Visa inlägg

Denna sektion lćter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i omrćden som du har tillgćng till.


Meddelanden - Alina

Sidor: 1 [2] 3 4 ... 19
16
1.
2014-11-26
http://mobil.dn.se/nyheter/sverige/kommunal-chef-delade-ut-sexpack-anstalld-tog-aterfall/
Kommunal chef delade ut sexpack – anstĂ€lld tog Ă„terfall

Uppdaterad i dag 09:21. Publicerad i dag 07:12

En avdelning inom Jönköpings kommun skulle pĂ„ studieresa – och redan pĂ„ bussen dit delade chefen ut sexpack med öl till alla. En i personalen, som var nykter alkoholist, tog ett Ă„terfall.

Annons:
 
I Jönköpings kommuns alkoholpolicy stĂ„r det att man inte fĂ„r dricka alkohol pĂ„ arbetstid. ÄndĂ„ delade en avdelningschef ut sexpack med öl pĂ„ bussen vid en studieresa, skriver Jönköpings-Posten.

Det ska ha lett till att en av de anstÀllda som hade missbruksproblem, och dÀr samme chef hade varit inblandad i att ta fram ett rehabiliteringsprogram, tog ett Äterfall.

– Det hĂ€r Ă€r nĂ„gonting som har skett som vi absolut inte kan stĂ„ bakom. Det Ă€r svĂ„rt för en person med beroendeproblematik att hantera en sĂ„dan situation, sĂ€ger Bodil Nordberg Grahn, verksamhetschef pĂ„ kommunhĂ€lsan, till Jönköpings-Posten.

Enligt tidningen har ocksĂ„ chefer pĂ„ avdelningen Ă€gnat sig Ă„t att försöka spĂ„ra tidningens eventuella uppgiftslĂ€mnare, och en anstĂ€lld ska ha fĂ„tt höra att ”det kunde bli problem med jobbet” om allt kom ut i tidningen.

Senare ska personalchefen ha ringt upp personen, som efter hotet mÄtt dÄligt och gÄtt hem, och förklarat att det inte fanns nÄgon risk att förlora jobbet.

Juan Flores

juan.flores@dn.se

2.
2014-11-26

  http://mobil.dn.se/nyheter/sverige/sjukhus-tillat-nargangen-tv-nu-kommer-domen/

NYHETER
KULTUR
EKONOMI
Sjukhus tillĂ€t nĂ€rgĂ„ngen tv – nu kommer domen

Publicerad 2014-11-25 21:15


Sanna Engström med dottern Linn Clevesjö
Foto: Thomas Karlsson

Sanna Engström med dottern Linn Clevesjö
Foto: Thomas Karlsson

Sanna Engström med dottern Linn Clevesjö
Foto: Thomas Karlsson

Sanna Engström med dottern Linn Clevesjö
Foto: Thomas Karlsson
Landstinget i Uppsala lÀt ett filmteam komma in pÄ sjukhuset och följa Sanna Engströms dödssjuke far. PÄ onsdag avgör Svea hovrÀtt om landstinget i Uppsala ska betala skadestÄnd till Sanna och hennes anhöriga. Domen fÄr stor betydelse för hur vÄrden ska tillÄta kommersiella bolag att filma kÀnsliga situationer.

Annons:
 
– Det var bara nĂ„gra veckor efter pappas död. Jag satt med mamma och blĂ€ddrade mellan tv-kanalerna. Plötsligt fick jag se pappas fötter med hans speciella tubsockor i rutan. Vi bara skrek rĂ€tt ut, berĂ€ttar Sanna.

Hennes mor, som inte vill vara med i tidningen, stod inte ut att se sin makes dödskamp, utan lÀmnade rummet.

Programmet hette ”Sjukhuset” och sĂ€ndes i TV3. Landstinget hade slĂ€ppt in filmteamet i salarna pĂ„ Akademiska sjukhuset, dĂ€r hennes pappa vĂ„rdades för sin cancer. TvĂ„ dagar senare avled han. I filmen pratar tvĂ„ sköterskor om hur sjuk pappan Ă€r. Hans ansikte hade pixlats, men anhöriga och vĂ€nner kĂ€nde igen honom.

Sanna ringde sin dotter Linn Clevesjö som hittade filmen pÄ internet och sÄg den dÀr. Senare förmÄdde de TV3 att ta bort inslaget.

Det har gÄtt sju Är sedan fadern, maken och morfadern avled. PÄ onsdagen kommer Svea hovrÀtts dom i mÄlet. Efter att DN och andra uppmÀrksammade mÄlet har diskussionen gÄtt het om landstinget etik nÀr man slÀppte in filmteamet i sjukhuset.

LĂ€kare och sjuksköterskor har reagerat och Statens medicinsk-etiska rĂ„d har uppmanat landstingen att hejda sig. ”Skriv inga kontrakt om tv-inspelningar dĂ€r integriteten kan hotas för patienter i utsatta situationer”, manar rĂ„det.

Trots detta fortsÀtter striden mellan landstinget i Uppsala pÄ ena sidan och Sanna och hennes anhöriga pÄ den andra.

Att fadern filmades under vÄrden hade de ingen aning om. Först pÄstod landstinget att det fanns ett godkÀnnande frÄn fadern, men det har man nu tagit tillbaka.

Sanna, modern och dottern Linn har krÀvt landstinget pÄ vardera 125.000 kronor i skadestÄnd. Landstinget har vÀgrat betala, vilket har lett till striden i domstol.

I tingsrÀtten fick landstinget rÀtt. SkadestÄndskraven ogillas. Dessutom skulle de tre betala landstingets rÀttegÄngskostnader pÄ drygt 592.000 kronor. Nu, efter hovrÀttsförhandlingen Àr kostnaderna uppe i över en miljon.

I verkligheten har landstinget inte haft nÄgra rÀttegÄngskostnader alls. Det Àr i stÀllet filmbolaget Titan Television som betalar.

Att Sanna, Linn och modern ÀndÄ har vÄgat driva processen beror pÄ att de har stiftelsen Centrum för rÀttvisa bakom sig, som driver processen Ät dem.

– Det visar hur svĂ„rt det Ă€r för vanliga mĂ€nniskor att reagera mot den hĂ€r sortens övertramp. Det Ă€r inte mĂ„nga som har rĂ„d att ta en sĂ„dan smĂ€ll, sĂ€ger Clarence Crafoord frĂ„n Centrum för rĂ€ttvisa.

Jens Larsson Àr chefsjurist vid Landstinget i Uppsala lÀn. Han medger att Sanna och de andra anhöriga inte har blivit bra behandlade, men menar ÀndÄ att det har varit viktigt att driva processen i domstol.

– Vi har bett dem om ursĂ€kt vid flera tillfĂ€llen för att filmsekvensen var med. Men de anhöriga vill ha mer, och dĂ€r gĂ„r vĂ„r grĂ€ns, sĂ€ger Jens Larsson till DN.

Vad hÀnder om ni vinner i domstolen? Blir det nya filminspelningar?

– För nĂ€rvarande Ă€r det inte aktuellt. Men den hĂ€r processen Ă€r av intresse för alla landsting. Det vore oerhört synd om man stĂ€ngde alla möjligheter för medier att vara pĂ„ sjukhus. Vi tror pĂ„ öppenhet, sĂ€ger Jens Larsson.

Om familjen förlorar sÄ ska de betala kostnaderna, medan ni fÄr betalt av Titan Television.

– Det Ă€r ett konstigt fokus. Jag har gjort ett avtal med Titan för att vĂ€rna om skattebetalarnas pengar, sĂ€ger Jens Larsson.

Stefan Lisinski

stefan.lisinski@dn.se

Dela  


Quiz

Stockholmstestet v. 47

3.

2013-09-28
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article17561480.ab
17-Äring Ätalas för vÄldtÀkt i skola

Jönköping. En 17-Äring frÄn Jönköpings kommun har Ätalats för vÄldtÀkt mot barn. Flera av sexövergreppen ska ha skett pÄ en skola i kommunen, uppger P4 Jönköping.

Han ska, enligt Äklagaren, har haft samlag med ett barn fött 1999, trots att han kÀnde till att barnet var under 15 Är. RÀttegÄngen mot 17-Äringen hÄlls nÀsta vecka. Utdrag ur en dagbok men ocksÄ uppgifter i en mobiltelefon utgör bevis mot honom.

17
1.
2012-12-12
http://www.expressen.se/gt/pappa-frias-fran-overgrepp-pa-dotter/
Pappa frias frÄn övergrepp pÄ dotter
GÖTEBORG. Mannen ska ha utnyttjat sin dotter sexuellt under nio Ă„r. Men det var först under hypnos som den nu vuxna kvinnan mindes övergreppen.
TingsrÀtten dömde mannen i 55-ÄrsÄldern till tre Ärs fÀngelse men pÄ fredagen friades han av hovrÀtten. RÀtten anser att dotterns uppgifter inte Àr tillförlitliga.
Dela
Tweeta
Mejla
Annons:

Det var nĂ€r flickan var i förskoleĂ„ldern som hon ska hon börjat utsĂ€ttas för sexuella övergrepp. Övergreppen pĂ„gick under nio Ă„r, fram till 1999.
Men det var först 14 Är senare som brotten polisanmÀldes. Anledningen var att minnena av övergreppen kom först nÀr hon kom upp i tonÄren. Bilderna av vad hon utsatts för ska ha kommit som flashbacks under flera Är.
I tingsrÀttsdomen stÄr det att ett av de första minnena hon har var att hon tvingades ge sin pappa oralsex.
Kvinnan valde att gÄ till en psykolog för att fÄ fram om det var verkliga eller inbillade minnen. Och efter flera terapisamtal dÄ hon hypnotiserades klarnade minnena. Hon kunde berÀtta var och nÀr övergreppen ska ha intrÀffat, vad hon haft pÄ sig och andra detaljer frÄn hÀndelserna.
Frias
Göteborgs tingsrÀtt ansÄg att det var bevisat att pappan begÄtt se sexuella handlingarna mot sin dotter. Han dömdes mot sitt nekande till tre Ärs fÀngelse för grovt sexuellt utnyttjande av underÄrig. I tingsrÀttens dom stod det att det i detta fall inte finns nÄgon annan bevisning Àn de inblandades berÀttelser. DÀrför krÀvdes det att det inte finns nÄgot tvivel pÄ att det som offret berÀttat Àr sant. Och enligt rÀtten har man ansett att hon har berÀttat om det hon utsatts för pÄ ett sammanhÀngande och logiskt sÀtt.
Men pĂ„ fredagen kom hovrĂ€ttens dom – de friar mannen och ogillar Ă„talet.
Inte tillförlitligt
I hovrÀttsdomen stÄr det att det i mÄlet har varit centralt att utreda tillförlitligheten av borttrÀngda minnen. En forskare pÄ omrÄdet har sagt att anvÀndningen av hypnos ökar risken för pseudominnen av detaljer och falska minnen av hela hÀndelseförlopp.
RÀtten skriver att i och med att uppgifterna vuxit fram gör att det ska rÄda stor försiktighet vid bedömningen av uppgifterna.
Enligt hovrÀtten Àr inte dotterns uppgifter sÄ tillförlitliga att de kan lÀggas till grund för en fÀllande dom.
Av Sandra Divinyi
Publicerad 12 dec 2014 11:36
Dela
Tweeta
Mejla
Till GT:s startsida
2.
2013-09-28
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article17561850.ab
ÖverlĂ€kare Ă„talas för tjĂ€nstefel

Sundsvall. Åklagaren Peter Salzberg har beslutat att Ă„tala en överlĂ€kare som tidigare arbetade vid rĂ€ttspsykiatriska regionkliniken i Sundsvall för tjĂ€nstefel, rapporterar SVT:s Mittnytt.

LÀkaren ska kÀnt till att en dömd pedofil skaffat sig en egen lÀgenhet under 2008 och Àven tillstyrkt permissioner som gav mannen möjlighet att visats i lÀgenhet.

Under sina permissioner utsatte mannen en liten flicka för övergrepp.

SVT:s Uppdrag Granskning tog upp det intrÀffade i ett program 2011 och efter programmet polisanmÀldes överlÀkaren.

18
1.
2015-04-04
http://www.expressen.se/nyheter/40-aring-kopte-valdssex-av-tove-16--frias-fran-valdtakt/
40-Ă„ring köpte vĂ„ldssex av Tove, 16, – frias frĂ„n vĂ„ldtĂ€kt
TINGSRÄTTDOMEN: FRIADES PÅ FLERA OLIKA PUNKTER
Tove, 16, trÀffade den 40-Ärige mannen pÄ nÀtforumet "Snyggast chatten". De har bestÀmt att de ska ses och att hon mot betalning ska ha vÄldsamt sex med honom, men det hela urartar snart.
Mannen vill göra vÄldsamma saker med Tove - som hon efter mycket tjat gÄtt med pÄ i chatten med den mÄnga Är Àldre mannen att göra.
40-Äringen dömdes för: Sexuellt övergrepp mot barn, utnyttjande av barn för sexuell posering, köp av sexuell handling av barn vid fem tillfÀllen, sexuellt ofredande, och för att vid fyra tillfÀllen ha begÄtt av barnpornografibrott. PÄföljden blev ett Ärs fÀngelse samt skadestÄnd till tvÄ av de tre flickorna.
Mannen frikÀndes samtidigt för: Misshandel, grov misshandel, grov vÄldtÀkt och fyra andra fall av vÄldtÀkt.
- Han hÀllde nÄgon jÀttestark alkohol i min mun, jag kunde inte göra nÄgot eftersom jag satt fast, sÀger Tove och berÀttar att hon redan i bilen pÄ vÀgen dit drack tvÄ starkcider för att det skulle göra mindre ont senare.
Det finns en film, berÀttar Tove, som hon sjÀlv har fÄtt höra ljudupptagningar frÄn. I den sluddrar hon och grÄter. Men tingsrÀtten gjorde bedömningen att hon inte var full. Den visades ocksÄ i tingsrÀtten.
NÀr Tove sagt hejdÄ till 40-Äringen bryter hon ihop och ringer 112, som lÀgger pÄ luren eftersom de inte förstÄr vad hon sÀger.
- Jag hade tappat det fullkomligt, det var som en jordbÀvning inom mig.
Undersöks pÄ akuten
Tack vare en konduktör som kontaktar ordningsvakter kommer snart poliser för att hjÀlpa Tove. De tar henne till akuten för vÄldtagna kvinnor dÀr hon undersöks.
- De ringde mina förÀldrar och min mamma kom hit, men jag ville inte trÀffa henne. Jag ville inte att mina förÀldrar skulle veta vad som hade hÀnt, sÀger Tove och berÀttar att de poliser hon trÀffat varit ett stort stöd för henne genom hela processen.
Polisen lyckas hitta 40-Äringen och beslagtar hans dator och mobiltelefon. NÀr de gick igenom materialet uppdagas en rad andra brott och polisen hittade uppemot 500 barnpornografiska bilder och ett tiotal filmer av varierande lÀngd.
TrÀffat tvÄ flickor till
Mannen hade Àven trÀffat ytterligare tvÄ flickor, en sÄ ung som 13 Är, och hade en rad filmer och bilder pÄ dem. Den andra flickan, okÀnd Älder, bodde pÄ behandlingshem för flickor som i ung Älder blivit utsatta för övergrepp.
SKARPA EXPERTKRITIKEN MOT DOMEN MOT 40-ÅRINGEN
Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrÀtt som lÀnge har arbetat med sexual- och vÄldsbrott:
"Det Àr en kolossal rabatt tingsrÀtten ger honom. Samtliga brott han har begÄtt Àr av mycket allvarlig karaktÀr och bör vart och ett ge en högre straffsats", sÀger hon.
"Trots att jag Àr vÀldigt luttrad Àr det sÄ svÄrt att lÀsa den hÀr domen att jag nÀstan inte stÄr ut, sÀger Leijonhufvud. Att tingsrÀtten överhuvudtaget diskuterar om det fanns samtycke eller inte Àr bisarrt, eftersom det rör sig om sjÀlvdestruktiva och mycket sÄrbara unga flickor".
Leijonhufvud menar ocksÄ att relationen mellan den 40-Äriga mannen och de unga flickorna inte har nÄgonting med sex att göra, utan att det rör sig om vÄldtÀkt och grov misshandel.
"Det finns folk som vid sina sinnens fulla bruk anvÀnder sig av vÄldsinslag nÀr de har ömsesidigt sex, men det Àr inte det som det hÀr handlar om."
Leijonhufvud Àr ocksÄ mycket kritisk till det ettÄriga fÀngelsestraff som mannen fick. Han dömdes för 13 brott mot tre personer som Àr barn i FN:s barnkonventions mening. Fyra av dessa handlingar ger i sig upp till ett Ärs fÀngelse och resterande nio upp till tvÄ Ärs fÀngelse.

– Jag kĂ€nde mig lite stolt nĂ€r jag fick höra att det fanns fler utsatta tjejer och att det faktum att jag hade berĂ€ttat för polisen kunde rĂ€dda dem ocksĂ„, sĂ€ger Tove.
Dömdes pÄ 13 punkter
Den 27 februari i Är dömdes 40-Äringen för 13 av 30 Ätalspunkter. Straffet blev ett Ärs fÀngelse och skadestÄnd till tvÄ av flickorna. Stockholms tingsrÀtt dömde honom för barnpornografibrott, utnyttjande av barn för sexuell posering, köp av sexuell handling av barn och för sexuellt övergrepp pÄ 13-Äringen.
Men han friades för de allvarligaste Ätalspunkterna: Ett fall av grov vÄldtÀkt, grov misshandel och flera fall av vÄldtÀkter, eftersom tingsrÀtten inte ansÄg att det var bevisat att samtycke saknades nÀr de vÄldamma sexuella handlingarna utfördes och att han inte förstÄtt att befann sig i en sÀrskilt utsatt situation i lagens mening.

Toves polisanmÀlan ledde till att 40-Äringen dömdes för brott mot flera flickor. "Jag kÀnde mig lite stolt nÀr jag fick höra att det fanns fler utsatta tjejer och att det faktum att jag hade berÀttat för polisen kunde rÀdda dem ocksÄ", sÀger hon.
Foto: Izabelle Nordfjell
I tingsrÀtten menade flickans mÄlsÀgandebitrÀde, Silvia Ingolfsdottir, att det var ett klart fall av vÄldtÀkt och misshandel det rörde sig om. Men tingsrÀtten i sin tur menar att eftersom flickan i chattkonversationen sagt ja till de saker mannen sedan gjort mot henne och under tiden de hade sex inte sa nej, gÄr det inte att döma mannen till vÄldtÀkt eller misshandel, dÄ slagen hon utsattes för med beaktande av omstÀndigheterna inte anses oförsvarliga.
"SĂ€tt att manipulera"
Ingolfsdottir, som tidigare var Äklagare och drev mÄlet mot den sÄ kallade "Modellfotografen", som dömdes till Ätta Ärs fÀngelse för bland annat koppleri och vÄldtÀkt, menar att mÀn som köper vÄldsamt sex av unga flickor följer samma mönster.
– Det finns en anledning till att de söker sig till unga tjejer och fĂ„r dem att skriva i olika chattar att de gĂ„r med pĂ„ allt de sĂ€ger. Det Ă€r ett sĂ€tt att manipulera, sĂ€ger Ingolfsdottir och fortsĂ€tter:
– Det handlar om att försĂ€tta sina offer i skam och skuld dĂ€r de tror att det Ă€r deras eget fel eftersom de har gĂ„tt med pĂ„ vissa av handlingarna innan, sĂ€ger hon.
Synliga Àrr pÄ kroppen
POLISEN: HÄR ÄR VARNINGSSIGNALERNA
Patrik Lillqvist vid polisen i Nacka menar att det finns vissa saker förÀldrar bör vara extra uppmÀrksamma pÄ:
Om man ser annonser pÄ diverse chattforum dÀr vuxna efterfrÄgar till exempel barnvakter i specifika Äldrar och utseende och dÀr priset Àr orimlig högt för arbetsinsatsen kan det röra sig om sexköp.
Det blir ocksĂ„ allt vanligare att barn och unga sĂ€ljer sex pĂ„ nĂ€tet. Även dĂ€r ska man vara uppmĂ€rksam pĂ„ höga löneansprĂ„k, utseendebeskrivningar och att barnen anvĂ€nder flera olika telefoner.
Ett annat skÀl som Ingolfsdottir menar talar för en fÀllande vÄldtÀktsdom Àr det faktum att Tove hade synliga Àrr pÄ kroppen och att hon dÀrför befann sig i en sÀrskilt utsatt situation eftersom hon skurit sig sjÀlv. TingsrÀtten menade dock att det inte gick att faststÀlla att den 40-Äriga mannen visste om att flickan fortfarande skar sig, utan kan ha uppfattat det som att Àrren var gamla.
Åklagare i mĂ„let Ă€r Petra Götell. Hon kommer att överklaga domen dĂ„ hon menar att den Ă€r dĂ„ligt motiverad.
– I domen har man inte beaktat varken vittnesmĂ„l eller nĂ„gon form av bevisning. De fĂ„r det att lĂ„ta som att det Ă€r ord mot ord mellan mannen och flickorna, vilket inte Ă€r fallet.
Hon tror ocksÄ att HovrÀtten kommer att göra en annan bedömning.
– Jag tror att han utöver det han redan dömts för Ă€ven kommer att dömas för grov vĂ„ldtĂ€kt och grov misshandel.
Men 40-Äringens försvare Marija Novosel Nyström hÄller inte med. Hon anser att domstolen har dömt korrekt och att domen Àr vÀlmotiverad.
– För att man ska kunna dömas till vĂ„ldtĂ€kt krĂ€vas att man tvingar nĂ„gon till samlag, nĂ„got tvĂ„ng har inte förekommit. Under förhör med mĂ„lsĂ€gandena och av annan bevisning i mĂ„let har det framkommit att min huvudman och de var överens om, sĂ„vĂ€l innan som under samlaget, att de skulle trĂ€ffas för att utöva BDSM-sex, sĂ€ger Nyström.
Vill inte uttala sig
Hon tror inte heller att hovrÀtten kommer att göra en annorlunda bedömning om mÄlet tas upp igen.
NÀr Expressen nÄr rÄdmannen Tore Gissin, domare i mÄlet, hÀnvisar han till domen och vill inte uttala sig ytterligare.
Tove kÀnner sig nedslagen och besviken över domen. Fram till nu har hon mÄtt sÄ dÄligt att hon kÀnt sig likgiltig till allt som hÀnt, men nÀr domen kom blev hon för första gÄngen arg.
– Det var först dĂ„ jag kĂ€nde och förstod att: Nej, det hĂ€r som han har gjort Ă€r inte okej.
I dag fÄr hon hjÀlp av psykologer och gÄr i terapi.
– Jag har Ă€ntligen förstĂ„tt hur fel de hĂ€r mĂ€nnen behandlar unga tjejer och trots att jag nu lever under vĂ€ldigt stort skydd sĂ„ Ă€r jag glad att allt det hĂ€r kom fram, sĂ€ger hon.
Fotnot: Tove heter egentligen nÄgot annat.
 
LÄS MER: Britta Svensson: Han Ă€r inget monster, han Ă€r grannen, det Ă€r rena mökret
TERAPEUTENS TIPS TILL OROLIGA FÖRÄLDRAR: MANAR TILL LUGN
Börje Svensson Àr terapeut och har arbetat pÄ RÀdda barnen med sexualbrott mot barn. Eftersom det ofta Àr barn och unga som utsÀtts pÄ nÀtet har Svensson förstÄelse för att förÀldrar kan bli vÀldigt upprörda och oroliga, men han manar till lugn och förstÄelse.
– Man fĂ„r inte förbjuda barn frĂ„n att göra saker, barn testar alltid grĂ€nser. Det Ă€r i stĂ€llet viktigt att tala om för barnen att de kan komma och prata med dig som förĂ€lder om det skulle vara sĂ„ att det har rĂ„kat ut för nĂ„got, om de skickat nakenbilder eller pĂ„ nĂ„got sĂ€tt blir utpressade.

Av Irena Pozar
Publicerad 04 apr 2015 13:36
SKARPA EXPERTKRITIKEN MOT DOMEN MOT 40-ÅRINGEN
Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrÀtt som lÀnge har arbetat med sexual- och vÄldsbrott:
"Det Àr en kolossal rabatt tingsrÀtten ger honom. Samtliga brott han har begÄtt Àr av mycket allvarlig karaktÀr och bör vart och ett ge en högre straffsats", sÀger hon.
"Trots att jag Àr vÀldigt luttrad Àr det sÄ svÄrt att lÀsa den hÀr domen att jag nÀstan inte stÄr ut, sÀger Leijonhufvud. Att tingsrÀtten överhuvudtaget diskuterar om det fanns samtycke eller inte Àr bisarrt, eftersom det rör sig om sjÀlvdestruktiva och mycket sÄrbara unga flickor".
Leijonhufvud menar ocksÄ att relationen mellan den 40-Äriga mannen och de unga flickorna inte har nÄgonting med sex att göra, utan att det rör sig om vÄldtÀkt och grov misshandel.
"Det finns folk som vid sina sinnens fulla bruk anvÀnder sig av vÄldsinslag nÀr de har ömsesidigt sex, men det Àr inte det som det hÀr handlar om."
Leijonhufvud Àr ocksÄ mycket kritisk till det ettÄriga fÀngelsestraff som mannen fick. Han dömdes för 13 brott mot tre personer som Àr barn i FN:s barnkonventions mening. Fyra av dessa handlingar ger i sig upp till ett Ärs fÀngelse och resterande nio upp till tvÄ Ärs fÀngelse.
Silvia Ingolfsdottir, advokat, tidigare Äklagare och flickan Toves mÄlsÀgarbitrÀde i det aktuella fallet:
Ingolfsdotter menar att det var ett klart fall av vÄldtÀkt och misshandel. TingsrÀtten i sin tur menar att eftersom flickan i chattkonversationen sagt ja till de saker mannen sedan gjort mot henne och under tiden de hade sex inte sa nej, gÄr det inte att döma till vÄldtÀkt eller misshandel.
Ingolfsdottir menar att mÀn som köper vÄldsamt sex av unga flickor följer samma mönster.
"Det finns en anledning till att de söker sig till unga tjejer och fÄr dem att skriva i lika chattar att de gÄr med pÄ allt de sÀger. Det Àr ett sÀtt att manipulera", sÀger Ingolfsdottir.
"Det handlar om att försÀtta sina offer i skam och skuld dÀr de tror att det Àr deras eget fel eftersom de har gÄtt med pÄ vissa av handlingarna innan".
TINGSRÄTTDOMEN: FRIADES PÅ FLERA OLIKA PUNKTER
Tove, 16, trÀffade den 40-Ärige mannen pÄ nÀtforumet "Snyggast chatten". De har bestÀmt att de ska ses och att hon mot betalning ska ha vÄldsamt sex med honom, men det hela urartar snart.
Mannen vill göra vÄldsamma saker med Tove - som hon efter mycket tjat gÄtt med pÄ i chatten med den mÄnga Är Àldre mannen att göra.
40-Äringen dömdes för: Sexuellt övergrepp mot barn, utnyttjande av barn för sexuell posering, köp av sexuell handling av barn vid fem tillfÀllen, sexuellt ofredande, och för att vid fyra tillfÀllen ha begÄtt av barnpornografibrott. PÄföljden blev ett Ärs fÀngelse samt skadestÄnd till tvÄ av de tre flickorna.
Mannen frikÀndes samtidigt för: Misshandel, grov misshandel, grov vÄldtÀkt och fyra andra fall av vÄldtÀkt.
POLISEN: HÄR ÄR VARNINGSSIGNALERNA
Patrik Lillqvist vid polisen i Nacka menar att det finns vissa saker förÀldrar bör vara extra uppmÀrksamma pÄ:
Om man ser annonser pÄ diverse chattforum dÀr vuxna efterfrÄgar till exempel barnvakter i specifika Äldrar och utseende och dÀr priset Àr orimlig högt för arbetsinsatsen kan det röra sig om sexköp.
Det blir ocksĂ„ allt vanligare att barn och unga sĂ€ljer sex pĂ„ nĂ€tet. Även dĂ€r ska man vara uppmĂ€rksam pĂ„ höga löneansprĂ„k, utseendebeskrivningar och att barnen anvĂ€nder flera olika telefoner.
TERAPEUTENS TIPS TILL OROLIGA FÖRÄLDRAR: MANAR TILL LUGN
Börje Svensson Àr terapeut och har arbetat pÄ RÀdda barnen med sexualbrott mot barn. Eftersom det ofta Àr barn och unga som utsÀtts pÄ nÀtet har Svensson förstÄelse för att förÀldrar kan bli vÀldigt upprörda och oroliga, men han manar till lugn och förstÄelse.
– Man fĂ„r inte förbjuda barn frĂ„n att göra saker, barn testar alltid grĂ€nser. Det Ă€r i stĂ€llet viktigt att tala om för barnen att de kan komma och prata med dig som förĂ€lder om det skulle vara sĂ„ att det har rĂ„kat ut för nĂ„got, om de skickat nakenbilder eller pĂ„ nĂ„got sĂ€tt blir utpressade.


2.
2014-11-09
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/oisincantwell/article19834406.ab
Krönika
OISÍN CANTWELL
LÀkare polisanmÀld för mened
En lÀkare anklagas för att ha undanhÄllit viktiga uppgifter i en rÀttegÄng dÀr en man dömdes till fÀngelse för att ha misshandlat sina spÀdbarn.
Mannen har polisanmÀlts för mened och fallet utreds av landstinget.

Högsta domstolen har, i en viktig vÀgledande dom, slagit fast att expertutlÄtanden inte rÀcker för fÀllande dom nÀr en förÀlder misstÀnks ha misshandlat sitt spÀdbarn.
DÄ professorer och lÀkare har backat frÄn sina tidigare tvÀrsÀkra pÄstÄenden om skakvÄld och erkÀnt att forskningen egentligen inte vet sÀrskilt mycket alls om detta fenomen konstaterade HD det sjÀlvklara, att de vita rockarnas pÄstÄenden mÄste stödjas av annan bevisning.
 
En man som hade dömts för grov misshandel av sitt barn i hovrÀtten friades och en annan man, som redan har avtjÀnat sitt straff, har fÄtt resning.
I ett tredje fall finns det dessvĂ€rre anledning att frĂ„ga sig vad den vittnande lĂ€karen egentligen hade för drivkraft.    
En pappa dömdes i tingsrÀtten till 2,5 Ärs fÀngelse för att grovt ha misshandlat sina tre mÄnaders gamla tvillingpojkar sÄ allvarligt att de fick frakturer.
 
Åklagarens viktigaste bevis var vittnesmĂ„let frĂ„n experten, som intygade att den medicinska utredningen starkt talade för att barnen hade utsatts för vĂ„ld.
En dom som hovrÀtten senare rev upp. Mannen, som hade suttit hÀktad i sex mÄnader, dömdes i stÀllet till villkorligt för grovt vÄllande till kroppsskada dÄ han varit oaktsam dÄ han skötte en av pojkarna.
Efter den juridiska processen gick en anhörig igenom den medicinska dokumentationen och fann att experten hade undanhÄllit viktig information.
 
LÀkaren hade vÀnt sig till nÄgra professorer och frÄgat om skadorna kunde förklaras med sjukdom. De skrev i ett utlÄtande att den ena tvillingen led av brist pÄ benvÀvnad och att skelettsjukdomen rakit inte kunde uteslutas.
Men i det rÀttsintyg som lÀkaren lÀmnade in till domstolen fanns inte denna information med. TvÀrtom, han skrev att det inte hade gjorts fynd som tydde pÄ rakit.
DÄ lÀkaren vittnade under ed nÀmnde han visserligen professorernas synpunkter, men pÄ en frÄga om skadorna kunde bero pÄ rakit svarade han att "vi har vÀnt pÄ den stenen ordentligt och vi har inte hittat nÄgra hÄllpunkter för den diagnosen".
Den anhörig som upptÀckte bristerna i dokumentationen gjorde för ett par mÄnader sedan en anmÀlan till det landsting dÀr lÀkaren Àr anstÀlld.
 
Mats Holmberg, jurist pÄ landstinget, sÀger att en utredning Àr inledd och att en anmÀlan troligen ska göras till IVO, Inspektionen för vÄrd och omsorg, för att fÄ en utomstÄende bedömning.
Den dömde mannen ska Àven polisanmÀla lÀkaren för mened. Jag förstÄr honom.
Om experten har gjort sig skyldig till brott eller inte ÄterstÄr att se. Men redan tanken pÄ att en mÀnniska kan ha dömts till fÀngelse för nÄgot sÄ stigmatiserande som misshandel av sina spÀdbarn utan annan bevisning Àn en lÀkare som under ed har utelÀmnat vÀsentliga uppgifter Àr mardrömslik.
 Oisin Cantwell
10 november 2014  15:59
 

3.
2014-09-27

http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article17555735.ab
HovrÀtten sÀnker straff för pedofil

Göteborg. HovrÀtten för vÀstra Sverige sÀnker fÀngelsestraffet för en 33-Ärig man som var en sÄ kallad "elitanvÀndare" inom ett internationellt pedofilnÀtverk pÄ internet.

Han dömdes i somras av Göteborgs tingsrÀtt till sex Ärs fÀngelse för flera sexövergrepp mot tolv flickor. HovrÀtten sÀnker straffet till fem Ärs fÀngelse.

I tingsrÀtten dömdes mannen Àven att betala totalt 608 400 kronor till de tolv flickorna. Nu sÀnks skadestÄndet till en av dem frÄn 115 000 till 25 000 kronor.

HovrÀtten friar mannen frÄn den del av Ätalet som gÀller anstiftan till grovt sexuellt övergrepp mot barn. TingsrÀtten fÀllde 33-Äringen för att ha instruerat en 20-Ärig kvinna, som dömdes till skyddstillsyn, att framför en webbkamera utsÀtta en femÄrig flicka för grova sexuella övergrepp.

Enligt hovrÀtten Àr bevisningen inte tillrÀcklig för att slÄ fast att det var 33-Äringen som lÄg bakom inspelningen.

En nÀmndeman vill, till skillnad frÄn majoriteten, att tingsrÀttens straff pÄ sex Är ska stÄ kvar. Han instÀmmer dÀremot i att mannen ska frias frÄn anstiftan.

I 33-Äringens lÀgenhet i Göteborg hittades över 15 300 barnpornografiska bilder och nÀstan 380 filmer pÄ en hÄrddisk.

Mannen kunde gripas efter tips frÄn tysk polis om nÀtverket.
.

TT
4.
2015-01-12
http://mobil.dn.se/nyheter/sverige/forlorade-son-vid-adoptionsmiss/
Förlorade son vid adoptionsmiss

Publicerad i dag 08:05

En miss vid en adoption gjorde att de juridiska banden mellan en mamma och hennes biologiske son klipptes av. Nu fÄr Skaraborgs tingsrÀtt skarp kritik av justitieombudsmannen.

Annons:
 
Mamman ville att mannen som följt och uppfostrat hennes son ocksÄ juridiskt skulle vara far till honom.

Men tingsrÀtten tog inte reda pÄ att mamman och mannen inte var gifta och att detta krÀvdes för att bÄda skulle stÄ som förÀldrar, rapporterar P4 Skaraborg.

Sonen Ă€r nu vuxen och har enligt folkbokföringen bara en förĂ€lder – adoptivpappan.

Det var i samband med att justitieombudsmannen (JO) tog upp Àrendet och kritiserade tingsrÀtten som sonen fick ta del av JO:s kritik.

TingsrÀttens miss har bland annat gjort sonen arvlös efter sin mamma.

– Jag och sonen fick gĂ„ och göra ett testamente dĂ€r jag fick skriva att om det skulle hĂ€nda mig nĂ„got sĂ„ skĂ€nker jag till min bortadopterade son, det var mycket kĂ€nslor och jobbigt, sĂ€ger kvinnan till kanalen.

Justitieombudsmannen Lars Lindström Àr den som har granskat Àrendet och kommenterar tingsrÀttens agerande som rent slarv.

– Det första misstaget tingsrĂ€tten gjorde var att inte skicka över pappren till de biologiska förĂ€ldrarna och domaren svarar ocksĂ„ att han inte varit tillrĂ€ckligt noggrann.

RÄdmannen sjÀlv har inte nÄtts för en kommentar, enligt P4 Skaraborg.



 

19
1.
2015-06-08
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article20924996.ab
INRIKES
idag  01:34
Krav pÄ stopp för diskriminering
FÖRÄLDRASKAP. Kring 30 procent av barnen till förĂ€ldrar med utvecklingsstörning omhĂ€ndertas, ofta pĂ„ lösa grunder, skriver sex experter pĂ„ DN-debatt.
De hÀnvisar till ny forskning som visar pÄ "allvarliga brister i socialtjÀnstens hantering".
"För att diskrimineringen ska upphöra mÄste socialtjÀnsten bedöma förÀldrarnas omsorgsförmÄga utan fördomar, utveckla rutiner som motverkar risken för vanvÄrd och ge omvÄrdnadsfokuserad utbildning", skriver de sex.
TT
8 juni 2015  01:34

2.
Regering erkÀnner hÀr bl.annat, att "invandrarbarnen"(i detta fall svenska/romska barnen) tvÄngsomhÀndertas hemifrÄn med stöd av LVU , av politiska (nazistiska ) skÀl.

http://www.dn.se/debatt/omfattande-kartlaggning-av-romer-i-1900-talets-sverige/
Omfattande kartlĂ€ggning av romer i 1900-talets Sverige”

Publicerad 2014-03-25 00:40

Erik Ullenhag presenterar i dag regeringens vitbok om övergrepp och krÀnkningar av romer under 1900-talet. I september förra Äret berÀttade han om en del av rapporten i en intervju i Dagens Nyheter.
Foto: Anders Hansson Erik Ullenhag presenterar i dag regeringens vitbok om övergrepp och krÀnkningar av romer under 1900-talet. I september förra Äret berÀttade han om en del av rapporten i en intervju i Dagens Nyheter.
Vitbok om övergrepp och krÀnkningar av romer. I Sverige fanns under nittonhundratalet en bred uppslutning kring rasistiska förestÀllningar. Och pÄ omrÄde efter omrÄde kan man se hur romer systematiskt behandlats som andra klassens mÀnniskor, skriver integrationsminister Erik Ullenhag (FP).

Vitbok om övergrepp och krÀnkningar av romer. I Sverige fanns under nittonhundratalet en bred uppslutning kring rasistiska förestÀllningar. Och pÄ omrÄde efter omrÄde kan man se hur romer systematiskt behandlats som andra klassens mÀnniskor, skriver integrationsminister Erik Ullenhag (FP).

I dag presenterar jag den vitbok om övergrepp och krÀnkningar av romer under 1900-talet som regeringen har tagit initiativ till. Boken bygger pÄ intervjuer med romer och resande, pÄ arkivmaterial samt forskarstudier. Vitboken ger en mer fullstÀndig beskrivning av en mörk del av Sveriges historia Àn vad vi tidigare haft. PÄ flera punkter visar ocksÄ vitboken att romers egna berÀttelser om 1900-talet ligger nÀrmare sanningen Àn den tidigare historieskrivningen.

Även i Sverige fanns det en bred uppslutning kring rasistiska förestĂ€llningar. NĂ€r landets polismyndigheter i början av 1900-talet skulle beskriva romer och resande var svaren tydliga. ”Fula”, ”opĂ„litliga” och ”odĂ„gor” var vanliga omdömen om romer. Slutsatsen frĂ„n flera polisdistrikt var att romerna var ”fullstĂ€ndigt onyttiga mĂ€nniskor” som borde ”utrotas”.

1920-talets parlamentariska FattigvĂ„rdslagstiftningskommittĂ© var tydlig i att romernas ”inblandning i den svenska folkstammen innebĂ€r en försĂ€mring av vĂ„r folkras” och föresprĂ„kade ett konsekvent försvĂ„rande av romernas levnadsvillkor som skulle leda till att de lĂ€mnade landet.

Kommitténs tankesÀtt kom att forma den politik som drabbade romer under 1900-talet. PÄ omrÄde efter omrÄde ser vi hur romer systematiskt behandlats som andra klassens mÀnniskor.

Ett liv utan bostad – de ”obefintliga”. ”Jag föddes utomhus i ett lĂ€ger i Norrbotten. Jag skulle haft tvĂ„ systrar – tvillingsystrar – men de frös ihjĂ€l i tĂ€ltet nĂ€r de bara var ett par mĂ„nader.”

Mikael Demeter Taikons historia Àr inte ovanlig. 1900-talet Àr för mÄnga romer ett Ärhundrade utan fast bostad. Romer förvÀgrades bostad, var förbjudna att vistas i flera kommuner och fördrevs. I mÄnga kommuner fick den som hyrde ut en bostad eller gav mat till en rom eller resande vite. Vitboken motbevisar alltsÄ fördomen att romer inte ville vara bofasta.

Effekten av att romerna var oönskade var att mĂ„nga romer förnekades rĂ€tten att mantalsskriva sig. Den som inte var mantalsskriven sĂ„gs i registren som ”obefintlig” och nekades dĂ€rmed barnbidrag, folkpension, socialförsĂ€kringar och röstrĂ€tt.

1954 Ă„rs zigenarutredning föreslog Ă„tgĂ€rder för att romer skulle bli bofasta. Men lĂ„ngt senare levde fördomarna kvar. Romer fanns i hyresvĂ€rdars ”svarta böcker”, de fortsatte drabbas av trĂ„ngboddhet och sĂ„ sent som 1985 tog fastighetsnĂ€mnden i Stockholm fram ett handlingsprogram mot ordningsstörningar i boendet som sĂ€rskilt riktade sig mot ”zigenare”.

Sterilisering och omhĂ€ndertagande av barn. Tidigare studier har dragit den generella slutsatsen att det inte finns stöd för antagandet att sterilisering var en riktad Ă„tgĂ€rd mot romer. Samtidigt har romer vittnat om hur de drabbades: ”Min mamma och min faster blev steriliserade”. (Rose-Marie Wallengren). ”NĂ€r min mamma var gravid för tredje gĂ„ngen stĂ€lldes hon inför ett ultimatum: om du inte gĂ„r med pĂ„ abort och sterilisering kommer vi att omhĂ€nderta dina barn.” (Soraya Post).

GenomgĂ„ngen av akter frĂ„n mitten av 1940-talet bekrĂ€ftar mĂ„nga romers erfarenheter. IdĂ©n om ”rasförbĂ€ttring” som var grunden för steriliseringspolitiken drabbade romer. BerĂ€kningar utifrĂ„n inskickade steriliseringshandlingar som gĂ€llde ”tattare” visar att minst var fjĂ€rde resandehushĂ„ll hade nĂ„gon som blev steriliserad. Vitboken visar ocksĂ„ att Socialstyrelsen tog fram en handbok om mödrahjĂ€lp som bl.a. föreskrev att romska kvinnor inte skulle ha en sjĂ€lvklar rĂ€tt till mödrahjĂ€lp. I denna handbok framhölls ocksĂ„ att ”sterilisering ofta Ă€r den enda utvĂ€gen för att undvika framtida komplicerade hjĂ€lpbehov”.
MĂ„nga romer och resande omhĂ€ndertogs av samhĂ€llet. De vittnar om övergrepp i samhĂ€llets vĂ„rd. Hans Caldaras berĂ€ttar att han som spĂ€dbarn pĂ„ barnhemmet ”utsattes för tvĂ„ngsmatning och badades i kallt vatten”.

Omfattande kartlÀggning med rasistiska motiv. KartlÀggning och registrering av romer har varit omfattande under hela 1900-talet. I början av 1900-talet var rasbiologin stark och det mÀrks vid genomgÄngen av registren. Huvuden mÀttes, intelligenstester gjordes och negativa egenskaper hos romer söktes.

Kurt Magnusson, som omfattades av ”tattarinventeringen” den 31 maj 1943, vittnar om hur ”Inventeringen var en förberedelse till Nazityskland. SĂ„ upplever jag det. Hade Sverige blivit ockuperat och tyskarna hade kommit hit, hade jag inte levt i dag.”

Andra hĂ€lften av 1900-talet fortsĂ€tter kartlĂ€ggningen av romerna. Syftet Ă€r dĂ„ att vĂ€lfĂ€rdsstaten försöker assimilera romerna in i det svenska samhĂ€llet. Även i de senare kartlĂ€ggningarna gĂ„r dock fördomarna som en röd trĂ„d genom myndigheternas datainsamling.

Inreseförbud riktat sĂ€rskilt mot romer. UtifrĂ„n den rasbiologiska övertygelsen om den nordiska rasens överlĂ€gsenhet infördes förbudet mot romsk inresa som kom att gĂ€lla mellan 1914 och 1954. En effekt av inreseförbudet var att romer som levde i Sverige inte kunde vara sĂ€kra pĂ„ att komma in i landet igen om de reste utomlands. Det Ă€r sĂ€rskilt anmĂ€rkningsvĂ€rt att inreseförbudet gĂ€llde fram till 1954. Rosa Taikon uttrycker detta faktum smĂ€rtsamt trĂ€ffande: ”Vi ansĂ„gs vara en föraktad och mindervĂ€rdig ras. Romer som överlevde nazisternas förföljelse fick inte komma in i landet förrĂ€n lĂ„ngt efter andra vĂ€rldskrigets slut”.

Ett diskriminerande skolsystem. ”Under min barndom försökte vi ett flertal gĂ„nger fĂ„ tilltrĂ€de till skolan. Men det var omöjligt. Vi var inte vĂ€lkomna” (Singoalla Millon). Under första hĂ€lften av 1900-talet stĂ€ngdes mĂ„nga romer och resande ute frĂ„n den skola som borde ha omfattat alla. Under andra hĂ€lften av 1900-talet fick romska barn formellt tilltrĂ€de till utbildning. Men det var regel snarare Ă€n undantag att barnen sattes i hjĂ€lpklasser. Romer och resande vittnar ocksĂ„ om en skolvardag av diskriminering och fördomsfulla lĂ€rare.

En i princip stÀngd arbetsmarknad. Diskriminering, avsaknad av fast bosÀttning och ett diskriminerande utbildningsvÀsende har kraftigt försvÄrat för romer att komma in pÄ arbetsmarknaden. Dessutom har lokala ordningsstadgor anvÀnts som ett verktyg för att förhindra romer frÄn att utföra nÀringsverksamhet. Sammantaget kan konstateras att romer under 1900-talet levde i ett samhÀlle som systematiskt begrÀnsade möjligheterna till egenförsörjning.

MÄnga av de fördomar som lever kvar mot romer i dag och mycket av det utanförskap vi fortfarande ser Àr en följd av de historiska övergreppen. Vitboken Àr en del av regeringens arbete för ökad inkludering av romer. Ett första steg för att i dag bekÀmpa antiziganism och fördomar Àr att erkÀnna den historia som vi lÀnge förtigit. Romer och resande har försökt berÀtta om vad de utsatts för men samhÀllet har i hög grad blundat. Det Àr sorgligt att behöva konstatera att vitbokens omfattande genomgÄng av 1900-talet visar att romernas berÀttelser om historien nu bekrÀftas.

Erik Ullenhag (FP), integrationsminister med ansvar för minoriteter och mÀnskliga rÀttigheter

3.
2013-09-27

http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article17555769.ab
Stockholmsregister över romer

Stockholm. Stockholms stad hade fram till 1996 ett eget register över romer. Registret, som det kommunala organet Zigenarsektionen hade hand om, anvÀnde beteckningar som "hel Z" och "halv Z", skriver Dagens Nyheter.

Regeringens vitbok om Sveriges behandling av romer presenteras i januari nÀsta Är. Men redan nu presenteras en del uppgifter som har kommit fram i arbetet.

Det handlar om flera systematiska kartlÀggningar av romer som gjorts under 1900-talet.

Vitboken beskriver hur Stockholms stads tjÀnstemÀn gick hem till romer, registrerade dem och vÀrderade dem. Intelligens, skolprestationer, renlighet och uppförande bedömdes bland annat.

Om z-klassificeringarna sÀger integrationsminister Erik Ullenhag (FP) till DN att de gÄr direkt tillbaka till rasbiologi och att det Àr obehagligt att sÄdana begrepp anvÀnts lÄngt in i vÄr tid.

– Jag skĂ€ms över Sverige nĂ€r jag lĂ€ser det hĂ€r, sĂ€ger Ullenhag.

En "zigenarinventering" genomfördes den 10 december 1954. Enligt direktiven frÄn Socialstyrelsen skulle polisen "en viss dag finkamma hela landet pÄ zigenare" för att fÄ fram ett tillförlitligt resultat. Varje individ försÄgs, enligt vitboken, med ett z-nummer och varje familj med ett z-familjenummer som sedan anvÀndes av den statliga och kommunala förvaltningen.

KartlÀggningarna och "inventeringarna" av tattare och zigenare motiverades uttryckligen med att lösa den "samhÀllsfara" dessa pÄstods utgöra.

Socialstyrelsen fick 1942 i uppdrag av regeringen att "verkstÀlla en inventering av de tattare och zigenare som finnas inom riket". För att möjliggöra detta gav Socialstyrelsen Statens rasbiologiska institut i uppdrag att "utröna om tattarna i antropologiskt avseende verkligen ha annan karaktÀr Àn svenska folket i genomsnitt".

Först pÄ mitten av 1950-talet vÀnde perspektivet frÄn myndigheternas sida. Zigenarutredningen 1954 betonade samhÀllets ansvar för romernas situation och att de ofta var offer för trakasserier, hat och fördomar. TillvÀgagÄngssÀttet förblev dock det samma: kartlÀggning och inventering.

Syftet med Zigenarsektionen i Stockholm, som skapades 1959 och lades ned 1997, var att hjÀlpa romer med bostad, utbildning och arbete. Men historiker har kunnat visa att man ocksÄ ville kontrollera gruppen. MÄnga akter över de hundratals romer som registrerades innehöll lÀkarjournaler, lönespecifikationer, polisrapporter och tjÀnstemÀns utlÄtanden om hur "zigenarna sköter sig".
.

4.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/romer-kontrollerades-i-sina-egna-hem/
2013-09-27
Romer kontrollerades i sina egna hem

Publicerad i dag 00:09

Fakta: Zigenarsektionen

‱ I samband med att Zigenarsektionen lades ned 1997 begĂ€rde socialtjĂ€nstens sektionschef om undantag frĂ„n gallringsplikten, enligt 60 § socialtjĂ€nstlagen. BegĂ€ran motiverades med att Zigenarsektionen var en av de största kunskapsbankerna om romska frĂ„gor i Sverige och ett intakt arkiv skulle möjliggöra romsk slĂ€ktforskning och akademisk forskning om minoritetsgruppen.
‱ Den som vill ta reda pĂ„ om man finns i Zigenarsektionens pĂ€rmar och lĂ€sa sin personakt kan vĂ€nda sig till Stockholms stadsarkiv.

Vitbok ska ge samlad bild av övergreppen
‱ Regeringens vitbok ska ge en samlad översikt över sĂ€rbehandlande Ă„tgĂ€rder och övergrepp gentemot romer under 1900-talet, fram till Ă„r 2000. I det ingĂ„r vittnesmĂ„l och intervjuer.
‱ Boken ska identifiera och belysa vilken roll och vilket ansvar olika samhĂ€llsinstitutioner haft i övergreppen, samt stĂ€lla övergreppen i relation till de olika konventioner av betydelse för mĂ€nskliga rĂ€ttigheter som Sverige har förbundit sig till och svensk lagstiftning.
‱ Vitboken kommer ocksĂ„ att belysa Förintelsen som drabbade romer under andra vĂ€rldskriget.
DN


Registreringen av romer

Senaste nytt
Integritetskommission snart pÄ plats
Internationellt genomslag för DN:s nyhet
SD-ledamot försvarar polisens register över romer
Rikspolischefen krÀver svar om register
PolislÀrare: Rekrytera fler romer
SkÄnepolisen teg om sina register
Uppgifter mejlades ut i landet
Polisen öppnar registren för allmÀnheten
Ex-polis: Jag skapade registret över romer
SlÀktfejd polisens förklaring till registren
”Polischefer i SkĂ„ne mĂ„ste avgĂ„â€
Krav pÄ kommission om registrerade romer
Ivans förĂ€ldrar dödades – nu Ă€r han registrerad av polisen
Reinfeldt: FörstÄr om romer kÀnner sig utpekade
Mer om
Niklas Orrenius: I registret finns musiker, fritidspolitiker, författare, debattörer och massor av vanliga familjer.
MÄnga vill se om de nÀmns i polisens register
Ask: Å Sveriges vĂ€gnar ber jag om ursĂ€kt
Rikspolisstyrelsens styrelse: MÄnga frÄgetecken kvarstÄr
Detta har hÀnt
Skandalen har raserat mÄnga romers förtroende för staten
”Vi har uppmuntrats att arbeta pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet”
”Det kan finnas flera excelfiler”
Polisen: Samma register fast i en annan form
Analys
Ewa Stenberg: Varningsklockorna borde ha ringt
Mircea Cartarescu för DN: OcksÄ ­nazisterna registrerade ­romer
”Vad vi nu bevittnar Ă€r en nationell katastrof”
Opinion
En skam för Sverige


Allt om:Registreringen av romer




○ SĂ„ sent som 1996 anvĂ€nde Stockholms stad ett stort register över romer med rasbiologiska inslag. Den kommunala Zigenarsektionen stĂ€mplade mĂ€nniskor som ”hel Z”, ”halv Z” och ”icke-Z”.

○ Registret med Z-klassificeringar finns kvar i Stadsarkivet.

○ Uppgifterna framkommer i regeringens vitbok om Sveriges behandling av romer. DN har som första tidning fĂ„tt ta del av rapporten.




De fyller 15–20 hyllmeter i Stadsarkivets lokaler i Frihamnen, de 128 lĂ„dorna med arkivmaterial frĂ„n den kommunala Zigenarsektionen. HĂ€r finns mĂ„nga hundra, troligen tusentals romer registrerade och kategoriserade.

Personuppgifterna Ă€r sekretessklassade. Men i arbetet med rege­ringens vitbok om Sveriges övergrepp mot romer har forskare Ă€ndĂ„ fĂ„tt lĂ€sa akterna. De har funnit att personer i registret kodats med beteckningar som ”Z” och ”halv Z”. Den som levde med en rom men sjĂ€lv inte hade romskt ursprung fick stĂ€mpeln ”icke Z’.

 
Registret med Z-stÀmplarna anvÀndes och uppdaterades Ànda fram till 1996, nÀr Zigenarsektionen lades ned.

Zigenarsektionen var ett kommunalt organ som bildades i maj 1959. Det fanns Ätminstone delvis vÀlvilliga tankar bakom inrÀttandet: Romer som förföljts och levt i fattigdom skulle fÄ tillgÄng till bostÀder och skolgÄng. Men arbetet styrdes ocksÄ av tankar om att myndig­heterna behövde kontrollera romerna och registrera dem enbart dÀrför att de var romer.

”Man var i viss mĂ„n sĂ€ker pĂ„ att det sĂ„ kallade ’zigenarproblemet’ pĂ„ nĂ„got sĂ€tt var gruppens eget fel, nĂ„got som kunde korrigeras genom assimilering och normering”, stĂ„r det i regeringens vitbok.

Stockholms stads tjÀnstemÀn sökte upp romer i deras hem, registrerade dem och vÀrderade dem. Varje aspekt av romers liv var föremÄl för granskning: intelligens, skolprestationer, renlighet och uppförande. HÀr Àr nÄgra kommunala omdömen om romska familjer i Stockholm:

”Hygglig familj.” ”I intellektuellt hĂ€nseende bedöms mannen som klart överlĂ€gsen hustrun.” ”RĂ€tt prydlig flicka.” ”I emotionellt hĂ€nseende tycks ingen av makarna ha nĂ„got omfĂ„ngsrikt register.”

Och sÄ Àr det Z-klassificeringarna, som alltsÄ fanns kvar Ànda fram till 1996.

– De gĂ„r direkt tillbaka till ras­biologi. Det Ă€r obehagligt att sĂ„dana begrepp anvĂ€nts lĂ„ngt in i vĂ„r tid, sĂ€ger integrationsminister Erik Ullenhag (FP).

Regeringens vitbok om Sveriges övergrepp mot romer ska presenteras i januari nÀsta Är. DN har redan nu lÀst den del som handlar om myndigheters registrering och kartlÀggning av romer.

Det Ă€r en kolsvart berĂ€ttelse pĂ„ 83 sidor om ett land som under 1900-talets första hĂ€lft betraktade romer som ”samhĂ€llsohyra” som försĂ€mrade ”vĂ„r svenska folkras” och som det gĂ€llde att bli kvitt.

Förföljelsen var officiell politik. PĂ„ 20-talet beskrev flera polisdistrikt i dokument romer som ”fullstĂ€ndigt onyttiga mĂ€nniskor” som borde ”utrotas”.

Under 1900-talets andra hĂ€lft försvann den rena folkmords­retoriken, men ”tattare” och ”zigenare” betraktades fortfarande som artfrĂ€mmande – en annan typ av mĂ€nniskor som det var viktigt att myndigheterna hade sĂ€rskild koll pĂ„.

Flera gĂ„nger fick polisen i uppdrag av Socialstyrelsen att Ă„ka ut och massregistrera romer. För att fĂ„ ett tillförlitligt resultat skulle polisen, enligt ett direktiv 1954, ”en viss dag finkamma hela landet pĂ„ zigenare”.

”Zigenarinventeringen” skedde den 10 december 1954, nĂ€r poliser stegade in i svenska romers hem. KartlĂ€ggningen skulle omfatta ”alla zigenare i landet, sĂ„vĂ€l helzigenare som zigenare av blandras och sĂ„vĂ€l ambulerande som fast boende”, enligt statliga direktiv.

NĂ„gra veckor senare fick de registrerade familjerna besök av en ”sakkunnig” som bland mycket annat skulle kartlĂ€gga ”slĂ€ktförhĂ„llanden, religiösa förhĂ„llanden, utbildning, ekonomiska förhĂ„llanden och musikaliska och konstnĂ€rliga fĂ€rdigheter”. Den sakkunnige vĂ€rderade ocksĂ„ de registrerade romerna:

”Hon verkar enfaldig, men snĂ€ll.”

”Hon ser fryntlig och hygglig ut, utan att förrĂ„da nĂ„gon större intelligens.”

”Familjen ger ett fattigt och i viss mĂ„n efterblivet intryck.”

”Hon Ă€r svart som natten.”

Personuppgifterna sammanstĂ€lldes i ett statligt register över Sveriges romer, dĂ€r varje individ enligt regeringens vitbok ”fick ett z-nummer och varje familj fick ett z-familjenummer som senare kom att följa personerna i den statliga och kommunala förvaltningens arbete under mĂ„nga Ă„r”.

SĂ„ kallade ”z-nummer” fortsatte att tilldelas svenska romer i olika kartlĂ€ggningar, bland annat i en inventering av romer i Stockholm 1962–1963. I rapporten delades de kartlagda in i ”helzigenare”, ”halvzigenare”, ”trekvartszigenare” och ”icke-zigenare”.

Socialstyrelsen anvĂ€nde fram till 1980 koderna ”Z”, ”1/2 Z”, ”Œ Z” och ”ej Z” för att sortera romer och ingifta. SĂ„ sent som 1981 upprĂ€ttade Socialstyrelsen en förteckning över ”zigenare” i landet.

– Jag skĂ€ms över Sverige nĂ€r jag lĂ€ser det hĂ€r, sĂ€ger Erik Ullenhag nĂ€r DN trĂ€ffar honom i RosengĂ„rd i Malmö.

Integrationsministern sÀger att han förvÄnas över den enorma omfattningen av svenska myndig­heters övergrepp mot och katalogisering av romer, och att det Àr viktigt att skolbarn och vuxna lÀr sig om detta.

– Romer jag har trĂ€ffat har ofta gett uttryck för en kĂ€nsla av att man Ă€r följd i varje steg, att man Ă€r övervakad. Nu visar det sig att man faktiskt har pĂ„ fötterna dĂ€r.

Han pĂ„pekar att svenska myndigheter genom Ă„ren samlat in vĂ€ldigt mycket information om romer – enbart för att de Ă€r romer.

– Syftet har sĂ€kert varit gott i flera fall. Men man mĂ„ste förstĂ„ hur otroligt stigmatiserande det Ă€r att fĂ„ hembesök bara för att man har en viss etnisk tillhörighet, sĂ€ger Erik Ullenhag.



 Niklas Orrenius

 niklas.orrenius@dn.se

20

1.

2013-09-26

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17103400.ab


Siham, 5, kan ha blivit mördad

FemÄriga Siham som i gÄr morse hittades död vid en sjö i Horndal i Dalarna kan ha mördats.

– Efter den första undersökningen av rĂ€ttslĂ€kare Ă€r bedömningen att brott inte kan uteslutas, sĂ€ger Bo Eriksson, presstalesman pĂ„ Dalapolisen.


Det var i söndags kvÀll, vid 19-tiden, som den femÄriga Siham anmÀldes försvunnen. Hon hade flera timmar tidigare försvunnit nÀr hon lekt pÄ en lekplats i nÀrheten av sitt hem.

Hittades i vattnet

En stor sökinsats inleddes och vid halvniotiden pÄ mÄndagsmorgonen hittade hemvÀrnsmÀn Sihams kropp invid en mindre sjö, 350 meter frÄn flickans hem.

Att kroppen bara delvis lÄg i vattnet förbryllar polisen som inlett en förundersökning om mord.

Kan inte utesluta brott

Och under tisdagenmeddelade polisen att rÀttslÀkarens första bedömning, innan den rÀttsmedicinska undersökningen gjorts, Àr att "brott inte kan uteslutas".

Polisen vill inte i detalj gÄ in pÄ vad som föranlett bedömningen eller om flickan hade nÄgra synliga skador.

Kroppen Àr förd till rÀttsmedicin i Uppsala dÀr den under torsdagen ska genomgÄ en rÀttsmedicinsk undersökning för att faststÀlla dödsorsaken.

"KĂ€nns hemskt"

Siham har somaliskt ursprung och bodde med sin mamma pÄ ett flyktingboende i centrala Horndal.

De boende i Horndal Àr skÀrrade över att flickan hittats död.

– Jag brukade se flickan och mamman nĂ€r de gick utanför vĂ„rt hus. Att hon nu hittats död kĂ€nns hemskt, sĂ€ger en nĂ€rboende Ă€ldre kvinna.

Enligt en vÀn till Sihams familj mÄr de mycket dÄligt.

– Flickans mamma fick föras till sjukhus i gĂ„r, hon hade ont i hjĂ€rtat.
 Eric Tagesson  

2.
Polisen: Vi misstÀnker brott
1/9

HORNDAL. FemÄriga Siham, som hittades död vid sjön Lumsen, dog genom drunkning.

Det visar det preliminÀra resultatet frÄn den rÀttsmedicinska utredningen.

– Fynd som gjorts pĂ„ platsen dĂ€r flickan hittades och andra omstĂ€ndigheter gör att vi fortsĂ€tter utreda som om ett brott begĂ„tts, sĂ€ger Bo Eriksson, presstalesman vid Dalapolisen.

Det Àr tryckt stÀmning bland de boende i Horndal. Polisens besked lugnar inte smÄbarnsförÀldrarna.

PÄ lekplatsen varifrÄn flickan försvann följer flera förÀldrar barnens lek pÄ nÀra hÄll.

– Det kĂ€nns otryggt att inte veta riktigt vad som hĂ€nt, sĂ€ger Jonas Bivelöv, 41.

”Vi Ă€r rĂ€dda”

Han sitter pÄ en bÀnk vid lekplatsen dÀr Siham försvann och hÄller koll pÄ sin femÄrige son.

– Det Ă€r inte lika mĂ„nga barn hĂ€r nu som det brukar, sĂ€ger han.

En mamma leder sin flicka frÄn lekplatsen.

– Vi Ă€r rĂ€dda, sĂ€ger och ser sig oroligt omkring.

MÄnga Àr oroliga och alla pratar om den döda femÄringen och vad som kan ha hÀnt. Ingen av de nÀrboende Aftonbladet talat med tror att flickan gÄtt till sjön pÄ egen hand. Att hon bara lÄg delvis i vattnet Àr ocksÄ en förbryllande omstÀndighet.

Platsen dÀr flickan hittades Àr fortfarande avspÀrrad och polisen fortsÀtter utreda som ett mord begÄtts.

”Vill ha in tips”

Polisen försöker nu kartlÀgga hur flickan tagit sig frÄn bostaden vid HÀllvÀgen till sjön dÀr hon hittades. En strÀcka pÄ runt 400 meter.

– Vi vill gĂ€rna ha in tips frĂ„n allmĂ€nheten. Varje iakttagelse kan vara en viktig pusselbit för utredningen, sĂ€ger Eriksson.

Vet ni i dag vilken den mystiske mannen Àr som setts under flera dagar vid lekplatsen före flickans försvinnande?

– Nej, de uppgifter jag har Ă€r att denne fortfarande Ă€r okĂ€nd för oss, sĂ€ger Bo Eriksson

Flickan försvann frÄn en lekplats nÀra bostaden vid lunchtid i söndags. Hon var dÄ klÀdd i en lilafÀrgad sjal, ihopsydd med ett hÄl för ansiktet. Sjalen hade pÀrlor i glitter och guld. PÀrlorna var placerade vid sidan av huvudet.

Hon hade en randig tröja i rosa och vitt med ett rosa hjÀrta pÄ bröstet, rosa byxor samt skor i gymnastikmodell, ljust rosa och vita till fÀrgen.

– Den som har nĂ„gra iakttagelser eller upplysningar ring 114 14 och knappa vidare till tipslĂ€mning, sĂ€ger Bo Eriksson.
Tord Westlund  
Martin Schori  
 

21
1.
2014-07-23
Barnet dödades i socialernas fosterhem och utredning om barnets död blev kastad av kommunanstÀllda i soporna pÄ slutet.....

http://www.expressen.se/kvallsposten/utredningen-om-yaras-dod-hittad-i-soptunna/
Utredningen om Yaras död hittad i soptunna

Publicerad 21 jul 2014 12:59

TIDIGARE ARTIKLAR

Mördade Yaras pappa drabbad av mer sorg| 16 jul

MisstÀnkt polisman i Yara-fallet har förhörts| 08 jul

Yaras styvförÀldrar: "Har aldrig slagit dem"| 04 jul

Barn kan ha sett nÀr Yara, 8, blev dödad| 03 jul

SÄ brast kommunens jobb kring Yaras död| 30 jun

Polisman i Yara-fallet misstÀnks för brott| 27 jun
OrosanmÀlningarna till Socialförvaltningen i Karlskrona fortsÀtter att öka efter ÄttaÄriga Yaras död.
Men trots att personalen slagit larm dröjer nyanstÀllningar, rapporterar BLT Sydöstran.
Samtidigt har en privatperson lÀmnat över en utredning kring Yaras död till polisen efter att ha hittat den i en pappersÄtervinning i ett hyreshus, skriver tidningen.
Rekommendera9 Tweeta14
TvÄ veckor innan den ÄttaÄriga flickan hittades svÄrt skadad i en lÀgenhet i Karlskorna pÄ ValborgsmÀssoaftonen hade polisen faxat över en orosanmÀlan till Socialförvaltningen. Faxet kom till den obemannade kommunen pÄ lÄngfredagen och blev sedan liggande.
DÀrefter uppmÀrksammade ingen anmÀlan förrÀn Yara redan var död.
Sedan i maj har kommunen fÄtt ta emot över 200 orosanmÀlningar. I en lex Sarah-anmÀlan slÄr nu personalen larm om anmÀlningarna inte hinner hanteras pÄ grund av brist pÄ resurser.
I nio av tio fall har socialförvaltningen inte hunnit trÀffa de berörda familjerna och gjort en bedömning inom tvÄ veckor. Enligt anmÀlan har utredningarna i stÀllet dröjt i upp till tvÄ mÄnader.
NyanstÀllningar i höst
SocialnÀmndens ordförande, Ingrid Hermansson (C), sÀger att kommunen tacklat den svÄra situationen genom att ta in personal som egentligen gÄtt i pension samt flyttat anstÀllda mellan avdelningar. Bland annat har fyra anstÀllda frÄn FÀltgruppen omplacerats och de ersÀtts i stÀllet med bemanningsanstÀllda.
Ingrid Hermansson uppger ocksÄ för BLT Sydöstran att kommunen "scannats" pÄ socionomer.
Just nu annonserar kommunen efter personer som ska fylla fyra socionomtjÀnsten. Men nÄgra nyanstÀllningar blir inte aktuella förrÀn till hösten menar, Ingrid Hermansson. Hon bedömer samtidigt att den nuvarande personalen klarar den rÄdande situationen fram till dess.
– Jag tror att det reder sig. Personalen tittar pĂ„ alla anmĂ€lningar och prioriterar de som Ă€r akuta, sĂ€ger hon till BLT Sydöstran.
"VÀldigt dÄligt omdöme"
Samtidigt fortsÀtter kommunens hantering av Àrendet att uppröra.
I fredags ska en anonym uppgiftslÀmnare till BLT Sydöstran dessutom ha hittat en stor mÀngd kommunmaterial i en pappersÄtervinning i ett hyreshus i centrala Karlskrona. Enligt uppgiftslÀmnaren ska pappershögen bland annat ha innehÄllit en utredning kring Yaras död, men Àven en stor mÀngd handlingar med personnummer och arvodesrÀkningar.
– Hela den hĂ€r historien om Yara förföljer pĂ„ nĂ„got vis kommunen. Alla misstag som har gjorts. Det Ă€r nĂ„got sjukt som mĂ„ste upp till ytan. Att lĂ€gga dessa handlingar, som handlar om ett barns tragiska död, i en offentlig soptunna i ett hyreshus kanske inte bryter mot lagen, men det mĂ„ste visa pĂ„ ett vĂ€ldigt dĂ„ligt omdöme. Det kan inte vara ett korrekt förfarande, sĂ€ger uppgiftslĂ€mnaren till tidningen.
UppgiftslÀmnaren uppger ocksÄ att denna omedelbart efter fyndet tog kontakt med polisen och överlÀmnade materialet.
Ber om ursÀkt
En ledande politiker, som bor i omrÄdet, erkÀnner för BLT Sydöstran att det Àr han som slÀngt de kommunala papperen i Ätervinningen. Samtidigt sÀger han att allt slÀngt material varit offentligt och inget ska ha varit belagt med sekretess. Utredningen kring Yara var "maskad" och politikers arvoden Àr offentliga uppgifter, menar han.
Politikern förklarar den stora mÀngden material med att han just nu Àr mitt uppe i en flytt.
– Jag blir illa berörd nĂ€r jag hör om personens reaktion och beklagar om den personen upplevde det som obehagligt, sĂ€ger han till BLT Sydöstran.
Av Helena Sjögren   
Av Helena Sjögren
helena.sjogren@kvp.se

2.
2014-06-20
http://www.expressen.se/nyheter/husrannsakan-efter-bombhot-i-stockholm/
Om hur det gÄr till,nÀr 1 medborgare uttrycker sitt missnöje bÄde mot M och S personligt till politikera. Hela Stockholm spÀrras för det, och mÀnniska förklaras för "bombmannen" utan bomben som "hotar sprÀnga alla i luften".

Husrannsakan efter bombhot i Stockholm

Kaos i kollektivtrafiken efter bombhotet| 19 jun

 
Fastnade mitt dramat: "VÀldigt lÀskigt"| 19 jun

 
Reinfeldt och Stefan Löfven inte pÄ platsen| 19 jun

 
Bombman i centrala Stockholm Àr gripen| 19 jun

I samband med bombhotet gjorde polisen i gÄr en husrannsakan mot en adress i StockholmsomrÄdet.

I dag hoppas polisen pÄ att fÄ en förklaring till hotet som lamslog centrala Stockholm i gÄr.

– Förhoppningsvis fĂ„r vi möjlighet att fortsĂ€tta förhöra den misstĂ€nkte tillsammans med försvarare under dagen, sĂ€ger Towe HĂ€gg, presstalesman hos Stockholmspolisen.

Bombmannen lamslog pÄ torsdagen stora delar av centrala Stockholm efter att han uttalat ett bombhot mot Moderaterna och Socialdemokraterna.

Klockan 14.24 pÄ torsdagen gick mannen in pÄ mÀnniskorÀttsorganisationen Civil Rights Defenders lokaler pÄ Stora Nygatan i Gamla stan.

Han ska dÀr ha uppgivit att han hade med sig nÄgon sorts farligt föremÄl och uttalat hot mot de bÄda riksdagspartierna.

Hittade föremÄl i byggnaden

Polisen spÀrrade av stora delar av Gamla stan och ett stort omrÄde runt Socialdemokraternas lokaler pÄ SveavÀgen.

Efter flera timmars vÀntan och förhandlingar gav mannen till slut upp och kunde gripas utanför byggnaden.

Polisen har inte funnit att mannen hade tillgÄng till nÄgot farligt föremÄl.

– FöremĂ„let som hittades i byggnaden var ett ofarligt föremĂ„l, sĂ€ger Towe HĂ€gg, presstalesman hos Stockholmspolisen.

Kontrollerade fordon

Vid SveavÀgen kontrollerades ett fordon som Àven det kunde konstateras vara ofarligt.

De enorma sÀkerhetsavspÀrrningarna pÄverkade mÄnga boende och besökare som hade Àrenden inför midsommar.

– Det Ă€r ett sĂ€kerhetsarbete för att inte nĂ„gon ska komma till skada. NĂ€r vi inte vet, sĂ„ mĂ„ste vi tĂ€nka utifrĂ„n ett vĂ€rsta-scenario. SĂ€kerheten för polisanstĂ€llda, boende och turister Ă€r vĂ„r primĂ€ra uppgift och dĂ„ blir sĂ€kerhetsavstĂ„nden stora, sĂ€ger HĂ€gg.

Gjorde husrannsakan

I samband med bombhotet gjorde polisen i gÄr en husrannsakan mot en adress i StockholmsomrÄdet.

– Det uppdagades information i utredningsarbetet och i samband med det gjorde vi en husrannsakan, sĂ€ger Towe HĂ€gg.

Vad som eventuellt beslagtagits vid fastigheten vill polisen i nulÀget inte kommentera.

Mannen anhölls vid klockan 00.30 natten till fredagen av jourÄklagare.

Fortsatta förhör

PÄ fredagsmorgonen hade mannen Ànnu inte tilldelats nÄgon försvarsadvokat. Ett inledande underrÀttelseförhör har hÄllits dÀr mannen delgivits misstankarna.

– Förhoppningsvis fĂ„r vi möjlighet att fortsĂ€tta förhöra den misstĂ€nkte tillsammans med försvarare under dagen, sĂ€ger Towe HĂ€gg.

Teknikerna Àr nu helt klara med sitt arbete i byggnaden pÄ Stora Nygatan 26 och alla sÀkerhetsavspÀrrningar Àr hÀvda.

Senast pÄ mÄndag klockan tolv mÄste Äklagare besluta om mannen ska slÀppas eller hÀktas.

Av Fredrik Lennander
 fredrik.lennander@expressen.se  

Publicerad 20 jun

2.
2014-06-10
http://www.dn.se/debatt/ta-ansvar-for-psykiskt-sjuka-och-stoppa-kvacksalveri/
”Ta ansvar för psykiskt sjuka och stoppa kvacksalveri”

Publicerad i dag 11:00

MÄnga olegitimerade terapeuter Àr beredda att ta emot en ung person med sjÀlvmordstankar, trots att de helt saknar kompetens för att bedöma sjÀlvmordsrisken, skriver debattörerna.
Foto: Alamy MÄnga olegitimerade terapeuter Àr beredda att ta emot en ung person med sjÀlvmordstankar, trots att de helt saknar kompetens för att bedöma sjÀlvmordsrisken, skriver debattörerna.
 

Det finns strikta regler för vilka fysiska diagnoser man inte fÄr behandla om man inte har rÀtt kompetens, men psykiskt sjuka, exempelvis personer med sjÀlvmordsrisk, skyddas inte frÄn kvacksalvare. Vi krÀver en lagÀndring som förbjuder olegitimerad personal att behandla svÄr psykisk sjukdom, skriver 20 psykologer, politiker och organisationsföretrÀdare.


Det finns strikta regler för vilka fysiska diagnoser man inte fÄr behandla om man inte har rÀtt kompetens, men psykiskt sjuka, exempelvis personer med sjÀlvmordsrisk, skyddas inte frÄn kvacksalvare. Vi krÀver en lagÀndring som förbjuder olegitimerad personal att behandla svÄr psykisk sjukdom, skriver 20 psykologer, politiker och organisationsföretrÀdare.

Psykiska sjukdomar har lĂ€nge haft lĂ€gre status Ă€n mĂ„nga kroppsliga Ă„kommor. Detta mĂ€rks inte minst i patientsĂ€kerhetslagen, som inte skyddar psykiskt sjuka mot kvacksalvare och olegitimerade terapeuter verksamma utanför den offentligt finansierade vĂ„rden. Socialminister Göran HĂ€gglund Ă€r medveten om problemet – nu Ă€r det dags att han agerar och Ă€ndrar patientsĂ€kerhetslagen.

”Jag mĂ„dde sĂ„ dĂ„ligt att jag inte ville leva lĂ€ngre. Jag betalade hundra tusen kronor för terapi hos en olegitimerad terapeut i ett Ă„r. Sedan erbjöd de mig att fĂ„ mer terapi i utbyte mot att jag sjĂ€lv hjĂ€lpte till och gav terapi till andra. Det hĂ€r Ă€r nu tvĂ„ Ă„r sedan. Jag har mĂ„tt psykiskt dĂ„ligt sedan dess och inte velat leva.”

SĂ„ berĂ€ttar ”Anders, 38” i Psykologförbundets broschyr ”HĂ„ll koll pĂ„ titlarna”. Terapi hos en person utan legitimation Ă€r i de flesta fall harmlöst, men det blir ett allvarligt problem nĂ€r klienten lider av en allvarlig psykisk sjukdom. I vĂ€rsta fall kan det vara en frĂ„ga om liv och död.

NÀr Ekot i Sveriges Radio 2011 gjorde en rundringning till olegitimerade terapeuter i Sverige visade det sig att hÀlften av de 90 som ringdes upp var beredda att ta emot en ung person med sjÀlvmordstankar, trots att de helt saknade kompetens för att bedöma sjÀlvmordsrisken. Danuta Wasserman, professor i sjÀlvmordsforskning, sÀger i reportaget att det innebÀr en stor risk för patienterna och att man kan orsaka stora skador om man försöker behandla den hÀr typen av problem utan att ha rÀtt utbildning.

Exemplen som beskrivs ovan kan med dagens regelverk inte stoppas. Den som inte Àr legitimerad psykolog, lÀkare eller psykoterapeut behöver inte föra journal, har inte tystnadsplikt och kan inte kontrolleras av Inspektionen för vÄrd och omsorg (IVO) eller belÀggas med yrkesförbud. Med andra ord Àr det fritt fram för vem som helst i Sverige i dag som Àr olegitimerad att försöka sig pÄ att bota svÄra psykiska sjukdomar och tillstÄnd.

SĂ„ sent som i april i Ă„r sade Göran HĂ€gglund till Expressen att han ”kĂ€nner avsky” inför situationen att personer utanför IVO:s kontroll behandlar kroppsliga sjukdomar. Tidigare har han Ă€ven fĂ„tt höra om riskerna nĂ€r det gĂ€ller behandlingar av psykiska sjukdomar och beklagat situationen. Men ett beklagande rĂ€cker inte lĂ„ngt.

I patientsÀkerhetslagen regleras vad personer som arbetar inom vÄrden mÄste och fÄr göra. DÀr ingÄr bland annat att man ska föra journal och hur man rapporterar fel och missförhÄllanden. I lagen finns ocksÄ ett avsnitt om alla som inte arbetar inom vÄrden eller har legitimation som lÀkare, psykolog etcetera. Av avsnittet (som tidigare kallades kvacksalverilagen) framgÄr vilka diagnoser man inte fÄr behandla om man inte har rÀtt kompetens, exempelvis cancer, sÀrskilt smittsamma sjukdomar eller epilepsi. Inte en enda allvarlig psykisk sjukdom finns med i upprÀkningen. Det Àr alltsÄ fritt fram för vem som helst att försöka behandla schizofreni, bipolÀr sjukdom, personlighetsstörningar, anorexia och personer som Àr sjÀlvmordsbenÀgna.

Psykiska sjukdomar kan vara minst lika allvarliga som kroppsliga och mÄste dÀrför ocksÄ omfattas av patientsÀkerhetslagen. Att utöka patientsÀkerhetslagen Àr bara ett första, men nödvÀndigt, steg mot att börja komma Ät alternativbehandlare som utsÀtter sina klienter för fara.

I radioprogrammet Kropp och sjÀl i P1 kunde vi för ett tag sedan höra om behandling av cancer med sÄ kallad frekvensterapi, som helt saknar vetenskapligt stöd. Trots att cancer redan Àr förbjudet att behandla utanför sjukvÄrden tyckte sig inte myndigheterna kunna göra nÄgot för att stoppa verksamheten. Lagen mÄste ocksÄ pÄ sikt Àndras sÄ att den uppfyller sitt syfte: att vÀrna patientens sÀkerhet i den svenska vÄrden.

Det Ă€r inte konstigt att alternativterapeuterna fĂ„r kunder. Enligt boken och forskningsprojektet ”Den mediterande dalahĂ€sten” av religionsvetarna Liselotte Frisk och Peter ÅkerbĂ€ck finns det över 300 utövare av alternativbehandlingar enbart i Dalarna, och tusentals personer besöker dem minst en gĂ„ng i veckan. En av orsakerna till att det finns sĂ„ mĂ„nga olegitimerade terapeuter Ă€r att det Ă€r svĂ„rt att fĂ„ en terapeutisk behandling i den vanliga vĂ„rden. NĂ€r vĂ€ntetiderna drar ut pĂ„ tiden Ă€r det begripligt att patienter i desperation vĂ€nder sig nĂ„gon annanstans. Eftersom patienterna ofta inte vet vilka risker det innebĂ€r sĂ„ gĂ„r de ovetande in i en mycket riskabel situation.

Sverige bör arbeta pÄ mÄnga fronter för att förbÀttra situationen för patienter med psykiska problem. En av dem Àr att utvidga patienternas sÀkerhet nÀr de söker behandlingar utanför den offentligt finansierade vÄrden. Vi krÀver dÀrför att regeringen tar sitt ansvar för de psykiskt sjuka och genomför en lagÀndring, som gör det förbjudet för olegitimerad personal att behandla svÄra psykiska sjukdomar och personer med sjÀlvmordsrisk.



Linda Strand-Lundberg, ordförande Vetenskap och Folkbildning

Gunilla Burell, vice ordförande Vetenskap och Folkbildning

Anders Wahlberg, ordförande Psykologförbundet

Lars Joelsson, ordförande Föreningen för barn- och ungdomspsykiatri

Heidi Stensmyren, ordförande LÀkarförbundet

Lena Flyckt, ordförande Psykiatriska föreningen

Linda JĂŒris, ordförande Beteendeterapeutiska föreningen

Anders W Jonsson, riksdagsledamot C

Helene Öberg, landstingsrĂ„d Stockholm (MP)

Finn Bengtsson, riksdagsledamot (M)

Barbro Westerholm, riksdagsledamot (FP)

Lena Hallengren, riksdagsledamot (S)

HÄkan Jörnehed, landstingsrÄd Stockholm (V)

Kjell Asplund, före detta generaldirektör Socialstyrelsen

Jenny Klefbom, legitimerad psykolog

Anna Bennich Karlstedt, legitimerad psykolog

Malin Edlund, legitimerad psykolog

Martin Forster, legitimerad psykolog

Dan Katz, legitimerad psykolog

Emil Nordin, jurist



2.
2013-09-26
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17548121.ab
84-Äringen hoppade frÄn balkongen under möte med kommunen

”Hon var gammal, hon orkade inte lĂ€ngre”, berĂ€ttar barnbarnen till kvinnan som tog sitt eget liv.    ”Hon var gammal, hon orkade inte lĂ€ngre”, berĂ€ttar barnbarnen till kvinnan som tog sitt eget liv. Foto: SVT/VĂ€stnytt


84-Äringen ville desperat bo med sin man pÄ Àldreboende.

Mitt i mötet med kommunen gick hon ut pĂ„ balkongen – och föll mot sin död.

Stenungsunds kommun har startat en utredning om hur en 84-Ă„rig kvinna kunde ta livet av sig medan tvĂ„ av kommunens handlĂ€ggare fanns i lĂ€genheten. Kvinnan ville ha hjĂ€lp – hon och hennes make ville bo pĂ„ ett Ă€ldreboende. Under mötet med kommunens ansvariga gick hon ut pĂ„ sin balkong och störtade till gatan.

– Hon ville ha hjĂ€lp, hon var gammal, hon orkade inte lĂ€ngre. Hon ville att nĂ„gon skulle ta hand om henne pĂ„ gamla dagar, sĂ€ger ett barnbarn till kvinnan till SVT VĂ€stnytt.

Reste sig och gick

Noomi Holmberg, vÄrd- och Àldreomsorgschef i Stenungsund sÀger att kommunen bara handlagt kvinnans Àrende i nÄgra dagar innan dödsfallet.

– För tvĂ„ och en halv vecka sedan fick vi signaler att kvinnan ville ansöka om sĂ€rskilt boende för sig och sin man, nĂ„gra dagar senare gjordes ett hembesök.

Vid mötet kom tvÄ bistÄndshandlÀggare frÄn kommunen hem till kvinnan och hennes makes gemensamma hem i Stenungsund. I vardagsrummet satte sig kvinnan och en nÀra anhörig för att prata med kommunens representanter.

Enligt Noomi Holmberg gavs inga besked vid mötet dÄ handlÀggarna var dÀr för att samla information innan en utvÀrdering gjordes.

"Tragisk hÀndelse"

– De satt och samtalade om utvĂ€rdering. I samband med det reser sig kvinnan och gĂ„r lugnt ut pĂ„ balkongen, handlĂ€ggare fortsatte prata med den anhöriga som fanns i rummet, dĂ„ ser hon kvinnan försvinna över balkongrĂ€cket, sĂ€ger Noomi Holmberg till Aftonbladet.

Fallet frÄn balkongen pÄ första vÄningen var nÄgra meter. Medan en handlÀggare ringde 112 sprang den andra ner till kvinnan. I byggnaden fanns en sjukmottagning med lÀkare som tillkallades, trots det gick kvinnans liv inte att rÀdda.

– Det Ă€r en stor tragisk hĂ€ndelse för alla inblandade, sĂ„vĂ€l anhöriga som de som var nĂ€rvarande, sĂ€ger Noomi Holmberg.

Dödsfallet utreds nu av polisen och leder enligt kommunen till en lex Maria-anmÀlan och troligen ocksÄ till en granskning enligt lex Sarah.

– Alla vill sjĂ€lvklart ta reda pĂ„ vad som hĂ€nt, sĂ€ger Noomi Holmberg.
.


 Anders Clark  
 


22
1.2014-12-17
http://mobil.dn.se/sthlm/kvinna-i-polisregistret-dodades-av-fore-detta-polis/
Kvinna i polisregistret dödades – av före detta polis

Publicerad i dag 06:23


Foto: Mikael Fritzon/TT
Polisens kvinnoregister motiveras med att det skulle skydda kvinnor frĂ„n vĂ„ld. Men en kvinna som tidigare fĂ„tt armen bruten av sin man fick bedömningen att det var en lĂ„g risk att hon skulle drabbas igen. Ett Ă„r senare dödas hon av sin man – som varit polis.

Annons:
 
I det kritiserade kvinnoregistret som Södertörnspolisen har finns tusentals kvinnor som utsatts för vĂ„ld – och syftet med att registrera uppgifter om dem var att skydda dem, hĂ€vdar polisen.

Det hemliga registret, som avslöjades för ett par dagar sedan, innehĂ„ller en mĂ€ngd ovidkommande och krĂ€nkande uppgifter om kvinnorna, och Södertörnspolisen har nu anmĂ€lt sig sjĂ€lv för att utreda om hanteringen av registret varit laglig. Sveriges Radio publicerar i dag ett fall dĂ€r risken för en av de registrerade kvinnorna sattes till ”lĂ„g, lĂ„g”, den lĂ€gsta nivĂ„n.

Hon var gift med en polis, som 2003 dömdes till fÀngelse och fick sparken efter att ha brutit armen pÄ henne.

Enligt SR larmades polisen till parets lÀgenhet i Flemingsberg 2009, och det var dÄ riskbedömningen gjordes. Det framkommer att man vÀl kÀnde till ex-kollegan. Ett Är senare dödas kvinnan av ex-polisen med ett knivhugg i bröstet.

Han sitter i dag i fÀngelse.

Juan Flores

juan.flores@dn.se

Dela  

2.2013-09-26

http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article17547826.ab

Barn kan ha orsakat femÄrings död

Avesta. Ett annat barn kan ha dödat den femÄriga flicka som hittades i vattenbrynet vid sjön Lumsen i Dalarna i somras. Enligt uppgifter till Aftonbladet pekar mycket pÄ att ett eller flera andra barn orsakat flickans drunkning.

– Det Ă€r huvudspĂ„ret, sĂ€ger Aftonbladets kĂ€lla.

Åklagaren, Gun-Britt Ström, vill bara sĂ€ga att barns inblandning Ă€r ett av flera alternativ som utreds.

– Det behöver dĂ„ inte vara ett brott dĂ„ det Ă€r tĂ€nkbart att barn vill dölja en olyckshĂ€ndelse ocksĂ„, sĂ€ger hon till tidningen.

23
1.
2014-11-06
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article19814917.ab
Full lÀkare fÄr fortsÀtta jobba
KARLSKRONA. En lÀkare frÄn Blekinge fick hÀmtas av polis efter att ha varit full pÄ jobbet. Trots att lÀkaren erkÀnt missbruk av narkotikaklassade tabletter och alkohol fÄr han behÄlla sin lÀkarlegitimation, rapporterar P4 Blekinge.
LÀkaren, som arbetade som hyrlÀkare utanför Blekinge, ska ha begÄtt misstag i tjÀnsten pÄ grund av sitt missbruk, enligt Inspektionen för vÄrd och omsorg (IVO). LÀkaren ska bland annat ha skrivit ut tabletter till sig sjÀlv, och skickat hem en sjuk pojke som senare fick lÀggas in pÄ sjukhus.
LÀkaren stÄr under en prövotid pÄ tre Är. Men trots att IVO vill dra tillbaka lÀkarens legitimation och se till att han inte fÄr skriva ut narkotikaklassade lÀkemedel anser HÀlso- och sjukvÄrdens ansvarsnÀmnd (HSAN) att det saknas juridiskt stöd. Enligt HSAN finns det inte heller nÄgra bevis för att lÀkaren har skrivit ut tabletter till sig sjÀlv.
TT

2.
.2014-10-03
http://www.expressen.se/gt/kvinna-frias-for-att-ha-greppat-fyra-mans-kon/
Kvinna frias för att ha greppat fyra mÀns kön

Det var under hösten 2013 som hÀndelsen intrÀffade. Det var i samband med en allsvensk fotbollsmatch som kvinnan i 40-ÄrsÄldern arbetade som publikvÀrd. Fyra mÀn som gick pÄ matchen anmÀlde kvinnan dÄ de ansett att hon vid visitationen "greppat tag om deras könsorgan". OBS: Bilden Àr tagen vid ett annat tillfÀlle. Foto: Ulf Ryd
Fyra mÀn anmÀlde att den kvinnliga publikvÀrden ska ha "greppat tag om deras könsorgan".
HÀndelsen ska ha intrÀffat vid en visitation inför en allsvensk fotbollsmatch.
Nu frias publikvÀrden av tingsrÀtt och hovrÀtt, skriver Dagens Juridik.
Dela
Tweeta
Mejla
Det var under hösten 2013 som hÀndelsen intrÀffade. Det var i samband med en allsvensk fotbollsmatch som kvinnan i 40-ÄrsÄldern arbetade som publikvÀrd.
Fyra mÀn som gick pÄ matchen anmÀlde kvinnan dÄ de ansett att hon vid visitationen "greppat tag om deras könsorgan".
TvÄ av mÀnnen beskrev hÀndelsen i tingsrÀtten som att visitationen börjat som vanligt men att publikvÀrden mot slutet slog till mot deras könsorgan och greppade tag om det, skriver Dagens Juridik pÄ sin webbplats.
"Högt tryck"
De fyra mÀnnen ska inte vara nÀrmare bekanta med varandra sedan tidigare och har beskrivit situationen pÄ liknande sÀtt. Den kvinnliga publikvÀrden har hela tiden nekat till anklagelserna.
"Hon gjorde omkring 150-200 visiteringar. Det var högt tryck pÄ matchen med mycket folk som ville in sÄ snabbt som möjligt. Hon minns inte i vilken ordning hon visiterade mÄlsÀgandena, men hon visiterade som man ska göra. Hon har aldrig greppat dem om könsorganen." skrev tingsrÀtten i sin dom.
Överklagade till hovrĂ€tten
Enligt kvinnan ska anmÀlan mot henne vara ett sÀtt för mÀnnen att pröva var grÀnsen för en visitation gÄr och ett sÀtt att helt sÀtta stopp för visitation vid fotbollsmatcher, skriver Dagens Juridik.
Kvinnan friades av en oenig tingsrÀtt och Äklagaren överklagade till hovrÀtten.
Nu har ocksÄ hovrÀtten friat kvinnan. HovrÀtten finner ingen anledning att inte instÀmma i tingsrÀttens ursprungliga bedömning, skriver Dagens Juridik.
Av Johan Sköld
Publicerad 02 okt 2014 21:14


3.2014-08-26
http://www.expressen.se/kvallsposten/barn-fastnade-i-gardin-pa-dagis---medvetslos/
Barn fastnade i gardin pÄ dagis - medvetslös
Ett barn under tre Är skadades i gÄr svÄrt efter en kvÀvningsolycka pÄ en förskola i Malmö.
Barnet fastnade i en snodd till en rullgardin. Personal inledde omedelbart hjĂ€rt- lungrĂ€ddning men barnet var medvetslös nĂ€r ambulans anlĂ€nde, sĂ€ger Lisbeth MĂ„rtensson, utbildningschef pĂ„ förskoleförvaltningen i Malmö.
Barnet hÄlls nu nedsövt i vÀntan pÄ att lÀkare ska klarlÀgga barnets skador.

Olyckan intrÀffade under torsdagen pÄ en kommunal förskola i Malmö. Olyckan intrÀffade i ett rum dÀr flera barn och delar av personalen var nÀrvarande. Enligt uppgift intrÀffade olyckan pÄ en avdelning för barn under tre Är. Barnet ska av nÄgon anledning ha fastnat i en snodd till en rullgardin. Snodden var enligt uppgifter till KvÀllsposten inte fÀst i vÀggen utan hÀngde löst.
Det stĂ€mmer, varför vet vi inte. Det Ă€r en oerhört allvarlig hĂ€ndelse och vi hĂ„ller just nu pĂ„ att utreda hur sĂ€kerhetsansvaret ser ut, sĂ€ger Lisbeth MĂ„rtensson.
Krissamtal för personalen
Enligt henne inledde personal omgÄende hjÀrt- lungrÀddning. Man larmade samtidigt ambulans och fick hjÀlp över telefon tills sjukvÄrdspersonal anlÀnde till förskolan.
Barnet var medvetslöst nĂ€r ambulans kom till platsen. Vi vet inte vilka skador barnet har eftersom det hĂ„lls nedsövt.
Personalen har nu tagits ur tjÀnst och har under torsdagen och fredagen suttit i stödsamtal med psykologteam.
Det handlar om sex personer. De Ă€r frigjorda frĂ„n arbetet och vi kommer att fortsĂ€tta stödarbetet under fredagen och mĂ„ndagen, sĂ€ger Lisbeth MĂ„rtensson.
HÀndelseförloppet under tillbudet beskrivs som snabbt och de barn som bevittnade hÀndelsen verkar inte ha uppfattat hur allvarligt det var.
Kommunen tar bort snören
Det verkar inte sĂ„. De har inte vittnat om att de sett nĂ„got otĂ€ckt. Och ambulans och polis var vĂ€ldigt bra, de kommer ocksĂ„ under nĂ€sta vecka att komma tillbaks till förskolan för att följa upp och prata med barnen.
Efter olyckan har man frÄn kommunen agerat genom att avlÀgsna samtliga löst hÀngande snoddar av denna typ pÄ stadens förskolor.
Det Ă€r en sak vi har gjort. Nu mĂ„ste vi se över alla sĂ€kerhetsrisker, vilket vi gör kontinuerligt. En sĂ„dan hĂ€r sak ska inte fĂ„ förekomma, det ska inte fĂ„ hĂ€nda.
Enligt polisen finns en anmÀlan om vÄllande till kroppsskada upprÀttad.
Den upprĂ€ttades av poliser pĂ„ plats och Ă€r nu överlĂ€mnad till Ă„klagarkammaren, sĂ€ger Nils Norling, informatör pĂ„ SkĂ„nepolisen.
Förundersökning pÄgÄr
Åklagaren Magdalena Tesfai bekrĂ€ftar att hon har fĂ„tt fallet pĂ„ sin lott.
– En förundersökning Ă€r inledd och vi jobbar med Ă€rendet, sĂ€ger hon.
– Ärendet Ă€r rubricerat som vĂ„llande till kroppsskada och det finns i detta lĂ€get ingen misstĂ€nkt. Nu ska vi försöka reda ut vad det Ă€r som har hĂ€nt.
Magdalena Tesfai sÀger ocksÄ att det inte Àr sjÀlvklart att nÄgot brott alls har begÄtts. Det Àr en av de saker som ska utredas.
Av Alexander Vickhoff
Av Claes Carlson
Publicerad 26 sep 2014 13:51

4.
2014-09-25
http://www.expressen.se/kvallsposten/mamman-misstankt-efter-spadbarns-dod/
Mamman misstÀnkt efter spÀdbarns död

Mamman skulle gÄ och hÀmta en handduk och lÀmnade under en kort stund den nio mÄnader gamla babyn utan uppsyn i familjens badkar. Barnet avled senare. Foto: Peter J Olsson
Mamman lĂ€mnade sitt spĂ€dbarn ensamt i badkaret för att hĂ€mta en handduk. Åklagaren Elena Severin bekrĂ€ftar att det Ă€r bakgrunden till att modern misstĂ€nkts för grovt vĂ„llande till sitt barns död.
-Det kÀnns vÀldigt uppenbart att det Àr frÄgan om grov oaktsamhet, sÀger Sven-Erik Alhem, tidigare överÄklagare och rÀttslig expert Ät bland annat KvÀllsposten
Dela
Tweeta
Mejla
Annons:

KvÀllsposten avslöjade i gÄr att en kvinna misstÀnks för att ha dödat ett spÀdbarn. KammarÄklagare Elena Severin bekrÀftar nu att det handlar om en mamma som lÀt sitt nio mÄnader gamla barn vara ensam i badkaret.
Mamman, bosatt i Malmö, skulle gÄ och hÀmta en handduk och lÀmnade under en kort stund den nio mÄnader gamla babyn utan uppsyn i familjens badkar. NÀr hon kom tillbaka var barnet livlöst, har KvÀllsposten tidigare berÀttat.
Barnet fick ocksÄ hjÀrtstopp och fördes till akuten i Malmö. TvÄ timmar senare hade barnet börjat andas, fÄtt tillbaka sin puls och reagerade pÄ ljus, enligt vad polisens ledningscentral uppgav senare samma dag.
Förnekar brott
PÄ kvÀllen fördes spÀdbarnet vidare till universitetssjukhuset i Lund. Barnets tillstÄnd bedömdes dÄ pÄ nytt vara kritiskt.
LÀkare beslöt i det lÀget att söva ned spÀdbarnet. Det var ocksÄ vilka skador barnet fÄtt.
I det skedet fanns ingen brottsrubricering, men polisen hade varit i kontakt med en Ă„klagare.
Barnet avled i förra efter att ha vÄrdats pÄ universitetssjukhuset i Lund fram till i förra veckan. I mÄndags kallades mamman till förhör och delgavs misstanken grovt vÄllande till annans död.
Mamman förnekade brott nÀr hon förhördes.
-Ett nio mÄnader gammal spÀdbarn lÀmnar man definitivt inte ensamt i ett badkar, konstaterar Sven-Erik, Alhem. Han beskriver mammans agerande som grov oaktsamhet.
Av Micke Ölander
Publicerad 26 sep 2014 10:01

5.
2014-06-24
http://www.dn.se/nyheter/sverige/tafsande-larare-utkopt-fem-ganger/
Tafsande lÀrare utköpt fem gÄnger
Publicerad i dag 00:25


Skriv ut
Öka textstorlek
RĂ€tta artikeln
LÄSARREAKTIONER

Tipsa via e-post
En lÀrare i SkÄne har tvingats sluta pÄ fem skolor sedan han anmÀlts för att ha tafsat pÄ elever. Nu vill Skolinspektionen stoppa mannen frÄn att arbeta i skolan.

Alla polisanmÀlningar har lagts ned och i stÀllet har lÀraren köpts ut av arbetsgivaren för sammanlagt nÀrmare en miljon kronor. Mannen har sedan 2006 köpts ut frÄn en rad kommuner i SkÄne.

I Landskrona kostade det 64.000 kronor, i KĂ€vlinge 321.000. Örkelljunga betalade nio mĂ„nadslöner för att lĂ€raren skulle sĂ€ga upp sig, och Malmö betalade 79.000 för att bli av med honom. I slutet av februari i Ă„r kom sĂ„ den senaste utbetalningen – 282.000 kronor frĂ„n Lunds kommun.

ANNONS:

Skolinspektionen, som granskat anmĂ€lningarna, anser att mannen Ă€r ”olĂ€mplig att bedriva undervisning”, skriver Sydsvenskan.

Fallet har skickats till LÀrarnas ansvarsnÀmnd med en rekommendation att dra in mannens yrkeslegitimation.

– Till stöd för vĂ„rt yrkande Ă„beropar vi intyg frĂ„n sju rektorer som har uttalat att den hĂ€r personen inte lĂ€mplig att arbeta med barn, sĂ€ger Marie Axelsson, rĂ€ttschef pĂ„ Skolinspektionen till Sydsvenskan.

I förhör har ett stort antal barn berÀttat att lÀraren tagit pÄ dem och tryckt sin kropp mot dem. LÀraren har ocksÄ slagit en pojke med en pinne och en flicka berÀttar att mannen rört vid hennes bröst, skriver tidningen.

TT
DN
www@dn.se


6.2013-09-26

http://www.expressen.se/kvp/anna-31-fick-sin-arm-bruten-av-en-polisman/


Anna, 31, fick sin arm bruten av en polisman


Systrarna hade en helkvÀll pÄ krogen men festen slutade med vÄld nÀr Anna, 31, slogs i bojor av polisen.

Under tumultet bröt poliserna armen pÄ smÄbarnsmamman - men sÄ fort hon anmÀlde hÀndelsen lade Äklagaren ner utredningen.

- Det kÀnns fruktansvÀrt, de skyddar varandra, övervÄld kan vÀl aldrig vara okej, sÀger Anna.

Åklagaren menar att polisen inte anvĂ€nde övervĂ„ld mot Anna som sjĂ€lv Ă€r misstĂ€nkt för vĂ„ld mot tjĂ€nsteman.
 
Anna sitter i soffan och hÄller sig för sin gipsade vÀnsterarm, smÀrtan Àr stor.

- Jag har inte kunnat sova sedan det hÀr hÀnde tidigt i söndags morse. Det gör sÄ ont, sÀger hon med tÄrar i ögonen.

Anna och hennes syster var pÄ en nattklubb pÄ Bergsgatan i Malmö. Anna berÀttar att bÄda var berusade, och framÄt morgonen behövde lillasystern gÄ ut för att fÄ luft.

- Vi satt utanför, plötsligt började min syster blöda nÀsblod. DÄ bestÀmde vi oss för att gÄ hem till mig, sÀger Anna.

Knakade i armen

Enligt Anna hann de aldrig gÄ innan en polispatrull dök upp pÄ gatan. Patrullen skulle omhÀnderta systern pÄ grund av hennes berusning.

- Men jag tyckte att vi kunde gÄ hem till mig, jag sa det till poliserna men de lyssnade inte. I stÀllet brottade de ner mig pÄ marken och satte ett knÀ i ryggen pÄ mig.

- NÀr de sedan böjde bak armarna bakom ryggen knÀckte det till i armen, sÀger Anna.

I sin anmÀlan till polisen sÀger Anna att hon lyckades krÄngla ur ena armen ur handfÀngslet nÀr hon satt i bilen. NÀr polismannen som satt bredvid henne upptÀckte det försökte han, enligt Anna, tvinga in armen bakom henne varpÄ det knakade till igen.

- Jag grÀt av smÀrta och sa Ät dem att slÀppa mig men de brydde sig inte. Men de förstod att nÄgot allvarligt hade hÀnt.

Timmar i fyllecellen

Enligt Anna ska poliserna ha viskat mellan sig och sagt "undrar om vi tog i för hÄrt".

Poliserna körde henne till sjukhuset i stÀllet för till arresten. DÀr röntgades armen och lÀkarna konstaterade ett benbrott. DÀrefter kördes Anna till polishuset.

Efter flera timmar i fylle- cellen slÀpptes hon. PÄ mÄndagen ÄtervÀnde hon till polisstationen för att anmÀla hÀndelsen.

- Eftersom jag var rÀdd för polisen efter det som hÀnde hade jag med mig mina förÀldrar.

Hennes uppgifter togs emot och skadorna fotograferades. Men pÄ onsdagen kom drÄp- slaget.

- Åklagaren lĂ€gger ner Ă€rendet, de menar att det Ă€r mitt eget fel, att det var jag som var vĂ„ldsam. Enligt Ă„klagaren har polisen inte anvĂ€nt övervĂ„ld.

Anna Àr ledsen över beslutet och sÀger att hon har tappat förtroende för polisen.

- Jag kommer att överklaga det hÀr, polisen kan inte fÄ bete sig hursomhelst. De misshandlade mig och de krÀnkte mig. Det kan aldrig bli okej att göra sÄ utan att det fÄr konsekvenser.

"Det hÀnder ibland"

Åklagaren bedömer att vĂ„ldet inte varit överdrivet.

- Det hÀnder ibland att mÀnniskor skadar sig vid polisingripanden, sÀger Äklagaren Mats Eriksson.

Mats Eriksson Àr Äklagare vid riksenheten för polismÄl i Malmö och det Àr han som har lagt ner utredningen. SjÀlv har han inte förhört Anna utan fattat sitt beslut utifrÄn polisens anteckningar och Annas eget vittnesmÄl efterÄt.

- Kvinnan i Àrendet Àr misstÀnkt för vÄld mot tjÀnsteman. Det framgÄr tydligt av handlingarna i Àrendet att den hÀr tjejen först lade sig i ett LOB-Àrende (lagen om berusade personer) och att hon gjorde rejÀlt motstÄnd nÀr hon skulle avlÀgsnas.

- NÀr hon sedan i bilen lyckas fÄ loss ena armen vevar hon med handbojorna mot en polis, för att hon inte skulle fÄ in en trÀff försökte han tvinga in armen bakom ryggen igen. DÄ hörde de att det knÀckte till och körde henne till sjukhus för kontroll, sÀger han.

Inget övervÄld

Mats Eriksson tycker inte att poliserna anvÀnde nÄgot övervÄld.

- Skadan beror sÀkert pÄ det som hÀnde vid greppet men det Àr inget konstigt, det hÀnder i bland att man blir skadad under polisingripanden. Polisen behövde i det hÀr lÀget anvÀnda ett visst tvÄng för att fÄ in armen bakom ryggen pÄ henne.

Beslutet om att lÀgga ner Àrendet Àr inte hugget i sten. Anna kan vÀlja att begÀra omprövning av Àrendet.
.
Av Magnus Andersson Av Magnus Andersson
 magnus.andersson@kvp.se  
7.
2014-11-02
http://www.dn.se/debatt/repliker/varfor-vager-polisens-upplevelse-tyngre-an-filmbevis/
”Varför vĂ€ger polisens upplevelse tyngre Ă€n filmbevis?”
Publicerad 2014-10-30 16:28

SLUTREPLIK. FrÄgan vi stÀller oss Àr varför tingsrÀtten lÄter polisernas upplevelse av hÀndelsen i Varberg nÀr en knivman sköts ihjÀl vÀga tyngre Àn bÄde filmbevisningen och de samstÀmmiga oberoende vittnena, skriver Civil Rights Defenders.

I sin replik pĂ„ DN debatt mĂ„ndag den 27 oktober levererar försvarets expertvittne Bengt Arnetz en partsinlaga dĂ€r han menar att den skjutande polisen agerade kontrollerat och till och med Ă„terhĂ„llsamt nĂ€r han sköt mannen i Varberg förra Ă„ret. Att beskriva situationen som att den allvarligt skadade mannen ”positionerar sig” och att han har ”kniven i högsta hugg” nĂ€r det sista skottet avlossas stĂ€mmer dock illa med vad som framgĂ„r av den film som presenterades som bevis i rĂ€ttegĂ„ngen.

Bilderna, som ocksÄ stöds av oberoende vittnen, visar i stÀllet hur mannen halvt liggande hasar sig fram nÀr det sista skottet avlossas. Det Àr uppenbart att den skjutande polisen hade gÄtt om tid att retirera om han var orolig för en attack i stÀllet för att skjuta det femte skottet. FrÄgan vi stÀller oss Àr varför tingsrÀtten lÄter polisernas upplevelse av hÀndelsen vÀga tyngre Àn bÄde filmbevisningen och de samstÀmmiga oberoende vittnena.

Professor Arnetz för dock fram en rad viktiga synpunkter som vi hÄller med om. Att en sÄ oerfaren polis fÄr agera insatschef och att han inte fick nÄgot stöd av de övriga poliser inklusive den hundförare som fanns pÄ plats, visar pÄ brister i planeringen och genomförandet av insatsen. Civil Rights Defenders menar ocksÄ liksom Arnetz att bristande utbildning Àr en viktig anledning till att poliser inte kan hantera den hÀr typen av situationer pÄ ett adekvat sÀtt och utan att stress pÄverkar deras omdöme och prestation. Dessa brister Àr uppenbara i mÄnga av de dödsskjutningar som sker. Det Àr emellertid inte godtagbart att mÀnniskors rÀttigheter i förhÄllande till staten Àr beroende av den enskilde myndighetsutövarens erfarenhet, förmÄga och kompetens.

NÀr nödvÀrnsrÀtten tolkas sÄ lÄngtgÄende som den gjorde av Varbergs tingsrÀtt faller ansvaret för polismyndighetens och polisers brister mellan stolarna. Den dom som pÄ torsdagen föll i Svea hovrÀtt i fallet med hundföraren som i centrala Stockholm gick till angrepp med batong mot en berusad man visar pÄ samma problematik. Ur ett mÀnniskorÀttsperspektiv Àr den situationen oacceptabel. NÀr staten och dess företrÀdare inte lever upp till de krav som stÀlls i internationell rÀtt mÄste de drabbade kunna utkrÀva ansvar.

Regeringen och ansvariga myndigheter mÄste ta situationen pÄ allvar och omgÄende ÄtgÀrda problemen. Vi mÄste kunna krÀva en poliskÄr som har förutsÀttningar att hantera hotfulla personer adekvat och professionellt, Àven de som lider av psykisk ohÀlsa.

Robert HĂ„rdh, chef Civil Rights Defenders

John Stauffer, chefsjurist Civil Rights Defenders
8.
2014-11-06
http://hd.se/lokalt/helsingborg/2014/11/06/poliser-begick-tjanstefel-frias/
Poliser begick tjĂ€nstefel – frias Ă€ndĂ„
Dela denna artikel
Facebook Twitter Google Plus Tipsa Utskrift
HELSINGBORG Publicerad 6 november 2014 kl. 15:14
TvÄ poliser som tidigare dömts för att de inte tog upp en misshandelsanmÀlan frÄn en 16-Ärig frias nu av hovrÀtten. Poliserna anses vara skyldiga till tjÀnstefel men eftersom brottet de begÄtt Àr ringa frikÀnns bÄda.

De tvÄ poliserna kallades en kvÀll för drygt tvÄ Är sedan till en adress i Helsingborg. Detta sedan en 16-Ärig pojke och hans kamrater spelat musik pÄ hög volym och oenighet uppstÄtt mellan pojken och grannen huruvida musik skulle fortsÀtta att spelas.

Grannen uttryckte dÄ sitt missnöje genom att skalla pojken med nÀsblod som följd. Det var Ätminstone vad pojken och en slÀkting till honom flera gÄnger berÀttade för de tvÄ poliserna.

Men i stÀllet för att skriva en anmÀlan om misshandel föreslog poliserna att grannen och pojken skulle skaka hand. Pojken uppmanades att glömma det hela medan slÀktingen upplystes om att en anmÀlan skulle innebÀra onödigt pappersarbete utan att leda nÄgon vart.

Vid rÀttegÄngen i tingsrÀtten hÀvdade den ena polismannen att pojken inte ville göra nÄgon anmÀlan och att hon sjÀlv tÀnkte att det kunde vara frÄgan om ett ofredande, som dÀrmed krÀvde en anmÀlan frÄn brottsoffret.

Den andra polisen pÄstod att hon inte hörde nÄgot om att pojken skulle ha blivit misshandlad.

TingsrÀtten konstaterade att brottsrapportering Àr en central del av polisarbetet och dömde bÄda poliserna till dagsböter för tjÀnstefel.

Domen överklagades till hovrÀtten, som resonerar annorlunda. Det anses inte vara utrett att poliserna förstÄtt att pojken och hans slÀkting ville göra en anmÀlan. DÀremot anses det vara klarlagt att bÄda poliserna hörde och förstod att pojken sa att han blivit skallad av sin granne.

HovrÀtten anser att de bÄda poliserna gjort sig skyldiga till tjÀnstefel genom att uppsÄtligen ÄsidosÀtta sin skyldighet enligt polislagen nÀr de inte upprÀttade en brottsanmÀlan.

Men eftersom tjÀnstefelet bedöms som ringa frikÀnns bÄda. HovrÀtten motiverar domen med att de tvÄ poliserna endast hade tjÀnstgjort i tvÄ respektive nio mÄnaders tid och att tjÀnstefelet inte lett till nÄgon skada.

Grannen Ätalades för skallningen men friades i bÄde tingsrÀtten och hovrÀtten.

Robert Dujmovic
robert.dujmovic@hd.se 042-489 93 61

LĂ€s mer
Poliser vÀgrade ta upp anmÀlan

24
1.2014-12-22
http://www.expressen.se/kvallsposten/karins-kamp-for-johan-hoppas-pa-mirakel/
Kampen för Johan: ’Vi hoppas pĂ„ ett mirakel’

Den mördade Yara.
5/5
NÀr döttrarna kommer in i sjukrummet glittrar det till i Johans ögon.
– Jag tycker att han kan se och uppfatta mig ocksĂ„. Ibland, sĂ€ger Karin Johansson, 42, i Ronneby.
Det var pÄ midsommarafton 20 juni som livet slogs sönder för familjen.
Johan Johansson försökte köra ihjÀl sig med bilen. En följd av den djupa depression han led av efter att ha stÀngts av frÄn sin rektorstjÀnst i Karlskrona.
– Jag hoppas pĂ„ ett mirakel, fortsĂ€tter Karin. Efter helgerna ska Johan pĂ„börja en ny behandling i HĂ€ssleholm.
Dela
Tweeta
Mejla
Karin Àr ocksÄ realistisk. Hon vet att Johan kanske aldrig blir bÀttre. För alltid förlamad i ett komaliknande tillstÄnd.
– Jag Ă€r Ă€rlig mot flickorna. Tillsammans gĂ„r vi igenom det hĂ€r och gör vad vi kan för att hjĂ€lpa Johan. Och för att leva som han skulle önska att vi gjorde.
I veckan hölls slutplÀderingarna i rÀttegÄngen mot paret som misstÀnks ha mördat ÄttaÄriga Yara. Det var pÄ hennes skola Johan Johansson var rektor. Prestigelös, engagerad, omvittnat mycket kompetent och driftig. Omtyckt av kolleger, jÀttepoppis bland eleverna.
Men av skolchefen och kommunledningen utsÄgs han snabbt till syndabock bakom de missförhÄllanden och misstag som ledde fram till tragedin med Yaras död. PÄ en presskonferens meddelades att Johan Johansson stÀngts av frÄn sin tjÀnst, frÄntagits mobiltelefon och datakommunikation, knuten till uppdraget.
OrÀttvist behandlad
Johan kÀnde sig orÀttvist behandlad. Han hade slagit larm, han hade upprepade gÄnger vÀnt sig till socialförvaltningen och pÄtalat att skolan var orolig för Yara, att man sÄg att flickan inte mÄdde bra. Nu var det han som fick skulden. Han blev djupt deprimerad.
Men det Àr först under den utdragna rÀttegÄngen som hela vidden av Johans och hans familjs öde nÄtt offentligheten. Det var Karin som valde att berÀtta. Hon har suttit i tv-soffor, stÀllt upp pÄ Ätskilliga intervjuer, deltagit i utredningssamtal och manifestationer. Samtidigt som hon kÀmpat för att Johan ska fÄ den allra bÀsta vÄrd, tröstat och varit mamma för döttrarna, Äterupptagit sitt jobb som lÄgstadielÀrare pÄ deltid. Och försökt hantera sina egna kÀnslor av sorg, saknad, förtvivlan, ilska och hopp.
Hur orkar du?
– För Johans skull. För hans upprĂ€ttelse, för vĂ„r kĂ€rlek, vĂ„ra barn och för framtiden, svarar Karin och tonar samtidigt ner sin egen insats:
– Stödet för Johan Ă€r enormt. Det vĂ€ller in sympatiyttringar. Det ger kraft. Jag har ju ocksĂ„ en fantastisk hjĂ€lp av alla underbara mĂ€nniskor i familjens nĂ€rhet. Grannar, förĂ€ldrar, syskon, kolleger till Johan.
– De skĂ€nker oss tröst och mod. De ser ocksĂ„ till att allt praktiskt gĂ„r runt.
Hemma en gÄng
Vi trÀffas i familjens vÀlskötta villa i Ronneby. En gÄng under hösten har Johan varit hemma. Det var till en födelsedagsfest och vÀnner hade stÀllt i ordning en ramp sÄ att hans specialrullstol skulle kunna köras in i huset.
– Jag vet inte om han var medveten om att han var hemma och vilka som var hĂ€r. Men det kĂ€ndes bra. Rampen fĂ„r vara kvar, sĂ€ger Karin.
BÄde hon och Johan Àr födda i Blekinge. De trÀffades i 20-ÄrsÄldern pÄ diskoteket Rainbow i Ronneby. Johan gjorde militÀrtjÀnst i Kallinge och Karin studerade.
– Vi förĂ€lskade oss. Vi blev ett par. Men det dröjde innan vi skaffade barn. Det var jag som ville vĂ€nta till hans ishockeykarriĂ€r var över.
Johan var hÀngiven hockeyn, och mycket framstÄende redan i tonÄren. Han avslutade den aktiva karriÀren i moderklubben KRIF (Kallinge Ronneby IF) efter ett par Är som lagkapten i VÀxjö Lakers och sju Är som backankare i Tingsryd AIF.
– Det tog vĂ€ldig mycket tid. Johan var engagerad nĂ€stan varje kvĂ€ll, men hann Ă€ndĂ„ ta sin lĂ€rarexamen. Han Ă€r duktig pĂ„ alla plan, sĂ€ger Karin.
Fick dotter 2002
Johan kompletterade utbildningen och blev rektor. 2002 föddes deras Àldsta dotter.
De flyttade runt en del, men fastnade för Ronneby och det vackra huset pÄ höjden. Flickorna har en egen hÀst pÄ landet nÄgra mil bort. En modern, utÄtriktad och samhÀllsorienterad familj. Med trygg och stimulerande försörjning. Stabil och lycklig gemenskap. Harmonisk och meningsfull framtid...
– SĂ„ var det fram till i vĂ„ras. DĂ„ förĂ€ndrades allt. Johan var hĂ„rt belastad pĂ„ arbetet. Han hade redan Ă„ret innan larmat om det anstrĂ€ngda lĂ€get pĂ„ skolan, fortsĂ€tter Karin.
– Jag vet att han var bekymrad över mĂ„endet hos en del elever och att han hade kontakter med socialtjĂ€nsten. Men nĂ„gra namn nĂ€mnde han inte dĂ„.
Mordet pÄ Yara var en chock för skolans elever och personal.
– Johan jobbade hĂ„rt för att informera, trösta och finnas till för alla. Han var förstĂ„s sjĂ€lv mycket tagen, sĂ€ger Karin.
Johan grubblade pÄ om nÄgot kunde gjorts annorlunda för att rÀdda Yara. Han fick stöd för sina vidtagna ÄtgÀrder och sitt ansvarstagande av lÀrarvÀnner och av rektorskollegiet. Men sorgen slÀppte inte.
Blev avstÀngd
Den tilltog nÀr kommunens skolchef Maria Persson gav besked att han var avstÀngd frÄn sin tjÀnst under utredningen. Hon förklarade pÄ en presskonferens att det fanns brister i rektorns agerande. NÄgon anmÀlan om de missförhÄllanden som Yara levde under hade inte gjorts.
Det visade sig senare vara helt felaktigt. Johan Johansson hade följt exakt de rutiner som gÀller för att slÄ larm till sociala myndigheter.
Maria Persson urskuldade sig med att hon formulerat sig felaktigt. För det bad hon om ursĂ€kt. Än en gĂ„ng genom ett pressmeddelande.
– Jag fick ett sms dagen efter. Men en ursĂ€kt för en felformulering betraktar jag inte som att kommunen ger Johan den upprĂ€ttelse han förtjĂ€nar efter deras felaktiga anklagelser och pĂ„hopp, sĂ€ger Karin.
Vid det laget var Johan sedan flera mÄnader borta frÄn medvetande efter att lÀnge ha svÀvat mellan liv och död. NÄgon ursÀkt fick han aldrig före sjÀlvmordsförsöket pÄ midsommarafton.
– Efter avstĂ€ngningen tilltog hans depression. Han kĂ€nde sig förföljd och upptrĂ€dde helt irrationellt. Han gick in i ett psykosliknande tillstĂ„nd, men var medveten om att han behövde hjĂ€lp, psykiatrisk hjĂ€lp, fortsĂ€tter Karin.
Genom vÄrdcentralen fick han en remiss till psykmottagningen, men den Ätervisades. FöretagshÀlsan tog inte initiativ till nÄgra uppföljande samtal efter avstÀngningen. Han sökte pÄ nytt till vuxenpsykiatrin, men hÀnvisades till primÀrvÄrden.
Med stöd av Karin sökte han sig till psykiatriska akutavdelningen i Karlskrona.
– Jag ville fĂ„ honom inlagd. Han var förvirrad, hade Ă„ngest. Han var dĂ„ i mycket dĂ„ligt skick, sĂ€ger Karin.
”MĂ„ttlig risk”
Men lÀkaren bedömde "suicidrisken som mÄttlig". Han hÀnvisades pÄ nytt till primÀrvÄrden.Detta var dagen före midsommarafton.
– Han hade dĂ„ Ă€ltat sin egen vĂ€rdelöshet, omgivningens förföljelse av honom vecka ut och vecka in. Den hĂ€r midsommarmorgonen kĂ€nde han inte igen mig. "Du Ă€r inte min fru", sa han och frĂ„gade vem jag var. Samma med döttrarna.
– Han hyperventilerade och skrek -"Det Ă€r inte mitt fel".
De befann sig vid hÀstgÄrden nÀr Karin bestÀmde sig för att fÄ hjÀlp av Johans förÀldrar sÄ att han kunde köras in till psykakuten. Han mÄste tas om hand. NÀr hon ska ringa pÄ mobilen snappar Johan Ät sig bilnycklarna, rusar ivÀg och hinner sÀtta sig bakom ratten innan de andra kommer fram. Han Àr stark och knuffar bort dem. Motorn Àr i gÄng och han kört fort dÀrifrÄn.
Larmar SOS
Karin larmar omedelbart SOS. En granne tar sin bil och kör efter Johan. Ett par kilometer dÀrifrÄn hittas han.
– Det var lĂ€nge osĂ€kert om han skulle överleva. Han hade svĂ„ra frakturskador i vĂ€nster fotled, punkterade lungor, skĂ€r- och skrubbsĂ„r över hela kroppen. Men det mest kritiska och livshotande var förstĂ„s de omfattande skallskadorna, berĂ€ttar Karin.
Johan har vÄrdats i Karlskrona, pÄ neurointensiven i Lund och som en second opinion pÄ Danderyds sjukhus i Stockholm.
Han Àr infektionskÀnslig, men lÀget Àr stabilt. Hela vÀnstra kroppssidan Àr förlamad. Han kan inte reglera nÄgra andra funktioner eller rörelser Àn andningen. Han ger en del ljud ifrÄn sig, men de gÄr inte att tolka som tal.
– Det kan glimma till i hans ögon. SĂ€rskilt nĂ€r döttrarna kommer, sĂ€ger Karin.
VĂ€nnen och grannen Bengt-Åke Claesson tycker sig ha sett klara reaktioner nĂ€r han pratat om ishockey till Johan.
Det Ă€r Bengt-Åke som har letat upp en internationell vĂ€rldsledande forskare pĂ„ den typ av hjĂ€rnskador som Johan har.
– Han heter Esteban Fridman och Ă€r för nĂ€rvarande verksam i New York. Hans behandling med det dopaminhĂ€mmande Ă€mnet apomorfin har visat sensationella resultat pĂ„ patienter med ytterst lĂ„g medvetandegrad, sĂ€ger Bengt-Åke, som sedan en tid tillbaka har daglig mejlkontakt med den argentinskfödde lĂ€karen och hjĂ€rnforskaren.
Mött stor förstÄelse
Karin tycker att hon genomgÄende mött stor förstÄelse och hög kompetens hos den vÄrdpersonal som behandlat Johan sedan olyckan.
– Preparatet Ă€r godkĂ€nt och jag Ă€r glad att teamet pĂ„ sjukhuset i Karlskrona tillĂ„ter att det anvĂ€nds till Johan. Han har fĂ„tt en remiss till HĂ€ssleholm dĂ€r det finns en lĂ€kare som har satt sig in i Fridmans metod och Ă€r villig att pröva apomorfin pĂ„ Johan.
Karin vÀgrar se sin man fastna i ett vegetativt tillstÄnd.
– Jag vill kĂ€mpa för att alla möjligheter som kan göra Johan friskare, kanske helt frisk ska prövas. Han ger inte upp i första taget sjĂ€lv. Det gjorde han aldrig pĂ„ rinken, inte i skolan och inte i privatlivet.
– Jag och tjejerna handlar i hans anda. Och lĂ€ngtar efter att fĂ„ se honom vinka nĂ€r han tar sig upp för rampen hĂ€r hemma.
– GĂ„r det inte i den riktningen ska vi i alla fall kunna sĂ€ga att vi gjort allt som stĂ„r i vĂ„r makt för att fĂ„ Johan tillbaka.
Av Lars Klint
Publicerad 21 dec 2014 13:02
Dela
2320
T
23 nov 26 nov 27 nov 01 dec 21 dec
Yaras rektor fÄr offentlig ursÀkt

Rektorns fru rörd av fackeltÄget: "Tack alla"

Yaras rektor sökte hjĂ€lp – innan olyckan

AvstÀngningen av Yaras rektor fÄr kritik

Hanteringen av Yaras rektor utreds

Karins kamp för Johan: ”Hoppas pĂ„ mirakel”

MEST LÄST PÅ KVP

Kampen för Johan: ’Vi hoppas pĂ„ ett mirakel’
Karin Johanssons man blev syndabock nÀr Yara mördades

2.2014-12-06
"Feminism driver svenskar till sjÀlvmord"
Publicerad 5 december 2014 kl 16.45
UTRIKES.Anledningen till att sÄ mÄnga begÄr sjÀlvmord i Skandinavien Àr den feministiska politik som förs av lÀndernas regeringar. Det hÀvdar Turkiets premiÀrminister Ahmet Davutoglu.

Gilla artikeln pÄ Facebook

Dela och skriv ut
Share on email Share on print Share on twitter More Sharing Services
10
– Hur kan det komma sig att bruttonationalprodukten i de skandinaviska lĂ€nderna och i mĂ„nga andra lĂ€nder Ă€r pĂ„ den högsta nivĂ„n, samtidigt som ocksĂ„ sjĂ€lvmordsfrekvensen Ă€r som högst dĂ€r. Varför? frĂ„gade sig premiĂ€rministern under ett tal inför AKP-partiets kvinnoförbund enligt Sputnik.

Han konstaterade dÀrefter att en jÀmstÀlldhetspolitik av skandinavisk modell saboterar könens "kompletterande livsrelation". Davutoglu pÄpekade att kvinnor har ett sÀrskilt "gudomligt uppdrag" i och med moderskapet.

– VĂ„ra kvinnor uppfyller detta gudomliga uppdrag att hĂ„lla mĂ€nskligheten vid liv. De har dĂ€rför rĂ€tt till vila före och efter att de har blivit mödrar och till fritid för att umgĂ„s med sina barn, sade Ahmet Davutoglu.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan vÀckte i slutet av november internationell uppmÀrksamhet efter att ha sagt att kvinnors frÀmsta uppdrag Àr att föda barn, och att det vore "mot naturen" att försöka "jÀmstÀlla kvinnor och mÀn".

3.
2014-10-09
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article19668352.ab
En av tre unga har skadat sig sjÀlv
STOCKHOLM. En av tre unga uppger i en studie att de skadat sig sjÀlva nÄgon gÄng det senaste Äret. Sju procent av dem har skadat sig upprepade gÄnger.
Studien omfattar 3 000 ungdomar i Östergötland mellan 15 och 17 Ă„r. PĂ„ frĂ„gan om de avsiktligt skadat sig sjĂ€lva utan att vilja dö svarade 17 procent ja. Men nĂ€r frĂ„gan vidgades med en checklista uppgav 35 procent att de hade haft nĂ„gon typ av sjĂ€lvskadebeteende under det senaste Ă„ret.
De vanligaste metoderna var att avsiktligt bita eller slÄ sig sjÀlv, sudda pÄ huden och att skÀra sig.
Studien Àr bland de första dÀr sjÀlvskadebeteende tas upp som en egen diagnos.
TT
9 oktober 2014  10:01

4.
2014-05-23
http://mobil.dn.se/sthlm/en-av-tio-unga-soker-hjalp-hos-psykiatrin/
En av tio unga söker hjÀlp hos psykiatrin

Publicerad i dag 06:33

Var tionde tonÄring i Stockholm gÄr till BUP.

Unga som söker psykiatrisk vÄrd har fördubblats pÄ bara tio Är.

– Det Ă€r sjĂ€lvklart att det mĂ„ste finnas psykiatrisk kompetens pĂ„ vĂ„rdcentraler, sĂ€ger Christina Dalman, docent pĂ„ Karolinska Institutet.

Annons:
 
Var tionde stockholmare mellan 13 och 17 Är sökte psykiatrisk vÄrd förra Äret. Bland unga vuxna mellan 18 och 24 behövde sju procent psykiatrisk hjÀlp.

– De unga har gjort sitt eget race inom psykiatrin. I slutet av 90-talet var unga mellan 18 och 24 Ă„r den minsta gruppen men sedan mitten av 2000 talet Ă€r de den största gruppen och ökar, sĂ€ger Christina Dalman, docent vid KI och enhetschef pĂ„ landstingets Centrum för Epidemiologi och SamhĂ€llsmedicin.

Unga som söker psykiatrisk vÄrd har fördubblats pÄ bara ett decennium.

– Vad ökningen beror pĂ„ Ă€r oklart men tre möjliga förklaringar kan övervĂ€gas. En sĂ€nkt tröskel att söka hjĂ€lp, en verklig ökning av psykisk ohĂ€lsa eller att unga inte söker till vĂ„rdcentralerna.

Besöksstatistiken visar att unga sÀllan söker sig till vÄrdcentralen för psykiska problem utan gÄr direkt till psykiatrin. DÀr ökar köerna trots en intensiv satsning att ge unga behandling snabbt. Förra Äret fick bara tre av fyra unga pÄbörja en fördjupad psykiatribehandling inom 30 dagar i Stockholm enligt landstinget.

– Psykisk ohĂ€lsa Ă€r vĂ„rt största folkhĂ€lsoproblem, mycket vanligare Ă€n diabetes. ÄndĂ„ Ă€r vĂ„rdcentralen inte första anhalt att söka hjĂ€lp för vare sig unga eller medelĂ„lders. I stĂ€llet söker man specialpsykiatri, det Ă€r helt fel och bidrar till stigmatiseringen, sĂ€ger Christina Dalman.

Hon menar att primÀrvÄrden mÄste rustas ytterligare inför anstormningen av psykiatripatienter, vilket ocksÄ flera partier bÄde lovar och krÀver inför valet.

– Man mĂ„ste stĂ€rka upp primĂ€rvĂ„rden sĂ„ att det finns bĂ„de resurser och kompetens. Dels behövs psykologer, kuratorer och terapeuter. Dels psykiatriker som hjĂ€lper till med svĂ„rare patienter, sĂ€ger hon.

PrimÀrvÄrdens ersÀttningssystem Àr inte heller anpassat för psykiatri.

– PrimĂ€rvĂ„rden mĂ„ste fĂ„ betalt för de psykiatriska patienterna. Nu lönar det sig att ha patienter som tar tio minuter. En psykiatrisk patient som tar 30 minuter uppmuntras inte av systemet. Psykiatri Ă€r enormt resurskrĂ€vande, det Ă€r inte alls som en infektion.

Konsekvenserna blir tydliga i valet av behandling. PÄ vÄrdcentralen fÄr unga mellan 18 och 24 Är i snitt tvÄ lÀkarbesök, mot fem i snitt inom psykiatrin. VÄrdcentralerna skriver ocksÄ ut avsevÀrt mer antidepressiv medicin, framför allt till Àldre.

– Antidepressiva har bra effekt, lika bra som kognitiv beteende­terapi. Det kan vara sĂ„ att man Ă€r för restriktiv med mediciner till unga. DĂ€remot vill patienterna sjĂ€lva ha samtalsterapi, inte medicin.

Just nu förbereds ett forskningsprojekt för att ta reda pÄ varför unga i Stockholm mÄr sÄ dÄligt. Forskarna pÄ Karolinska Institutet ska ut pÄ mottagningarna och frÄga vad patienterna söker för.

– Vi tror att unga söker för andra problem Ă€n Ă€ldre och kanske borde tas om hand pĂ„ en annan nivĂ„. Av socialtjĂ€nst, skola eller studenthĂ€lsa eller med förebyggande samhĂ€llsinsatser. De har problem att bli vuxna och att fĂ„ jobb och bostad snarare Ă€n psykiatriska sjukdomar.

MÄr Stockholms unga sÀmre Àn i övriga landet?

– Vi vet att storstadsmiljön ger sĂ€mre hĂ€lsa. I den nationella hĂ€lso­enkĂ€ten mĂ„r Stockholms unga sĂ€mre. Kanske Ă€r det inte lika stigmatiserande att ha psykisk ohĂ€lsa i deras vĂ€rld. De kanske faktiskt Ă€r föregĂ„ngare och gör nĂ„got bra som söker vĂ„rd, sĂ€ger Christina Dalman.

Jessica Ritzén

jessica.ritzen@dn.se

 VĂ€ntetider för unga.

5.

2013-09

http://www.dn.se/ledare/signerat/barn-som-lever-i-sin-egen-varld/

Barn som lever i sin egen vÀrld

Publicerad i dag 00:05

Det var nÄgot som inte stÀmde. Helena tyckte att hon inte fick kontakt med sin nyfödda bebis. Det kÀndes inte alls som med hennes första barn. Och det fortsatte att kÀnnas fel. Varför började inte Mimmi prata?

PĂ„ onsdag kvĂ€ll visades den första delen av serien ”Liv med autism” pĂ„ SVT 1. I Ă„tta avsnitt fĂ„r vi möta Ă„tta barn med olika typer av diagnoser lĂ€ngs autismspekt­rumet. Och inte minst deras familjer.

Efter mĂ„nga utredningar och ett antal sidospĂ„r fick Mimmi Ă€ntligen en diagnos. Men dĂ„ var familjen slutkörd. Mimmi betedde sig som ett övertrött barn – som aldrig somnar. I den vanliga förskolan fick hon ingen hjĂ€lp att bryta sina mönster, ingen hade haft kunskap eller tid nog att leta sig in i hennes labyrinter och skapa kommunikation och kontakt.

 
NĂ€r Mimmis mamma till slut kontaktade en bistĂ„ndshandlĂ€ggare hade hon försökt allt för att fĂ„ vardagen att fungera, kĂ€nde att hon hade misslyckats och var rĂ€dd att hon skulle komma att slĂ„ sitt barn. Ganska kort dĂ€refter fick fyraĂ„ringen flytta till ett sĂ„ kallat barnboende. Men förĂ€ldrarnas initiala lĂ€ttnad övergick snart i svĂ„rare kĂ€nslor. ”Har jag övergett mitt barn?” frĂ„gar sig Mimmis pappa Jocke i programmet.

Mycket har blivit lĂ€ttare. Kunskapen Ă€r sĂ„ mycket större i dag Ă€n för bara nĂ„gra decennier sedan. Vi vet mer om autism och om hur psykisk utvecklingsstörning, talsvĂ„righeter och epilepsi samverkar med de autistiska symtomen. Barn kan diagnosticeras tidigare och slipper genomleva halva barndomen i inre och yttre kaos. Det finns hjĂ€lp och stöd att fĂ„. Specialpedagogerna som tar hand om Mimmi Ă€r hjĂ€ltar. De anvĂ€nder leken för att nĂ„ fram till henne och ser hennes helt individuella förutsĂ€ttningar – som dessutom skiftar frĂ„n dag till dag.

Samtidigt svĂ€ller vĂ„r tids perfektionsnorm över alla grĂ€nser, den vĂ€sterlĂ€nds­ka medelklassmĂ€nniskans tillvaro blir i allt högre grad ett sjĂ€lvförverkligandeprojekt. Att fĂ„ ett barn med en svĂ„r neuropsykiatrisk störning raserar lĂ€tt allt sĂ„dant. ”Liv med autism” pĂ„minner om mĂ€nniskovĂ€rdet bortom prestationen. Om varför det Ă€r vĂ€rt att lĂ€gga stora samhĂ€lleliga resurser pĂ„ att fĂ„ en liten flicka som lever i sin egen vĂ€rld att uppleva gemenskap.

 Susanna Birgersson

 susanna.birgersson@dn.se

25
1.
2014-11-28
http://www.expressen.se/nyheter/notan-for-nya-festen-31-miljoner-kronor/
Skattemyndigheternas chef försvarar mutor, korruption och skattestöld.
Notan för nya festen: 3,1 miljoner kronor

Dyr fest. HĂ€r pĂ„ Saab Arena i Linköping ska Skatteverkets personal i den Östra regionen hĂ„lla konferens med middag. Kostnad: 3,1 miljoner. Foto: BildbyrĂ„n
I förra veckan festade Skatteverket för 2,5 miljoner i Globen.
I dag Àr det dags igen - denna gÄng pÄ Saab Arena i Linköping.
Totalkostnad: 3,1 miljoner kronor.
Dela
Tweeta
Mejla
prevnext
Nyheter | 7 av 50
5 tim sedan
Annons:

I förra veckan festade Skatteverkets Stockholmsregion för att göra sin nya regionchef Lars Herder kÀnd bland de 1 600 medarbetarna. Kalaset i Globen kostade 2,5 miljoner kunde Expressen avslöja i mÄndags.
I dag stĂ„r Skatteverket vĂ€rd igen för nya festligheter. Den hĂ€r gĂ„ngen Ă€r det Skatteverkets personal i den Östra regionen - som strĂ€cker sig geografiskt mellan Sundsvall, Malmö, Visby och Göteborg - som bjuds in till konferens med avslutande middag.
Notan berÀknas till 3 079 031 kronor för de 1 500 medarbetarna. DÄ ingÄr ocksÄ resor och boende för 400 personer.
HÀlsas vÀlkomna
Personalen trÀffas vid 12 i Saab Arena i Linköping för en stÄende lunch. Klockan 13 hÀlsas de vÀlkomna av regionskattechefen Andreas Elvén och Bella Goldman, moderator och tv-programledare.
NÀr eftermiddagsfikat Àr avklarat Àr det dags för generaldirektören Ingemar Hansson att informera personalen om "Skatteverkets uppdrag och inriktning".
Syftet med arbetsdagen Àr att ge inspiration och kunskap om "hur vi tillsammans ger verksamheten rÀtt förutsÀttningar ur medborgarnas och företagarnas perspektiv", skriver Skatteverket i programförklaringen.
Klockan 19 rundas jobbdagen av med middag.
SĂ„ sent som för tvĂ„ Ă„r sedan ifrĂ„gasattes Östra regionen för en annan personalfest dĂ€r Ingvar Oldsberg anlitades för en "PĂ„ spĂ„ret"-lek. Totalnotan slutade dĂ„ pĂ„ 3,4 miljoner kronor.
- DÄ sa Skatteverket att man tog till sig av kritiken men det Àr ju helt uppenbart att man inte gjort det, sÀger den liberala debattören Rebecca Weidmo Uvell, som Àr slöseriombudsman pÄ uppdrag av Skattebetalarna.
- Det Àr dags att stÀlla betydligt högre krav. En viktig signal vore att Äterinföra tjÀnstemannaansvaret. Att hantera skattemedel Àr inget vanligt jobb, sÀger hon.
TrÀffas gemensamt
Elvén motiverar kostnaderna med att medarbetare som arbetar pÄ drygt 20 orter nu trÀffas för första gÄngen gemensamt i regionen som bildades den 1 september i Är.
- Att kunna samla alla medarbetare för en gemensam arbetsdag Àr en investering i ett lÄng- siktigt utvecklingsarbete. Det kommer ge oss bÀttre förutsÀttningar att göra vÄr verksamhet Ànnu effektivare ur medborgarnas och företagarnas perspektiv, sÀger han.
Av Joel Holm
Publicerad 28 nov 2014 05:42

BUDGETEN FÖR SKATTEVERKETS REGIONFEST

2.
2014-10-14
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19689088.ab
Polisen misstÀnker: KÀnd advokat gjorde HitlerhÀlsning
Den kÀnde advokaten Àr misstÀnkt för hets mot folkgrupp efter ett brÄk med ett gÀng ungdomar.
– Enligt anmĂ€lan har den misstĂ€nkte helt oprovocerat börjat skrika pĂ„ ungdomarna att de inte Ă€r vĂ€lkomna pĂ„ grund av deras etniska bakgrund och gjort HitlerhĂ€lsning tre gĂ„nger, sĂ€ger det inre befĂ€let pĂ„ polisstationen dĂ€r anmĂ€lan upprĂ€ttats.
Enligt flera vittnen ska advokaten sedan ha ringt en grupp kriminella som kom till platsen och misshandlade ungdomarna. Även dessa uppgifter utreds nu av polisen – men advokaten nekar till allt.
    Dela   
    Tweeta


Sent i lördags kvÀll hade en grupp ungdomar i femtonÄrsÄldern samlats pÄ ett torg i en vÀlbÀrgad del av Stockholm. Flera av dem hade utlÀndsk bakgrund.
FrÄn en nÀrliggande restaurang kom dÄ den kÀnde advokaten ut, mÀrkbart berusad, enligt flera vittnen Aftonbladet talat med.
– Han skrek: "SĂ„dana som ni Ă€r inte vĂ€lkomna hĂ€r" och gjorde HitlerhĂ€lsning tre gĂ„nger, sĂ€ger ett ögonvittne.
"Skicka lejonen pÄ er"
Ett verbalt brÄk uppstod sedan mellan ungdomarna och advokaten och enligt ett vittne skrek kÀndisadvokaten dÄ: "Jag ska skicka mina lejon pÄ er".
Ett annat vittne berÀttar, oberoende av det första vittnet, hur advokaten dÀrefter talat högljutt i sin mobiltelefon och sagt: "Kom hit, ni behöver inga skjutvapen, ni ska bara spöa dem".
"Lejonen" Àr en kriminell gruppering i Stockholms vÀstra förorter, och kÀndisadvokaten har tidigare varit försvarare i ett brottmÄl med kopplingar till gÀnget.
I polisanmÀlan stÄr att mannen, efter att han gjort HitlerhÀlsning, "uppett att han ska ringa nÄgra han kÀnner". Tio minuter senare dyker tre mÀn upp i en taxi som direkt ger sig pÄ ungdomarna med sparkar och slag".
Ett av de vittnen Aftonbladet talat med berÀttar:
– Det kom en taxi med flera mĂ€n som hoppade ut och började misshandla en av femtonĂ„ringarna. NĂ€r en annan av ungdomarna försökte avbryta misshandeln slogs Ă€ven han ner.
– Samtidigt stod advokaten och hejade pĂ„, sĂ€ger ett annat vittne.
Vittne misshandlades
En vuxen man, som sett brÄket inifrÄn en annan restaurang, sprang ut och försökte fÄ stopp pÄ misshandeln. DÄ slogs Àven han till marken.
– Det var en av vĂ„ra gĂ€ster som försökte avstyra brĂ„ket, sĂ€ger en anstĂ€lld pĂ„ restaurangen.
– Jag sa till alla gĂ€ster att hĂ„lla sig inne, sedan lĂ„ste vi dörren och ringde polisen.
Ett vittne berÀttar vad som sedan hÀnde:
– Jag sĂ„g hur advokaten stod och talade med gĂ€rningsmĂ€nnen. Han sa: "Er kan man lita pĂ„".
Fick uppsöka sjukhus
GÀrningsmÀnnen lÀmnade dÀrefter platsen och polisen kom strax dÀrefter till torget.
Kvar var dÄ ungdomarna och kÀndisadvokaten.
SÄvÀl ungdomarna som advokaten blev förhörda pÄ plats, men ingen greps.
TvÄ av ungdomarna tvingades uppsöka sjukhus för vÄrd av sina skador.
De vÄldsamma gÀrningsmÀnnen har Ànnu inte kunnat gripas.
Polisen bekrÀftar
Polisen bekrÀftar brÄket och uppger att det i nulÀget finns en anmÀlan om hets mot folkgrupp och misshandel.
– Enligt anmĂ€lan har den misstĂ€nkte helt oprovocerat börjat skrika pĂ„ ungdomarna att de inte Ă€r vĂ€lkomna pĂ„ grund av deras etniska bakgrund och gjort HitlerhĂ€lsning tre gĂ„nger, sĂ€ger inre befĂ€l pĂ„ polisen.
KÀndisadvokaten Àr i nulÀget misstÀnkt för hets mot folkgrupp. Om utredningen Àven kan komma att innefatta exempelvis anstiftan till misshandel Àr Ànnu oklart.
– Men vi hĂ„ller alla vĂ€gar öppna, sĂ€ger polisens utredare.
Förundersökningen leds av en Äklagare.
– Men ingen person har frihetsberövats, sĂ€ger utredaren.
"Har inget att sÀga"
Aftonbladet har varit i kontakt med den utpekade advokaten. Han nekar till anklagelserna:
– Jag och min flickvĂ€n tog bort en kille som blev slagen.
Du Àr misstÀnkt för hets mot folkgrupp.
– Hets mot folkgrupp?! Jaha, det kan jag sĂ€ga stĂ€mmer inte.
Du uppges ha gjort HitlerhÀlsning och sagt att "SÄdana som ni Àr inte vÀlkomna hÀr".
– Ok. Det stĂ€mmer inte, kan jag sĂ€ga.
Det finns ocksÄ uppgifter om att du ringt en grupp mÀnniskor som sedan kommit och misshandlat flera ungdomar.
– Det stĂ€mmer inte heller.
Har du nÄgon förklaring pÄ varför de hÀr anklagelserna riktas mot dig?
– Det var ett grabbgĂ€ng dĂ€rnere som jagade smĂ„pojkar, bland annat min ena son, och de betedde sig illa, sĂ„ Ă€r det.
 Eric Tagesson
14 oktober 2014  06:08
 
    Dela   
 
    Tweeta

2.2013-09-26

Svenhttp://www.dn.se/nyheter/sverige/svenska-kyrkan-registrerade-romer/

Svenska kyrkan registrerade romer

Publicerad i dag 10:19

 Svenska kyrkan har varit involverad i övergrepp mot romer som begĂ„tts i statens namn.  

Den slutsatsen dras i en ny rapport som handlar om Svenska kyrkans instÀllning till romer under Ären 1900 till 1950.

Kyrkan var pÄ den tiden ansvarig för den lokala folkbokföringen.

Enligt rapportförfattaren Ida Ohlsson Al Fakir, doktorand i historia vid LinnĂ©universitet, innebar det bland annat att prĂ€ster deltog i kartlĂ€ggningar av romer och resande och gjorde noteringar i kyrkböckernas marginaler som antyder att prĂ€sten identifierat dessa som exempelvis ”tattare”.

26
1.
2015-02-16
http://tv.aftonbladet.se/webbtv/sport/sportmorgon/article66863.ab
Video
Hammarby Friidrotts trÀnare blottade sig framför hans dotter. Föreningsordförande ville inte polisanmÀla det.

2.
2014-10-10

http://mobil.dn.se/nyheter/sverige/domda-lakare-jobbar-kvar-i-varden/
Dömda lÀkare jobbar kvar i vÄrden

Publicerad i dag 06:43

Över 50 lĂ€kare och psykologer har dömts för allvarliga brott – utan att ansvariga tillsynsmyndigheter fĂ„tt reda pĂ„ det. DĂ€rmed har de kunnat jobba kvar, utan att deras legitimationer prövats.

Annons:
 
– Det Ă€r helt uppenbart att detta Ă€r alldeles förfĂ€rligt, sĂ€ger Aud Sjökvist till Sveriges Radio.

Hon Àr ordförande för HÀlso- och sjukvÄrdens ansvarsnÀmnd, den myndighet som har makt att Äterkalla legitimationerna.

Bland de dömda finns tvÄ barnlÀkare som dömts för barnmisshandel respektive drograttfylla och en psykiater som ofredat en patient sexuellt, enligt en P1-dokumentÀr som gjorts i samarbete med Ekot.

En överlÀkare har fÀllts för bland annat grov rattfylla, övertrÀdelse av kontaktförbud, sexuellt utnyttjande och vÄldtÀkt mot barn.

– Att en person fĂ„r fortsĂ€tta att verka som lĂ€kare efter ett sĂ„dan brott Ă€r hĂ€pnadsvĂ€ckande. Det Ă€r inte sĂ„ systemet Ă€r tĂ€nkt att fungera. Det Ă€r ingen som kan hysa förtroende för en sĂ„dan person, sĂ€ger Aud Sjökvist till SR.

NÀr det gÀller sjukvÄrdspersonal Àr domstolarna skyldiga att skicka in vissa typer av domar till Inspektionen för vÄrd och omsorg (IVO), exempelvis rattfylla samt sexual- och vÄldsbrott. Men P1-dokumentÀren har hittat 53 lÀkare och psykologer som dömts utan att domstolarna underrÀttat IVO.

Ett lagbrott, enligt Domstolsverkets chefsjurist Agneta Kornstrand.

– Reglerna finns och expedierar man det inte som man ska sĂ„ följer man inte reglerna, sĂ€ger hon.

3.
2013-09-25

http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article17542957.ab

Åtalas för barnvĂ„ldtĂ€kter

Linköping. En sjukgymnast i Linköping Ätalas för barnvÄldtÀkt och barnpornografibrott, rapporterar lokala medier. Den Ätalade mannen har tidigare dömts till fÀngelse för att ha sexuellt utnyttjat elva kvinnor.

Enligt Ätalet ska det okÀnda antalet barnvÄldtÀkter ha skett i mannens bostad. Offret var en sjuÄrig flicka. Dessutom ska ytterligare en minderÄrig ha befunnit sig i rummet under vÄldtÀkterna, varför sjukgymnasten ocksÄ misstÀnks för sexuellt ofredande.

Mannen nekar till anklagelserna.
4.
http://www.expressen.se/kvallsposten/prast-ville-ha-sex-med-en-15-arig-konfirmand/
PrÀst ville ha sex med en 15-Ärig konfirmand
  
Efter sommarlÀgret med konfirmanderna skickade prÀsten sms till en 15-Ärig pojke dÀr han skrev att han ville ha sex med pojken.

NÀr snusk-sms:en blev kÀnda fick han sparken och nu har han dömts till böter för sexuellt ofredande.


Den 60-Ă„rige prĂ€sten frĂ„n VĂ€xjö stift skickade flera sms till pojken efter sommarlĂ€gret. Som  KvĂ€llsposten tidigare har rapporterat var meddelandena fulla med sexuella anspelningar, i bland av mycket tydlig art.

– Jag ska vara helt Ă€rlig: jag ville förstĂ„s prata, men jag hoppas förstĂ„s att vi skulle hamna i sĂ€ngen och ha sex. För att jag Ă€r bög och du Ă€r ung och snygg", skrev prĂ€sten i ett sms.

Utreddes av polisen

Pojken berÀttade om prÀstens meddelande för sina förÀldrar. En utredning inleddes och prÀsten togs ur tjÀnst. Dessutom blev han föremÄl för polisutredning.

PrÀsten har erkÀnt de faktiska omstÀndigheterna, att han skickade sms:en, men har i förhör konsekvent nekat till att ha begÄtt nÄgot brott.

– Jag menade inget illa med det jag skrev. Det var helt fel, galet. En fantasi som bara dök upp i huvudet. Jag borde ha insett att det var fel, sade han i förhören med polisen.

Böter och skadestÄnd

Nu har prÀsten dömts av Kalmar tingsrÀtt till 1 500 kronor i dagsböter för sexuellt ofredande. PrÀsten ska Àven betala 5 000 kronor i skadestÄnd till tonÄringen.

PrÀsten har sedan han sparkades varit arbetslös.
5.

2014-11-06
http://mobil.dn.se/nyheter/sverige/lakare-vill-slappa-ut-psykiskt-stord-valdtaktsman-i-vaxjo/
LÀkare vill slÀppa ut psykiskt störd vÄldtÀktsman i VÀxjö

Publicerad i dag 09:58

ChefsöverlÀkaren vid den rÀttspsykiatriska regionkliniken i VÀxjö vill att en 30-Ärig man som dömts för ett 70-tal grova barnvÄldtÀkter ska fÄ röra sig fritt i VÀxjö, skriver SmÄlandsposten. FörvaltningsrÀtten har stoppat planerna.

Annons:
  
Mannen dömdes för tre Är sedan för mycket omfattande sexbrott mot barn. Förutom ett 70-tal grova vÄldtÀkter ska han ha utnyttjat barn för sexuell posering och grovt barnpornografibrott, skriver tidningen.

30-Äringen ska sjÀlv ha spelat in flera av övergreppen och sedan spridit materialet över nÀtet. En del av materialet har dykt upp pÄ amerikanska, ryska, brittiska och danska internetsidor och -forum, enligt tingsrÀttsdomen som DN tagit del av. NÀr polisen i Sverige slog till mot 30-Äringen hittades 26.000 barnpornografiska bilder och filmer.

Av en rĂ€ttspsykiatriska undersökningen framgick att mannen ”begĂ„tt de Ă„talade gĂ€rningarna under pĂ„verkan av en allvarlig psykisk störning och att han Ă€ven vid tiden för undersökningen led av en sĂ„dan störning”.

Han dömdes till rÀttspsykatrisk vÄrd och har sedan 2011 vÄrdats pÄ regionskliniken i VÀxjö. Under pÄgÄende vÄrd fortsatte mannen att titta pÄ barnporr och dömdes hösten 2012 för barnpornografibrott.

Mannen ansökte för en tid sedan om att fĂ„ tillstĂ„nd att pĂ„ egen hand vistas i VĂ€xjö tre timmar i veckan. ChefsöverlĂ€karen ansĂ„g inte att det fanns nĂ„gon risk för att mannen skulle Ă„terfalla i grov brottslighet och gav grönt ljus. Motiveringen var att 30-Ă„ringen ”behöver hjĂ€lp att utveckla sina friska sidor och intressen”.

FörvaltningsrÀtten avslog ansökan. Den pekar pÄ den mycket grova sexbrottsligheten och ifrÄgasÀtter effekten av mannens behandling.

27
1.
2014-08-13

LÀrare gjorde HitlerhÀlsning i klassrum
http://mobil.dn.se/nyheter/sverige/larare-gjorde-hitlerhalsning-i-klassrum/
”Det var ett dĂ„ligt skĂ€mt.” SĂ„ löd förklaringen som den lĂ€rare gav som gick in i klassrummet i Gislaved och sade ”Heil Hitler” och gjorde en sĂ„ kallad HitlerhĂ€lsning.

Men det var inte bara ett dÄligt skÀmt. TingsrÀtten i Jönköping fann dessutom att det var hets mot folkgrupp, av ringa art, och nu döms lÀraren till böter pÄ 8.000 kronor.

Redan före rÀttegÄngen hade lÀraren sagt upp sig och börjat en tjÀnst i en annan kommun, skriver VÀrnamo Nyheter

2.
2014-04-25
http://www.expressen.se/kvp/tidlost/lararstudent-kordes-ut--for-sin-hudfarg/
Den 20-Ă„riga lĂ€rarstudenten skickades ut ur skolsalen nĂ€r klassen skulle se och diskutera en film dĂ€r huvudpersonerna var svarta. Enda skĂ€let var hennes hudfĂ€rg. OBS! Bilden har inget med artikeln att göra.  

LĂ€rarstudent kördes ut – för sin hudfĂ€rg
Den 20-Äriga lÀrarstudenten skickades ut ur skolsalen nÀr klassen skulle se och diskutera en film dÀr huvudpersonerna var svarta. Enda skÀlet var hennes hudfÀrg.

Kvinan Àr sjÀlv svart och har nu anmÀlt hÀndelsen till Diskrimineringsombudsmannen (DO).
Hon lÀser till lÀrare pÄ Malmö högskola. En del av utbildningen var i början av Äret förlagd till Eslöv.

I ett moment skulle lÀrarkandidaterna analysera och diskutera en förevisad film dÀr svarta skÄdespelare dominerade handlingen.

"LÀraren sa till mig att jag jÀttegÀrna fick vara med pÄ andra lektioner, men inte just denna eftersom jag Àr svart, precis som personerna i filmen", skriver kvinnan i sin anmÀlan.

Vidare:

"Min nÀrvaro skulle leda till att det inte skulle bli samma öppna diskussion i klassrummet. Att ha en svart lÀrarkandidat skulle hÀmma eleverna, fick jag förklarat för mig och av den anledningen fick jag inte delta i lektionen."

"Det var bara min hudfÀrg som hindrade mig frÄn att fÄ tal del av utbildningen, inget annat", konstaterar 20-Äringen i sin anmÀlan till DO, som Ànnu inte hunnit handlÀgga Àrendet.

LÀraren motiverade sitt beslut med att klassen vid ett tidigare tillfÀlle sett en film med unga svarta kriminella pojkar, vilket inte fallit vÀl ut.

Skolans rektor rapporterade om incidenten till kommunens grundskolechef och till personalchefen pÄ Barn- och utbildningsförvaltningen.

Till Sydnytt sÀger rektorn:

-Jag har haft ett disciplinÀrt samtal med lÀraren. Nu invÀntar vi vad DO kommer fram till, sÀger han.


Av Lars Klint
 lars.klint@kvp.se  
2.
2013-09-24
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12386734.ab

Utbildad rom – ett undantag

Emil Drivhall gick ut skolan – trots ”zigenarklassen”, hĂ„nen och sitt romska arv

Aftonbladets Peter Kadhammar har i mĂ„nader intervjuat romer – ett folk utan rĂ€ttigheter. LĂ€s första artikeln hĂ€r nedan. Aftonbladets Peter Kadhammar har i mĂ„nader intervjuat romer – ett folk utan rĂ€ttigheter. LĂ€s första artikeln hĂ€r nedan.

Emil Drivhall Àr en 33-Ärig familjefar som Àr trevlig, verserad och ser bra ut. Han Àr född i Sverige men har av omgivningen aldrig betraktats som svensk.

Emils liv prÀglas av en strÀvan att komma in i det svenska samhÀllet, att bli en av oss. Han har Ànnu inte lyckats.

Emil Àr rom.

Han bor med sin familj i Malmö och anledningen till att jag rest hit för att trÀffa honom Àr en notis i en morgontidning. Enligt den uteblir nÀstan hÀlften av romernas barn i Sverige frÄn skolan.

SÄ illa kan det inte vara tÀnkte jag.

Det visade sig att det Àr mycket vÀrre.

Liten skandalartikel

Den notis jag lÀste sÀger i och för sig lika mycket som en stor braskande skandalartikel. Om en tidning pÄ undanskymd plats och i en mening skriver att 40 procent av barnen i en folkgrupp inte gÄr i skolan visar det hur resten av samhÀllet vÀrderar dessa mÀnniskor.

Ni kan tÀnka er rubrikerna om hundratals barn med efternamnen Andersson, Pettersson och Lundström inte gick till skolan. Eller om det vore somaliska barn. Eller arabiska.

Vilken skandal! Vi har skolplikt i Sverige. Den infördes Är 1842 inte bara för barnens skull utan för hela samhÀllets. Fattiga bönder fick inte hÄlla sin avkomma hemma för att arbeta i jordbruket. Det moderna samhÀllet behövde utbildade medborgare och utbildning skÀnker i sin tur individen frihet.

Men nÀr romska barn inte visar sig i skolan, nÀr de regelmÀssigt misslyckas med studierna och lÀmnar grundskolan utan betyg, dÄ hÀnder ingenting. De Àr ju bara romer.


Emil Drivhalls förÀldrar kom till Sverige frÄn Tjeckoslovakien i början av 1970-talet. De insÄg omgÄende vÀrdet av att ha ett svenskt namn, som Andersson, Pettersson eller Lundström. De bytte dÀrför frÄn Lakatos, som Àr typiskt romskt, till Drivhall. Andra romer tog namnet VÀvström eller nÄgot som knöt an till nordiska frukter.

Namnbytena var ett uttryck för deras iver att anpassa sig till det svenska samhÀllet, att börja pÄ nytt och bryta med ett tusenÄrigt utanförskap. HÀr Àr vi!

Emils far Juraj hade gÄtt tre Är i skola i Tjeckoslovakien, modern var analfabet. Nu skulle deras barn bli de första i familjens historia med fullvÀrdig skolgÄng.

  

Hotade med strejk

NÀr det kom ut att zigenare skulle börja pÄ RosengÄrdsskolan hotade förÀldrar till andra barn med strejk.

Detta berĂ€ttar en person som fick i uppdrag av Malmö kommun att bistĂ„ romerna. Hon ber mig att inte sĂ€tta ut hennes namn eftersom hon bor ”i ett frĂ€mlingsfientligt grannskap. Jag har fĂ„tt nog med snubbor för att jag jobbat med invandrare”.

Även den korta kommentaren sĂ€ger mer Ă€n spaltkilometer om romernas stĂ€llning i vĂ„rt samhĂ€lle: En person med hög status inom sitt yrke, jag törs sĂ€ga en Ă€rad person, vill inte skylta med sitt namn i samband med romer.

Barnen sa att han luktade

Emil Drivhall började ettan i ÖrtagĂ„rdsskolan i RosengĂ„rd 1983. Han minns hur andra elever ropade:

– Zigenarna kommer!

Han hamnade i slagsmÄl, i sjÀlvförsvar sÀger han. Barnen sa att han luktade. Emil var rÀdd.

Han tyckte att det var skönt att bli förflyttad till KryddgÄrdsskolan och en specialklass, zigenarklassen.

DÀr fick Emil gÄ med sina bröder, kusiner och nÄgra andra romska barn.

vĂ„gade inte frĂ„ga Emil Drivhall började skolka i högstadiet. Han skĂ€mdes nĂ€r han inte förstod. ”De kunde sĂ€ga: LĂ€s sidorna 17 till 24 och skriv en uppsats om det. Jag hade aldrig haft en lĂ€xa. Hur gjorde man? Vem skulle jag be om hjĂ€lp?”, sĂ€ger han.     vĂ„gade inte frĂ„ga  Emil Drivhall började skolka i högstadiet. Han skĂ€mdes nĂ€r han inte förstod. ”De kunde sĂ€ga: LĂ€s sidorna 17 till 24 och skriv en uppsats om det. Jag hade aldrig haft en lĂ€xa. Hur gjorde man? Vem skulle jag be om hjĂ€lp?”, sĂ€ger han. Foto: TORBJÖRN ANDERSSON  Det var en klass med barn i olika Ă„ldrar som hade sin etniska tillhörighet gemensam. Den var inte ett utslag av rasism utan av god vilja. TvĂ„ lĂ€rare, Lena Dreyer och Gunilla Göransson, fick ansvar för gruppen.

– De hĂ€r barnen ska vi satsa pĂ„. De ska fĂ„ allt vi kan ge. SĂ„ tĂ€nkte vi. Vi kĂ€nde att vi ville ge dem samma sak som vĂ„ra barn hade. Leksaker. Böcker. Det fanns inte i deras hem, sĂ€ger Lena Dreyer.

NÀr barnen inte kom till skolan hÀmtade lÀrarna dem. Det hÀnde ofta. Gunilla Göransson minns hur oroliga mödrarna var för att slÀppa ivÀg barnen. De tyckte att sönerna var för smÄ. En mor kunde sÀga:

– Han Ă€r för liten för att gĂ„ till skolan!

– DĂ„ gĂ„r vi tillsammans, svarade Dreyer och Göransson.

En pojke hade en uppsÀttning med fem sex fÀrgglada nappar i ett band runt halsen, han var en orolig gosse som de omtÀnksamma lÀrarinnorna försökte lirka in i skolan.

NĂ€r jag hör skildringen av de romska barnen tĂ€nker jag pĂ„ berĂ€ttelser om judar i Östeuropa före andra vĂ€rldskriget. RĂ€dslan för det omgivande samhĂ€llet. Den starka sammanhĂ„llningen i en fientlig vĂ€rld. Fattigdomen. Överbeskyddade barn. StĂ€ndig Ă„ngest för att bli överfallen.

En hukande gÄng genom livet.

Lena Dreyer sÀger att förÀldrarna var rÀdda för att skolan skulle ta barnen ifrÄn dem. Den vÀlmenande skolledaren som startade zigenarklassen ansÄg att det var viktigt för de romska barnen att vara i en grupp för sig sÄ att de inte blev utstötta.

– Om de blir provocerade kan de bli aggressiva och dĂ„ tror folk att det Ă€r deras rĂ€tta jag.

Hon bestĂ€mde att zigenarbarnen skulle sitta vid ett eget bord mitt i skolmatsalen ”sĂ„ att de andra vande sig vid deras utseende”.

De skulle ha blivit den första generationen invandrade romska barn som fick fullgod svensk undervisning. SÄ blev det inte. Lena Dreyer och Gunilla Göransson misströstade nÀr Emil och de andra barnen fortsatte till högstadiet.

– Vi gjorde vad vi kunde för att ge dem ett gott sjĂ€lvförtroende och redskap för fortsatta studier. Men det var ingen som tog hand om dem i högstadiet, sĂ€ger Lena Dreyer.

”Jag hade aldrig haft lĂ€xa”

Emil Drivhall började pÄ RosengÄrdsskolan. Han hade aldrig gÄtt i en vanlig klass, hade aldrig haft klasskamrater utanför den trÄnga romska gruppen, aldrig Àtit med andra Àn romerna.

Han visste inte hur man bar sig Ät för att ta sig mellan olika klassrum. Tillsammans med sin storebror och en kusin fick han extralektioner i svenska. Han hade svÄrt att förstÄ vad lÀraren sa.

– De kunde sĂ€ga: LĂ€s sidorna 17 till 24 och skriv en uppsats om det. Jag hade aldrig haft en lĂ€xa. Hur gjorde man? Vem skulle jag be om hjĂ€lp?

Han skÀmdes och ville inte sÀga att han inte förstod. Han slutade gÄ pÄ lektionerna och sprang i korridorerna och ibland struntade han i att gÄ till skolan.

Drivhall lÀmnade nian utan betyg. Han vandrade genom olika utbildningar, bland annat en som leddes av tvÄ före detta missionÀrer. De hade tidigare haft skola för barn i Tanzania och nu hade de skola för barn i RosengÄrd.

Det Àr en surrealistisk upplevelse nÀr Emil Drivhall berÀttar om sin skolgÄng, denna lÄnga rad av misslyckanden, rÀdsla, utanförskap och ... hjÀlplöshet.

HjÀlplösheten stÀmmer inte med den person Emil ger intryck av att vara, med den han vill vara.

   Emil fick guldstjĂ€rna

Emil Drivhall lĂ€rde sig lĂ€sa i tredje eller fjĂ€rde klass och nĂ€r han hade tagit sig igenom en bok fick han en guldstjĂ€rna. Han var den som lĂ€ste mest i klassen. (Lena Dreyer minns Emil, eller Dollar som Ă€r hans romska namn, som ”duktig och söt”, en omtyckt elev.)

Han fick en bok, han minns inte vilken, i belöning men förÀldrarna reagerade inte pÄ utmÀrkelsen. Den sa dem inget. De hade inget att relatera till.

– Skolan var inte sĂ„ viktig för dem. De tĂ€nkte bara pĂ„ min hĂ€lsa. De ville att vi barn skulle vara sĂ€kra. De frĂ„gade: Ni gĂ„r vĂ€l i samma klass, ni Ă€r vĂ€l tillsammans?

Under hela Emil Drivhalls skolgÄng var förÀldrarnas första bekymmer att barnen mÄdde bra. FörÀldrarna följde minsta motstÄndets lag.

– Om nĂ„gon av oss sa, jag orkar inte gĂ„ till skolan i dag, svarade mor: Stanna hemma dĂ„!

NÀr Drivhall i vuxen Älder kÀmpade för att fÄ gymnasiekompetens kunde hans mor sÀga:

– Du Ă€r sĂ„ trött. Du behöver inte gĂ„ dit mer.

Om det vore en film skulle historien sluta hÀr. Emil Drivhall segrade över sin bakgrund och gick ut i det svenska samhÀllet som en fullvÀrdig medborgare. Den förste i en ny generation romer som inte skiljer ut sig mer Àn vad judar eller samer eller nÄgon annan folkgrupp gör.

Men historien slutar inte hÀr.

Det har gÄtt 27 Är sedan Emil Drivhall började skolan i Malmö. Han kÀmpade sig till en utbildning. Men han var och Àr ett undantag.

Det kommer nya generationer romer till skolorna och praktiskt taget alla av dem misslyckas.

Ingen med godkÀnda betyg

   Lars Birgersson heter rektorn för Ă„rskurs sex till nio pĂ„ RosengĂ„rdsskolan. Den har flest romer i Malmö. Som mest har dĂ€r varit 60–70 samtidigt. För nĂ€rvarande Ă€r dĂ€r knappt 30.

Birgersson har varit rektor i sju Ă„r och under hans tid har ingen – ingen! – romsk elev gĂ„tt ut med fullstĂ€ndiga betyg.

OxievÄngsskolan Àr en annan med mÄnga romska elever. 4 050 har passerat genom lokalerna, samtliga utan godkÀnda betyg enligt Josef Glindrönn.

Han Àr sjÀlv rom och anstÀlld av skolan som brobyggare. Han har till yrke att hjÀlpa romska elever tillrÀtta, stödja dem, tolka om de inte förstÄr.

Innan Glindrönn började pÄ skolan var det en 80-procentig frÄnvaro bland de romska eleverna. Fem barn hade tillsammans 1 896 timmars frÄnvaro under en termin. Det motsvarar ungefÀr 90 procent av studietiden.

”Varför fungerar det inte?”

De lÀrare och skolledare som jag intervjuar Àr lika frÄgande som lÀsaren av denna artikel sannolikt Àr. Lena Dreyer som var Emil Drivhalls lÀrare pÄ 80-talet sÀger:

– Varför? Varför fungerar inte romerna i skolan?

Bellevuegymnasiet i Malmö provade med en speciell romsk klass i IV-programmet under ett par Ă„r. IV betyder individuellt val. Programmet Ă€r skapat för elever som inte Ă€r behöriga till vanliga gymnasielinjer. Jag har framför mig en klasslista med 13 elever för skolĂ„ret 2008–09. Ingen av dem har betyg frĂ„n grundskolan, flera Ă€r inte lĂ€s- och skrivkunniga, enligt rektorn Anette Lawesson.

– Specialklassen fick inte de positiva effekter som vi hoppades pĂ„. Jag önskar att jag kunde svara pĂ„ varför det inte funkar, sĂ€ger rektorn Anette Lawesson.

LÀmnar skolan i högstadiet

Mellan dessa tvÄ citat ligger drygt 20 Är av olika försök att ge romska barn samma utbildning som alla andra i Sverige.

Praktiskt taget alla romer jag talat med har visat ett gemensamt mönster. För de flesta har det gÄtt hyggligt eller Ätminstone acceptabelt i lÄg- och mellanstadiet. NÀr de har kommit upp till högstadiet har de klappat igenom och lÀmnat skolan.

Det Àr kusligt hur reaktionsmönster och till och med formuleringar Äterkommer. Emil Drivhall berÀttar om hur han skÀmdes i högstadiet. Han skolkade hellre Àn att han tillstod inför klassen att han inte förstod.


En kall vÄrdag sitter jag hemma hos en romsk familj i en stad i södra Sverige. Modern Àr hemma, och fem av barnen. Den yngste pojken Àr tolv Är och jag frÄgar honom vad han drömmer om. Han funderar en lÄng stund.

– ... jobba.

Hans storasyster försöker hjÀlpa honom:

– Du vill ju jobba med bilar. Fixa.

– Jag vill fixa.

Han vrider med hÀnderna i luften för att visa hur han arbetar.

Under vÄrterminen har han varit frÄnvarande en fjÀrdedel av skoltiden. FrÄnvaron Àr oftast sanktionerad av modern, som sÀger att han Àr mobbad. Skolan svarar att han inte Àr det, men att han ibland har svÄrt med samspelet med kamraterna.

Jag sitter i familjens kök och syskonen samlas runt bordet och berÀttar. Deras berÀttelser kretsar kring ett gemensamt tema, rÀdsla.

En av de större flickorna som lÀmnade skolan utan betyg sÀger att det gick ganska bra tills hon började sjuan. NÀr hon inte förstod vad lÀrarna talade om vÄgade hon inte be om hjÀlp.

– Jag skĂ€mdes och tĂ€nkte att alla skulle flabba.

SĂ„ hon skolkade.

”Jag var liten och rĂ€dd”

Det Àr mitt pÄ dagen och nu kommer en ung man in i köket, den Àldste pojken i familjen. Han har just vaknat. Han Àr muskulös och rör sig avspÀnt, smidigt. NÀr han ska berÀtta om sin skoltid sÀger han:

– Jag var liten och rĂ€dd.

PÄ rasterna slogs han. Han slutade gÄ till skolan i högstadiet och fick sÄ smÄningom börja i en specialklass för ungdomar som inte var kvalificerade för IV-programmet. Han var för okvalificerad för att vara med de okvalificerade.

I tonÄren gjorde han inbrott för att skaffa fickpengar.

– Mor och far har sju barn. Jag kan inte ligga dem till last.

Han la av med kriminaliteten efter att tvĂ„ gĂ„nger dömts till samhĂ€llstjĂ€nst. Nu gör han inget sĂ€rskilt. ”Tar det lugnt”.

Fem av de sju barnen Àr födda i Sverige. KÀnslan nÀr jag talar med dem Àr precis som med Emil Drivhall. De Àr normala och trevliga och ÀndÄ Àr det nÄgot som gÄtt fel. Modern sÀger till sina barn att skolan Àr viktig. Hon har mÄnga gÄnger talat med rektorn om sin yngste son. Rektorn sÀger:

– Hon vill följa pojken hela vĂ€gen till klassrummet. Vi gör det Ă„t henne. Hon Ă€r mycket beskyddande. Hon kanske ska slĂ€ppa taget lite.

Modern – hon Ă€r 45 Ă„r och lĂ€rde sig lĂ€sa och skriva för tio Ă„r sedan – reagerar som de nyanlĂ€nda romerna för en generation sedan: Det Ă€r en farlig, fientlig vĂ€rld utanför familjen. Barnen mĂ„ste skyddas.

Försöker ”tĂ€nka positivt”

Hon Ă€r smĂ€rtsamt medveten om hur viktigt det Ă€r att gĂ„ i skolan. Hennes barn vet ocksĂ„ att de Ă€r dömda till socialhjĂ€lp och utanförskap om de inte skaffar sig utbildning. De har till och med lĂ€rt sig ett av vĂ„r tids mantran, att ”tĂ€nka positivt”.

– Hon tĂ€nkte inte positivt, hon tĂ€nkte negativt, sĂ€ger modern om flickan som skolkade bort sina studier.

– Man kommer ingenstans om man skĂ€ms och inte stĂ€ller frĂ„gor, sĂ€ger flickan sjĂ€lv. Mina lĂ€rare i det individuella programmet har sagt att man alltid ska stĂ€lla frĂ„gor. Det Ă€r dĂ„ man lyckas.


Mitt samtal med dessa barn och ungdomar blir lika surrealistiskt som samtalen med Emil Drivhall. De Àr vÀnliga och trevliga och det Àr inget fel pÄ deras intelligens.

   Det kusliga Ă€r att det Ă€r sĂ„ lĂ€tt att se ett mönster, frĂ„n Emil Drivhall till den lille pojken som sitter och vrider hĂ€nderna i luften nĂ€r han förklarar att han vill jobba, fixa med bilar.

Tusen Är av förföljelse

De flydde nÀr de för första gÄngen konfronterades med mÀnniskor utanför den romska gruppen, nÀr de skulle ta eget ansvar för att gÄ mellan klassrummen, göra lÀxor, stÀlla frÄgor till lÀrarna.

Till det rÀckte inte sjÀlvförtroendet, ty i var och en av dem lever tusen Ärs förföljelse, tusen Är av rÀdsla, tusen gÄnger tusen besked: Försvinn, du duger inte.

Bagarens barn blir bagare, snickarens blir snickare. Romens barn flyr.
Peter Kadhammar  
 
2.
2014-03-20
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18572891.ab
Diskriminering av barn i svenska samhÀllet.
FörÀldrar stoppade mixade simlektioner

Förskolebarn frÄn tvÄ olika skolor skulle lÀra sig att simma ihop som en del av ett integrationsprojekt.

Men flera förĂ€ldrar protesterade – och nu har rektorerna delvis avslutat samarbetet.

– Den hĂ€r dolda rasismen gör mig vĂ€ldigt upprörd, sĂ€ger en pappa pĂ„ en av skolorna.

Integrationsprojektet gÄr ut pÄ att tvÄ förskoleklasser frÄn Sjuntorpskolan strax söder om TrollhÀttan och tvÄ frÄn Kronan i det invandrartÀta omrÄdet KronogÄrden under vÄrterminen har haft simundervisning med varandra i tvÄ mixade klasser.

– För den ena klassen har det fungerat utmĂ€rkt. Barnen har blivit tryggare med varandra och trĂ€ffarna kĂ€nns bĂ€ttre och bĂ€ttre, sĂ€ger Gunnel Wretlind, rektor pĂ„ Sjuntorpskolan, till lokaltidningen TTELA.

”Inte utrymme för annan lösning”

Men förÀldrar till elever frÄn Sjuntorpskolan i den andra klassen protesterade mot att deras barn badar ihop med elever frÄn Kronan. Enligt uppgifter till TTELA avsÄg vissa att hÄlla sina barn hemma om inte simlektionerna i mixade grupper upphörde.

– FörĂ€ldrarna framförde att deras barn kĂ€nde sig otrygga. De Ă€r inte emot integration men tycker inte att simundervisning Ă€r den rĂ€tta formen, sĂ€ger Gunnel Wretlind till TTELA.

Nu har integrationsprojektet delvis avbrutits.

– Tillsammans med rektorn pĂ„ Kronan tog jag beslutet att avsluta samarbetet i den klassen. Det Ă€r bara tvĂ„ badtillfĂ€llen kvar under vĂ„ren, det fanns inte utrymme för nĂ„gon annan lösning.

Varför barnen inte ska ha kÀnt sig trygga Àr oklart. Gunnel Wretlind har avböjt att svara pÄ Aftonbladets frÄgor och hÀnvisar i stÀllet till artikeln i TTELA.

”Galet i ett integrationsprojekt”

En pappa till ett Àldre barn pÄ Sjuntorpskolan sÀger till Aftonbladet att han blev upprörd nÀr han fick höra talas om rektorernas beslut att avsluta förskoleklassernas samarbete. Han Àr övertygad om att det Àr KronogÄrdens dÄliga rykte som ligger till grund för förÀldrarnas protester.

– Vi hör det hela tiden: ”Jag vill inte att mina barn ska ha nĂ„got med KronogĂ„rden att göra”, sĂ„ det förvĂ„nar mig inte att förĂ€ldrarna Ă€r emot det hĂ€r, men att skolan gĂ„r med pĂ„ att stoppa det, det tycker jag Ă€r galet, framför allt i ett integrationsprojekt.

 Staffan Dickson  
 



 



28
2013-09-24

http://www.expressen.se/gt/barnet-dog-i-magen--efter-sjukhusets-miss/

Barnet dog i magen – efter sjukhusets miss

Den gravida kvinnan kom till Mölndals sjukhus eftersom hon inte kÀnt nÄgra fosterrörelser under dagen.

LÀkarna kontrollerade fosterljudet - men glappande kontakter gjorde att testerna inte gick att genomföra ordentligt.

Barnet dog - och sjukhuset anmÀler nu sig sjÀlva dÄ ett annat agerande kunnat rÀdda barnets liv.
 

TvĂ„ veckor efter berĂ€knad födsel kom den gravida kvinnan till förlossningen vid Mölndals sjukhus. Hon berĂ€ttade att hon inte kĂ€nt nĂ„gra fosterrörelser under dagen. En barnmorska lyssnade dĂ„ av fosterljuden - men kurvan var svĂ„rtolkad. Ännu en barnmorska lyssnade av, och ytterligare en CTG-registrering planerades. Men kontakten var dĂ„lig, och de tekniska problemen - med bland annat glappande kontakter fortsatte.

AnmÀlt

– Man gjorde sedan en bedömning av livmoderhalsen, och nĂ€r fosterhinnan gjordes hĂ„l pĂ„ var fostervattnet avföringsfĂ€rgat, skriver sjukhuset i sin anmĂ€lan till inspektionen för vĂ„rd och omsorg.

En elektrod fÀstes pÄ barnets skalp, och det förstÀrkte misstankarna om att det var mammans puls de hade kÀnt. En förlossningslÀkare kunde sedan konstatera att barnet dött, och att sjuklighet inte kunnat uteslutas om kurvan tolkats rÀtt. Hade man frÄn början agerat utefter det skulle barnets liv ha kunnat rÀddas.

Fel agerande

Sjukhuset anmÀler nu sig sjÀlv till inspektionen för vÄrd och omsorg, eftersom ett annat agerande skulle ha kunnat rÀdda barnets liv, och hÀndelseförloppet slutat annorlunda.
.
Av Johanna Rapp Av Johanna Rapp
 johanna.rapp@gt.se 


29
1.
2015-01-07
http://www.expressen.se/kvp/valdtog-17-aringen-i-ambulansen--atalas/
VĂ„ldtog 17-Ă„ringen i ambulansen – Ă„talas
Kvinnan var sÄ kraftigt berusad att hon behövde vÄrd.
Men i ambulansen pÄ vÀg till sjukhuset ska 17-Äringen ha blivit utsatt för vÄldtÀkt av en ambulansvÄrdare.
Nu Ätalas vÄrdaren för övergreppet men hÀvdar sjÀlv att flickan var med pÄ det, rapporterar Ekstrabladet.
Dela
Tweeta
Mejla
Flickan hade varit pÄ fest och var sÄ kraftigt berusad att hon inte klarade av att ta hand om sig sjÀlv. Flickans vÀninna valde dÄ att tillkallade en ambulans som skulle föra flickan till sjukhus.
Men under tiden föraren och vÀninnan satt i ambulansens förardel utsattes 17-Äringen för ett övergrepp pÄ ambulansbÄren. Luckan mellan de tvÄ delarna ska ha varit stÀngd under hela fÀrden och varken vÀninnan eller föraren hörde eller sÄg nÄgot av vÄldtÀkten.
Enligt Ätalet ska flickan utsatts för bÄde oralsex och samlag. VÀl pÄ sjukhuset beskrev 17-Äringen det som att nÄgot "mÀrkligt" hade hÀnt under fÀrden och att hon blivit "bedövad".
Sperma hittades bÄde i bilen och pÄ flickan och genom dna-analys kunde spÄren knytas till den nu Ätalade ambulansvÄrdaren.
Helt frivilligt
Enligt Ekstrabladet ska vÄrdaren ha erkÀnt att han haft sex med flickan men hÀvdar att det skett helt frivilligt. VÄrdaren stÀngdes omedelbart av frÄn sin tjÀnst och sa senare upp sig.
Louis Honoré, informationschef pÄ företaget Falck som körde ambulansen, sÀger till tidningen att vÄldtÀktsuppgifterna lamslagit henne helt.
– Det strider inte bara mot Falcks vĂ€rderingar, utan Ă€ven mot reglerna för förhĂ„llandet mellan personal och patient, sĂ€ger hon till Ekstrabladet.
Nu har Ätal vÀckts mot ambulansföraren. Han Ätalas för vÄldtÀkt och döms mannen riskerar han upp till Ätta Ärs fÀngelse.
Av Helena Sjögren
Publicerad 17 okt 2013 13:08
Dela
10355
Tweeta
244
Till KvÀllspostens startsida

2.
2014-08-09
http://www.expressen.se/gt/sjukhuschef-atalas-for-barnpornografibrott/
I maj Ă„talades en chef pĂ„ Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg efter att polisen hittat 100 barnpornografibilder i det beslagtagna usb-minnet.  Foto: Jan Wiriden  .

Sjukhuschef Ätalas för barnpornografibrott

Publicerad 19 aug 2014 11:50

I början av september börjar rÀttegÄngen mot den chef pÄ Sahlgrenska som Àr Ätalad för barnpornografibrott.

Sjukhusets sÀkerhetssystem slog till nÀr han stoppade in ett USB-minne i sin jobbdator.

– Det var chattandet jag fick en kick av, sĂ€ger mannen i förhören.


Rekommendera1   Tweeta0  
.

I maj Ätalades en chef pÄ Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg efter att polisen hittat 100 barnpornografibilder i det beslagtagna usb-minnet.

Det var i mitten av februari i Är som datalarmet utlöstes pÄ mannens arbetsplats dÄ mannen chattade via Skype. Mannen hade en meddelandevÀxling med en annan person och det handlade om barnpornografi.

Det uppdagades att mannen vid flera tillfÀllen haft kontakt med likasinnade. Han ska Àven ha haft kontakt med barn.

Söka terapi

Mannen stÀngdes omedelbart av frÄn sitt arbete efter att han blivit konfronterad med uppgifterna och han erkÀnde att han Àr sexmissbrukare och skulle söka terapi för detta.

I mannens hem beslagtogs flera datorer, minneskort, hÄrddisk och ett usb-minne som polisens IT-forensiska grupp kunde hitta 100 bilder pÄ.

30 bilder av dessa anses vara sÀrskilt hÀnsynslösa.

Mannen hade raderat bilderna men glömt att radera de smÄ bilderna, sÄ kallade tumnaglar.

I förhör har mannen berÀttat att han tagit emot bilder pÄ internet pÄ bÄde barn och vuxna som har sex med barn. SjÀlvuppskattar han att han tagit emot 15-20 bilder. Han förnekar dock att nÄgon han varit med nÄgon som Àr yngre Àn 18 Är.

"Det var chattandet jag fick en kick av. Det jag skrivit i chattarna har jag inte velat förverkliga utan det Àr bara fantasier", uppger han i förhören.

Den 11 september börjar rÀttegÄngen i Göteborgs tingsrÀtt.

– Jag talade med min klient för nĂ„gon vecka sedan, nu gĂ„r han bara och vĂ€ntar pĂ„ att rĂ€ttegĂ„ngen ska börja, sĂ€ger mannens advokat Bo Olsson. Han erkĂ€nner allt han stĂ€ll till svars för.

Vad sÀger din klient om det som hÀnt?

– Han tycker det Ă€r hemskt, sĂ€ger Bo Olsson. Vilket straff han fĂ„r beror pĂ„ hur tingsrĂ€tten anser ur allvarliga bilderna Ă€r. Sen beror det pĂ„ i vilket omfattning det varit.

Inte sÄlt bilder

Enligt Bo Olsson har mannen inte överlÄtit eller sÄlt nÄgra bilder utan bara suttit hemma eller pÄ arbetsplatsen och plockat upp bilderna pÄ sina datorer.

Anses brottet mildare dÄ?

– Ja, det allvarligt att överlĂ„ta till andra och sĂ€lja, sĂ€ger Bo Olsson. Sen Ă€r det ju mĂ€ngden. Det finns de som fĂ„tt villkorlig dom och dĂ„ haft tusen bilder och min klient hade hundra, varav 30, som Ă„klagaren pĂ„stĂ„r Ă€r allvarliga. Mannen har ocksĂ„ blivit av med sitt arbete och det gör att straffet mildras, sĂ„ han kan fĂ„ villkorlig dom.
.
Av Anette Fredriksson
Av Anette Fredriksson
 anette.fredriksson@gt.se  

3.
Pedofili utövad  av en svensk tjĂ€nsteman kallas för "sexuel relation med en patient " eller för "sexuel relation med en kvinna".Men det handlar om att en "lĂ€kare" Ă€r en pedofil eftersom han vĂ„ldtog en flicka pĂ„ en Ungdomsmottagning.
2014-04-17
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article18736690.ab
Malmö. En anstÀlld pÄ en ungdomsmottagning i Malmö döms i hovrÀtten för sexuellt utnyttjande av person i beroendestÀllning - han inledde en sexuell relation med en ung kvinna i gymnasieÄldern som sökte hjÀlp för psykiska problem. DÀrmed river hovrÀtten över SkÄne och Blekinge upp tingsrÀttens friande dom. TingsrÀtten menade att den anstÀllde inte var tillrÀckligt drivande. HovrÀtten anser att mannen pÄverkat kvinnan att genomföra handlingarna, att hon har haft svÄrt att avböja, skriver tidningen City. Han döms till sex mÄnaders fÀngelse och ska betala 60 000 kronor i skadestÄnd till kvinnan.

Hennes mor slog larm om hÀndelsen och mannen fick sparken i samband med att Socialstyrelsen gjorde en polisanmÀlan.
4.
2013-09-24

http://www.expressen.se/nyheter/lakaren-atalas-for-grov-valdtakt-mot-barn/

LÀkaren Ätalas för grov vÄldtÀkt mot barn

Kvinna indragen i pedofilskandal| 12 sep
LÀkaren misstÀnks ha vÄldtagit tvÄ pojkar, sex och Ätta Är gamla, inne pÄ en vÄrdcentral.

Bevisningen – filmade sexövergrepp – fanns sparad i hans Iphone.

Nu kan Expressen.se avslöja det kommande Ă„talet – punkt för punkt.

– Minimistraffet för grov vĂ„ldtĂ€kt Ă€r fyra Ă„rs fĂ€ngelse, sĂ€ger kammarĂ„klagare Andreas Nyberg.
 

22 maj i Är slog polisen till mot lÀkaren som arbetade vid en vÄrdcentral i StockholmsomrÄdet. Sedan dess har han suttit anhÄllen och hÀktad.

Imorgon vÀntas Ätalet mot honom och en kvinna vid Attunda tingsrÀtt. Samtidigt ska polisen hÄlla en presstrÀff och informera om det som framkommit under utredningen. Men redan nu kan Expressen.se avslöja Ätalspunkterna.

 Grov vĂ„ldtĂ€kt mot barn, tvĂ„ pojkar sex och Ă„tta Ă„r gamla, vid fem tillfĂ€llen inne pĂ„ vĂ„rdcentralen.

–Samtliga övergrepp har, enligt misstankarna, skett i samband med undersökningar inne pĂ„ vĂ„rdcentralen, sĂ€ger kammarĂ„klagare Andreas Nyberg.

 Grovt barnpornografibrott.

– Han har innehaft tusentals bilder och hundratals filmer. Han har ocksĂ„ framstĂ€llt barnpornografiskt material genom att filma med sin Iphone inne pĂ„ vĂ„rdcentralen.

 Sexuellt ofredande mot fyra vuxna kvinnor och sexuellt fredande mot en flicka under 15 Ă„r.

– Även de övergreppen har skett inne pĂ„ vĂ„rdcentralen, enligt mina misstankar.

 Dopningsbrott.

– Det hittades testosteron inne pĂ„ arbetsplatsen som kunde kopplas till den hĂ€r personen. Han har Ă€ven i förhör medgivit att han tidigare anvĂ€nt dopningsmedel.

Den kvinna som dragits in i hÀrvan och som nu ocksÄ Ätalas, arbetade tidigare vid samma vÄrdcentral. Hon Ätalas misstÀnkt för barnpornografibrott i MÀrsta 2011-22 maj 2013. Den 5 september fick hon en advokat förordnad av tingsrÀtten.

– Hon Ă„talas för att ha tittat pĂ„ barnpornografi och för innehav av barnpornografi. Det hittades en bild i hennes dator pĂ„ ett barn som vi inte kunnat identifiera, sĂ€ger Andreas Nyberg.

Han har Ànnu inte bestÀmt vilket straff han kommer att yrka pÄ under den kommande förhandlingen.

– Det Ă€r för tidigt att sĂ€ga, men minimistraffet för grovt vĂ„ldtĂ€kt Ă€r fyra Ă„rs fĂ€ngelse.

LÀkaren förnekar de misstankar om sexövergrepp som riktas mot honom.
.
Av Magnus Hellberg Av Magnus Hellberg
 magnus.hellberg@expressen.se  

30
1.
2015-04-14
dn.se
Amanda Björkman: Barn försvinner och ingen bryr sig
Publicerad 2015-02-25 00:05

MER LÄSNING
SÄ mÄnga barn har försvunnit i Stockholm 2015-03-18
Ensamkommande barn kan vara utsatta för mÀnniskohandel 2015-03-10
SÄ ska barnens rÀttigheter stÀrkas 2015-03-30
Porr och hot pÄ nÀtet skrÀmmer 00:32
Niklas Orrenius: Jag kÀnner inte igen Sverige 2015-02-13
Vissa saker kÀnns för sjÀlvklara för att ens uttala. Att ett barn Àr ett barn, till exempel. Oavsett om det Àr ensamkommande eller omhuldat av en familj.

Principiellt Àr det lika sjÀlvklart att samhÀllet har ett ansvar för att barn inte ska fara illa. Men hur det ska gÄ till Àr inte alltid lika givet.


NĂ€r Katia Wagners och Jens Mikkelsens ”De förlorade barnen” kom ut 2013 blev den en ögonöppnare. De hade letat upp nĂ„gra av de barn som obemĂ€rkt rört sig ut ur samhĂ€llets synfĂ€lt. I reportagen framkommer en sorglig bild av hur ensamkommande barn försvinner, och hur svenska myndigheter ignorerar det. Detta Ă€ven nĂ€r brott misstĂ€nks ligga bakom försvinnandena.

Sedan 2010 har antalet ensamkommande flyktingbarn tredubblats – förra Ă„ret kom 7.049 till Sverige. Det innebĂ€r ocksĂ„ att skĂ€len att se över hanteringen av dessa fall ökar.

”Man blir lĂ€tt sargad som polis. Om en svensk 13-Ă„ring försvinner ordnas det skallgĂ„ngskedjor och skrivs stora löp. Men dessa barn försvinner ut i ingenstans, faller mellan stolarna. De blir aldrig nĂ„gra rubriker”, berĂ€ttade polisassistent Christian FrödĂ©n i mĂ„ndagens DN.

Han uppskattar att det rör sig om ett par hundra ensamkommande barn och ungdomar som driver runt bara pÄ Stockholms gator. Och enligt Migrationsverket försvann förra Äret 374 minderÄriga, varav de allra flesta aldrig hittades. En tredjedel var under 15 Är.

Wagner, Mikkelsen och Frödén pekar alla pÄ hur barnen dras in i missbruk, prostitution och mÀnniskohandel. Vissa Àr inte Àldre Àn nio tio Är, berÀttar polisassistenten.

SjÀlvskadebeteenden Àr inte ovanliga. Frödén menar att man dÀrför i högre utstrÀckning borde placera dessa barn pÄ lÄsta hem sÄ lÀnge de utgör en fara för sig sjÀlva.

Det Ă€r en rimlig slutsats. Även om orden inlĂ„st och barn inte Ă€r vackra ihop, och Ă€ven om det Ă€r helt avgörande att sĂ„dana frihetsberövande insatser görs med tydliga mĂ„l om vĂ„rd och rehabilitering, sĂ„ Ă€r det i vissa fall nödvĂ€ndigt.

För en sak Àr sÀker: att passivt se pÄ nÀr barn försvinner ut pÄ samhÀllets bakgÄrd Àr ett större svek Àn att inte slÀppa taget om dem.


Amanda Björkman
amanda.bjorkman@dn.se

2.
2014-04-10
aftonbladet.se Röda korset-kvinna krÀnkte invandrare

Familjefar sökte hjÀlp hos Röda Korset-men blev förnedrad i stÀllet

Röda korset-kvinna krÀnkte invandrare

Daban Ibrahim gick till Röda Korset för att be om hjÀlp till sin familj.

I stÀllet möttes han av rasistiska svar frÄn en av de anstÀllda.

Nu har kvinnan bakom uttalandena lÀmnat Röda korset.

Daban Ibrahim bad Röda Korset om hjÀlp eftersom hans familj mÄr dÄligt. NÀr mannen som skulle hjÀlpa honom gick ivÀg för att hÀmta ett telefonnummer började Dabran Ibrahim diskutera med en kvinnlig Röda Korset-medarbetare.

Reagerar pÄ uttalanden

Efter flera uttalanden frĂ„n kvinnan som fĂ„tt Daban Ibrahim att reagera, plockar han upp mobilen och börjar smygfilma diskussionen. PĂ„ filmen sĂ€ger kvinnan ”jag tycker vi ska hjĂ€lpa er dĂ€r ni Ă€r, inte hĂ€r i Sverige. Jag tycker man ska hjĂ€lpa vĂ„ra ungdomar i första hand. Hur ska vi kunna hjĂ€lpa er om vi inte kan hjĂ€lpa vĂ„ra egna ungdomar?”

– Jag blev vĂ€ldigt ledsen faktiskt, jag blev vĂ€ldigt krĂ€nkt, sĂ€ger Daban Ibrahim.

Filmen lade han upp pÄ Röda Korsets Facebooksida och dÀr har kommentarerna inte lÄtit vÀnta pÄ sig. Röda Korset var snabba med att tydligt ta avstÄnd frÄn uttalandet och menar att man jobbar för att den hÀr attityden inte ska finnas inom organisationen.

– Vi stĂ„r för en medmĂ€nsklighet och ett inkluderande samhĂ€lle, absolut inte det som speglas hĂ€r med ”de och vi”, sĂ€ger Karin Tengby, pressekreterare pĂ„ Röda Korset.

Har lÀmnat Röda Korset

Kvinnan som filmats har i dag lÀmnat sin position pÄ Röda Korset.

– Man mĂ„ste hela tiden arbeta med vĂ€rdefrĂ„gor och visa att det hĂ€r Ă€r inte okej. Är man engagerad inom Röda Korset sĂ„ mĂ„ste Röda Korsets vĂ€rderingar gĂ€lla och annars Ă€r man inte vĂ€lkommen, sĂ€ger Karin Tengby.


 Karin Moberg  


3.
2013-09-24
http://www.dn.se/nyheter/politik/minister-fick-bistandspengar-i-lon/

Minister fick bistÄndspengar i lön

Uppdaterad i dag 07:59. Publicerad i dag 07:07

BistÄndspengar gick till Gunilla Carlssons lön.
Foto: Henrik Montgomery/TT BistÄndspengar gick till Gunilla Carlssons lön.

 BistĂ„ndsminister Gunilla Carlsson, som avgick förra veckan, har under fyra Ă„rs tid fĂ„tt sin lön betald med bistĂ„ndspengar. Totalt rör det sig om över 20 miljoner kronor, rapporterar Ekot.


Beslutet kom 2009, dÄ Utrikesdepartementet tittade pÄ vilka avrÀkningar som skulle kunna göras frÄn bistÄndsbudgeten eftersom anslaget skurits ned. Enligt Utrikesminister Carl Bildt (M) Àr det inget konstigt, han sÀger att det handlar om en rad kostnader som rÀknas av mot bistÄndsbudgeten.

Under fyra Är 2009, 2010, 2011 och 2012, ska Carlssons och Àven hennes statssekreterares löner ha betalats med bistÄndspengar. Det rör sig om mellan fem och sex miljoner kronor om Äret.

Enligt Ekot har det aldrig förut skett att en ministers lön betalas med bistĂ„ndspengar – pengar som ska gĂ„ till att bekĂ€mpa fattigdom. Inga andra ministrars löner betalas ur deras budgetanslag.

– NĂ€r man Ă€r minister bör man vara betald som alla andra ministrar. Det Ă€r regeringskansliet, betald ur utgiftsomrĂ„de ett som Ă€r rikets styrelse, sĂ€ger Bodil Ceballos, bistĂ„ndspolitisk talesperson för Miljöpartiet till Ekot.

Enligt Ceballos innebÀr den hÀr typen av löneutbetalningar att det blir mindre pengar som gÄr till fattiga mÀnniskor ute i vÀrlden.

Gunilla Carlssons lön var 121.000 kronor i mÄnaden, hennes statssekreterare lön Àr 91.800 kronor i mÄnaden. Sedan januari i Är betalas deras löner inte lÀngre med bistÄndspengar.

 TT-DN
LĂ€s mer:  

 Ministern: Jag bad att fĂ„ gĂ„  

 Reinfeldt sparkar minister

4.
20144-06-05
http://www.expressen.se/nyheter/man-greps-for-valdtakt-pa-t-banetag-i-stockholm/
Passagerarna blundade medan flickan vÄldtogs
TIDIGARE ARTIKLAR
Man greps för vÄldtÀkt pÄ t-banetÄg i Stockholm| 12 feb 2006
OBS! Följande artikel publicerades 13 februari 2006 och Àr alltsÄ över Ätta Är gammal. I dag sprids den som ny pÄ sociala medier, framförallt Facebook och Expressen vill uppmÀrksamma pÄ detta.
Mejla
Den 15-Äriga flickan vÄldtogs mitt i tunnelbanevagnen.
Direkt efterÄt greps en nygift 25-Äring man.
- Flickan ropade pÄ hjÀlp. Men de andra passagerarna satt bara kvar och blundade, sÀger Janina Przybylski, inspektör vid VÀsterortspolisen.
 
15-Äringen och en jÀmnÄrig vÀninna skulle följa en tredje flicka hem. De ville inte att kompisen skulle Äka tunnelbanan ensam mitt i natten.
Började tafsa pÄ dem
Strax före klockan tre lÀmnade flickorna av sin vÀn vid HÀsselby strand utanför Stockholm och tog t-banan tillbaka mot stan. - DÄ började en 25-Äring antasta och tafsa pÄ dem, mitt i vagnen dÀr det satt massor av folk, sÀger Janina Prsybylski. Den ena flickan lyckades ta sig bort frÄn mannen. Men inte den andra. - Hon var rÀdd. Hon försökte resa sig men mannen höll henne kvar. Han vÄldtog henne, sÀger Janina Prsybylski.
Ropade pÄ hjÀlp
Flickan ropade förgÀves pÄ hjÀlp. - Det Àr hemskt men tyvÀrr inte sÀrskilt ovanligt att ingen vÄgar ingripa, sÀger Janina Przybylski. NÀr vagnen stannade vid VÀllingby station sprang kompisen ut och ropade pÄ föraren. - Han tog sig in i vagnen, grep tag i 25-Äringen och lyckades fÄ bort honom frÄn flickan, sÀger Janina Prsybylski.
Registrerades av kamera
Polisen larmades. En halvtimme senare greps 25-Ă„ringen pĂ„ tunnelbanestationen. Flickan fördes till Södersjukhuset. Övergreppen registrerades av tĂ„gets övervakningskamera. I gĂ„r anhölls 25-Ă„ringen pĂ„ sannolika skĂ€l misstĂ€nkt för vĂ„ldtĂ€kt av den ena flickan och ofredande av den andra. NĂ„gra timmar senare Ă„ker Jenny Samuelsson, 19, som vanligt med tunnelbanan frĂ„n HĂ€sselby strand. Hon blir chockad nĂ€r hon hör vad som har intrĂ€ffat. - Det Ă€r nĂ€stan alltid lugnt hĂ€r. Det Ă€r mĂ„nga som Ă„ker just den hĂ€r linjen nĂ€r de tar sig hem frĂ„n stan pĂ„ kvĂ€llar och nĂ€tter, sĂ€ger hon.
Mejla Skriv ut
Andra lÀser just nu
Saknad 17-Äring hittad död i flygplans hjulhus
HÀr rÀddas ettÄringen - barnvagn föll i vattnet
Döda dotterns hemliga brev till familjen
Av Jill Sjölund

Sidor: 1 [2] 3 4 ... 19