barn och vuxna. Behandlingshemmets Àgare har i en artikel förklarat hur han föredrog LÀnsstyrelsen som tillsynsmyndighet, hur kontakten mellan behandlare och tillsynsmyndighet innebar en mer nÀra kontakt. Det kÀnns nÀstan som en antydan om varför hemmet kunnat fortsÀtta sin verksamhet, och kunnat upprÀtta rutiner som Àr rena lagbrotten, kanske handlar det om just dessa nÀra kontakter.

Personalen pÄ behandlingshemmet har en vÀnlig attityd och pratar om de vÄldsamma barnen, de aggressiva barnen. Vi andra föredrar att se varför barnen Àr utÄtagerande, vi vÀljer att se agerandet som ett svar pÄ en frÄga. De vuxna Àr de som stÀller frÄgan, och barnet svarar. Svarar barnet med vÄld, sÄ var det nÄgot fel pÄ frÄgan. Det Àr möjligt, att nu nÀr Socialstyrelsen Àr tillsynsmyndighet, sÄ kan man inte lÀngre köpslÄ om lagar, om barns rÀttigheter, om vÄrdkvalitet.

Vi mÄste, i alla sammanhang, lÀra oss att sÀtta barnen först. Allra först. I alla lÀgen. Vi mÄste lÀra oss att se barnens agerande som ett svar pÄ en frÄga, och frÄga oss hur frÄgan stÀlldes av de vuxna. I hedersvÄldskontexterna och i familjer med vÄldsproblematik mellan de vuxna vÀxer ofta barnen upp med frekvent vÄld i familjen. VÄldet ger konsekvenser, som inte kan botas med med vÄld.

Till alla de barn som genom Ären inte blivit lyssnade pÄ, nÀr de försökt berÀtta, sÀger vi: berÀtta nu. Vi lyssnar, vi lovar.
 





275
1.
2015-02-10
Det handlar om barnomhÀndertagande enl.LVU.PÄ socialtjÀnsternas bestÀllning, efter att lvuade barnen flydde socialernas fosterhem.
http://www.expressen.se/kvallsposten/30-minuters-film-visar-hela-vaktingripandet/
30 minuters-film visar hela vaktingripandet
MALMÖ. Filmen pĂ„ vakten som slĂ„r den 9-Ă„rige pojkens huvud i golvet pĂ„ Malmö central har upprört mĂ€nniskor över hela Sverige.
Nu kan KvÀllsposten avslöja att det finns en mycket lÀngre film, som ska visa hela hÀndelseförloppet.
Filmen ska vara nĂ€stan 30 minuter lĂ„ng – att jĂ€mföra med 54 sekunder som den tidigare kĂ€nda filmen Ă€r. Men vaktbolaget och fastighetsĂ€garen hĂ„ller filmen hemlig.
– Vi lĂ€mnar bara ut filmer frĂ„n övervakningskameror i samband med att polisen gör brottsutredningar, sĂ€ger Leif Svensson, sĂ€kerhetschef pĂ„ Jernhusen.
Vakterna har anmÀlts som misstÀnka för misshandel, uppger Malmöpolisen
Dela
Tweeta
Mejla

NÀr Sydsvenskan i gÄr avslöjade filmen som upprör RÀdda Barnen, samhÀllsdebattörer och privatpersoner sÄ visar den 54 sekunder av hÀndelseförloppet.
Men enligt vad KvÀllsposten erfar finns en nÀstan 30 minuter lÄng sammanstÀllning av flera filmsekvenser som visar betydligt mer.
Filmsekvenserna har tagits av kameror som finns placerade inom hela centralstationen. Varje kamera filmar olika delar av centralstationen vilket gör att hÀndelseförloppet, enligt uppgift till KvÀllsposten, finns dokumenterat i flera filmsekvenser.
AnmÀlan om misstÀnkt misshandel
Den 9-Ärige pojken som syns pÄ filmsekvenser Àr ett ensamkommande flyktingbarn som enligt polisen var efterlyst sedan han rymt frÄn en institution.
Sedan i dag utreds de tvÄ vakternas ingripande mot pojkarna som misstÀnkt misshandel.
– Vi har upprĂ€ttat en anmĂ€lan om misstĂ€nkt misshandel bland annat efter att ett stort antal privatpersoner kontaktat oss efter att ha sett filmen som publicerades av Sydsvenskan, sĂ€ger Lind Pleym, pressinformatör vid Malmöpolisen.
Än sĂ„ lĂ€nge Ă€r ingen Ă„klagare inkopplad och inga misstĂ€nkta uppförda i Ă€rendet. En kommissarie vid Malmöpolisens har utsetts till förundersökningsledare.
Polisen begÀr rutinmÀssigt in filmer i samband med brottsutredningar om det finns övervakningskameror pÄ en plats dÀr ett brott begÄtts.
"Kameror i stationen"
Just Malmö Centralstation och fastighetsÀgaren Jernhusen förser kontinuerligt Malmöpolisen men ocksÄ andra polisomrÄden med övervakningsfilmer bÄde pÄ misstÀnkta brott som utspelas pÄ centralstation eller misstÀnka som passerar genom fastigheten.
– Vi har kameror i stationen. De kameror som finns pĂ„ perrongerna tillhör Trafikverket, sĂ€ger Leif Svensson.
Han vill inte kommentera eller svara pÄ frÄgor om vad som syns pÄ de filmsekvenser som filmats av Jernhusens egna kameror.
– Vi lĂ€mnar enbart ut övervakningsfilmer till polisen i samband med brottsutredningar, sĂ€ger Leif Svensson.
Av Micke Ölander
Publicerad 10 feb 2015 14:16

2.
Video om hur LVU tvÄngsomhÀndertagande ser ut: myndigheter och kommunanstÀllda kidnappar och misshandlar barnen och mödrar.
Youtube Norwegian authorities take away child
3.
2014-09-22
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19557187.ab
HÀr fÄr barn till missbrukare ingen hjÀlp
Var tredje kommun saknar rutiner för att hjÀlpa medberoende anhöriga till missbrukare.
Och sÀmst Àr de pÄ att hjÀlpa barnen.
NÀstan hundra kommuner saknar helt rutiner för att hjÀlpa barn till missbrukare.
– Det finns en stor försummelse hĂ€r, sĂ€ger Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning och expert pĂ„ medberoende.
    Dela   
    Tweeta


Socialstyrelsen hĂ€mtar Ă„rligen in information frĂ„n landets kommuner om hur de sköter missbruks- och beroendevĂ„rden – och Ă€ven vilket stöd de ger anhöriga till missbrukare.
Och resultatet Àr nedslÄende.
”Finns lagar”
Var tredje kommun saknar helt rutiner för att erbjuda stödinsatser till nÀrstÄende vuxna och till nÀrstÄende barn.
– Det Ă€r en vĂ€ldigt hög siffra. Det finns lagar som reglerar kommunernas ansvar, men det försummas uppenbarligen, sĂ€ger Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet och expert pĂ„ medberoende.
Kommunerna mÄste, sÀger han, tillsÀtta mer resurser.
– Barn som vĂ€xer upp i det hĂ€r löper sjĂ€lva stor risk att utveckla ett eget beroende, dĂ€rför Ă€r det oerhört viktigt.
FrÄn den 1 juli 2009 förstÀrktes lagen om anhörigstöd, 5 kap.10§ i SocialtjÀnstlagen, frÄn att kommunerna bör ge stöd till anhöriga, till att de Àr skyldiga till att erbjuda anhöriga stöd.
Stödet ska enligt Socialstyrelsens riktlinjer bland annat ges till "anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblematik."
”Med stöd menas olika former av insatser som syftar till att fysiskt, psykiskt och socialt underlĂ€tta den anhöriges situation”, enligt Socialstyrelsen.
Men trots att lagen nu har fem Är pÄ nacken Àr det alltsÄ lÄngt ifrÄn alla kommuner som uppfyller sina skyldigheter.
Utanförskap och skuld
Förutom Àrftligheten av missbruket hamnar barn i missbruksfamiljer ofta i utanförskap och kÀnner skuld.
Och partners som blir medberoende, och ofta lÀgger all sin tid och energi pÄ att hjÀlpa den missbrukande, hamnar, sÀger Fred Nyberg, i en "fördÀrvlig situation."
– Den hjĂ€lp som kommunerna erbjuder Ă€r inte alls i paritet med behovet, sĂ€ger Fred Nyberg.
– För varje beroende person finns det, brukar man sĂ€ga, fyra nĂ€ra personer som drabbas.
DÀrför, menar han, mÄste den hÀr problematiken tas pÄ allvar.
– Det hĂ€r Ă€r ett problem som mĂ„ste uppmĂ€rksammas, som det mĂ„ste bli fokus pĂ„.
 
Fotnot: I statistiken ingÄr Sveriges 290 kommuner, och Àven 25 stadsdelar i Stockholm, Malmö och Göteborg.
 Eric Tagesson
22 september 2014  09:18
FAKTA
Siffror:
 169 av landets kommuner har inte ens en lĂ€nk till anhörigorganisationer pĂ„ sin hemsida.
 76 kommuner har ingen samordning mellan missbruk och vĂ„ld mot nĂ€rstĂ„ende.
 90 kommuner har inga rutiner för att erbjuda stöd till vuxna nĂ€rstĂ„ende.
 96 kommuner saknar rutiner för att erbjuda stöd till barn till personer med missbruk.
 
#MEDBEROENDE
 En miljon svenskar lever i dag med nĂ„gon form av beroende
 Kring varje missbrukare drabbas ytterligare i snitt fyra personer
 De anhörigas liv förĂ€ndras
 I dokumentĂ€rserien ”DjĂ€vulsdansen” i SVT och i Aftonbladets artikelserie riktar vi nu ljuset mot dem som oftast Ă€r osynliga – de medberoende
Medberoende? HÀr kan du fÄ stöd
Hit kan du vÀnda dig för att fÄ stöd:
 
FrÄga din kommun om de erbjuder stöd för anhöriga till personer med beroendeproblematik- och/eller psykisk ohÀlsa.
 
NÀr du behöver prata med nÄgon:
 
Jourhavande medmÀnniska: 702 16 80
Jourhavande kompis: 020-222 444
Jourhavande prÀst: 112
SjukvÄrdsrÄdgivningen: 0771-250 500
Nationella hjÀlplinjen: 020- 22 00 60
  
För anhöriga till alkoholister:
Alkohollinjen: 020-844448
 
För anhöriga till drogmissbrukare:
Anhörigförening FörÀldraföreningen mot narkotika (FMN) http://www.fmn.se/
 
För anhöriga till spelmissbrukare:
Stödlinjen för spelare och anhöriga https://www.stodlinjen.se/
 
För anhöriga till sexmissbrukare:
PrevenTell, nationella hjÀlplinjen: 020-66 77 88
DBK - behandlingsklinik för sexberoende  och anhöriga http://dbksverige.se/
 
PÄ flera hÄll i Sverige finns Àven olika typer av sjÀlvhjÀlpsgrupper dÀr du som medberoende kan fÄ stöd och hjÀlp av andra i samma situation som du:
 
SjÀlvhjÀlpsgrupp för anhöriga/barn till alkoholister:
Al-anon och Alateen http://www.al-anon.se/
 
SjÀlvhjÀlpsgrupp för vuxna barn till alkoholister och frÄn andra dysfunktionella miljöer:
ACA Sverige http://aca-sverige.org/wordpress/
 
SjÀlvhjÀlpsgrupp för anhöriga till drogmissbrukare:
Naranon http://www.nar-anon.se/
 
SjÀlvhjÀlpsgrupp för personer som lever i dysfunktionella relationer:
CoDa http://www.coda-se.se/
 
För barn:
 
Om du Àr under 18 Är och mÄr dÄligt av att dina förÀldrar dricker eller tar droger:
 
* BerÀtta om din situation för en vuxen du litar pÄ, du kan till exempel prata med skolsyster eller kurator i din skola.
* Om du vill prata med nÄgon utan att berÀtta vem du Àr kan du ringa till barnens hjÀlptelefon BRIS: tel 116111.
 
Bra sajter för barn:
Trygga Barnen http://www.tryggabarnen.org
Maskrosbarn http://www.maskrosbarn.org/
Bris  http://www.bris.se/
Rödakorsets jourhavande kompis  http://rkuf.se/vad-vi-gor/jourhavande-kompis/
UMO Ungdomsmottagningen pÄ nÀtet http://www.umo.se/Alkohol-tobak-droger/Att-bo-med-en-vuxen-som-dricker-eller-anvander-droger/
 
Om du misstÀnker att ett barn far illa pÄ grund av nÄgon annans missbruk kan du göra en orosanmÀlan till socialtjÀnsten. LÀs mer hÀr: http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/barnsomfarilla
Vad har du varit med om? BerÀtta din historia för oss
Över en miljon vuxna svenskar Ă€r fast i missbruk.
Runt dem finns ett minst lika stort antal mÀnniskor som drabbas.
Vi vill rikta ljuset pÄ er. Vilka Àr ni, hur fÄr ni hjÀlp och vad kan samhÀllet och omgivningen göra annorlunda?
Vi Àr beroende av din historia. HjÀlp oss att berÀtta.
Har du erfarenheter av medberoende?
Hör av dig till vĂ„ra reportrar Eric Tagesson och Åsa Passanisi eller direkt till redaktionen.
Aftonbladet
58
    Dela   
6
    Tweeta

LÄS MER

Vad har du varit med om? BerÀtta din historia för oss
 Runt en miljon svenskar lever i dag med nĂ„gon form av beroende. Kring varje missbrukare drabbas ytterligare fyra personer - de anhöriga. Deras liv förĂ€ndras. FörsĂ€mras.


4.
Skyddet för placerade barn förstÀrks
2012-09-17

Inga barn ska riskera att fara illa i familjehem som inte Àr tillrÀckligt utredda, alla placerade barn ska ocksÄ fÄ bÀttre information och möjlighet att komma till tals. Genom Socialstyrelsens nya föreskrifter skÀrps kraven pÄ hur socialtjÀnsten ska utreda familjehemmen.


– SocialtjĂ€nsten ska helt enkelt bli en bĂ€ttre förĂ€lder, sĂ€ger utredaren Berith Josefsson.
 
De senaste Ären har flera brister rapporterats i vÄrden av barn och unga som placerats i familjehem, jourhem och hem för vÄrd och boende. Till exempel besöks inte barnen tillrÀckligt ofta och socialtjÀnsten saknar struktur för planering och uppföljning av bland annat barnens hÀlsa och skolgÄng. MÄnga familjehemsförÀldrar upplever ocksÄ att de fÄr för lite stöd och utbildning.
 
LÀgre utbildning och sÀmre hÀlsa
 
– Fortfarande förekommer det missförhĂ„llanden i samhĂ€llsvĂ„rden. Vi vet ocksĂ„ att placerade barn generellt sett har lĂ€gre utbildning, sĂ€mre hĂ€lsa och sociala förhĂ„llanden som vuxna. SamhĂ€llet mĂ„ste se till att barnen har det bra under placeringen och fĂ„r bĂ€ttre förutsĂ€ttningar i vuxenlivet, sĂ€ger utredaren Berith Josefsson.
 
Som ett led i att stÀrka barnens skydd och rÀttigheter har Socialstyrelsen pÄ regeringens uppdrag tagit fram nya föreskrifter och allmÀnna rÄd. De tydliggör socialnÀmndens ansvar för att planera och följa upp att placerade barn har det bra och utvecklas vÀl. SocialtjÀnsten blir bland annat skyldig att via intervjuer, hembesök och referenser utreda familjehemmens lÀmplighet. Faktorer som undersöks Àr till exempel familjens bakgrund, livssituation och levnadsvanor, boendemiljö, personliga förutsÀttningar och möjligheten att Àgna tid och engagemang Ät det placerade barnet.
 
Barnet ska vara delaktigt
 
Socialstyrelsens nya regler ligger i linje med regeringens lagrÄdsremiss för att stÀrka placerade barns rÀttigheter. Reglerna innebÀr bland annat att vikten av barnets egen delaktighet och möjlighet att komma till tals tydliggörs. Barnet ska veta varför det har placerats, förses med kontaktuppgifter till sin socialsekreterare, informeras om sina rÀttigheter och möjligheten att kontakta Socialstyrelsens tillsynsavdelning.
 
– Barnet ska ocksĂ„ kunna fĂ„ hjĂ€lp av socialnĂ€mnden Ă€ven efter att placeringen upphört, till exempel med boende, sysselsĂ€ttning och ekonomi. I likhet med vanliga förĂ€ldrar mĂ„ste socialnĂ€mnden bli en förĂ€lder som bryr sig och hjĂ€lper placerade ungdomar till en god start i vuxenlivet, sĂ€ger enhetschefen Barbro Rohdin.
 
FAKTA:
 
De nya föreskrifterna och allmÀnna rÄden trÀder i kraft den 1 oktober.
 
De nya föreskrifterna ingÄr i ett regeringsuppdrag att ta fram ett program för trygg och sÀker vÄrd för barn som Àr placerade i familjehem, jourhem eller HVB-hem. I programmet ingÄr Àven en handbok för socialtjÀnstens handlÀggning, en vÀgledning om hur socialtjÀnsten tillsammans med andra bör arbeta för placerade barns hÀlsa och utbildning som tas fram i samarbete med Skolverket, samt utbildningsmaterial för familjehem och jourhem.
 
KĂ€lla: Socialstyrelsen.

276
Fosterhem och institutioner / Socialen skickar barnen till pedofiler medvetet.
« skrivet: 19 oktober 2012, 09:33:02 AM »
SocialtjÀnsterna, kommunanstÀllda och poliserna kÀnde till att mannen vÄldtar barnen, som de slussar till honom.
 Det pĂ„gick i 30 Ă„r.

http://www.dn.se/sthlm/barnen-fick-bo-kvar-trots-larm-om-valdtakt

Barnen fick bo kvar trots larm om vÄldtÀkt

Publicerad 2012-10-19 07:46
   
Detta har hÀnt

‱ TvĂ„ syskon i förskoleĂ„ldern omhĂ€ndertogs akut den 13 mars 2012 av Upplands VĂ€sby kommun pĂ„ grund av misstankar om att barnens biologiska förĂ€ldrar misshandlat dem.

‱ De placerades dĂ„ i ett jourhem dĂ€r de tros ha blivit utsatta för upprepade vĂ„ldtĂ€kter av pappan i jourfamiljen frĂ„n april till 13 juni 2012.

Barnen berĂ€ttade att de blivit vĂ„ldtagna av sin jourhemspappa – men socialjouren lĂ€mnade kvar dem ytterligare en natt hos mannen. ”Jag kan inte sĂ€ga hur man resonerat i det hĂ€r fallet”, sĂ€ger Barbro Johansson, socialchef i Upplands VĂ€sby.




En polisanmĂ€lan gjordes efter att barnen berĂ€ttat att de blivit vĂ„ldtagna av pappan i jourfamiljen. 10 minuter senare underrĂ€ttades Socialjouren NordvĂ€st. Men de bestĂ€mde att ”inte agera akut under kvĂ€llen” – utan lĂ€t barnen stanna ytterligare en natt hos jourhemspappan.

Är det rimligt?

   
– Jag tĂ€nker inte ha nĂ„gon Ă„sikt om det specifika fallet, sĂ€ger Barbro Johansson, socialchef i Upplands VĂ€sby.

Du mÄste vÀl som högsta ansvarig kunna svara pÄ om det Àr rimligt att barn som sÀger att de blivit vÄldtagna av pappan i en jourfamilj lÀmnas kvar dÀr Ànnu en natt?

– Som mĂ€nniska tycker jag naturligtvis att om nĂ„gon rĂ„kar ut för en sĂ„dan hĂ€ndelse ska vi agera pĂ„ en gĂ„ng.

Socialjourens agerande framkommer i en extern utredning som DN tagit del av. BĂ„de socialnĂ€mndens ordförande Maria FĂ€lth (KD) och Barbro Johansson sĂ€ger sig vara nöjda med utredningens slutsats: ”inga kompetensmĂ€ssiga brister Ă€r identifierade”.

DĂ€remot kritiserades kommunerna pĂ„ en rad andra punkter. Bland annat för att man inte gjort en djupintervju med familjen innan de tvĂ„ syskonen placerades – trots att det ingĂ„r i metoden kommunerna anvĂ€nder för att sĂ€ker- stĂ€lla jourfamiljernas lĂ€mplighet.

 â€“ Det Ă€r en brist. Det Ă€r bara att konstatera, sĂ€ger Barbro Johansson.

SkĂ€let som angavs var att den aktuella jourfamiljen haft barn under en lĂ€ngre tid och att de 2006 genomgick en djupintervju. Men detta – menar utredarna – duger inte. Dessutom Ă€r det oklart om kommunen ens fĂ„tt kopior av de gjorda familjehemsutredningarna som de begĂ€rde in – eftersom ”nĂ„gra sĂ„dana inte finns sparade i akten”.

Maria FÀlth sÀger att familjen troligen fÄtt klartecken ÀndÄ, eftersom de hade ett bra rykte, goda referenser och var utan anmÀrkningar.

Detta visar pĂ„ att det behövs mer explicita frĂ„gor i djupintervjun, menar Maria FĂ€lth. Hon ger som exempel ”utnyttjar ni barn sexuellt?” och â€Ă€gnar ni er Ă„t misshandel av barn?” pĂ„ frĂ„gor som borde lĂ€ggas till.

– Man mĂ„ste stĂ€lla saken pĂ„ sin spets, Ă€ven om det kan vara jĂ€ttejobbigt. För vi kan inte ha ett fall liknande detta igen, för att vi inte vĂ„gade stĂ€lla den frĂ„gan, sĂ€ger Maria FĂ€lth.

Om nÄgon har avsikt att vÄldta barn sÄ kanske man inte sÀger det?

– Vad ska vi annars göra? DĂ„ fĂ„r vi ju fortsĂ€tta med de hĂ€r djupintervjuerna pĂ„ samma sĂ€tt. De hĂ€r djupintervjuerna har funnits under alla Ă„r men det Ă€r inte första gĂ„ngen ett barn rĂ„kar ut för mĂ€nniskor som vill dem illa.

Men i det hÀr fallet gjordes inte ens en djupintervju?

– FrĂ„gan Ă€r: hade den hĂ€r djupintervjun gjort att vi sett att den hĂ€r mannen hade ont uppsĂ„t? Den frĂ„gan vĂ„gar inte jag svara pĂ„.

Kerstin Lidman, Sollentunas socialchef, ville inte kommentera Àrendet förrÀn det Àr fÀrdigbehandlat i socialnÀmnden.

DN.se rÀttar. Det var socialjouren som fattade beslutet om att lÀmna kvar barnen hos pappan.



 Marijana Dragic

 marijana.dragic@dn.se

LĂ€s mer: 

 Jourpappan misstĂ€nks för nya sexövergrepp 



277
1.2014-20-21
Före detta RFSU-chef blir Kaplans högra hand
Publicerad 20 oktober 2014 kl 22.12
INRIKES.Regeringen har utnÀmnt Conny Wahlström till statssekreterare hos bostads- och stadsutvecklingsminister Mehmet Kaplan (MP). Senast kommer Wahlström frÄn jobbet som chef för den statliga lobbyorganisationen RFSU:s nationella enhet.

Gilla artikeln pÄ Facebook
Dela och skriv ut
Share on email Share on print Share on twitter More Sharing Services
5
Conny Wahlström, som Àr "socialarbetare i botten", kommer att bistÄ den 43-Ärige turkiske islamisten Kaplan med frÄgor som rör stadsplanering, bostÀder och "gröna frÄgor", rapporterar Dagens Opinion.

– Jag klippte till ganska direkt, jag tĂ€nkte igenom det nĂ„gon dag, jag vet ju vilken arbetsbelastning jobbet innebĂ€r, men samtidigt Ă€r det ett uppdrag man inte fĂ„r varje dag, sĂ€ger Wahlström till Dagens Opinion.

2.
2014-05-13

De fÄr köpa till sig barnen i Sverige dÀrför att de Àr kÀndisar och homo eller hur ska man förstÄ det hÀr?

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/klick/article18871801.ab

SÄ hittar paret Jöback sina barns mammor

”Ibland fĂ„r man ett ja och ibland ett nej”







Bildspel: Klicka för att starta

1/3

Peter Jöback och Oscar Jöback har blivit pappor igen.

Nu berÀttar Oscar Jöback hur det gÄr till nÀr de hittar sina mammor.

– Det kan vara pĂ„ en fest, sĂ€ger Oscar Jöback i ”Loppipodden”.

Ann Söderlund.  
  Ann Söderlund.


I kommande avsnitt av ”Loppipodden” gĂ€stas Ann Söderlund, 41, av Peter Jöbacks, 42, make, Oscar Jöback, 38. I podden avslöjar han bland annat hur det gĂ„r till nĂ€r de hittar mammor till sina barn.

– Det kan vara pĂ„ en fest. Man sitter och ser en snygg tjej och börjar prata med henne och tycker att hon Ă€r fantastisk, sen Ă€r det bara att frĂ„ga. Ibland fĂ„r man ett ja och ibland ett nej, sĂ€ger Oscar Jöback i ”Loppipodden”.

Fyra förÀldrar

Deras första dotter, Vega Lee, som paret har tillsammans med tvÄ andra mammor Àr snart ett Är. Och att vara fyra förÀldrar fungerar riktigt bra.

– Det Ă€r svĂ„rt för mig att amma, men vi har löst det genom att vi bor med varandra i stĂ€llet, sĂ„ att vi fĂ„r vara med henne sĂ„ mycket som möjligt, sĂ€ger Oscar Jöback i ”Loppipodden”.

Peter Jöback och Oscar Jöback kÀnde inte mammorna sedan tidigare och givetvis uppstÄr det ibland konflikter nÀr de nu bor tillsammans i ett hus.

”Veckomöten löser problem”

– Tjejerna har sitt sĂ€tt att leva och vi har vĂ„rt sĂ€tt att leva. Det Ă€r precis som i vilken relation som helst. Vi kommer i konflikter, men vi löser dem hĂ€r och nu, med baktanke för Vega Lees skull. Vi har veckomöten dĂ€r vi löser problem, berĂ€ttar Oscar Jöback i ”Loppipodden”.

Och nu har Peter Jöback och Oscar Jöback nyligen blivit pappor igen. Det Àr en dotter till, men de Àr hemlighetsfulla och vill hÄlla det privat, precis som de gjort med dottern Vega Lee.
.


Livia Bergvall


http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_7969994.svd

Flicka vÄldtogs av fosterhemspappa

En fosterhemspappa i StockholmsomrÄdet har dömts till tre Ärs fÀngelse för vÄldtÀkt mot en flicka som var placerad i familjen, skriver Metro.
 

6 mars 2013 kl 01:30 , uppdaterad: 6 mars 2013 kl 07:18

Flickan var 15 Är nÀr hon kom till familjen 2008. Mannen ska vid ett stort antal tillfÀllen fram till 2010 ha tvingat flickan till sexuella aktiviteter och avancerade sexlekar.
 
Först nÀr flickan flyttat dÀrifrÄn berÀttade hon om övergreppen för sin biologiska mamma som polisanmÀlde fosterhemspappan.
 

3.
2012.december
 
KommunanstĂ€lldas pĂ„ Uppland VĂ€sby socialnĂ€mnden,kommunala politikernas,socialtjĂ€nsternas och kommunala polisernas bedömningsförmĂ„ga och ansvarslöshet angĂ„ende LVU tvĂ„ngsomhĂ€ndertagande och barnens placering samt likgiltighet jourfamiljens / fosterfamiljens moralitet och psyk.tillstĂ„nd och i samband med detta placerade barnens förstört  liv/dödsrisk.  
Jourpappan Ă„talas och bestraffas bara 30 Ă„r senare, anmĂ€ld av en privat person. Övriga kommunanstĂ€llda och poliserna fortsĂ€tter sina verksamheter pĂ„ kommunerna som om de inte gjort nĂ„t brottsligt.

 
Ex: KommunanastĂ€lld i befattning som "jourpappa"  höll pĂ„ att vĂ„ldta barnen i 30 Ă„r, som socialtjĂ€nstemĂ€n med poliserna hĂ€mtade till honom efter att politikerna pĂ„ socialnĂ€mnden tilsammans med andra kollegor pĂ„ Kommunen fattade beslut för det.  

 http://www.dn.se/sthlm/jourpappan-misstanks-for-nya-sexovergrepp

http://www.dn.se/sthlm/jourhemspappa-atalas-for-valdakt


4.Socialstyrelsen dömer ut socialtjĂ€nsternas tester  för att anstĂ€lla "jourförĂ€ldrar".

Sollentuna godkĂ€nde jourhemspappan efter att ha intervjuat honom med KĂ€lvestensmodellen, som ocksĂ„ anvĂ€nds av andra kommuner. Men metoden Ă€r aldrig utvĂ€rderad. ”Det Ă€r som ett hittepĂ„-test”, sĂ€ger professor Bo Vinnerljung.

PÄ onsdagen skrev DN om domen mot en jourhemspappa som utsatt tvÄ fosterbarn, 4 och 6 Är gamla, för flera vÄldtÀkter pÄ sin gÄrd i norra Stockholm. Flickorna var frÄn Upplands VÀsby och hade placerats hos mannen av den kommungemensamma Jourhemspoolen NordvÀst, som drivs av Sollentuna kommun. Jourhemspoolen hade ocksÄ i uppdrag att utreda om mannen lÀmpade sig för att ta hand om barn.
 
För att en kommun ska godkÀnna en familj som jourhem mÄste de sökande genomgÄ vissa tester. Förutom utdrag ur belastningsregister och referenser Àr en djupintervju enligt KÀlvestensmodellen en vÀl anvÀnd metod bland landets socialtjÀnster. Modellen anvÀnds för att bedöma parets personliga förutsÀttningar för att ta hand om barnen.
 
 
I en extern granskning av revisionsbyrÄn Pricewaterhouse Coopers kritiseras Jourhemspoolen för att de inte gjorde en fullstÀndig djupintervju med paret innan placeringen av flickorna. I stÀllet valde man ut enskilda frÄgor ur KÀlvestenmetoden. Anledningen var att det hade gjorts en djupintervju av en annan kommun för flera Är sedan och att paret hade sÄ goda referenser.
 
Men enligt Bo Vinnerljung, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet, finns det inget som sÀger att en djupintervju enligt KÀlvesten hade avslöjat mannens sexuella böjelse. KÀlvestensmetoden har nÀmligen aldrig utvÀrderats.
 
– I efterhand kan man sĂ€ga att det Ă€r klart att de ska ha sĂ„ fĂ€rskt underlag som möjligt, men eftersom metoden inte Ă€r validerad kan vi inte veta om det hade gjort nĂ„gon skillnad i det hĂ€r fallet.
 
– Det Ă€r ungefĂ€r som att jag skulle anvĂ€nda en hittepĂ„-metod för att se om du Ă€r en pĂ„litlig journalist. Det Ă€r inget som sĂ€ger att det som fĂ„r ett bra utslag pĂ„ KĂ€lvesten skulle vara ett bra familjehem.
 
Varför anvÀnds metoden om man inte vet om den fungerar?
 
– Det finns ingen annan, och det Ă€r alltid bĂ€ttre med en systematiserad intervju. Samtidigt vet vi inte om det Ă€r till nĂ„gon nytta.
 
Hur kommer det sig att kommunerna aldrig brytt sig om att utvÀrdera metoden?
 
– Vet inte, men ytterligare ett uppdrag kostar ju pengar.
 
PÄ Socialstyrelsen har man pÄ uppdrag av regeringen i Är arbetat fram bindande föreskrifter för bedömning av familjehem och jourhem. Anledningen Àr att man upptÀckt stora brister i de bedömningar som görs av landets socialtjÀnster.
 
– Det Ă€r bristfĂ€lliga bedömningar och det skiljer sig mycket beroende pĂ„ vilken socialsekreterare som gör arbetet. Vi vill att det ska bli likriktat och transparent, rĂ€ttssĂ€kert. Framför allt i ett sĂ„dant hĂ€r fall vill vi kunna se hur man utrett och vad som var motiveringen till att godkĂ€nna familjen, sĂ€ger Pia Kyhle Westermark, forskare pĂ„ Socialstyrelsen.
 
Hon tycker att KĂ€lvestendjupintervjun Ă€r viktig trots att den inte Ă€r vetenskapligt utvĂ€rderad – men dĂ„ mĂ„ste den anvĂ€ndas i sin helhet och pĂ„ samma sĂ€tt pĂ„ varje gĂ„ng.
 
– Det gĂ„r inte att tillĂ€mpa metoden pĂ„ olika sĂ€tt och vĂ€lja ut delar. Man vet inte tillrĂ€ckligt mycket om familjen för att göra den bedömningen och det Ă€r dĂ€rför det krĂ€vs ett systematiskt utredningssĂ€tt. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter ska det ingĂ„ en fullstĂ€ndig djupintervju. Du mĂ„ste lĂ€ra kĂ€nna familjen, det Ă€r superviktigt.



(Josefine Hökerberg

josefine.hokerberg@dn.se
frĂ„n DN.se  Artikel "Tester av jourförĂ€ldrar döms ut")
Jourhemspappan

5.
SĂ„ agerade kommunerna

 Publicerad 2012-12-12 10:39, DN.se

(Jourhemspappan överklagar dom
De har inte kontaktat barnen
DÀrför Àr det svÄrt att avslöja en pedofil
Jourhemspappan –fler barn kan ha drabbats
Mannen har tagit emot utsatta barn i 30 Ă„r
Tester av jourförÀldrar döms ut
Mannen erkÀnner brotten
SĂ„ skickades barnen till pedofilen
Efter barnvĂ„ldtĂ€kterna – kommunen skĂ€rper rutiner
Åtta Ă„r för jourhemspappans vĂ„ldtĂ€kter
Jourhemspappa Ätalas för vÄldtÀkter
Jourpappan misstÀnks för nya sexövergrepp
Jourpappa hÀktad för barnvÄldtÀkt
Allt om: Jourhemspappan)



FrÄgor:
 
1. Hur mÄnga barn har ni placerat hos den dömde jourhemspappan?
 
2. Vad gjorde ni för utredning av hemmet?
 
3. Har ni fÄtt in nÄgra klagomÄl mot paret?
 
4. Har ni tagit kontakt med barnen efter ni fick veta vad som hÀnt? Vad har framkommit i kontakten?
 
Lidingö

1. Flicka, placerades vid ett Ärs Älder. Placeringen avslutades efter 14 Är. Pojke, placerades tillsammans med sin mor vid fem Ärs Älder. Placeringen varade i tvÄ mÄnader.
 
2. Familjehemsutredning och Àven egen utredning i jourhemsÀrendet. Vid familjehemsplaceringen samrÄdde vi med Solna och Danderyd.
 
3. Nej
 
4. Kontakt har tagits med flickan och i det andra fallet, pojkens mamma, som bÄda vitsordar familjehemmet och deras goda omhÀndertagande.
 
Danderyd

1. Flicka, placerades vid fyra Ă„rs Ă„lder. Placeringen avslutades efter 15 Ă„r.
 
2. Kan inte finna nÄgon dokumentation frÄn 80-talet kring familjehemsutredning. Regelbundna hembesök har dock skett och ingen oroande information har framkommit.
 
3. Nej.
 
4. UtifrĂ„n aktuell hĂ€ndelse har kontakt tagits med det tidigare familjehemsplacerade barnet. ”Barnet”, som i dag Ă€r vuxen, vitsordar hemmet och deras goda omhĂ€ndertagande.
 
Sigtuna

1. Jourhemsplacerat en tonÄrig pojke hos paret vÄren 2012 genom den kommungemensamma Jourhemspoolen. Placeringen avbröts samma dag som mannen greps.
 
2. Vid akuta placeringar anvÀnder vi oss av den kommungemensamma jourhemspoolen. Det Àr jourhemspolens uppgift att stÄ för utredningar och kontroller av jourfamiljer.
 
3. Nej.
 
4. VÄr pojke har givetvis varit med i polisutredningen (pojken var placerad i hemmet samtidigt med flickorna som mannen förgrep sig pÄ). Det Àr polisen som utreder brott och det Àr viktigt att vi inte "förhör" barnen i övergreppsÀrenden generellt. DN not: i polisförhör vitsordar pojken paret.

JÀrfÀlla

1. TvÄ pojkar, bÄda 11 Är vid placeringen i hemmet.
 
2. Kontaktfamiljsutredning och familjehemsutredning med referenstagningar har gjorts innan placering hos paret.
 
3. Nej.
 
4. Vi har varit i kontakt med dessa direkt eller via anhöriga för att underrÀtta om situationen. Ingenting om sexuella övergrepp har framkommit.
 
Stockholm (SpÄnga-Tensta):

1. Pojke, placerades vid ett Ärs Älder. Placeringen avslutades efter 19 Är. Med anledning av avslut har SpÄnga-Tensta ingen fortsatt kontakt med pojken.
 
2. SamrÄd med Solna som placerat storebrodern hos paret. En tidigare familjehemsutredning över paret hÀmtades in frÄn Lidingö. Ett Är senare gjorde SpÄnga-Tensta en egen utredning av paret.
 
3. Ja, 2007 och 2009. Oro för narkotikamissbruk och brister i familjehemmet. AnmÀlningarna utreddes och lades ned.
 
4. Det lÄter inte sannolikt att vi skulle göra det. SÄ lÀnge vi har ansvar följer vi det sÄ noga som möjligt men nu Àrendet Àr avslutat hos oss.
 
Solna

1. Ja, tvÄ pojkar och tvÄ flickor. Placeringarna skedde i olika perioder frÄn 1982 till 2012. Solna vill inte uppge hur gamla barnen var vid placering. Enligt jourhemsmamman har Solna placerat tre pojkar.
 
2. Inget svar.
 
3. Nej
 
4. Vill inte svara pÄ frÄgan: "Uppgifterna om placerade barn kontaktats samt vad som eventuellt har framkommit vid dessa kontakter lÀmnas inte ut. Solna har tagit de kontakter som bedömts lÀmpliga."
 
Upplands VĂ€sby

1. Jourhemsplacering av en fyraÄrig flicka, en sexÄrig flicka och en nioÄrig pojke i mars i Är.
 
2. Det Àr jourhemspolens uppgift att stÄ för utredningar och kontroller av jourfamiljer.
 
3. DN not: De tvÄ placerade flickorna utsattes för flera vÄldtÀkter och sexuella övergrepp av jourhemspappan.
 
4. Upplands VÀsby vill inte svara pÄ hur uppföljningen av placeringen av de tvÄ flickorna sett ut

278
Hej!  Jag hoppas att din dotter är redan tillbaka hemma. Om inte, det enda du kan göra,det är att filma upp dina träff&samtal med kommunanställda och alla andra du har kontkat med i ärendett, inkluderat din dottter om du får träffa henne med någon dold kamera,det finns at köpa sådana på internet och lägg upp intressanta videofakta på youtube. Du borde varken skämmas/ vara rädd för att göra det,för att du har inget att förlora utan bara att vinna,om du har chans. Jag känner till (indirekt)en flicka vars familj lagt upp video filmat med dold kamera av "tvångsomhändertagande" och efter att hela danmark hade sett filmen, då flickan blev släppt från kommunanställdas klor. Vanliga människans berättelser ingen tror på,varken myndigheter eller privata personer,eftersom alla har ju sina egna problemer och ingen vill blanda in sig heller och hjälpa samt kanske utsätta sina barn för fara ,om de där på socialen verkligen korkade, med en stor polisiär makt, då vet man ju aldrig vad de kan få göra, eller hur? Bara video och journalister som kan hjälpa lite "dra sig ut ifrån svenska tjänstemannens klorna",om din dottter forttfarande inte hemma utan i samhällets vården.Hälsningar.
[/quote]

279
."Vi Ă€r politiker, men vi har ocksĂ„ kĂ€nslor" sade socialnĂ€mndens ordförande Göran WallĂ©n (M) till Aftonbladet nĂ€r han skulle förklara varför Lunds kommun under nĂ€rmare tvĂ„ Ă„rs tid hade försökt förhindra att en tvĂ„Ă„rig flicka skulle fĂ„ Ă„terförenas med sina förĂ€ldrar i Frankrike. Men nu visar Fria Tiders granskning att agerandet, som döms ut som "anmĂ€rkningsvĂ€rt" av Migrationsverket, kan ha krassa ekonomiska motiv. Mannen som driver familjehemmet dĂ€r kommunen har tvĂ„ngsplacerat flickan heter nĂ€mligen Miklos Liewehr – och Ă€r sjĂ€lv kommunpolitiker i SkĂ„ne.

Sidor: 1 ... 17 18 [19]