Visa inlägg

Denna sektion lćter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i omrćden som du har tillgćng till.


Meddelanden - Alina

Sidor: [1] 2 3 ... 19
1
1.
2016-06-08
Aftonbladet.se
"Det kÀnns som att de tagit död pÄ min son"

Sköterskan tryckte pĂ„ fel knapp och gav för tidigt födde Edwin en alltför hög dos dopamin – dagen dĂ€rpĂ„ var han död.
Nu vÀljer Inspektionen för vÄrd och omsorg (IVO) att avsluta Àrendet utan kritik.
– Allt rivs upp igen, sĂ€ger mamma Johanna Kedemyr, 26.
Efter ett akut kejsarsnitt föddes Edwin den 15 september 2015. Pojken vÀgde blott 560 gram och trots den dramatiska inledningen sÄg allt ut att stabilisera sig.
I samband med att en sköterska skulle spola bort en luftbubbla ur en slang tryckte hon pÄ fel knapp. I stÀllet för att ta bort luftbubblan gav hon Edwin en hög dos av det blocktryckshöjande Àmnet dopamin.
Pojkens blodtryck skenade. Men nÀr Edwin undersöktes senare samma kvÀll verkade allt normalt igen och under natten var lÀget stabilt.
Men dagen dÀrpÄ blev Edwin plötsligt mycket sÀmre. LÀkarna upptÀckte bÄde en blödning pÄ pojkens lungor men ocksÄ en allvarlig hjÀrnblödning.
Samma förmiddag dog Edwin i sin mors armar.
Dödsfallet anmÀldes till tillsynsmyndigheten IVO som nu utrett hÀndelsen.
I sitt beslut skriver myndigheten att det stÄr klart att sköterskan gjorde ett misstag. Sköterskan har sjÀlv ocksÄ erkÀnt misstaget, men förklarat det med att hon blev störd och avbruten ett flertal gÄnger.
"Jag beklagar av hela mitt hjÀrta det intrÀffade", skriver sköterskan i ett yttrande.
Men eftersom det inte gÄr att sÀga att det var den extra dopamindosen som orsakade pojkens död eller inte vÀljer IVO att avsluta Àrendet utan vidare ÄtgÀrder.
Familjen har redan fÄtt avslag om ersÀttning bÄde frÄn patientnÀmnden och Löf. I bÄda fallen handlar avslagen om att det inte har gÄtt att faststÀlla till hundra procent om det var felmedicingering som tog Edwins liv eller inte.
IVO:s beslut blir nu Ànnu ett bakslag.
– För mig Ă€r det ingen tvekan om vad som hĂ€nt. Innan det hĂ€r hĂ€nde var han stabil och sedan upptĂ€cker man de hĂ€r blödningarna. Det kĂ€nns som att de har tagit död pĂ„ min son, sĂ€ger Johanna Kedemyr.
ÖvervĂ€ger att anlita jurist
Hon pÄpekar att det inte handlar om pengar, utan om upprÀttelse.
– Vi har sĂ„ mĂ„nga frĂ„gor som vi aldrig kommer att fĂ„ svar pĂ„.
Familjen har nu fÄtt rÄdet att anlita en advokat för att överklaga Löf:s avslag.
– Det Ă€r mitt barns liv det handlar om. Det kanske finns andra dĂ€r ute som ocksĂ„ Ă€r drabbade men som inte orkar kĂ€mpa. För mig Ă€r det viktigt att det inte tystas ner, sĂ€ger Johanna Kedemyr.


2.
2015-04-22
http://www.dn.se/nyheter/sverige/namndeman-tros-ha-valdtagit-flicka-pa-gruppboende/

NÀmndeman tros ha vÄldtagit flicka pÄ gruppboende

Publicerad i dag 08:18

En man som misstÀnks för att ha vÄldtagit en tonÄrig flicka pÄ ett gruppboende Àr politiskt aktiv i sin hemkommun och dessutom nÀmndeman, rapporterar P4 Skaraborg.

Mannen arbetade pÄ boendet som vikarie men slutade kort efter hÀndelsen. NÀr det intrÀffade anmÀldes hade han börjat som vikarie pÄ ett liknande boende.

Mannen har suttit anhÄllen sedan i mÄndags och i morgon ska Äklagaren besluta om han ska begÀras hÀktad.

Mannen nekar till brott.

3.
2016-03-30
aftonbladet.se
Anders Lindberg

Varje dag vrÀker vi minst ett barn

FjolÄrets julkalender handlade om barn i svunna tider. Avsnittet frÄn 1920-talet skildrade hur mÀnniskor vrÀktes frÄn
sina hem i dÄtidens Stockholm, en hÄrd tid av rÀttslöshet innan vÀlfÀrdens genombrott.
PÄ en skramlande kÀrra fördes en fyrabarnsfamilj bort genom Stockholms grÀnder med sitt bohag. Familjefadern höll hÄrt i en flaska sprit.
Men julkalendern berÀttar inte bara om Sverige för snart hundra Är sedan. Faktum Àr att antalet barn som vrÀktes ökade förra Äret.
– Antalet avhysningar var oförĂ€ndrat men nĂ„got fler barn vrĂ€ktes, sĂ€ger Johan Krantz pĂ„ Kronofogdemyndigheten.
Lever inte pÄ 30-talet lÀngre
De senaste Ären har annars antalet barn som vrÀks minskat, frÄn 569 barn 2012 till 459 Är 2014. Men minskningen har upphört och förra Äret ökade antalet igen till 472.
Myndigheterna vet inte varför, men de sociala konsekvenserna för barnen kan bli mycket stora av att ryckas upp frÄn kompisar och skola. Och oavsett om vrÀkningar har sin orsak i sjukdom, arbetslöshet eller exempelvis missbruk har
barnen rimligen inget ansvar för det.
Varför kan dÄ inte vÀlfÀrdssamhÀllet kliva in?
Vi lever faktiskt inte pÄ 1920-talet lÀngre.
FrÀmst ensamstÄendes barn
Enligt Kronofogdemyndighetens statistik Ă€r det frĂ€mst barn till ensamstĂ„ende som drabbas och det handlar dĂ„ nĂ€stan uteslutande om kvinnor. DĂ„varande barn- och Ă€ldreministern, Maria Larsson (KD) lovade 2007 en ”nollvision”, att inga barn alls skulle vrĂ€kas frĂ„n sina hem.
Men varken hennes regering eller den nuvarande har klarat att leva upp till detta. Bara de senaste fyra Ă„ren har över 2 000 barn vrĂ€kts. Och Kronofogdemyndigheten har protesterat ett flertal gĂ„nger mot att politiken inte lever upp till mĂ„len.
– Jag tror inte vi kommer att nĂ„ ner till noll vrĂ€kta barnfamiljer, sĂ„ ser inte bostadsmarknaden ut. Men nyckeln om det ska bli bĂ€ttre ligger i att arbeta förebyggande, sĂ€ger Johan Krantz.
Kan inte förhindra
SocialtjÀnsten har inga rÀttsliga möjligheter att förhindra vrÀkningar och heller ingen allmÀn skyldighet att betala hyra eller hyresskulder dÄ barn riskerar vrÀkning. Det finns flera motiv till detta. Om barnfamiljer inte skulle gÄ att vrÀka kan barnfamiljer fÄ svÄrt att fÄ hyra bostad och vem vill betala hyran om man kan strunta i det?
Det Àr viktiga perspektiv.
Men om mer Ă€n ett barn vrĂ€ks varje dag verkar balansen trots allt ha blivit fel. Och nĂ„gon ”nollvision” Ă€r det inte eftersom politiken uppenbarligen inte fungerar.
Att en feministisk regering som vill göra barnkonventionen till lag inte gör nÄgot Ät detta Àr en gÄta.
 







2
1.2015-01-19
http://mobil.dn.se/nyheter/varlden/sex-och-smisk-under-julfest-pa-skola-uppror-alanningar/

2.2015-01-10
RFSU folket sprider sexpropaganda Àven till smÄ barnen pÄ SVT Barnkanalen.
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article20129073.ab
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/article10332484.ab
http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/tv/article18435618.ab
Snopp- och snippstorm pÄ Barnkanalens Facebook
Nya trailern fick förÀldrar att se rött mot barnprogrammet
Dansande snoppar och snippor vÀcker viralt vredesmod.
Barnkanalens tecknade film utsÀtts för hatstorm av förÀldrar pÄ Facebook.
– Det finns ett pedagogiskt syfte med den, sĂ€ger Kajsa Peters, programmets projektledare.
    Dela   
    Tweeta   
Kommentera


I programmet ”Bacillakuten” pĂ„ Barnkanalen dansar och sjunger tecknade snoppar och snippor.
”Snippidippsnippididoo, snippan Ă€r hĂ€ftig kan du tro. Till och med pĂ„ en gammal tant, snippan sitter dĂ€r sĂ„ elegant”, gĂ„r ett parti av texten.
Barnkanalen lade ut musikvideon pÄ sin Facebooksida för spridning, men överöstes av en kritikstorm.
Tvingades tillrÀttavisa vuxna
Över 500 kommentarer dök snabbt upp under klippet. MĂ„nga uppmuntrande, men en hel del rasande.
”Hej, vi tar till oss av alla synpunkter vi fĂ„r in, men det Ă€r ocksĂ„ vĂ€rt att pĂ„peka att mĂ„nga barn följer oss hĂ€r pĂ„ Facebook sĂ„ tĂ€nk pĂ„ hur ni uttrycker er nĂ€r ni inte gillar nĂ„got i vĂ„rt utbud”, kommenterar Barnkanalen sjĂ€lva utbrotten i kommentarsfĂ€ltet.
Bacillakutens projektledare Kajsa Peters hÀlsar genom SVT att musikvideon utgÄr frÄn en efterfrÄgan om undervisning om könsorganet frÄn förÀldrar och barn.
”Helt naturligt för barn”
– VĂ„rt program bygger pĂ„ frĂ„gor frĂ„n barnen och vi har fĂ„tt in massor av frĂ„gor om snoppen och snippan. De Ă€mnen som vi fĂ„r in flest frĂ„gor om gör vi ocksĂ„ program om, sĂ€ger hon.
I varje program av ”Bacillakuten” görs en ny lĂ„t.
– För barnen Ă€r det helt naturligt, som vilken kroppsdel som helst. Vi hoppas att den hĂ€r lĂ„ten ska bidra till att det blir lĂ€ttare för förĂ€ldrar att prata om snoppen och snippan med sina barn, det finns ett pedagogisk syfte med den, hĂ€lsar Kajsa Peters.
 
Fotnot: Se klippet pÄ Barnkanalens Facebooksida
 Rebecca Haimi
8 januari 2015  20:47

2275
    Dela   
28
    Tweeta   
67
Kommentera

LÄS MER

Bolibompa-draken fÄr nytt hem
 I januari fĂ„r nya "Bolibompa" premiĂ€r pĂ„ SVT:s Barnkanalen. I det uppdaterade barnprogrammet fĂ„r Bolibompa-draken liv och flyttar in i ett rosa hus tillsammans med


Toarullar spöar skiten ur ”Idol”
 Fuck Melodifestivalen. Spola ”SĂ„ mycket bĂ€ttre”. Kamma dig, ”Idol”. NĂ€r det gĂ€ller musikunderhĂ„llning fĂ„r programmen dyngspö av toarullar.

SVT tar bort rasismen ur Pippi
 Pippi LĂ„ngstrump kommer inte lĂ€ngre att kalla sin pappa ”negerkung”, utan bara kung. Hon kommer inte heller att leka ”kines” genom att strĂ€cka ut huden runt ögonen.

Barnprogramledare pÄ porrsajter
 Hon Ă€r barnens favorit i SVT:s nya barnkanal. Samtidigt sprids nakenbilder pĂ„ Sandra Wimark, 26, pĂ„ flera stora porrsajter. – Det Ă€r nĂ„gon som vill jĂ€vlas med mig, sĂ€ger


Kringlan lÀmnar barnprogrammet efter knarkbrÄket
 Förra veckan berĂ€ttade han om sitt knarkbrĂ„k med SVT. Nu lĂ€mnar ”Kringlan” Svensson barnprogrammet ”Sommarlov”. – Det gick inte lĂ€ngre, sĂ€ger han.
Visa fler

3.2014-12-19
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article20043110.ab
LÀrare anhÄllen för sexutnyttjande
VÄXJÖ. En lĂ€rare i VĂ€xjö kommun har anhĂ„llits som misstĂ€nkt för sexutnyttjande av en elev. LĂ€raren har frivilligt sagt upp sig och fick i gengĂ€ld tio mĂ„nadslöner, rapporterar P4 Kronoberg.
Utredningen gÀller en tonÄrspojke, som enligt anmÀlan utnyttjats under lÄng tid. AnhÄllandet gjordes efter förhör med mannen, som nu pÄ sannolika skÀl Àr misstÀnkt för sexuellt utnyttjande av barn i beroendestÀllning.
TT
18 december 2014  11:39


4.2014-12-02
http://mobil.dn.se/nyheter/sverige/skolverket-sexistiskt-satt-att-trycka-ned-flickor-pa/
Skolverket: Sexistiskt sÀtt att trycka ned flickor pÄ

Publicerad i dag 12:02

Skolverket tar avstĂ„nd frĂ„n hur ordet madrass anvĂ€nds i ett prov pĂ„ Östlyckeskolan i AlingsĂ„s. UndervisningsrĂ„d Annika Hjelm menar att det strider mot skolans vĂ€rdegrund. ”Det hĂ€r Ă€r ett sexistiskt sĂ€tt att trycka ned flickor pĂ„â€, sĂ€ger hon.

Annons:

Sex- och samlevnadsprovet pĂ„ Östlyckeskolan, dĂ€r en av frĂ„gorna var vad en tjej som ligger runt kallas (rĂ€tt svar: madrass) har fĂ„tt hĂ„rd kritik i sociala medier.

Annika Hjelm, undervisningsrÄd pÄ Skolverket, tycker att det lÄter som en konstig provfrÄga. Dessutom gÄr den stick i stÀv mot skolans vÀrdegrund.

– Syftet med sex- och samlevnadsundervisning Ă€r ju att motverka stereotypa könsroller som begrĂ€nsar pojkar och flickors olika möjligheter. Det handlar om frĂ„gor som jĂ€mstĂ€lldhet, likabehandling och antidiskriminering, sĂ€ger hon.

Även orden bordell, hallickar och torskar fanns med i provet. De anser Annika Hjelm kan vara relevanta, eftersom de anvĂ€nds i svenska sprĂ„ket. DĂ€remot har hon svĂ„rt att se nĂ„gon anledning till att ha med ordet madrass i ett prov.

– Madrass har en annan karaktĂ€r, det Ă€r ett sĂ€tt att tala nedsĂ€ttande om flickor. Skolan har ingen anledning att lĂ€ra ut ord som anvĂ€nds för att göra ned mĂ€nniskor.

Riksorganisationen för kvinnojourer, Roks, anser att provfrÄgan Àr ganska symptomatisk för den sexualundervisning som finns i svenska skolor.

– Den trivialiserar och förminskar sexuellt vĂ„ld och diskriminering av kvinnor. Den hĂ€r hĂ€ndelsen gör det vĂ€ldigt tydligt. Det Ă€r nĂ€stan som ett skĂ€mt att kvinnor kallas madrass, men det Ă€r jĂ€tteallvarligt, sĂ€ger vice ordförande Beatrice Unander-Scharin.

Hon tycker att sexualundervisningen behöver ses över.

– Om skolor och andra instanser inte tar ansvar för att prata om diskriminering och sexuellt vĂ„ld finns det en ganska stor risk för att ungdomar inte granskar sina egna vĂ€rderingar.

Cecilia Knutsson, chef för barn- och ungdomsförvaltningen i AlingsĂ„s, kan inte svara pĂ„ hur frĂ„gan kom med i provet – men menar att den Ă€r helt malplacerad.

– Att kalla det för ordprov blir helt tokigt. Man kanske inte skulle ha haft nĂ„got prov alls eller valt att formulera det pĂ„ annat sĂ€tt. Att ha med den hĂ€r typen av frĂ„gor i ett skriftligt sammanhang blir jĂ€ttefel, sĂ€ger hon.

Under tisdagen har rektorerna samlat elever, lÀrare och förÀldrar för att diskutera saken.

– Vi Ă€r helt eniga om det som har hĂ€nt inte Ă€r okej. Vi tar helt avstĂ„nd frĂ„n anvĂ€ndandet av nedsĂ€ttande och könssterotypa uttryck.

DN har sökt rektor Kerstin Sondefors för en kommentar.

Marit Sundberg

marit.sundberg@dn.se

5.2014-11-20
Elever bojkottade HBTQ-dagar
Publicerad 19 november 2014 kl 22.41
INRIKES.NÀr Centralskolan i Pajala höll temadagar om HBTQ-frÄgor hölls högstadieelever frÄn laestadianska familjer hemma. Anledningen Àr att förÀldrarna anser att skolan förmedlar ensidig propaganda för en homosexuell livsstil.

Gilla artikeln pÄ Facebook
Dela och skriv ut
Rektorn IngegÀrd MÀki "ser allvarligt" pÄ saken.

– Vi har en likabehandlingsplan dĂ€r det stĂ„r att vi ska ha respekt och ha förstĂ„else för varandra oavsett kön och sexuell lĂ€ggning. Vi har ju skolplikt i Sverige och det hör ju till lĂ€roplanen att alla elever ska ta del utav det hĂ€r, sĂ€ger hon till Haparandabladet.

En av förÀldrarna, HÄkan Kero, pÄpekar att homosexuella enligt vÀckelserörelsens uppfattning ska leva i celibat.

– De som skulle företrĂ€da olika grupper var alldeles för ensidiga. Alla var positiva till HBTQ och det fanns ingen representant för grupper som bekĂ€nnande kristna som Ă€r homosexuella men som pĂ„ grund av sin tro avstĂ„r frĂ„n att leva ut sin homosexualitet och hellre lever i celibat, sĂ€ger HĂ„kan Kero till P4 Norrbotten.

6.
2014-11-20
MĂ€ngder av RFSU medlemmar Ă€r pedofiler. Varje Ă„r lĂ€ser vi i tidningar om pedofila RFSU ordföranden, kvinnor(hen) och mĂ€n(hen). RFSU med Skolverket och med kommunala Utbildningsförvaltningar samt Regeringens Utbildningsdepartamentet tvinger Sveriges barn, sĂ„ unga som f.om 9 Ă„rs Ă„lder redan frĂ„n Ă„k3-4 att genomgĂ„ "sexundervisning". Åk5 barnen redan tvingas att praktisera sex pĂ„ en docka. NĂ„gon mĂ„ste stoppa det, kanske BEO? Eftersom sexundervisning för eleverna Ă€r till nytta bara till pedofiler frĂ„n RFSU till ex.RFSU borde avskaffas över huvudtaget och deras sexsaker , inkl "sexundervisning" för barn/tonĂ„ringar borde inte skattefinansieras, om man vill stoppa pedofili i Scerige.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19887168.ab
Erik, 25: ”FĂ„r jag runka till din bild?”
”FĂ„r jag runka till din bild?”
SĂ„ skriver 25-Ă„rige Erik till ”Elin”, 12 Ă„r, pĂ„ nĂ€tet.
NÀr Aftonbladets startar fiktiva nÀtkonton pÄ Kamrat.com och Kik fÄr vi hundratals svar frÄn vuxna mÀn.
– Det skulle kunna vara din eller min dotter, sĂ€ger kriminalinspektör Jörgen Lindeberg.
    Dela   
    Tweeta


Han heter Hans, Àr 45 Är, och vill trÀffa mig.
”Hej sötis”, ”E du modell?”, ”Rakad?”
Att jag heter Elin, Ă€r 12 och gillar fotboll bryr han sig inte om. Han vill att jag visar mig naken i webbkameran. Överkroppen, till att börja med.
I utbyte ska han köpa saker till mig. Trosor, vĂ€skor – vad jag vill.
Han Àr inte ensam. NÀr Aftonbladet utger sig för att vara en 12-Ärig och 14-Ärig tjej pÄ nÀt­forumet Kamrat.com fÄr vi kontakt med 23 respektive 70 olika mÀn pÄ ett dygn. Efter fyra veckor har vi fÄtt över 1 000 svar.
Erbjuder oss sex
Vi blir tillfrĂ„gade att skicka nakenbilder eller Skypeadresser. Andra erbjuder oss att sĂ€lja sexuella tjĂ€nster. ”Vill du ha 20 centimeter i din tighta lilla fitta?” ”FĂ„r jag runka till din bild?” ”Vad gör du för 500 kronor?” Det trots att Kamrat.com har ett strikt förbud mot sexuella kontakter. De som bryter mot reglerna utesluts ur forumet, enligt hemsidans ordningsregler.
Signaturen Rawks93 skriver: ”Hej (: du Ă€r riktigt snygg, Ă€r du intresserad av att tjĂ€na pengar?” Han betalar 1 000 kronor för en avsugning och kan tĂ€nka sig att betala resan till Skövde om ”Elin” stĂ€ller upp.
”Krillesthlm1” vill ocksĂ„ betala för sex. Han skriver till 14-Ă„riga ”Emma” och berĂ€ttar att han Ă€r 39 Ă„r och vĂ€ktare. Han har varit med yngre tjejer förut. I utbyte mot sex erbjuder han vitt vin och fyra paket cigaretter.
Har ökat lavinartat
Andra pressar Elin och Emma att skicka bilder. ”Skicka en bild pĂ„ dig sĂ„ kanske jag slutar”, skriver ”Biffulicious”. FĂ„r han inga bilder kommer han att fortsĂ€tta skicka nakenbilder pĂ„ sig sjĂ€lv.
Antalet groomingfall har ökat lavinartat de senaste Ären. Hur mÄnga kontakter som sker utan polisens vetskap Àr omöjligt att sÀga, menar Jörgen Lindeberg, kriminalinspektör vid gruppen mot sexuella övergrepp pÄ barn vid Rikskriminalpolisen.
– Det Ă€r ett enormt mörkertal. De hĂ€r fallen brukar börja med nĂ„gra fĂ„ anmĂ€lningar men nĂ€r vi sĂ€tter oss in i dem svĂ€ller de ofta betydligt. Hur mĂ„nga kontakter som faktiskt sker kommer vi nog aldrig veta.
Offrens medelÄlder Àr 13 Är. Den genomsnittliga gÀrningsmannen Àr 35 Är och man.
– De brukar kallas hebefiler. De Ă€r sexuellt intresserade av barn och ungdomar som nĂ„tt puberteten. Ungdomarna kan vara 12 eller 18 Ă„r, egentligen spelar det ingen roll, sĂ„ lĂ€nge de inte hunnit bli vuxna kvinnor, sĂ€ger Jörgen Lindeberg.
Mötet grundar sig ofta i en nyfikenhet hos barnet, enligt Anna Norlén, psykolog och psykoterapeut vid Ericastiftelsen.
– Barn och ungdomar Ă€r nyfikna pĂ„ sex, ofta i tidigare Ă„lder Ă€n vad vi vuxna vill tro. Chattforumet blir en arena att utforska det. NĂ€r för­övaren tar det första initiativet kan ju barnet vara med pĂ„ det, utifrĂ„n sin nyfikenhet. Och det vore inga bekymmer om det skedde i ett forum dĂ€r man bara mötte jĂ€m­bördiga. Men sĂ„ Ă€r det inte, de hĂ€r personerna Ă€r ofta ute efter nĂ„got annat. De manipulerar och lurar, till och med hotar, barnen som till slut tappar kontrollen över situationen.
Hoten tilltar snabbt
TillvÀgagÄngssÀttet Àr ofta detsamma.
I början Àr tonen vÀnlig. Komplimanger, smÄprat. Men hoten kommer snabbt, ibland redan efter nÄgra minuter.
– De hĂ€r mĂ€nnen Ă€r bra pĂ„ att manipulera och kan pĂ„stĂ„ att de har en nakenbild pĂ„ flickan som de hittat pĂ„ nĂ€tet. Det rĂ€cker för att pressa de hĂ€r flickorna att gĂ„ med pĂ„ nĂ€stan vad som helst. Det sista de vill Ă€r att mamma och pappa ska fĂ„ se den dĂ€r bilden, sĂ€ger Jörgen Lindegren.
– Det Ă€r det som Ă€r sĂ„ lĂ€skigt. Det skulle kunna vara din dotter, eller min.
Han beskriver hur spÄrning av gÀrningsmÀnnen blivit allt svÄrare.
– De unga har alltmer börjat
röra sig bort frÄn vanliga nÀtforum som Hamsterpaj och Kamrat och finns mer och mer pÄ internationellt Àgda applikationer i mobilen. DÄ Àr det bara i extrema undantagsfall som vi kan fÄ fram upp­gifter. VÄrt jobb blir helt enkelt att lÀgga pussel.
Skaffar nya alias
Han uppmanar fler att anmÀla.
– FörutsĂ€ttningen för att vi ska kunna gĂ„ vidare Ă€r att anmĂ€la. Hur fruktansvĂ€rt det Ă€n kĂ€nns.
Flera av de meddelanden som skickats till Elin och Emma Ă€r ”solklara regelbrott”, enligt Kamrat.com.
– Personer som uttrycker sig sĂ„ hĂ€r skulle slĂ€ngas ut direkt och vi skulle Ă€ven försöka spĂ€rra personen frĂ„n att registrera sig igen, sĂ€ger Tobias Lind, en av grundarna.
Men metoden Ă€r ofta verkningslös, berĂ€ttar han. Personerna Ă„terkommer hela tiden – med nya alias och frĂ„n nya IP-adresser.
– Att det finns personer i vĂ„rt samhĂ€lle som intresserar sig för barn sexuellt Ă€r tyvĂ€rr en realitet. De som Ă€r lite bevandrade pĂ„ nĂ€tet kommer alltid att hitta ett sĂ€tt att kringgĂ„ reglerna.
 Ida Persson
20 november 2014  06:05

7.2014-11-16
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19864888.ab
Tvillingarna hade dyslexi – sattes i sĂ€rskola
Nu har Robin och Rasmus Sjöholm, 26, fÄtt skadestÄnd för felplaceringen
I fjĂ€rde klass placerades tvillingarna Robin och Rasmus Sjöholm frĂ„n Anderslöv i sĂ€rskola – trots att de bara led av dyslexi.
I dag Àr de 26 Är gamla och har nu efter en lÄng rÀttslig process fÄtt upprÀttelse och ett skadestÄnd pÄ 300 000 kronor var för felplaceringen.
– Det Ă€r skönt att det Ă€r över till sist, sĂ€ger Robin Sjöholm till Aftonbladet.
    Dela   
    Tweeta


Som barn hade tvillingarna Robin och Rasmus Sjöholm, 26, frÄn Anderslöv svÄrt att hÀnga med i skolan. BÄda lider av dyslexi och hade svÄrt för lÀs- och skrivövningar.
NÀr bröderna skulle börja fjÀrde klass blev de placerade i sÀrskola. Deras förÀldrar fick skriva pÄ ett papper för att godkÀnna omplaceringen och nÀr familjen Äret dÀrpÄ flyttade till Trelleborg fortsatte Robin och Rasmus Sjöholm att gÄ i sÀrskolan.
”HĂ€r ska inte jag gĂ„â€
Beslutet fattades av bĂ„de Trelleborgs och Vellinges kommuner – utan att det vid nĂ„got tillfĂ€lle gjordes nĂ„gon ordentlig utredning.
BÄda bröderna kÀnde att de inte hörde hemma i sÀrskolan.
– Jag kĂ€nde att hĂ€r ska inte jag gĂ„. Det uppdagades inte förrĂ€n jag gick in pĂ„ tionde Ă„ret, som det kallas inom sĂ€rskolan. Jag skulle in pĂ„ möbelsnickarutbildning och dĂ„ krĂ€vdes det att jag skulle testas om. Det visade sig att vi bĂ„da var normalbegĂ„vade. Samma dag skrevs vi ut ur sĂ€rskolan, berĂ€ttar Robin Sjöholm för Aftonbladet.
Sammanlagt hade de gÄtt i sÀrskola i fem Är.
– Det Ă€r under de fem Ă„ren som man bildar sin identitet. Jag gick miste om tonĂ„ren dĂ„ man hĂ„ller pĂ„ med djĂ€vulskap, för vi blev behandlade som barn, sĂ€ger Robin Sjöholm.
– Det var mer som ett fĂ€ngelse Ă€n som nĂ„got annat. Det sista Ă„ret var för jĂ€vligt. Jag hade repeterat alla kurser i tvĂ„ Ă„rs tid. Jag kĂ€nde att lĂ€rarna inte lyssnade pĂ„ en. Hur man mĂ„dde brydde de sig inte om.
Kommunen hade gjort fel
År 2007 började familjen Sjöholm att driva rĂ€ttsprocessen, först mot Vellinge kommun och sedan mot Trelleborgs kommun.
Fem Är senare, 2012, kom domen, som slog fast att bröderna hade blivit felplacerade. Kommunerna hade gjort fel i att placera tvillingarna i sÀrskola frÄn Ärskurs fyra.
För nĂ„gra veckor sedan fick bröderna Sjöholm sitt skadestĂ„nd – 300 000 kronor var, varav hĂ€lften betalades av Vellinge kommun och hĂ€lften betalades av Trelleborgs kommun.
– Det Ă€r ett plus, men samtidigt kĂ€nns det som att du i det svenska rĂ€ttsystemet mĂ„ste bevisa varje krona. Även om man hade velat ha mer pengar i fickan sĂ„ mĂ„ste man vara realistisk, sĂ€ger Robin Sjöholm.
Pengar till studierna
Han lÀser just nu matematik C för att senare lÀsa till geolog vid Lunds universitet. Hans bror Rasmus Sjöholm jobbar som bagare i Falsterbo.
Vad kommer du att göra för pengarna?
– Jag kommer förmodligen att anvĂ€nda det till mina studier. Om jag ska plugga i Lund behöver jag inte oroa mig för att ha arbete för att klara studierna, sĂ€ger Robin Sjöholm.
KÀnner du att du och din bror har fÄtt upprÀttelse, till slut?
– I slutĂ€ndan, ja. Det hĂ€r banar vĂ€g för andra som har suttit felplacerade i sĂ€rskola. SĂ„ att alla kan se hur man kan ta sig vidare.
– Det Ă€r gött att man kan lĂ€mna det hĂ€r bakom sig till slut. Samtidigt kĂ€nns det lite bittert om man tĂ€nker pĂ„ hur lĂ„ng tid det har tagit. Men det Ă€r skönt att det Ă€r över till sist.
 Anna Lindberg
16 november 2014  05:53
451
    Dela   
23
    Tweeta


8.
RFSU Ă€r en organisation som bland annat,genom Skolverket organiserar obligatorisk sexundervisning pĂ„ Sveriges skolor,som ingĂ„r i  skolprogramm (inom Socialkunskap och biologi).
2014-08-14
http://www.friatider.se/rfsl-topp-misst-nks-f-r-nnu-en-v-ldt-kt
Den 44-Ärige RFSL-ordföranden arbetade med unga som sÄlde sex.

RFSL-topp misstÀnks för Ànnu en vÄldtÀkt
Publicerad 14 augusti 2014 kl 15.12
Inrikes.Den 44-Ärige RFSL-mannen stÄr Ätalad för att ha sexuellt utnyttjat flera unga mÀn och fÄtt dem att prostituera sig. Nu presenterar Äklagaren nya brottsmisstankar mot honom. HBTQ-profilen ska ha hÄllit ytterligare en ung man frihetsberövad och vÄldtagit honom grovt.


Gilla artikeln pÄ Facebook


Dela och skriv ut


Share on email
 
Share on print
 
Share on twitter
 
More Sharing Services
 
1



 




Som ordförande för den skattefinansierade lobbyorganisationen RFSL i Halland engagerade sig mannen i kampanjer för att hjÀlpa killar som sÀljer sex. Samtidigt ska han sjÀlv ha drogat och sexuellt utnyttjat flera unga mÀn i beroendestÀllning som bott hos honom.

För att finansiera sina knarkvanor ska mannen dessutom ha förmĂ„tt de unga mĂ€nnen att prostituera sig – samtidigt som han som RFSL-ordförande profilerade sig som engagerad för att motverka prostitution.

– Vi kör ju en kampanj som heter "mĂ€n som köper och sĂ€ljer sex". Vi har varit ute pĂ„ stan och vi delat ut informationsblad om föreningen. Och det har dĂ„ hört av sig ett antal ungdomar, berĂ€ttade 44-Ă„ringen i en intervju med P4 i juli 2012.

RÀttegÄngen inleddes under sommaren men fick avbrytas nÀr nya bevis framkom.

Nu har Äklagaren lÀmnat in en tillÀggsstÀmning mot mannen, rapporterar Expressen. Det rör sig bland annat om ytterligare en ung man som trÀder fram med anklagelser mot HBTQ-profilen. Den unge mannen ska ha hÄllits frihetsberövad i sju dagar i april och blivit grovt vÄldtagen.

– De nya brottsmisstankarna kommer frĂ„n en person som har gĂ„tt och burit pĂ„ detta sedan det hĂ€nde, och nyligen berĂ€ttat för polisen vad som har intrĂ€ffat. Jag anser att detta ska rubriceras som ett grovt brott, sĂ€ger Sonja Pettersson Wallin till Hallandsposten.

9.
HomosexhÄngel pÄ storbildsskÀrm
Publicerad 28 juli 2014 kl 15.49
INRIKES.Barnfamiljer som passerar Stureplan i centrala Stockholm kommer nu att fÄ titta pÄ Scandics bilder av homosexuella par som tar en "hÄngelpaus" under Pridefestivalen.

Gilla artikeln pÄ Facebook

Dela och skriv ut
Share on email Share on print Share on twitter More Sharing Services
1
Det Àr hotellkedjan Scandic som har satt upp ett mobilt hotellrum pÄ Norrmalmstorg i Stockholm, rapporterar Dagens Media.

Dit ska lystna hbtq-personer kunna gÄ och för en stund pÄ tu man hand.

Bilder pÄ de par som tar en "hÄngelpaus" visas dÀrefter pÄ storbildsskÀrmar runt om i Stockholm, bland annat pÄ Stureplan

Scandic uppmanar personer som deltar i kampanjen att ladda upp bilder pÄ Instagram under hashtaggen #HÄngelToGo.

3
1.
2014-07-14
http://www.expressen.se/gt/smapojkar-bakom-flera-sexofredanden/
Barnen i Sverige tvingas till obligatorisk "sexundervisning",f.om. 9 Ă„rs Ă„lder,ÅK4,eftersom RFSU med Skolverket och kommunanstĂ€llda bestĂ€mde göra sĂ„,enligt politikernas  uppdrag. DE utbildar barnen i sex,traumatiserar dem svĂ„rt och sen barnen gĂ„r kollar upp och vill göra om det Ă€r verkligen sĂ„ som skolfröken förklarade,dvs.de duktiga barnen gör skollĂ€xan om sex,utan att förstĂ„ vad de gör eftersom de Ă€r bara barn.Fröken förklarade ocksĂ„ hur man gör det och att flickor och pojkar tycker om det.
Pedofilt pornografisk s.k.Sexundervisning pĂ„ SO lektioner till barnen Ă€r obligatorisk.Men det Ă€r skolbarnen som ska skuldbelĂ€ggas,inte fröken och inte pedofiler.Det finns en mĂ€ngd dömda och Ă„talade samt anmĂ€lda pedofiler inom RFSU,som bestĂ„r av HBTQ personer,bl.annat RFSU ordförande Ă„talades för grova sexuella övergrepp pĂ„ barnen.Skolverket med kommunanstĂ€llda samarbetar just med dem, för att upfostra svenska skolelever.RFSU har uppdrag (skattefinansierad):utforma sexundervianing och tollerans till HBTQ till alla svenska smĂ„ barn och ungdomar,f.om. ÅK4.Och pĂ„ dagisar/fritidsaktiviteter/i samhĂ€llet/media etc.

SmÄpojkar bakom sexofredanden
Uppdaterad i dag 10:48. Publicerad i dag 05:56


Skriv ut

En grupp pojkar, mellan Ätta och tolv Är gamla, ligger bakom flera ofredanden i TrollhÀttan under vÄren och sommaren, skriver TTELA.

– Pojkarna har gĂ„tt ihop i en grupp pĂ„ cirka fem personer och valt ut ett offer som de har omringat, sĂ€ger Sten Melander, utredningsbefĂ€l pĂ„ polisen i TrollhĂ€ttan, till tidningen.

Polisen i TrollhÀttan fick in den första anmÀlan i april och sedan dess har ytterligare minst nio fall av ofredanden kommit till polisens kÀnnedom.

ANNONS:

– Men det var inte förrĂ€n i juni vi förstod att det verkligen var ett gĂ€ng som hĂ„ller pĂ„ med det hĂ€r, sĂ€ger Marie Uppström, utredare pĂ„ polisen i TrollhĂ€ttan, till TT.

TvÄ bröder som Àr 12 och 10 Är har varit drivande i gÀnget som hÄllit till i bostadsomrÄden och andra offentliga miljöer.

– Det Ă€r inte bara tjejer som blivit utsatta men till största delen handlar det om sexuella ofredanden. De har tagit pĂ„ kroppar och hĂ„llit fast dem, och omringat folk sĂ„ de inte kunnat ta sig dĂ€rifrĂ„n.

De utsatta flickorna, som Àr mellan 8 och 16 Är, kommer att fÄ hjÀlp och stöd, sÀger Marie Uppström.

Polisen har hittills identifierat fem pojkar, och jobbar vidare för att se om det finns fler som kan vara aktuella i utredningen.

– Tillsammans med socialtjĂ€nsten kommer vi gĂ„ till botten med det hĂ€r. De Ă€r ju unga sĂ„ det blir inget straff i den bemĂ€rkelsen men det Ă€r viktigt för dem att veta vad det vore för brott, ifall de hade varit över 15 Ă„r. Det Ă€r ju allvarligt.

TT

2.
2009.o4.28
http://www.aftonbladet.se/wendela/relationer/article11789172.ab
HÀnderna under tÀcket!
Nu ger RFSU ut bok om onani
 RĂ„d om onani i ny skrift.
  RĂ„d om onani i ny skrift.
Foto: Jupiter Images
Dra en handtralla eller rulla bÀret.
Vill du skippa omskrivningarna och lĂ€sa om onani i klarsprĂ„k sĂ„ ger RFSU nu ut ”Onanipraktika”.
En skrift med handfasta rÄd och tips om hur, nÀr, var och varför man har sex med sig sjÀlv.
– Onani anses fortfarande tabubelagt och omgĂ€rdas av skamkĂ€nslor, sĂ€ger Maria Bergström pĂ„ RFSU.
Boken riktar sig till alla Äldrar och kan laddas ner pÄ RFSU:s hemsida.


3.
2014-03-10
https://www.realisten.se/2014/03/10/barnpornografi-till-utlaning/
Barnpornografi till utlÄning

VÄXJÖ En barnpornografisk bok författad av en tidigare ordförande för RFSU fanns att lĂ„na pĂ„ bibliotek. Efter att detta uppmĂ€rksammats backar dock bibliotekarierna.
Publicerad 2014-03-10, klockan 15:24
  
0 Kommentarer
Liknande nyheter:

Lundström fÄr krypa till korset
SSU Kronoberg klarar sig undan Ă„tal
45-Ärig svensk pedofil dömd till fem Ärs fÀngelse
Finsk medborgare Ätalad för barnpornografi
23 kvinnor dömda för barnpornografibrott
PÄ stadsbiblioteket i VÀxjö fanns boken I last och lust att lÄna, den Àr skriven 1982 av liberalen och dÄvarande RFSU-ordföranden Hans Nestus. Boken innehÄller bilder med barnpornografiskt innehÄll, vissa av Rikskriminalen betecknade som sÀrskilt hÀnsynslösa.

Detta bekymrade inte bibliotekschefen Anna-Karin Axelsson, i en intervju med P4 Kronoberg, som menade att biblioteket Àr objektivt, att dom bara tillhandahÄller information och kunskap till landets befolkning gratis.

Björn Sellström, chef pÄ Rikskriminalpolisens barnpornografigrupp, tycker att det Àr högst olÀmpligt att en bok med grovt barnpornografiskt innehÄll finns tillgÀnglig för allmÀnheten. DÄ barnen som utsÀtts för övergreppen lÀtt kan identifieras kan bilderna rÀknas som grovt barnpornografibrott och detta brott ger ett minimistraff pÄ sex mÄnaders fÀngelse.

Efter att radion uppmÀrksammat att boken med grova barnpornografiska bilder lÄnades ut pÄ biblioteket, hörde VÀxjös kulturchef Erica MÄnsson och Anna-Karin Axelsson av sig till P4 Kronoberg. De ansÄg nu det vara fel att lÄna ut boken I last och lust.

4.
2014-02-20
http://www.skolvarlden.se/artiklar/rfsus-varldsbild-behover-utmanas
”RFSU:s vĂ€rldsbild behöver utmanas”
PUBLICERAD 20 FEBRUARI 2014
DEBATT: Det talas mycket om den psykiska ohĂ€lsan bland dagens unga. Att den normupplösning som har skett pĂ„ sexualitetens omrĂ„de Ă€r en bidragande orsak torde vara uppenbart. I det lĂ€get kan inte skolan – som RFSU gör – gömma sig bakom en förment ”vĂ€rdeneutralitet” eller Ă€gna huvuddelen av sitt krut pĂ„ att vara ”normkritiska”, skriver Olof Edsinger, generalsekreterar för Salt.

RFSU tycks ha blivit en allt viktigare samarbetspartner i skolans sex- och samlevnadsundervisning. Inför höstterminen fick alla svenska skolor ett exemplar av RFSU:s material ”Sex i skolan”, och tillsammans med RFSL Ungdom har man under vĂ„ren bjudits in att medverka vid Skolverkets fortbildningskonferenser.

Ibland kan man nĂ€stan fĂ„ intrycket att RFSU skulle vara nĂ„gon form av statlig myndighet. Men sĂ„ Ă€r naturligtvis inte fallet. De Ă€r en lobbyorganisation, som dessutom har betydande ekonomiska intressen i form av försĂ€ljning av kondomer, sexleksaker med mera. Deras material ”Sex i skolan” Ă€r visserligen kreativt, men det kan knappast sĂ€gas leva upp till lĂ€roplanens tal om allsidighet och om att pĂ„ ett sakligt sĂ€tt förmedla fakta.

NÄgot som förtigs i RFSU:s material Àr till exempel det positiva med att koppla samman sex med kÀrlek och trohet. Detta trots att regeringens egen Framtidskommission slÄr fast att goda, hÄllbara kÀrleksrelationer pÄverkar vÄr hÀlsa, vÄrt vÀlbefinnande och vÄr livslÀngd minst lika mycket som sunda matvanor, motion och abstinens frÄn alkohol och tobak.

RFSU uppvisar ocksĂ„ en förbluffande naivitet nĂ€r de exempelvis föreslĂ„r att man i högstadiet ska fördjupa sig i ”konsumtion av pornografi i lusthöjande syfte”. Enligt lĂ€rarhandledningen ”Sexualkunskap” fĂ„r lĂ€rarna inte heller antyda att det Ă€r ytterst fĂ„ tjejer som vill delta i gruppsex. DĂ„ framstĂ€ller de nĂ€mligen gruppsex Ă€r nĂ„got ”skumt” och begrĂ€nsar vĂ„ra barns frihet att fritt utforska det sexuella landskapet.

Detta Ă€r sĂ„ mycket mer problematiskt nĂ€r vi tar i beaktande den utveckling vi just nu ser i frĂ„ga om ungas sexualitet. I ett reportage i Dagens Nyheter uttryckte tvĂ„ poliser sin förfĂ€ran över attityderna de möter till sexuella övergrepp hos bĂ„de tjejer och killar. ”Att 10–15 tonĂ„rskillar samtidigt förgriper sig pĂ„ en tonĂ„rstjej Ă€r inte lĂ€ngre ett ovanligt Ă€rende”, skriver journalisten. Och polisen konstaterar: ”grĂ„zonen mellan det som Ă€r okej och det som Ă€r kriminellt [har] blivit Ă€nnu grĂ„are”.

Det talas mycket om den psykiska ohĂ€lsan bland dagens unga. Att den normupplösning som har skett pĂ„ sexualitetens omrĂ„de Ă€r en bidragande orsak till denna torde vara uppenbart. I det lĂ€get kan inte skolan – som RFSU gör – gömma sig bakom en förment ”vĂ€rdeneutralitet” eller Ă€gna huvuddelen av sitt krut pĂ„ att vara ”normkritiska”. I stĂ€llet behöver vi förmedla hĂ„llbara vĂ€rderingar som pĂ„ ett konkret sĂ€tt skyddar vĂ„ra unga frĂ„n att bli offer för internetporrens ideal. Och dĂ„ behöver vi fler inspirationskĂ€llor Ă€n RFSU och RFSL.

Olof Edsinger
Generalsekreterare för Salt – barn och unga i EFS

5.
2013-06-24
http://www.mises.se/2013/06/24/frankfurtskolan-och-vastmarxismen-del-iii-sverige/
Frankfurtskolan och VĂ€stmarxismen del III: Sverige
22 Författare: Nikodemus Ungh   
Publicerades 2013-06-24 08:00
israel
Joachim Israel

I denna series föregĂ„ende tvĂ„ artiklar nĂ€mndes Frankfurtskolans bristande vetenskaplighet och att ideologisk dogmatism ofta styrde skolans arbete. Den kritiska metoden tycktes vara antiauktoritĂ€r till innehĂ„llet, i teorin, men auktoritĂ€r ifrĂ„ga om teorins förkunnelse, praktik, och sĂ€ttet att hantera personer med avvikande Ă„siktsmeningar och idĂ©er. Ett exempel hĂ€rpĂ„ Ă€r Teodor Adornos och Max Horkheimers uteslutning av psykoanalytikern Erich Fromm för bristande renlĂ€righet. Jag gav Ă€ven exempel pĂ„ hur olika artiklar i ”Studies in Prejudice” sjukförklarade motsatta företeelser som barns tillit till sina förĂ€ldrar liksom barns misstro mot sina förĂ€ldrar. Jag berörde Ă€ven den sexuella revolutionen och Alfred Kinsey som, Ă€ven om han inte tillhörde Frankfurtskolans krets, kom att ha en betydande roll för den nya synen pĂ„ sexualitet vilka Herbert Marcuse och Wilhelm Reich, bĂ„da kritiska marxister, teoretiserade om. I denna del kommer jag att fortsĂ€tta diskussionen om framförallt Wilhelm Reichs bidrag till den sexuella revolutionen och vĂ€stmarxismens introduktion i Sverige av bland andra Joachim Israel. Jag kommer Ă€ven att ta upp andra viktiga tĂ€nkare och vetenskapliga pionjĂ€rer vars forskning och idĂ©er legat nĂ€ra Frankfurtskolans och hur de tillsammans med de kritiska marxisterna förĂ€ndrat diskurserna om kultur och sexualitet och kulturella och sexuella minoriteter. Jag kommer Ă€ven summariskt att ta upp grundandet av RFSU och RFSL och hur vĂ€stmarxismens idĂ©er inspirerade dessa och andra rörelser under femtio, sextio och sjuttiotalen.
I Sverige introducerades Frankfurtskolans teorier av sociologen Joachim Israel som kommit till Sverige 1938 pĂ„ grund av nazisternas förföljelser i Tyskland. Under sina första tio Ă„r arbetade han som lantarbetare och dĂ€refter som barnterapeut. Under denna tid kom han att intressera sig för psykoanalysen och skrev boken: ” Det finns inga elaka barn”. Han kom Ă€ven att intressera sig för Herbert Meads symboliska interaktionism. Israel blev sedermera professor i sociologi vid Lunds universitet (1971-1987) och under hans tid förekom en intellektuell debatt vid universitetet mellan de kritiska ”vĂ€stmarxisterna” och de mer traditionella, strukturalistiska, marxisterna. Israel hĂ€vdade, i likhet med sina amerikanska kollegor, att barnuppfostran mĂ„ste vara fri och att konservatism i alla dess former var nĂ„got förtryckande. Intressant i sammanhanget Ă€r Ă€ven att Israel skrev sin Licentiatavhandling tillsammans med det forskningsteam som arbetade med serien: ”Studies in Prejudice”. Israel hĂ€vdade att all samhĂ€llsvetenskap mĂ„ste vĂ€lja sida i klasskampen. Sitt installationsanförande som professor avslutade han med: ”All makt Ă„t folket”. Det var emellertid med boken ”Alienation: frĂ„n Marx till modern sociologi” som han fick ett genombrott. Boken kom ut 1968 och hade inflytande pĂ„ studentrevolten samma Ă„r. Joachim Israel menade att den radikala rörelsen mĂ„ste arbeta för att nĂ„ makt och inflytande pĂ„ alla vĂ€sentliga samhĂ€lleliga institutioner. I en artikel i Stockholms-Tidningen den 27:e februari 1966 skriver Israel: ”Vi mĂ„ste bygga vĂ„r strategi pĂ„ en sociologisk analys av samhĂ€llets maktcentra och gĂ„ in för att anvĂ€nda den politiska makten till att systematiskt skaffa oss inflytande över alla samhĂ€llets institutioner.” I samma artikel skriver Israel om att mĂ„let med denna kamp (över kulturen och dess institutioner) Ă€r: ”det obegrĂ€nsade socialistiska inflytandet”. 1980 var Israel handledare Ă„t Per Gahrton nĂ€r denne skrev sin avhandling om riksdagen. Mot slutet av sitt liv var Joachim Israel en av initiativtagarna till miljöpartiet. Joachim Israel medverkade Ă€ven i den erotiska filmen ”KĂ€rlekens XYZ” som hade premiĂ€r 1971.

För att förstĂ„ den tidsera vari den kritiska marxismen slog igenom internationellt och i Sverige, mĂ„ste man Ă€ven förstĂ„ att de idĂ©er som skolan förkunnade sĂ„ att sĂ€ga lĂ„g rĂ€tt i tiden och tog tacksamt emot av en vĂ€xande ungdomsrörelse som hade det materiellt sett mycket bra under 1960-talet. I Sverige utgav de kritiska marxisterna ut tidsskriftserien: ”HĂ€ften för Kritiska Studier”. Unga vĂ€nsterintellektuella refererade gĂ€rna till Marcuse, Adorno och Reich i sina uppsatser och artiklar.  I den förra artikeln nĂ€mndes Alfred Kinsey vars idĂ©er fick stor betydelse för det som kom att kallas den sexuella revolutionen. I Sverige försvarades liknande idĂ©er av psykiatern och sexliberalen Lars Ullerstam, kĂ€nd för boken: ”De erotiska minoriteterna”(1964). Ullerstam menade att det samtiden mĂ„nga gĂ„nger uppfattade som ”perversioner” som djursex, pedofili och nekrofili i sjĂ€lva verket var normala företeelser. Man fĂ„r komma ihĂ„g att detta kom samtidigt i en tidsera dĂ€r vĂ€stmarxister var i fĂ€rd med att sjukförklara kĂ€rnfamiljen, barn som vĂ€xer upp i kĂ€rnfamiljer och det heterosexuella Ă€ktenskapet. Wilhelm Reich , som nĂ€mndes ovan, upprepade i flera av sina skrifter att det sexuellt och psykologiskt friska ofta Ă€r att följa sina sexuella impulser pĂ„ ett ansvarsfullt sĂ€tt, oavsett om de sexuella handlingarna Ă€r riktade mot det egna könet. Endast psykologiskt friska personer kan uppnĂ„ sann orgasm och inte bara ett sexuellt klimax. Herbert Marcuse hade försvarat en fri utlevelse av libido i boken ”Eros and Civilisation” och menat att den kristna kĂ€rnfamiljen var en förtryckande institution som hĂ€mmade barnens utveckling. Fri homosexualitet var i sammanhanget det friska och sunda alternativet till borgerlig sexualmoral.

En svensk bok som försökte pĂ„verka den negativa synen pĂ„ sex med minderĂ„riga hette ”Udda eros”  (1971) och var författad av en av gayrörelsens viktiga representanter i Sverige, Michael Holm. Holm var bland mycket annat utgivare och redaktör för tidskriften Revolt som ville bryta ner sexuella fördomar i samhĂ€llet. I Udda eros stĂ€ller Holm frĂ„gan om pedofili:

”En grupp som har det Ă€nnu mycket svĂ„rare Ă€n de homosexuella att finna en partner, Ă€r pedofilerna. De som Ă€lskar barn sexuellt. PĂ„ dem ligger ett fruktansvĂ€rt samhĂ€lleligt tryck. ÄndĂ„ Ă€r det i alla kulturer vanligt att vuxna kĂ€nner sexuellt för barn. I vĂ„r kultur finns det mĂ„nga, som undviker kontakter med barn, för att slippa bli oroade. Det sitter sĂ„ djupt rotat i oss att barn skulle ta skada av intim fysisk kontakt med vuxna. ÄndĂ„ finns det inga bevis för att det Ă€r sĂ„. Vi vet att barn kan bli chockade av nĂ€rmanden. Men vi vet ocksĂ„, att barn som uppfostrats med en naturlig sexualsyn, inte blir chockade. Ett barn kan naturligtvis bli skadat om en vuxen man försöker inleda ett regelrĂ€tt samlag. Men kĂ€rleken kan ta sig mĂ„nga andra uttryck. Är den skadlig dĂ„ ocksĂ„?”

Under 1970-talet bildade RFSL den ”pedofila arbetsgruppen” som hade som syfte att lobba för sĂ€nkning av Ă„ldern för tillĂ„tet sex med minderĂ„riga. Svaret kom snart frĂ„n den socialdemokratiska regeringen. 1972 tillsatte socialdemokraten och justitieministern Lennart Geijer (senare kĂ€nd för sin inblandning i den sĂ„ kallade GeijeraffĂ€ren dĂ€r han köpt sex av unga prostituerade) en statlig utredning i syfte att utreda bland annat fördomar om mĂ€nniskors sexualliv. NĂ€r utredningen presenterades 1976 (SOU 1976:9) rekommenderade den bland annat att Ă„ldern för sexuellt umgĂ€nge skulle sĂ€nkas och att frivillig incest skulle legaliseras.

Geijer
Lennart Geijer, kÀnd frÄn GeijeraffÀren pÄ 70-talet.

Under 1980-talet uppstod en rad pedofilskandaler som Ă€ndrade den internationella opinionen om incest och pedofili. RFSL skrotade dĂ„ namnet pĂ„ denna arbetsgrupp. SjĂ€lvklart representerar inte förbundet idag pedofiler eller ser detta som en viktig frĂ„ga, men man har heller inte gjort upp med förbundets politik under 70-talet eller bemödat sig om att bemöta Holms idĂ©er utifrĂ„n ett kritiskt perspektiv. TvĂ€rtom hedrar man honom. I en runa pĂ„ QX över Michael Holms arbetsinsatser för gayrörelsen skriver den före detta förbundsordföranden Stig-Åke Petersson endast i positiva ordalag om Holms skriftstĂ€llarskap och ser honom som en banbrytare för nya idĂ©er inom gayrörelsen.(1) Holm var emellertid inte ensam om sina Ă„sikter, vilket jag nĂ€mnde i min förra artikel. Alfred Kinsey hade försvarat incest i boken: ”Sexual behavior in the human male” och regelbundet anvĂ€nt sexualbrottslingars och dömda pedofilers utsagor i sin egen forskning. Kinsey hedras Ă€n idag som en av de största pionjĂ€rerna inom den internationella gayrörelsen.

En institution för vilken Kinseys, Reichs och Marcuses idĂ©er fick stort genomslag och dĂ€r man ofta refererade till deras arbeten i tidskriften Ottar var RFSU. RFSU grundades 1933 av bland andra Elsie Ottesen-Jensen som var förbundets ordförande fram till 1959.Förbundets viktigaste sexualpolitiska frĂ„ga Ă€r den ”fria abortrĂ€tten” och motstĂ„nd mot alla former av konservatism pĂ„ sexualpolitikens omrĂ„de. Förbundets valsprĂ„k Ă€r: ”Att vara, vĂ€lja och njuta.” Ottesen-Jensen Ă„kte ofta land och rike för att undervisa om preventivmedel och sexualupplysning. Hon turnerade Ă€ven bland den svenska arbetarklassen och spred kunskap om aborter och preventivmedel. Hon var Ă€ven med att grunda International Planned Parenthood Federation (IPPF) och var organisationens ordförande under nĂ„gra Ă„r. I en artikel i den socialistiska tidsskriften Brand 1926 stĂ€llde hon sig bakom den svenska rashygienens tankar dĂ„ hon menade att det var skillnad pĂ„ rĂ€tten att leva och rĂ€tten att ge liv. Hon sa dĂ„ bland annat: ”Rashygienikernas strĂ€van över hela vĂ€rlden kĂ€mpa dĂ€rför för, att allt mĂ„ göras, som göras kan, för att hindra dessa undermĂ„liga individer frĂ„n att skaffa avkomma. Detta krĂ€va de i vetenskapens namn.” (2) RFSU delade ut sĂ„ kallade ”knullborgarmĂ€rken” till konfirmander i den svenska kyrkan fram till 2007.



”Det sprids myter och halvsanningar om kostnader och problem med invandring och minoriteter, sĂ€rskilt pĂ„ internet. HĂ€r har vi samlat nĂ„gra av de vanligaste myterna och fördomarna och besvarar dem med fakta. I marginalen finns lĂ€nkar till mer lĂ€sning för den som vill fördjupa sig. Fördomar mĂ„ste alltid bemötas.”


De egenskaper som det politiska systemet uppmuntrar hos den svenske mannen skiljer sig dĂ€rför tydligt frĂ„n traditionella vĂ€sterlĂ€ndska manlighetsideal. Det Ă€r exempelvis inte familjen, utan staten, som antas ha det yttersta ansvaret för barnens uppfostran och vĂ€rderingar. Traditionellt manliga yrken fĂ„r jĂ€mstĂ€lldhetsplaner. Barn blir uppfostrade av genuspedagoger. GenusfrĂ„gor blir obligatoriska i brandmansutbildningar. DĂ€rtill har den kritiska marxismen bidragit till att sjukförklara Ă„sikter som i dessa sammanhang försvarat konservativa alternativ. Det finns endast en hĂ€lsosam och politiskt korrekt instĂ€llning i liknande frĂ„gor som staten, den stora modern, lĂ€r ut. Detta system Ă€r dĂ€rför sĂ€rskilt gynnsamt för “problembarn” som fĂ„r allt stöd de behöver emedan de barn som klarar sig sjĂ€lva förvĂ€ntas att betala och ta ansvar för alla andra. Det Ă€r ett slags vuxendagis av trygghetsnarkomaner som inte vĂ„gar sĂ€ga ifrĂ„n om deras barn blir misshandlade eller vĂ„ldtagna. Allt moraliskt ansvar tycks istĂ€llet ha förts över pĂ„ “experter” inom det terapeutiska systemet.

I den fjÀrde och sista delen kommer jag att göra en ansats till en lite djupare analys av vÀstmarxismen och Àven nÀmna nÄgot om vilka ekonomiska och politiska intressen som finansierat skolan och dess idéer.

(1) Stig-Åke Petersson: ”Michael Holm till minne” pĂ„ QX.se: http://www.qx.se/Xtra/liv/23881/michael-holm-till-minne(2)Lena Lennerheds. ”Steriliseringar och sexuell reform” i Fem uppsatser om steriliseringen i Sverige, red. Broberg, Johannisson, TydĂ©n. Lunds universitet 2000

4
1.2014-11-09
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/danielswedin/article19830821.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19830917.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19830948.ab
Skattemiljoner pÄ byggtjÀnster gÄr till bluffare
Svenska kommuner spenderade förra Äret drygt 30 miljarder ­kronor pÄ byggtjÀnster.
Men nÀr kontrollen brister hamnar mÄng­miljonbelopp i fickorna pÄ rena bluffmakare, ­visar Byggnadsarbetarens granskning.
Och i slutÀndan Àr det skattebetalarna som fÄr stÄ för notan.
    Dela   
    Tweeta
Fler kommunskandaler pÄ byggfronten
    Dela   
    Tweeta


Botkyrka
 Hösten 2013 polisanmĂ€lde Botkyrka kommun ett företag och en numera pensionerad byggprojektledare ­efter att flera mĂ€rkliga fakturor upptĂ€ckts. Organisationsnumret pĂ„ fakturorna tillhörde en person utan f-skattsedel, dessutom dömd för ekobrott, skriver Byggnadsarbetaren. Till slut insĂ„g kommunen att företaget ­inte ens existerade. Revisionsföretaget Ernst & Young har kommit fram till att hĂ€rvan omfattade 200 misstĂ€nkta fakturor frĂ„n ett flertal olika företag till ett vĂ€rde av 25 miljoner kronor. Polisen har Ă€nnu inte börjat utreda Ă€rendet.
Varberg
  NĂ€r en stor entreprenör förra Ă„ret fick i uppdrag att renovera fasaden pĂ„ Varbergs kommunhus anlitade de en underentreprenör som anlitade en underentreprenör. LĂ€ngst ner i kedjan fanns sju rumĂ€nska arbetare som först fick svarta löner och sedan inga löner alls.
RĂ„cksta
  NĂ€r det kommunala parkeringshuset i RĂ„cksta i Stockholm började rustas upp sommaren 2013 avslöjade fackförbundet Byggnads att en underleverantör betalade löner under avtalsnivĂ„ – och att deras underleverantör inte hade betalat ut lön över huvud taget.
Ekerö
  NĂ€r Ekerö kommun 2010 byggde ett nytt Ă€ldreboende kontaktade anstĂ€llda hos en underentreprenör Byggnads eftersom de inte fick betalt. Det visade sig senare att företaget ­inte heller hade betalat in skatt pĂ„ ­tidigare löner. Facket drev lönekrav pĂ„ 970 000 kronor, men företaget gick i konkurs och de drabbade fick i stĂ€llet pengar via den statliga lönegarantin.
Solna
  SVT:s ”Uppdrag granskning” avslöjade vĂ„ren 2012 att Solna stad an­litat tre byggbolag som verkade ha ­lurat kommunen pĂ„ pengar. Bakom bolagen fanns samma personer. Kommunen hade anlitat företagen trots att de hade skatteskulder och obetalda arbetsgivaravgifter. Kommunen betalade Ă€ven för jobb som inte gjorts. De tre bolagen fakturerade totalt 7,5 miljoner kronor.
Solna
  NĂ€r Kramfors kommunala ­bostadsbolag 2012 handlade upp en rivning av skollokaler valde de ett ­företag vars bud lĂ„g pĂ„ 830 000 kronor, framför ett företag som budat 480 000. Bostadsbolaget menade att det var orimligt billigt. Domstolen tyckte dock att kommunens bostadsbolag gjort fel och företaget med det lĂ€gre budet fick uppdraget. Det slutade med lönekrav, konkurs och ett oavslutat jobb som Peab fick fĂ€rdigstĂ€lla.
 
KĂ€lla: Byggnadsarbetaren
 Fredrik Palmqvist

NÀr Söderledstunneln i centrala Stockholm ­renoverades 2011 och 2012 försvann drygt 27 miljoner kronor pÄ mindre Àn ett Är.
PÄ stadens trafikkontor satt en projektledare och godkÀnde uppblÄsta eller helt falska fakturor, ­skriver Byggnadsarbetaren.
Men kommunens kontrollsystem reagerade ­inte.
BedrÀgeriet uppdagades inte förrÀn Leksands Sparbank larmade finanspolisen nÀr ett privat­konto plötsligt fyllts pÄ med 19 miljoner kronor. Pengarna pÄ kontot kom frÄn ett företag som fakturerat 27,4 miljoner kronor för tunnelrenoveringen. Som av en hÀndelse ­visade det sig att kontoinnehavaren dessutom hade ett konsultuppdrag som samordnande byggledare i tunnelprojektet.
NÀr utredningen drog igÄng avslöjade den att ­andra som hade arbetat i tunneln, aldrig hört talas om det aktuella företaget. Och företagets egna ­arbetare kunde inte dra sig till minnes att de ­jobbat i tunneln.
Attunda tingsrÀtts slutsats blev att företaget över huvud taget inte hade ­utfört nÄgot arbete pÄ platsen.
Dömdes till fÀngelse
I augusti i Är dömdes mannen med privat­kontot, trafikkontorets projektledare och de tvÄ inblandade byggföretagarna till mellan tvÄ och ett halvt och fem Ärs fÀngelse.
Tre av dem fick dess­utom nÀringsförbud.
I januari ska domen prövas i hovrÀtten.
”Gör fler stickprov”
Åklagare Elisabeth ­Börjesson menar att kommunen har brustit i sina rutiner. Men Lars JolĂ©rus, avdelningschef pĂ„ Stockholms trafikkontor, sĂ€ger att ”inget system Ă€r fullstĂ€ndigt vattentĂ€tt” om nĂ„gon luras.
Kommunen har dock infört nya rutiner efter tunnelhÀrvan.
– Vi har lagt till saker, exakt vad vill jag inte sĂ€ga. Men vi gĂ„r in med externa resurser, gör fler stickprover, sĂ€ger Lars JolĂ©rus till Byggnadsarbetaren.
Tidningens granskning visar att Stockholms kommun Àr lÄngt ifrÄn den enda som de senaste Ären har missat fusk av den hÀr typen, se tillÀgget hÀr ­intill.
Saknas utrymme
Bara sex procent av de upphandlingsansvariga i kommunerna tycker att de har tillrÀckligt ut­rymme för att kontinuerligt följa upp upphand­lade verksamheter, enligt undersökning, som ­fackförbundet Vision ­presenterade förra Äret, skriver Byggnadsarbetaren.
 Staffan Dickson
10 november 2014  06:22
 
    Dela   
 
    Tweeta

2.2014-04-05
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18670072.ab
StÀlldes pÄ gatan med nyfödd son
Uppsala kommun stÀngde Stadsmissionens hÀrbÀrge.

Nu stÄr den rumÀnska familjen Sardar pÄ gatan med tre veckor gamla sonen Denis.

– Det Ă€r inhumant, det Ă€r nollgradigt ute, sĂ€ger lĂ€karstudent Julia Enqvist, som gett familjen tak över huvudet.

Uppsala stadsmissions natthÀrbÀrge för EU-migranter med minderÄriga barn öppnades 1 mars men stÀngdes efter bara en mÄnad.

– Förklaringarna var att huset skulle renoveras och sĂ„ var det vĂ€l tillrĂ€ckligt varmt ute, sĂ€ger Julia Enqvist som parallellt med lĂ€karstudierna arbetat som volontĂ€r pĂ„ hĂ€rbĂ€rget.

Tog emot familjen

Hon och mÄnga andra uppsalabor har engagerat sig i tvÄ av barnfamiljernas öden.

Den ena, med ett fyraÄrigt barn, har sovit i en bil utan vÀrme men har nu fÄtt bo nÄgra dagar hemma hos en vÀninna till Julia.

Den andra familjen, som födde sin son under mÄnaden pÄ hÀrbÀrget, blev helt utan tak.

– Jag trodde verkligen att kommunen skulle ge dem akut hjĂ€lp. Även om man  inte behöver hjĂ€lpa dem enligt socialtjĂ€nstlagen sĂ„ har Sverige skrivit pĂ„ FN:s barnkonvention och dĂ„ ska inte nyfödda tvingas sova ute, sĂ€ger Julia Enqvist som bor med sin sambo och tvĂ„ barn, 6 och 2, i ett hus.

DÀr har de nu ocksÄ vÀlkomnat den rumÀnska familjen Sardar som fruktar för bebisens liv om de tvingas tillbaka till RumÀnien.

VÀdjar om förstÄelse

– De Ă€r superstressade. De har redan tvĂ„ barn dĂ€r som bor med sin mormor i ett skjul utan vĂ€rme, vatten eller el. De hoppas att bebisen Ă„tminstone ska fĂ„ vĂ€xa till sig.

Den nyförlösta 24-Äriga mamman visste enligt uppgift inte exakt i vilken mÄnad hon var nÀr familjen kom till Sverige för nÄgra mÄnader sedan.

– Hon tiggde fram till dagen hon födde. Hennes man Mures har sökt jobb.

NÀr mÄnga uppsalabor började höra av sig om familjernas situation skrev kommunen i veckan en förklaring pÄ sin hemsida:

"De hÀrbÀrgen som kommunen hade ordnat var en tillfÀllig lösning under Ärets kallaste mÄnader och strÀckte sig fram till 31 mars".

I ett mejl till kommunen har Julia Enqvist vÀdjat om förstÄelse för familjens Sardars situation.

”Oansvariga förĂ€ldrar”

Svaret frÄn Anders A. Aronsson (FP), ordförande i socialnÀmnden för barn och unga:

"Jag har hört om den familj du skriver om. De kan inte ha varit omedvetna nÀr de gav sig i vÀg till Sverige om att ett barn var pÄ vÀg. Det Àr enligt min mening oansvarigt av förÀldrarna att i det lÀget ge sig ut pÄ en lÄng resa och till en i högsta grad osÀker situation i Sverige."

– Man blir frustrerad över socialnĂ€mndens bemötande. Jag hoppas av hela mitt hjĂ€rta att kommunen öppnar ett tillfĂ€lligt hĂ€rbĂ€rge, sĂ€ger lĂ€karstudenten Julia Enqvist.

Ander A. Aronsson sÀger till Aftonbladet att han stÄr fast vid sitt resonemang:

– Jag kan förstĂ„ den desperation de kĂ€nde, det visar pĂ„ den elĂ€ndiga situation de mĂ„ste haft hemma. Men det Ă€r Ă€ndĂ„ inte att ta sitt förĂ€ldraansvar, att ge sig i vĂ€g sĂ„ lĂ„ngt med ett vĂ€ntande barn.

”Finns en dialog”

Han sÀger att familjen i akutfall kan vÀnda sig till socialtjÀnsten.

Matilde Hardt, kommunikatör Uppsala Stadsmission, bekrÀftar att det finns en dialog med kommunen.

– Men vi har inte fĂ„tt besked att starta nĂ„got annat. Det Ă€r hĂ€r vi Ă€r, sĂ€ger hon.
.


 Britt Peruzzi  
 



 

5
1.
2016-03-08
www.dn.se
Eritreansk kvinna fick gĂ„ utan vĂ„rd”
 
Elever har hoppat av sin undersköterskeutbildning pÄ grund av rasism.

En allvarligt sjuk eritreansk kvinna fick inte vÄrd. En överlÀkare hÀvdade att alla mÀn frÄn Afrika har hiv. Elever hoppade av undersköterskeutbildningen pÄ grund av rasism.
MÄnga har hört av sig till Aftonbladet med berÀttelser om rasismen i vÄrden:
– Har jobbat som tolk i vĂ„rden. Mer rasistisk plats har jag aldrig varit med om, sĂ€ger en tidigare tolk.
Efter Aftonbladets granskning om rasismen i vÄrden har mÄnga mejlat berÀttelser om rasistiska incidenter:
– Som civil utredare inom polisen utredde jag ett Ă€rende dĂ€r en överlĂ€kare 2014 pĂ„ en vĂ„rdcentral högljutt inför cirka 20 personer frĂ„gade kvinnorna som hade bokat massage hos en inhyrd massör — som rĂ„kade vara svart — om de testat sig för hiv efter att de blivit masserade. Han grundade sin frĂ„ga pĂ„ att alla mĂ€n frĂ„n Afrika hade hiv, enligt honom. Han anvĂ€nde sig av ordet neger dessutom. LĂ€karen blev misstĂ€nkt för förolĂ€mpning och hets mot folkgrupp, dĂ„ mannen i frĂ„ga stod utanför dörren och hörde lĂ€karen sĂ€ga detta. Åklagaren valde att lĂ€gga ner Ă€rendet, berĂ€ttar den civila utredaren.
En sjuksköterska som gör praktik inom ambulanssjukvÄrden berÀttar:
– En ambulanssjukvĂ„rdare kallade en romsk kvinna som tiggde för en "kĂ€rringjĂ€vel som brukar sitta och skaka mugg".
Vi har ocksÄ fÄtt mejl frÄn en undersköterskeelev:
– DĂ€r jag gĂ„r och lĂ€ser till uska finns flera som Ă€r mer eller mindre öppet rasistiska. Det finns elever som valt att sluta för de orkade inte med rasismen de mötte öppet sĂ„ fort inte lĂ€rare Ă€r i nĂ€rheten.
”Fula och vĂ€rdelösa”
En kvinna som Àr adopterad frÄn nordöstra Asien skriver om hur en sköterska bemötte henne efter en tuff förlossning:
– Hon gick pĂ„ om hur fula och vĂ€rdelösa vi var, men Ă€ndĂ„ lyckades upprĂ€tthĂ„lla en vettig sjukvĂ„rd i det landet. Till slut sade min man till henne att lĂ€mna mig i fred.
Vid en annan undersökning drabbades samma kvinna av en lÀkare:
– Under undersökningen hade han en lĂ„ngdragen monolog med sexuella insinuationer kopplat till mitt asiatiska ursprung. Han menade att jag mĂ„ste tĂ€nka pĂ„ min sexualitet, för asiatiska kvinnor Ă€r mycket sexuella.
En undersköterska skriver:
– Jag jobbar som undersköterska pĂ„ ett boende för dementa och jag kan Ă€rligt sĂ€ga att jag aldrig skulle vilja att mina förĂ€ldrar vĂ„rdas av nĂ„gra som jobbar dĂ€r, deras mĂ€nniskosyn och instĂ€llning till invandrare Ă€r sjuk.
”Sök vĂ„rd i hemlandet”
En man som arbetade som tolk i den svenska vÄrdapparaten mellan 1990 och 1996 berÀttar:
– En kvinna i 30-Ă„rsĂ„ldern frĂ„n Eritrea som inte kunde andas fick frĂ„gan "har du kommit till Sverige för att fĂ„ pension?" av den kvinnliga sjuksköterskan. Sedan skickade hon hem kvinnan, utan nĂ„gon vĂ„rd. En vecka senare var patienten tillbaka och hamnade i respirator.
Tolken minns ett annat tillfÀlle:
– En kvinna frĂ„n Eritrea eller Etiopien sökte vĂ„rd för att hon hade ont i öronen och inte kunde sova. Den kvinnliga sjuksköterskan svarade att "du kunde ha sökt vĂ„rd i ditt hemland". DĂ„ valde patienten att resa sig och gĂ„.
En sjuksköterska Àr missnöjd med Aftonbladets granskning:
– PĂ„ min avdelning har jag aldrig hört nĂ„got rasistiskt. Det kĂ€nns som hela vĂ„rden blir smutskastad av nĂ„gra fĂ„ som uppmĂ€rksammas i er granskning.

2.
2014-12-18
LÀkarna okompetenta och struntar i mÀnniskan.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20039081.ab

Freja, 5, fick svÄra fosterskador av vanlig epilepsimedicin
Nu varnar europeiska lÀkemedelsmyndigheten fertila kvinnor för substansen
Jonna Linderdahl, 36, medicinerade under graviditeten med en epilepsimedicin som kan ge svÄra fosterskador.
Dotter Freja, 5, föddes med fetalt valproat syndrom - som orsakades av medicinen.
– Idag har jag en multihandikappad dotter, sĂ€ger Jonna.
Nu skÀrper europeiska lÀkemedelsmyndigheten rekommendationerna för substansen valproat till fertila kvinnor.
 
Jonna Linderdahl i BÄlsta medicinerade under sju Är med en epilepsimedicin, Absenor. Den innehÄller substansen valproat (valproinsyra) som kan ge allvarliga fosterskador. NÀr Jonna blev gravid med Freja 2008 ifrÄgsatte hon medicineringen.
– DĂ„ varnade min lĂ€kare för att det var farligare om jag inte tog medicinen och fick ett epilepsianfall, att det skulle skada fostret mer, berĂ€ttar hon.
Det finns epilepsimedicin utan valproat, men Jonna sÀger att hon aldrig erbjöds ett sÄdant alternativ.
Dottern Freja, som fyller sex Är i januari, föddes med omfattande fosterskador, men lÀkarna visste inte vad som var fel.
– De har letat pĂ„ henne sedan hon föddes, sĂ€ger Jonna.
Freja har genomgÄtt otaliga undersökningar och utredningar. NÀr hon var ett Är insjuknade hon i blodcancer och behandlades i 2,5 Är med cellgifter.
”Hilma hade hĂ„l i hjĂ€rtat”
Det var först i somras som Freja fick sin diagnos - fetalt valproat syndrom. Det skedde vid enheten för klinisk genetik vid Karolinska universitetssjukhuset. Syndromet omfattar en rad fosterskador orsakade av valproat.
– Det var skönt att fĂ„ en diagnos. Den förklarar allting.
Freja har en lindrig utvecklingsstörning, motorisk utvecklingsförsening, nervskada, ledskada, svag muskulatur, andningsuppehÄll, sprÄkstörning, nedsatt hörsel, sjÀlvskadebeteende och Àr hyperaktiv. Hon kan bara sÀga enstaka ord och kommunicerar med taltecken.
– Jag har en multihandikappad dotter, sĂ€ger Jonna.
Freja krÀver stÀndig tillsyn och omvÄrdnad. Varje halvtimme nattetid och varje timme dagtid mÄste hon inhalera medicin mot andningsuppehÄllen. FörÀldrarna sover aldrig mer Àn fyra timmar. BÄda Àr slutkörda. Frejas pappa Niklas Àr nu sjukskriven.
Sedan november har de avlösarservice tre nÀtter i veckan. De har nu begÀrt personlig assistans till Freja.
PÄ dagarna gÄr Freja i förskolan. Hon gillar att pyssla med pÀrlor, gunga och cykla pÄ sin trehjuling.
Jonna Linderdahl blev gravid igen 2010 medan hon fortfarande medicinerade. Fosterdiagnostiken visade att Àven det vÀntade barnet var svÄrt skadat.
– Hilma hade hĂ„l i hjĂ€rtat. Hon hade bara överlevt en till tvĂ„ veckor efter födseln, sĂ„ vi valde att avbryta graviditeten, berĂ€ttar Jonna.
”Vill varna andra”
Valproat anvÀnds mot bÄde epilepsi och bipolÀr sjukdom. Frejas förÀldrar vill nu uppmÀrksamma andra pÄ riskerna med valproat under graviditet.
– Vi vill varna andra. Jag vill ifrĂ„gasĂ€tta medicinen. Det finns andra man kan ta, sĂ€ger Jonna Linderdahl.
Nu varnar PRAC, europeiska lÀkemedelsmyndighetens sÀkerhetskommitté, för preparatet under graviditet. I oktober skÀrpte PRAC kraven för anvÀndningen av lÀkemedel med valproat, pÄ grund av ökad risk för missbildningar och försenad utveckling hos barn som exponerats för valproat i livmodern.
Enligt de nya rekommendationerna ska valproat inte anvÀndas av flickor och kvinnor som Àr eller kan bli gravida, om inte behandlingsalternativen Àr ineffektiva eller kvinnan inte tÄl dem. Nu uppdateras produktinformationen i alla EU-lÀnder med den senaste kunskapen. Man har ocksÄ tagit fram ett utbildningsmaterial för sjukvÄrdspersonal och patienter.
– Man kĂ€nner till sedan tidigare att det finns en ökad risk för missbildningar hos foster. Nu vill man försĂ€kra sig om att ingen kvinna Ă€r ovetande om riskerna med valproat, sĂ€ger Jane Ahlqvist Rastad, specialistlĂ€kare pĂ„ LĂ€kemedelsverket och ledamot av PRAC.
”Prata med din lĂ€kare”
Risken för försenad utveckling Àr 30-40 procent bland barn i förskoleÄldern som exponerats för valproat i livmodern. Det visar fÀrska studier, enligt PRAC. Det kan röra sig om försening i att gÄ och tala, minnesproblem, sprÄksvÄrigheter och lÀgre intellektuell förmÄga. Risken för autismspektrumstörning och autism Àr tre respektive fem gÄnger högre Àn i normalbefolkningen. Risken för missbildningar som ryggmÀrgsbrÄck Àr ocksÄ förhöjd
Jane Ahlqvist Rastad varnar dock kvinnor och gravida för att avsluta medicineringen pÄ egen hand.
– Du ska inte sluta ta ditt lĂ€kemedel akut utan att prata med din lĂ€kare. Det Ă€r allvarliga sjukdomstillstĂ„nd som behandlas och riskerna för epileptiska anfall och bipolĂ€r sjukdom kan innebĂ€ra stora risker för bĂ„de mamma och barn. Det Ă€r komplicerade sjukdomar och man mĂ„ste vĂ€ga nyttan med behandlingen mot lĂ€kemedlets risker, sĂ€ger hon.
NÀr Jonna Linderdahl och hennes familj flyttade uppsökte hon en ny neurolog för sin "epilepsi" 2013. DÄ fick hon veta den obarmhÀrtiga sanningen.
– Jag fick veta att jag var feldiagnostiserad. LĂ€karen sa att jag kunde sluta med medicinerna, att jag inte hade epilepsi. Jag hade ju aldrig haft nĂ„gra anfall. Utan jag hade en sömnstörning, berĂ€ttar hon.
 Mary MĂ„rtensson
17 december 2014  21:55
FAKTA
Vet mer/Valproat:
 Valproat (valproinsyra) Ă€r en verksam substans i flera lĂ€kemedel mot epilepsi och bipolĂ€r sjukdom.  Om kvinnor tar den under graviditet finns stor risk för fosterskador.
 FĂ€rska studier visar att risken för försenad utveckling Ă€r 30-40 procent bland barn i förskoleĂ„ldern som exponerats för valproat i livmodern bla vad gĂ€ller tal och gĂ„ng.
 Risken för missbildningar som ryggmĂ€rgsbrĂ„ck Ă€r förhöjd.
 Risken för autismspektrumstörning och autism Ă€r förhöjd med tre respektive fem gĂ„nger jĂ€mfört med i normalbefolkningen.
KÀllor: Europeiska lÀkemedelsmyndighetens sÀkerhetskommitté, PRAC.
 
 LĂ€kemedel som innehĂ„ller valproat (valproinsyra), enligt FASS:
 Absenor
 Absenor Depot
 Ergenyl
 Ergenyl Retard
 Orfiril
 Orfiril Long
 Depakine Retard

3.
2014-11-25
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19912856.ab
Elsie, 10 mÄnader, fick svart falukorv
Elsie, 1 Är och 8 mÄnader, Àr ofta inne pÄ sjukhus.
NÀr hon var 10 mÄnader fick hon falukorv, potatis och morötter.
– Hon kunde inte Ă€ta det och jag ville inte ens smaka, sĂ€ger mamma Susanna PĂ€rlfjĂ€rd.
    Dela   
    Tweeta


Elsie behöver hjÀlp med att fÄ i sig föda. Hon sondmatas hemma och gÄr pÄ utredning pÄ sjukhuset eftersom hon inte vÀxer som hon ska.
De mÄnga sjukhusbesöken har gett Elsie och hennes familj en inblick i sjukhusmatens kvalitet pÄ Akademiska sjukhuset i Uppsala.
NÀr Elsie var 10 mÄnader kom en tallrik med skivad falukorv, hela potatis och morotsbitar in till henne.
– Det Ă€r sĂ„ pinsamt och det har hĂ„llit pĂ„ lĂ€nge. Det Ă€r svĂ„rt sjuka barn som ska Ă€ta den hĂ€r maten. Är det inte maten som gör sĂ„ att vĂ„ra barn vĂ€xer och blir friska? Borde inte den dĂ„ rimligtvis vara anpassad till barn eller Ă„tminstone se aptitlig ut, sĂ€ger Elsies mamma, Susanna PĂ€rlfjĂ€rd.
Sjukhuset har medgett för familjen att maten inte Àr bra, men att man ska börja laga sin egen mat framöver. Men under det Är familjen besökt sjukhuset har ingen förÀndring skett.
Numera tar Susanna och pappa Daniel med sig egen mat till Elsie nÀr man ska till sjukhuset.
Susanna sÀger att man kÀmpat i motvind pÄ flera hÄll, förutom pÄ sjukhuset ocksÄ med försÀkringsbolag. Hon vill lyfta fram Sigtuna kommun och sÀrskilt förskolechefen Pia Wretler som hjÀlpt och stöttat dem.
 Erik Melin
25 november 2014  00:12

4.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/lakare-limmade-ihop-5-arings-oga/
LÀkare limmade ihop 5-Ärings öga

Publicerad i dag 14:16
En 5-Ärig flicka fick ena ögat ihoplimmat av en lÀkare. Efter ett misslyckat försök att bÀnda upp ögat skickades flickan hem och fick senare söka vÄrd pÄ annat hÄll. HÀndelsen har anmÀlts till Socialstyrelsen.

En 5-Ärig flicka fick ena ögat ihoplimmat av en lÀkare. Efter ett misslyckat försök att bÀnda upp ögat skickades flickan hem och fick senare söka vÄrd pÄ annat hÄll. HÀndelsen har anmÀlts till Socialstyrelsen.

Enligt anmÀlan ska flickan i början av november i fjol ha ramlat och fÄtt ett cirka 1,5 centimeter jack i pannan. LÀkaren beslutade att sÄret skulle limmas men rÄkade samtidigt limma ihop flickans högra öga. Efter försök att bÀnda upp ögat, vilket enligt anmÀlan var mycket smÀrtsamt för flickan, skickades hon hem med rekommendationen att anvÀnda ögonsalva och skölja ögat med ljummet vatten.

Enligt flickans pappa ska man ha gjort detta under resten av dagen och kvÀllen men utan att det hjÀlpte. Dagen efter tvingades han uppsöka akuten med sin dotter och fick dÄ en remiss till Mölndals ögonakut. DÀr fick man till slut upp ögat, men tvingades bland annat klippa av en del av ögonfransarna.
Flickan ska ha blivit rejÀlt skrÀmd av upplevelsen att inte kunna se ordentligt. Under det cirka ett och ett halvt dygn som ögat inte gick att öppna var hon dessutom orolig för att sjÀlva ögat fÄtt permanenta skador.

Det Àr pappan som har upprÀttat anmÀlan och Àrendet hanteras dÀrmed som ett enskilt klagomÄl av Socialstyrelsen.

 Erik Olsson

 erik.olsson@dn.se


5.
2014-04-21
Nazistflaggor hissas vid kommunhus och pÄ cenralplatser i Sverige.
http://www.expressen.se/nyheter/nazistflaggor-hissade-pa-flera-stallen-i-norr/

Nazistflaggor hissade pÄ flera stÀllen i norr
 
Nazistflaggor hÀngdes upp vid kommunhus| 20 apr 2013

 
"Just nu saknas det spaningsuppslag"| 21 apr 2013

Under pÄskhelgen har nazistflaggor hissats pÄ flera stÀllen i norra Sverige.

Tidigt i gÄr morse vajade en flagga med ett hakkors utanför Stadshuset i LuleÄ - och i PiteÄ utfördes en liknande aktion.

– Det kan ha att göra med att det Ă€r Hitlers födelsedag, sĂ€ger Camilla Österlund, jourhavande förundersökningsledare vid polisen, till NSD.

Förra Ă„ret under pĂ„sken  hĂ€ngdes nazistflaggor upp pĂ„ flera stĂ€llen i Sydsverige, bland annat vid kommunhuset i Lingby och Stadshuset i Vimmerby.

I Är har det intrÀffat i norra Sverige. Tidigt pÄ söndagsmorgonen upptÀcktes att nÄgon hade hissat en röd flagga med en svastika i mitten i en av flaggstÀngerna pÄ RÄdstugatan utanför Stadshuset i LuleÄ, skriver NorrlÀndska Socialdemokraten.

Även i PiteĂ„ intrĂ€ffade en liknande hĂ€ndelse under natten mot söndagen. En banderoll med texten "Heil Hitler" och bilder pĂ„ hakkors hissades pĂ„ en viadukt över E4 norr om centrala PiteĂ„. HĂ€ndelserna Ă€r polisanmĂ€lda som hets mot folkgrupp och flaggan och banderollen har tagits i beslag.

– Än sĂ„ lĂ€nge vet vi inte om det Ă€r samma personer, sĂ€ger Camilla Österlund, jourhavande FU-ledare hos polisen.

125 Är sedan Hitler föddes

Tidigare i veckan skev Norrbottens-Kuriren att Àven Hortlaxkyrkan i PiteÄ och FramnÀs folkhögskola hade blivit nedklottrad med nazistsymboler. PÄ Hortlax kyrka anvÀndes mjölkchoklad för att skriva nazistiska slagord och rita symboler pÄ kyrkans yttervÀggar, skriver Kuriren.

I gÄr, den 20 april, var det 125 Är sedan Adolf Hitler föddes. Polisen ser en koppling mellan Ärsdagen och hÀndelserna.

– Det kan ha att göra med att det Ă€r Hitlers födelsedag, sĂ€ger Camilla Österlund till NSD.

 
Av Rebecka Martikainen

 rebecka.martikainen@expressen.se  

6.
Diskriminering kallad för "BRIST PÅ KOMMUNIKATION", nĂ€r rasistiskt sjukhuspersonal slarvar och t.om. mördar utlandsfödda mödrar(barn) i samband med förlossning.

Mödradöd vanligare hos utlandsfödd

Publicerad i dag 11:10
2014-03-17
http://www.dn.se/nyheter/sverige/modradod-vanligare-hos-utlandsfodd/

Risken att dö i samband med graviditet och förlossning i Sverige Àr flerfaldigt högre för kvinnor födda utomlands, jÀmfört med svenska kvinnor. Det visar en avhandling frÄn Uppsala universitet.

Mödradödligheten Àr mycket lÄg i Sverige, i genomsnitt dör sex kvinnor per Är. I avhandlingen har 75 mödradödsfall under Ären 1988 till 2010 granskats. Brister i vÄrden var vanligare bland de utlandsfödda kvinnorna. En orsak kan vara problem i kommunikationen, enligt avhandlingen.

7.
2015-01-26

Olle, 10, fĂ„r rĂ€tt – efter fem Ă„r med narkolepsi

FIRAR. Olle Erikson och lillebror Vide, pappa Fredrik och mamma Jenny firade i beskedet om att Olle fÄr upprÀttelse med en skÄl i cider. Foto: Mats Holmertz
Olle Erikson, 10, vaccinerades mot svininfluensan. Ett Är senare, under en semester pÄ Kanarieöarna, mÀrkte familjen att den vanligtvis badglade Olle mest lÄg och sov.
Han hade drabbats av narkolepsi. Nu, fem Är efter att Olle Erikson fick sprutan som gav honom symptomen, fÄr han upprÀttelse.
– I fredags fick vi ett mejl dĂ€r de stod att reglerna Ă€ndrats och Olle fĂ„r ersĂ€ttning frĂ„n LĂ€kemedelsförsĂ€kringen, sĂ€ger Olles pappa Fredrik Erikson.

Vintern 2009-2010 massvaccinerades svenska barn mot den fruktade svininfluensan. En av dem var Olle Erikson i FÀrjestaden. Vaccinationen var inget som ifrÄgasattes dÄ.
– Nej propagandan var "Ska ditt barn vara det som smittar alla andra". Det var ingen som ifrĂ„gasatte vaccinationerna, sĂ€ger Fredrik Erikson.
Redan efter nÄgra mÄnader hade Olles förÀldrar mÀrkt att nÄgot förÀndrats. Ett Är efter vaccinationen var familjen pÄ Kanarieöarna.
– Olle var alltid vĂ€ldigt aktiv och simmade och badade hela tiden. Men nu lĂ„g han mest och sov eller vilade. Vi tyckte det var konstigt men sa att han hade kanske badat tillrĂ€ckligt. Vi försökte nog förklara bort det hela.
"LÀkarna visste vÀldigt lite"
I skolan dÄsade Olle till pÄ lektionerna. Sedan accelererade sjukdomen snabbt.
– Vi kontaktade lĂ€kare i april-mars 2011. Men de visst vĂ€ldigt lite, narkolepsi bland barn var vĂ€ldigt ovanligt dĂ„, sĂ€ger Fredrik Erikson.
Men runtom i Sverige dök fler och fler fall upp. Det skulle dröja till kopplingen till vaccinet Pandemrix klarlagts frÄn officiellt hÄll, men Olle Eriksons förÀldrar fick kontakt med fler och fler drabbade.
– Vi googlade och facebookade dygnet runt. Vi undrade "vad fan Ă€r det som hĂ€nder", sĂ€ger Fredrik Erikson.
Plötslig kraftlöshet
Olle hade drabbats av grov narkolepsi. Förutom sömnattacker drabbades han av kataplexi, attacker av plötslig kraftlöshet i musklerna. Men nÀr Olle vÀl diagnosticerats tog nÀsta kamp sin början.
För att fĂ„ ersĂ€ttning frĂ„n staten krĂ€vdes att det var klart att sjukdomen kunde kopplas till vaccinationen, och dĂ„ var regelverket sĂ„dant att diagnos skulle stĂ€llas senast Ă„tta mĂ„nader efter vaccinationstillfĂ€llet. Olles diagnos kom senare – alltsĂ„ ingen ersĂ€ttning.
– Det Ă€r galet. I andra lĂ€nder Ă€r det andra regler som gĂ€ller. Finland har till exempel 24 mĂ„nader. Och Ă€ven med de nya reglerna finns det drabbade barn som hamnar utanför tidsspannet.
Firade med cider
För i förra veckan kom beskedet att reglerna Ă€ndras. Den nya tidsgrĂ€nsen mellan vaccination och diagnos Ă€r 16 mĂ„nader. Beskedet kom i fredags och familjen Erikson firade med en skĂ„l i cider,  rapporterade Barometern. Att Olle Erikson nu inkluderas i LĂ€kemedelsförsĂ€kringen Ă€r sĂ„ klart viktigt för familjen, Ă€ven om det pĂ„ kort sikt inte gör nĂ„gon större skillnad.
– PĂ„ kort sikt betyder det ingenting. Men pĂ„ lĂ€ngre sikt har Olle nu ett statligt stĂ€llningstagande som förhoppningsvis innebĂ€r mer och snabbare hjĂ€lp om han till exempel inte blir arbetsför som vuxen.
Nu medicineras Olle Erikson sÄ pass att de flesta symptomen hÄlls i schack. Men den senaste tiden har varit tung, berÀttar Fredrik Erikson.
– Det har varit tufft. Olle har börjat förstĂ„ sin sjukdom, han Ă€r i en Ă„lder dĂ„ han jĂ€mför sig med andra. Det Ă€r jobbigt.
Av Alexander Vickhoff
Publicerad 26 jan 2015 14:55
FLERA HUNDRA DRABBADES AV NARKOLEPSI EFTER VACCINERINGEN
 Narkolepsi Ă€r en nekrologisk sjukdom som orsakar sömnighet och sömnattacker.
 Andra symptom Ă€r plötslig kraftlöshet i musklerna, sĂ„ kallad kataplexi, och hallucinationer och förlamning i samband med insomning.
 Flera hundra barn har diagnosticerats med narkolepsi och sökt ersĂ€ttning efter att ha vaccinerats med Pandemrix mot svininfluensa för fem Ă„r sedan.
KÄLLA: LĂ€kemedelsverket, LĂ€kemedelsförsĂ€kringen och Socialstyrelsen

6
1.
2015-10-04
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21519504.ab
SvÄrt diabetessjuk nekades ambulans
Diabetikern Mickaela, 25, spydde galla och kunde knappt röra sig.
Men nÀr ambulansen kom sa de att hon sjÀlv kunde ta sig till sjukhus.
Inte nog med det.
Den ena ambulanssjukvÄrdaren var en bluffmakare utan utbildning.
Redan klockan fem pÄ morgonen mÀrkte Mickaela Larsson, 25, att nÄgot inte stod rÀtt till. Hon mÄdde illa och krÀktes. NÄgra timmar senare kunde hon inte lyfta sina armar. Hon var oerhört törstig men behövde ÀndÄ gÄ pÄ toa och kissa hela tiden.
Mickaelas blod var surt
Mickaela Àr diabetiker sÄ hon förstod att det berodde pÄ att hennes blodsocker var för högt. Hon ringde sjukvÄrdsupplysningen, men personen som svarade visste inte mycket om diabetes och kunde inte ge nÄgra svar.
– NĂ€r man Ă€r magsjuk som diabetiker brukar man behöva mer insulin, sĂ„ jag trodde det var det som behövdes. Men jag ringde min diabetessköterska och hon sa att det lĂ€t som ketoacidos, sĂ€ger Mickaela.
Det visade sig stÀmma. Mickaelas kropp kunde inte ta upp blodsockret. IstÀllet blev blodet surt och risken var stor att hon skulle hamna i koma. NÀr hon testade det sÄ kallade ketonvÀrdet sÄ var det skyhögt. Ketacidos Àr ett livshotande tillstÄnd.
– Det var som att jag inte hade Ă€tit pĂ„ flera dagar. Man orkar verkligen ingenting. Munnen Ă€r torr som en Saharaöken. SĂ„ fort jag rörde mig sĂ„ krĂ€ktes jag, sĂ„ fort jag Ă„t eller drack sĂ„ krĂ€ktes jag.
Hon var nÀra koma
Ambulans tillkallades. Men vÀl pÄ plats sÄ tyckte ambulanspersonalen att hon kunde ta sig till sjukhuset pÄ egen hand. De menade att sjukhuset lÄg sÄ nÀra. Mickaela kunde sitta upp och ge sig sjÀlv insulin, sÄ ambulanspersonalen bedömde att hon var frisk nog.
Mickaela fick istÀllet skjuts till akuten av sin familj. DÀr hon snabbt lades in pÄ intensivvÄrdsavdelningen. Hon vÄrdades pÄ intensiven i tvÄ dagar.
– De sa att det var ren tur att min kropp hanterade det sĂ„ bra. Det handlade om minuter eller timmar innan jag hamnade i koma. Jag hade rent tur som var vid medvetande nĂ€r jag kom till sjukhuset, sĂ€ger Mickaela.
Det var i SollefteĂ„ i december 2014 som hon blev sjuk. I Ă„r anmĂ€lde Mickaela till Inspektionen för vĂ„rd och omsorg, IVO, som har utrett vad som hĂ€nt. IVO konstaterar att det handlar om en ”fördröjd behandling” med ”betydande allvarlighetsgrad”.
AmbulanssjukvÄrdaren var en bedragare
Men det slutar inte dÀr. IVO-anmÀlan avslöjade att en av ambulanssjukvÄrdarna som bedömde att hon inte behövde ambulans Àr en bedragare. Han har fÄtt sluta sin tjÀnst och blivit polisanmÀld. Mannen har förfalskat bÄde sin yrkeslegitimation och sitt examensbevis och pÄ sÀtt lyckas ljuga om att han Àr ambulanssjukvÄrdare i flera Ärs tid, skriver tidningen VÄrdfokus.
– Jag Ă€r vĂ€ldigt chockad. Jag trodde att det skulle finnas kontroller som förhindrade att sĂ„dant hĂ€r hĂ€nder, men tydligen inte, sĂ€ger Mickaela Larsson.
Men det Àr inte sÀkert att det gjorde nÄgon skillnad eftersom den andra personen i ambulansen höll med om beslutet, menar Mickaela. Hon Àr dock besviken pÄ att varken ambulanspersonalen eller sjukvÄrdsupplysningen hade tillrÀcklig kunskap om hennes diabetes.
– Jag hoppas att landstinget skĂ€rper sina kontroller och att de utbildar personalen i diabetessjukdomar.
Rutinerna Àndras
Rutinerna för alla nyanstÀllda ska Àndras uppger Anders Lundin, lÀnsverksamhetschef vid ambulansen i VÀsternorrland, för tidningen VÄrdfokus.
– Vi mĂ„ste hitta en rutin sĂ„ att vi inte hamnar i den hĂ€r situationen igen.
SollefteÄ
 Anton Kasurinen

2.
2014-09-22
http://www.expressen.se/gt/lexgt/mikael-avled-i-cancer-efter-ar-av-vardmissar/
Mikael avled i cancer efter Är av vÄrdmissar

Tommy Ivarsson Àr kritisk till hur hans lillebror Mikael behandlades av vÄrden. Allt började med att de inte tog hans smÀrta pÄ allvar.
– Han kanske skulle ha tagit det vidare och krĂ€vt en andra och tredje Ă„sikt men man mĂ„ste kunna lita pĂ„ vĂ„rden, sĂ€ger Tommy. Fotograf: Christian Örnberg
SÄFFLE. Mikael Ivarsson misstĂ€nkte att hans vĂ€xande och smĂ€rtande analknöl var cancer men vĂ„rdcentralen sa att det var hemorrojder och gav honom en receptfri salva.
Men Mikael hade rÀtt. Han hade en tumör i Àndtarmen.
Detta blev början pÄ tvÄ mardrömsÄr med en lÄng rad av vÄrdmissar. Och till slut gick hans liv inte att rÀdda.
– Att se nĂ„gon som man tycker vĂ€ldigt mycket om mer eller mindre torteras till döds. Det Ă€r sĂ„ svĂ„rt att sĂ€tta ord pĂ„ det, sĂ€ger Tommy Ivarsson, Mikaels storebror.
Knölen pÄ utsidan av ringmuskeln var stor som en Àrta och ömmade kraftigt. I början av maj 2011 ringde Mikael Ivarsson, dÄ 44 Är, Svea vÄrdcentral i SÀffle och uttryckte sin oro över att det kunde vara analcancer.
– De skrattade Ă„t honom pĂ„ vĂ„rdcentralen nĂ€r han ringde första gĂ„ngen och sa att han inte skulle stĂ€lla en diagnos utefter vad han lĂ€st pĂ„ internet, sĂ€ger Tommy Ivarsson, Mikaels bror.
Sköterskan ska ocksÄ ha sagt att det skulle dröja 10-20 Är innan han kunde fÄ den typ av cancer. Hon sa att det var hemorrojder och att Mikael skulle testa en receptfri salva i tre-fyra veckor. NÄgon undersökning var inte aktuellt.
– Hur kan man neka nĂ„gon en undersökning? Det Ă€r sĂ„ vansinnigt. Det som Ă€r sĂ„ viktigt nĂ€r det gĂ€ller cancer Ă€r att den ska upptĂ€ckas i tid, sĂ€ger Tommy.
Svimmade av smÀrtan
Mikael gjorde som han blev tillsagd men salvan gjorde honom bara sÀmre. Knölen vÀxte och vÀrken blev allt vÀrre. Toalettbesöken kunde ta tre timmar och vid flera tillfÀllen svimmade han av smÀrtan. Han kontaktade vÄrdcentralen flera gÄnger men först i september fick han trÀffa en lÀkare. Eftersom Mikael hade sÄ ont kunde lÀkaren inte genomföra undersökningen. Lösningen blev ytterligare en hemorrojdsalva.
Det skulle bli ytterligare ett besök pÄ vÄrdcentralen innan Mikael skickades vidare till sjukhus. Drygt fem mÄnader efter första vÄrdkontakten fick Mikael sin oro bekrÀftad - han hade en Àndtarmstumör. Den Àrtstora knölen hade blivit sju centimeter.
Mikael akutopererades och sedan började nÀsta serie av vÄrdmisstag.
PÄ grund av oklarheter i dokumentationen och bristande kommunikation mellan sjukhus föll Mikael mellan stolar. Det dröjde nÀstan tvÄ mÄnader innan han fick cellgifter och nÀr strÄlbehandlingen sattes in i januari hade cancern spridit sig.
– Det Ă€r sĂ„ tragiskt eftersom de visste frĂ„n början att detta Ă€r en sĂ„ aggressiv och elakartad cancerform, sĂ€ger Tommy.
"Luktade infektion och ruttet"
Behandlingen tycktes ÀndÄ till en början ha gett resultat. Men i juni fick han veta att cancern var kvar. I ett sista försök att besegra sjukdomen beslöt lÀkarna att göra en total bÀckentömning.
Men innan det skulle Àndtarmen tas bort och Mikael skulle fÄ en kateter inopererad, detta vid centralsjukhuset i Karlstad. Men av misstag plockade sjuksköterskorna bort katetern nÀr operationen var klar. Detta ledde till att allt urin blev kvar i kroppen vilket orsakade fruktansvÀrd smÀrta. Efter en vecka upptÀcktes misstaget. I stÀllet satte man in tvÄ njurkatetrar men dessa glömde vÄrdpersonalen att tömma. Vid flera tillfÀllen gick de sönder och vÀtska lÀckte ut genom ett drÀneringshÄl i ljumsken.
– SmĂ€rtan och vidrigheten i detta... TĂ€nk situationen dĂ€r man ligger i sitt eget urin och sĂ„rvĂ€tska. Det luktade infektion och ruttet, berĂ€ttar Tommy.
Det ledde Àven till infektioner och operationen med bÀckentömningen fick flyttas fram. Först i oktober kunde han opereras. En operation som tog ungefÀr 15 timmar dÄ de tvingades sanera infektionerna först.
Cancern var obotlig
Detta efterföljdes av en period dÀr Mikael fick slÄss mot infektion efter infektion.
– Jag var sĂ„ sĂ€ker pĂ„ att det bara handlade om att ta sig igenom detta. Sedan skulle vi laga kroppen sĂ„ gott det gick, sĂ€ger Tommy.
Men i februari kom beskedet om att cancern var obotlig.
– Jag blev chockad. Vi andra klarade det sĂ€mre Ă€n vad han gjorde. Mikael har under hela tiden tagit allt med fattning. Han tog tag i allt det praktiska och planerade för sin död. Han tĂ€nkte pĂ„ sina söner och sin sambo, sĂ€ger Tommy.
I oktober 2013 somnade Mikael Ivarsson in efter tvÄ och ett halvt Ärs olidlig smÀrta och kamp mot bÄde cancern och för att sjukvÄrden skulle ge honom rÀtt vÄrd.
Han var 46 Är och lÀmnade kvar en tonÄrsson, en treÄring som tvingas vÀxa upp utan sin pappa och kvinnan han planerade att gifta sig med.
"Frustrerande att se"
Och Tommy förlorade sin lillebror.
– Vi har alltid varit mer Ă€n bröder. Vi har alltid funnits dĂ€r för varandra, sĂ€ger han och berĂ€ttar om en glad, och energisk man.
– Han hade en "allt Ă€r möjligt"-mentalitet och var en vĂ€ldigt stark och kraftfull person.
Hur var det att se hur han blev allt sjukare?
– Att se nĂ„gon som man tycker vĂ€ldigt mycket om mer eller mindre torteras till döds... Det Ă€r sĂ„ svĂ„rt att sĂ€tta ord pĂ„ det. Det har gjorts sĂ„ otroligt mĂ„nga misstag under den hĂ€r resan. Du stĂ„r bredvid och ser att det blir sĂ€mre utan att kunna göra nĂ„got. Det var sĂ„ fruktansvĂ€rt frustrerande att se.
Misstagen har anmÀlts till inspektionen för vÄrd och omsorg. Tommy driver processen för att detta inte ska drabba nÄgon annan för han vet att han aldrig kommer fÄ tillbaka sin lillebror och krÀver inte att de ska be om förlÄtelse.
– Det finns ingen ursĂ€kt i vĂ€rlden för det hĂ€r.
ErkÀnner misstag
VÄrdcentralen som via telefon bedömde Mikaels cancer som hemorrojder sÀger att de inte agerade fel.
– Vi har följt de rutiner som vi hade dĂ„, sĂ€ger Ulrica Törnings, pressansvarig pĂ„ PraktikertjĂ€nst hĂ€lso- och sjukvĂ„rd som driver den privata vĂ„rdcentralen.
Sjukhuset dÀremot erkÀnner att en rad misstag begicks i Mikaels fall. De har nu Àndrat sina rutiner sÄ att det inte ska hÀnda igen.
– Det Ă€r nĂ„got som vi verkligen har tagit pĂ„ allvar, sĂ€ger Thomas Hallgren, överlĂ€kare pĂ„ sjukhuset.
LÀs mer om sjukhusets och vÄrdcentralens kommentarer hÀr.
Av Sandra Divinyi
Publicerad 22 sep 2014 19:04
ANALCANCER
■ Ändtarmscancer Ă€r vanligt och drabbar 2 000 svenskar varje Ă„r. Analcancer, nĂ€r tumören sitter i yttersta delen av Ă€ndtarmen, Ă€r en annan och ovanligare typ av cancer. Den diagnosen fĂ„r 100-150 personer per Ă„r. MĂ„nga av symtomen Ă€r likartade.
■ Symtom pĂ„ analcancer Ă€r:
✓ Blod i avföringen.
✓ Ändrade avföringsvanor.
✓ Knöl vid Ă€ndtarmsöppningen.
✓ SmĂ€rta.
■ Har man sĂ„dana symtom ska man alltid bedömas av lĂ€kare. Det Ă€r viktigt att hitta och behandla all slags cancer i tid, dĂ„ Ă€r chansen att bli helt frisk oftast mycket stor. Nio av tio fall av analcancer upptĂ€cks tidigt. Av dessa kan man bota tre av fyra.
■ Analcancer behandlas med strĂ„lning, ibland Ă€ven med cellgifter och operation.
KÀllor: Onkologiska kliniken pÄ Karolinska universitetssjukhuset, VÄrdguiden.

3.
2014-07-02

Förskoleplacering prövas i domstol
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) ska pröva frÄgan om en kommuns beslut att placera en elev i en förskoleklass i en annan skola Àn den önskade, ska upphÀvas.
Ärendet gĂ€ller placeringen av en elev i Lund. Kommunen har tagit hĂ€nsyn till avstĂ„ndet mellan de sökande elevernas adresser och skolan. Samtliga som har fĂ„tt en placering till hösten bor nĂ€rmare skolan Ă€n den aktuella eleven.
FörÀldrarna har överklagat beslutet och fick rÀtt i förvaltningsrÀtten som upphÀvde kommunens beslut. Lunds kommun klagade dÄ till kammarrÀtten som avslÄr överklagandet. Kommunen gÄr nu vidare till HFD.
Av TT

4.
PÄkörd pojke lÄg mitt pÄ dagen pÄ skolans och vÄrdcentralens stora parkeringen tills han dog. Kommunens tingsrÀtt beslutade att lastbilschaufför som körd pÄ pojken och smet frÄn olycksplatsen gjorde ocksÄ allt rÀtt.
2014-05-08
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18846188.ab
Inget brott bakom nioÄrig pojkes död
NioÄringen dog efter att ha blivit pÄkörd pÄ en parkeringsplats i Kramfors.
Nu lÀggs utredningen ner.
– Jag kan inte styrka brott frĂ„n chaufförens sida, sĂ€ger Ă„klagare Daniel BrodĂ©n i ett pressmeddelande.
"Utredningen pekar pÄ att det hela rör sig om en mycket ovanlig och tragisk olycka", stÄr det vidare i pressmeddelandet frÄn polisen i VÀsternorrland.
Avled pÄ sjukhus
Det var i februari som en förbipasserande kvinna sÄg hur pojken lÄg skadad pÄ parkeringsplatsen i centrala Kramfors. Han kunde berÀtta för henne att han blivit pÄkörd och polis och ambulans larmades till platsen.
Pojken hade svÄra inre skador och fördes till Akademiska sjukhuset i Uppsala dÀr han opererades. Men hans liv gick inte att rÀdda. Tre dagar efter olyckan meddelade sjukhuset att nioÄringen avlidit av sina skador.
Polisen har utrett hÀndelsen och det visade sig att pojken blev pÄkörd av ett tyngre fordon.
Chaufför var misstÀnkt
MÄnga personer har förhörts under utredningen, bland annat en lastbilschaufför som arbetade vid olycksplatsen vid den aktuella tidpunkten. Mannen var skÀligen misstÀnkt för vÄllande till annans död, men frihetsberövades aldrig. Och förundersökningen lÀggs nu alltsÄ ner eftersom brott inte kan styrkas.
Den tragiska olyckan har pÄverkat Kramfors och Aftonbladet har ocksÄ tidigare berÀttat att den pÄkörde pojkens mamma och bror ska utvisas frÄn Sverige.
– Det Ă€r inte möjligt. Hur ska jag kunna lĂ€mna mitt barn? Jag vill kunna besöka hans grav och vĂ„rda hans minne, sa mamman Racheal Lugard, 40, dĂ„.
 Sofia Roström Andersson
8 maj 2014  11:17

5.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/pojken-i-kramfors-avliden/

2014-04-17
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article18736950.ab

PÄkörd pojkes familj utvisas
Kramfors. Familjen till den 9-Ärige pojke som dog efter att ha blivit pÄkörd pÄ en parkeringsplats i Kramfors i februari ska utvisas, skriver allehanda.se. Familjen kom till Sverige i augusti förra Äret. Utvisningen sköts tillfÀlligt upp efter pojkens död.
En lastbilschaufför Àr misstÀnkt för att ha kört pÄ pojken, men Ànnu har inget Ätal vÀckts.
TT

6.
2014-02-24
www.aftonbladet.se
SvÄrt skadad pojke hittad pÄ parkering

Frida Lindvall, 35, mammaledig, Kramfors och Dennis Eriksson, 26, drifttekniker, Kramfors med Adrian, 10.
– Det Ă€r hemskt. Skolan ligger alldeles bredvid och mĂ„nga barn gĂ„r dĂ€r, sĂ€ger Frida Lindvall. Fotograf:Jonas Forsberg
.
SvÄrt skadad pojke hittad pÄ parkering

En nioÄrig pojke hittades i fredags svÄrt skadad pÄ en parkeringsplats i centrala Kramfors.

Polisen misstÀnker att pojken har blivit överkörd och efterlyser nu vittnen.

Pojken vÄrdas pÄ Akademiska sjukhuset i Uppsala och hans tillstÄnd Àr kritiskt.


Pojken hittades pĂ„ parkeringen mellan gallerian och vĂ„rdcentralen i Kramfors i Ångermanland och polisen larmades klockan 12.52 pĂ„ fredagen. En kvinna, som polisen nu vill komma i kontakt med, hörde pojken nĂ€r hon klev ur sin bil.

– Hon hörde nĂ„gon ropa pĂ„ hjĂ€lp, sĂ€ger Mikael Bladh vid Kramforspolisen.

Kvinnan gick fram till pojken som dÄ lÄg pÄ sidan.

– Han var initialt vid medvetande och sĂ€ger att han har blivit pĂ„körd, sĂ€ger Robert Öhman vid polisen i VĂ€sternorrland.

Ytterligare tre kvinnor kom fram till platsen och en av dem larmade polisen.

– Han var inte helt medvetslös nĂ€r han hittades, men vĂ€ldigt illa dĂ€ran, sĂ„ det var svĂ„rt att fĂ„ en klar bild av vad som hĂ€nt, sĂ€ger Robert Öhman.

"Famlar i mörker"

Pojken fördes först till sjukhuset i SollefteÄ och sedan vidare till Uppsala. Hans skador bedöms som mycket svÄra.

– Skadorna Ă€r rejĂ€la inre skador pĂ„ buk och bĂ€cken, vilket gör att skadebilden stĂ€mmer vĂ€l överens med att han till och med kan ha blivit överkörd av ett fordon, sĂ€ger Robert Öhman.

Pojkens förÀldrar informerades i ett tidigt skede om det intrÀffade och har varit med pojken pÄ sjukhuset, enligt polisen.

Trots ett intensivt utredningsarbete under helgen har det inte kunnat faststÀllas vad som hÀnt pojken.

– Vi har i princip inget att gĂ„ pĂ„. Vi famlar i mörker, sĂ€ger Mikael Bladh.

Behöver kartlÀgga

Ett av polisens huvudspÄr Àr att pojken blivit pÄkörd av nÄgon form av fordon.

– VĂ„r huvudteori att pojken har blivit pĂ„körd och den teorin stĂ€rktes i dag efter att hört de som har varit först pĂ„ plats, sĂ€ger Robert Öhman.

Under söndagen ville polisen komma i kontakt med den kvinnan som först var pÄ plats vid pojken. PÄ eftermiddagen kontaktade hon polisen.

- Hon har hunnit prata med pojken innan han inte lĂ€ngre Ă€r kontaktbar. Han sĂ€ger dĂ„ sjĂ€lv att han har blivit pĂ„körd. Kvinnan har tvĂ„ barn med sig som gör att hon mĂ„ste gĂ„ dĂ€rifrĂ„n nĂ€r andra personer kommer fram dit, sĂ€ger Robert S Öhman vid polisen i VĂ€sternorrland till allehanda.se.

Polisen misstÀnker i nulÀget inte att nÄgon med uppsÄt skadat pojken. En förundersökning om vÄllande till kroppsskada Àr inledd.

"Man blir orolig"

HĂ€ndelsen har skakat Kramfors.

Lillemor Stenholm, 42, har en son i samma Älder som den skadade pojken som dessutom gÄr i samma skola.

– Det Ă€r fruktansvĂ€rt. Hur en mĂ€nniska bara kan köra pĂ„ ett barn och inte stanna, det begriper jag inte, sĂ€ger hon.

Hon sÀger att mÄnga i Kramfors nu delar nyhetsartiklar om hÀndelsen pÄ Facebook. Och folk vill ha svar pÄ vad som har hÀnt.

– Man blir orolig. Jag Ă€r ocksĂ„ förĂ€lder och likvĂ€l som att man inte vill att nĂ„got sĂ„dant ska hĂ€nda sitt eget barn vill man inte att det ska hĂ€nda nĂ„gon annans barn heller.

Frida Lindvall, 35, har ocksÄ barn i samma Älder. Hon sÀger att mÄnga i Kramfors nu spekulerar i vad som han ha hÀnt.

– Det Ă€r hemskt. Skolan ligger alldeles bredvid och mĂ„nga barn gĂ„r dĂ€r. Det Ă€r klart att man blir orolig, sĂ€ger hon.
.

 

7
1.
2015-03-25
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article20519186.ab
SjÀlvmord pÄ ungdomshem utreds
BROTT. Polisen ska utreda om tjÀnstefel har begÄtts nÀr en ung elev pÄ ett ungdomshem i Jönköpingstrakten begick sjÀlvmord.
PÄ hemmet vÄrdas tonÄrspojkar och unga mÀn med allvarlig psykosocial problematik, kriminalitet och/eller missbruk. En fjÀrdedel av dem anses vara suicidala.
I det nu aktuella fallet, dÄ pojken begick sjÀlvmord pÄ den lÄsta akutavdelning han vÄrdades pÄ, fanns inga sÄdana indikationer.
– Det fanns inga tecken man kunde se, sĂ€ger institutionschefen till Jönköpings-Posten.
HĂ€ndelsen har polisanmĂ€lts och en utredning rörande eventuellt tjĂ€nstefel har startats. Även ungdomshemmet har satt i gĂ„ng en egen utredning.
TT
24 mars 2015  11:43


2.
2014-08-05
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19315492.ab
Tvingas sova med larver i sÀngen
Autistiske Robert, 27, uselt behandlad av kommunen

Bildspel: Klicka för att starta

1/6
Gravt förstÄndshandikappade Robert, 27, tvingas sova med larver i sÀngen och bajs pÄ kroppen.
Nu riktar hans anhöriga kraftig kritik mot bistÄndshandlÀggaren:
- Det rÀcker inte med 58 timmars hemtjÀnst i mÄnaden, han borde ha personlig assistent dygnet runt. Robert kan inte vara ensam sjÀlv, sÀger svÄgern Alireza Akhondi.


Robert Lindström Àr autistisk, gravt förstÄndshandikappad och vÀger omkring 200 kilo. Han bor ensam i en trerummare i VÀllingby sedan mamman togs in pÄ ett korttidsboende för sju mÄnader sedan.
Sedan dess har systern Sara Lindström och hennes make Alireza Akhondi gjort allt de kan för att Stockholms kommuns bistÄndshandlÀggare ska ge Robert den hjÀlp han behöver. BistÄndshandlÀggarens beslut om 58 timmars hemtjÀnst i mÄnaden rÀcker inte, enligt Alireza Akhondi:
- Boven i dramat Àr bistÄndshandlÀggaren, inte hemtjÀnsten. HemtjÀnsten gör sÄ gott de kan, men de har inte rÀtt utbildning för att handskas med en förstÄndshandikappad pojke, sÀger han.
Bajs pÄ klÀderna
Efter tvÄ veckors semester Äkte paret hem till Robert i söndags:
- NÀr vi vÀnde pÄ lakanen var det larver i sÀngen och han hade bajs pÄ klÀderna. Sedan tidigare har han sÄr pÄ hela kroppen, det har de inte heller gjort nÄgot Ät.
Alireza Àr ocksÄ kritisk till att det aldrig finns nÄgon mat i Roberts kyl nÀr de kommer pÄ besök, att han inte har nÄgot trygghetslarm och att han Àr helt understimulerad.
HemtjÀnstbolaget Colonia Care har anlitats av kommunen för att hjÀlpa Robert. Företagets verksamhetschef Kerstin Johansson sÀger:
- Han har haft fel boende hela tiden. Vi har gjort mycket mer Àn vi borde göra, men vi har inte resurser att sköta honom pÄ bÀsta sÀtt. Han Àter upp all mat i kylen vÀldigt snabbt.
HemtjÀnsten fÄr inte gÄ in
Hon konstaterar samtidigt att Robert ibland sÀger nej till att bli duschad, och att de dÄ inte kan tvinga honom. Kerstin Johansson sÀger ocksÄ att larverna (som förmodligen Àr pÀlsÀngerlarver) hittades i mammans sÀng, i ett rum i lÀgenheten som hemtjÀnsten inte fÄr gÄ in i.
Alireza Akhondi kÀnner inte till om bistÄndshandlÀggaren förbjudit hemtjÀnsten att gÄ in i mammans rum, men sÀger:
- Det finns tvÄ sÀngar i lÀgenheten. Ibland sover han i den ena, ibland i den andra. Vi har varit tydliga med att han sover i bÄda rummen, eftersom mamman inte har bott dÀr pÄ sju mÄnader.
”Kan inte ha det sĂ„ hĂ€r”
I dag mÄndag hade Alireza och Sara ett möte med bistÄndshandlÀggarens chef, Kerstin Medin. Hon Àr vikarierande avdelningschef pÄ HÀsselby-VÀllingby stadsdelsförvaltning. Medin hÀnvisar till sekretess och vill inte diskutera Roberts situation nÀr Aftonbladet ringer upp.
Enligt Alireza slutade dagens möte med att Medin lovade att byta ut Roberts bistÄndshandlÀggare. Dessutom ska Robert inom kort fÄ flytta in i en gruppbostad för förstÄndshandikappade.
Alireza Àr fortsatt kritisk till att Robert Ànnu inte fÄtt alla insatser han har rÀtt till enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade):
- Robert kan inte ha det sÄ hÀr, det Àr inte vÀrdigt. Han har rÀtt till en personlig assistent och en kontaktperson.
 Joachim Kerpner

3.
2014-07-10
http://www.expressen.se/kvallsposten/sjuaring-fick-kalla-handen-efter-legobrev/
Politisk korrekt av socialistisk-feministiskt hjĂ€rntvĂ€ttade och  indoktrinerade sjuĂ„ringarnas vanförestĂ€llningar.och svenska pressens hyllning av det.

SjuÄring fick kalla handen efter Legobrev
Publicerad 10 jul 2014 11:37


SjuÄriga Charlotte skrev ett brev till Lego dÀr hon klagade över leksakstillverkarens stereotypiska könsroller.
Brevet spreds snabbt och hyllades i sociala medier vÀrlden över.
Men Lego imponerades inte över den virala succén, skriver Ekstrabladet.
Rekommendera1 Tweeta1
Charlotte Benjamins handskrivna brev till Lego Äkte pÄ vÀrldsturné över de sociala medierna i februari i Är. Den sjuÄriga flickan klagade pÄ det hon sÄg som allt för traditionella könsroller bland Legos minifigurer.
Charlotte menade att de kvinnliga figurerna ofta gjorde trÄkiga saker som att sitta hemma eller gÄ till stranden medan de manliga figurerna var ute pÄ Àventyr eller arbetade.
Flickan avslutade brevet med att frÄga Lego om de inte ville börja tillverka kvinnliga figurer som Äkte ut pÄ Àventyr och hade det kul.
Omskrivet brev
Brevet blev omskrivet i bland annat USA Today, The Independent, Daily Mail, Huffington Post och Ekstrabladet. Det delades dessutom flitigt i sociala medier runtom i vÀrlden.
Den lilla flickans ord tycktes beröra mÄnga - förutom Lego.
– Den konkreta förfrĂ„gan frĂ„n Charlotte har inte fĂ„tt oss att Ă€ndra strategi. Vi har som ambition att ha en bredd i vĂ„rt sortiment och att ha leksaker som bĂ„de flickor och pojkar med olika intressen tycker om. Och vi tycker att vĂ„ra produkter nĂ„r en bred publik, ocksĂ„ nĂ€r det kommer till kvinnliga minifigurer, sĂ€ger Legos presschef Roar Rude TrangbĂŠk till Ekstrabladet.
Vanlig behandling
Han berÀttar att leksaksgiganten varje Är tar emot 1,5 miljoner förfrÄgningar via telefon, brev eller mail.
– Det Ă€r inte avgörande för oss om en förfrĂ„gan blir viral. Alla frĂ„gor som kommer in behandlas och blir tagna pĂ„ lika stort allvar oavsett om de Ă€r virala eller ej, sĂ€ger Roar Rude TrangbĂŠk.
Presschefen bekrÀftar för Ekstrabladet att sjuÄriga Charlottes dÀrför blev behandlat som vilken annan förfrÄgan som helst.
– Och sĂ„ skickade vi förstĂ„s ett svar till vidkommande, sĂ€ger Roar Rude TrangebĂŠk till tidningen.
Av Anna Dahlbeck   
anna.dahlbeck@kvp.se


4.
2014-07-09

http://www.dn.se/nyheter/sverige/autistisk-12-aring-forsvunnen/
Autistisk 12-Äring försvunnen
Publicerad i dag 14:22


Polisen söker efter en autistisk 12-Ärig pojke som försvann under en utflykt i VÄrdinge söder om SödertÀlje pÄ onsdagen.

Pojken försvann vid Lilla Horssjön vid 12.30-tiden och polisen larmades cirka en halvtimme senare.

– Vi har flera patruller pĂ„ plats och har satt in en helikopter i sökandet. Man ska Ă€ven söka med fyrhjulingar, sĂ€ger Sven-Erik Olsson pĂ„ Stockholmspolisens lĂ€nskommunikationscentral.

Marit Sundberg
marit.sundberg@dn.se

http://www.dn.se/sthlm/autistisk-11-aring-forsvunnen/
Autistisk 11-Äring försvunnen
Uppdaterad 2014-07-09 22:05. Publicerad 2014-07-09 14:22


Polisen sökte under onsdagen en autistisk 11-Ärig pojke som försvunnit vid en utflykt i VÄrdinge söder om SödertÀlje. Strax innan klockan 22.00 hittades pojken.

– Pojken Ă€r antrĂ€ffad. Han hittades i trakten dĂ€r vi letade. Efter omstĂ€ndigheterna mĂ„r han bra, sĂ€ger Stockholmspolisens pressinformatör Towe HĂ€gg till TT.

Pojken försvann vid Lilla Horssjön vid 12.30-tiden och polisen larmades cirka en halvtimme senare.

– Vi har letat och letat och letat men inte hittat honom. Nu har vi begĂ€rt hjĂ€lp av Missing people, sa Björn Svensson, befĂ€l vid Stockholms lĂ€nskommunikationscentral vid 18-tiden.

De sökte under eftermiddagen och kvÀllen efter pojken med hjÀlp av helikopter, fyra hundpatruller, motorcyklar och fyrhjulingar. Under slutet av kvÀllen bidrog Àven Missing people till sökandet. Att omrÄdet Àr otillgÀngligt försvÄrade insatsen. Att han har autism kan ocksÄ ha gjort det svÄrare att hitta pojken.

– Risken Ă€r att han kanske gĂ„r och gömmer sig. Han har försvunnit tidigare och dĂ„ har han gĂ„tt lĂ„ngt. Men han tycker inte om att vara ensam heller, förklarade Björn Svensson.

Pojken var tillsammans med tvÄ assistenter pÄ en utflykt frÄn sitt elevhem i JÀrna nÀr han försvann, skriver LÀnstidningen pÄ nÀtet.

Vid ett liknande fall i juli ifjol försvann tvÄ autistiska pojkar i samma omrÄde.

– Den ena hittade vi ganska omgĂ„ende men den andra pojken hittade vi inte förrĂ€n 23.30, sĂ„ det gĂ€ller att inte ge upp, sĂ€ger Björn Svensson.

Marit Sundberg
marit.sundberg@dn.se
Åsa Welander
asa.welander@dn.se
Emma Österberg
emma.osterberg@dn.se

5.
2014-07-07
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19183892.ab
Pojkarna har hittats
STOCKHOLM/SKARARP Polisen i Kronoberg sökte i natt och under förmiddagen natten efter tre pojkar som försvann i gÄr kvÀll vid sjön Exen i trakterna mellan Ljungby och Markaryd.
Nu har pojkarna hittats.
– De Ă€r till rĂ€tta nu och det Ă€r vi tacksamma över, sĂ€ger Jonas Ek pĂ„ Kronobergspolisen till Aftonbladet.
    Dela   
    Tweeta

De försvunna pojkarna kan vara hittade. Vid lunchtid hörde den yngste av pojkarna, 11-Äringen, av sig till en anhörig.
– En stund senare fick vi tips frĂ„n allmĂ€nheten om att Ă€ven de bĂ„da andra pojkarna hade sett i Traryd. De Ă€r 14 och 15 Ă„r. Alla Ă€r nu Ă„terförda till hemmet, sĂ€ger Jonas Ek pĂ„ Kronobergspolisen till Aftonbladet.
UndanhÄllit sig frivilligt
Polisen har i nulÀget ingen information om hur pojkarna mÄr, men de tror att de försvann frivilligt.
– Det Ă€r olika anledningar, jag kan inte gĂ„ in pĂ„ konkret vad det Ă€r. Men mycket tyder pĂ„ att de undanhĂ„llit sig frivilligt, sĂ€ger Jonas Ek.
Polisen har i nulÀget ingen information om varför pojkarna försvann eller hur de mÄr. Pojkarna har sedan försvinandet förflyttat sig cirka en mil.
– Vi vet Ă€nnu inte hur, deras cyklar fanns ju kvar pĂ„ platsen. Men min spekulation Ă€r att de gĂ„tt till Traryd, sĂ€ger Jonas Ek.
Försvann efter bad
Det var vid niotiden i gÄr kvÀll som anhöriga till de tre pojkarna hade telefonkontakt senast.
– De har varit och badat med en bĂ„t och de har kommit i land med bĂ„ten. De berĂ€ttar att de lastat ett batteri som jag förmodar gĂ„r till elmotorn. Och sedan har de satt sig pĂ„ cyklarna, sĂ€ger Jonas Ek, vid Kronobergspolisen.
Polisen hittade deras cyklar utmed vÀgkanten ungefÀr 500 meter frÄn bÄtplatsen i Skararp i SmÄland. Efter det var det ingen som sÄg till pojkarna eller hörde av dem. Enligt SVT bor de tre pojkarna vid nÄgon form av familjehem eller behandlingshem.
Stort sökarbete
Under natten har hundförare och polispatruller frÄn Halland, SkÄne och Kronoberg sökt efter pojkarna som Àr i Äldrarna 11, 14 och 15.
– Men de har inte hittat nĂ„got som tyder pĂ„ att de varit i omrĂ„det, sĂ€ger Reinhold Liljedahl, vid Kronobergspolisen till Aftonbladet vid 09-tiden.
Sökarbetet trappades ned under morgonen.
– Nu utvidgar vi sökomrĂ„det och bedriver inre spaning - vi hĂ„ller förhör och pratar med folk, sĂ€ger Jonas Ek vid 10-tiden.
Enligt Kronobergspolisen har de inte fÄtt in nÄgra uppgifter om att pojkarna skulle befinna sig hos en kompis.
Polisen misstÀnker inget brott.
 Ida Gustafsson  Pelle Tagesson

6.
2014-06-10
http://www.dn.se/nyheter/sverige/kranktes-pa-barnhem-nu-stammer-han-staten/
KrĂ€nktes pĂ„ barnhem – nu stĂ€mmer han staten

Publicerad i dag 07:37

Johnny Lindén placerades vid tio Ärs Älder pÄ SkÀrsbo barnhem utanför AlingsÄs. DÀr blev han slagen och krÀnkt. I förarbetena till lagstiftningen pekas det ut som ett barnhem med kÀnda problem med vanvÄrd och försummelser.
Foto: Joakim Roos Johnny Lindén placerades vid tio Ärs Älder pÄ SkÀrsbo barnhem utanför AlingsÄs. DÀr blev han slagen och krÀnkt. I förarbetena till lagstiftningen pekas det ut som ett barnhem med kÀnda problem med vanvÄrd och försummelser.

ErsÀttningslagen och ErsÀttningsnÀmnden

Sedan 1920 talet har minst en kvarts miljon barn vuxit upp pĂ„ barnhem eller i fosterhem. Efter en SVT-dokumentĂ€r 2005 om vanvĂ„rd pĂ„ barnhem, ”Stulen barndom”, och flera andra vittnesmĂ„l tillsatte regeringen Ă„ret efter en ­utredning som sĂ„ smĂ„ningom ledde fram till en ursĂ€kt och en ny utredning om ersĂ€ttning till de drabbade.

ErsĂ€ttningslagen, en tillfĂ€llig lag, började gĂ€lla den 1 oktober förra Ă„ret och gĂ€ller till Ă„rets slut. Efter ansökan till ErsĂ€ttningsnĂ€mnden kan de som utsatts för vanvĂ„rd och krĂ€nkningar pĂ„ barnhem eller i fosterhem 1920–1980 fĂ„ 250 000 kronor. I lagen stĂ„r uttryckligen att nĂ€mndens beslut inte kan överklagas.

Av dem som sökt ersĂ€ttning fram till 12 maj i Ă„r hade 48,5 procent, cirka 1 000 personer, fĂ„tt avslag. Det Ă€r en hög avslagsnivĂ„ jĂ€mfört med motsvarande lagstiftning i andra europeiska lĂ€nder som infört liknande regler. I november 2013 hade till exempel bara sju procent av ansökningarna avslagits i Norge.




Johnny LindĂ©n, som utsatts för vanvĂ„rd och krĂ€nkningar pĂ„ flera barnhem under 1960-talet men nekats ersĂ€ttning enligt ersĂ€ttningslagen, kommer att stĂ€mma staten. Enligt stĂ€mningsansökan strider lagen mot rĂ€tten att fĂ„ ett beslut överprövat i domstol – och mot Europakonventionen om skydd för de mĂ€nskliga ­rĂ€ttigheterna.

Johnny LindĂ©n, som utsatts för vanvĂ„rd och krĂ€nkningar pĂ„ flera barnhem under 1960-talet men nekats ersĂ€ttning enligt ersĂ€ttningslagen, kommer att stĂ€mma staten. Enligt stĂ€mningsansökan strider lagen mot rĂ€tten att fĂ„ ett beslut överprövat i domstol – och mot Europakonventionen om skydd för de mĂ€nskliga ­rĂ€ttigheterna.

– Det hĂ€r Ă€r inte en bevisfrĂ„ga om vanvĂ„rd eller inte, utan en rĂ€ttsfrĂ„ga. Beslut enligt ersĂ€ttningslagen kan inte överklagas. Det strider mot rĂ€tten till en opartisk domstolsprövning, sĂ€ger advokat Jens-Victor Palm, som Ă€r pĂ„ vĂ€g att lĂ€mna in en stĂ€mningsansökan mot staten i Johnny LindĂ©ns fall och ytterligare ett antal liknande fall.

I dag, tisdag, fÄr Justitiekanslern, som i den hÀr typen av skadestÄndsmÄl fungerar som statens advokat, ta del av stÀmningsansökan. Om inte JK vill nÄ en uppgörelse gÄr stÀmningen till Högsta domstolen som Àr första instans nÀr skadestÄndskrav grundar sig pÄ beslut av riksdag eller regering.

  
I stÀmningsansökan hÀvdas ocksÄ att bristerna i lagens utformning och ErsÀttningsnÀmndens summariska prövning gör att handlÀggningen inte uppfyller kraven pÄ en rÀttvis rÀttegÄng och rÀtten till ett effektivt rÀttsmedel enligt Europakonventionens artiklar 6 respektive 13.

Johnny Lindén var tio Är nÀr han omhÀndertogs för samhÀllsvÄrd första gÄngen. Han tillbringade stora delar av sin barndom och ungdom pÄ olika institutioner. DÀr utsattes han bland annat för krÀnkningar genom att bli slagen, inlÄst, isolerad, ibland i en bastu, mot sin vilja duschad i kallt vatten och tvingad till tvÄngsarbete.

Johnny Lindén, som tidigare var aktiv i föreningen Stulen barndom, fick nej av ErsÀttningsnÀmnden i början av maj i Är.

– Efter Ă„tta Ă„r fĂ„r jag ett avslag kastat i ansiktet. Och man tar ifrĂ„n mig mina rĂ€ttigheter, och jag kan inte överklaga beslutet. MĂ„nga som drabbats befinner sig i dag pĂ„ samhĂ€llets botten. Jag gör inte detta bara för min skull utan ocksĂ„ för mina kamraters. Jag Ă€r redo att kĂ€mpa, slĂ„r han fast.

Han lÀgger till att han tror att myndigheterna kallt rÀknar med att de drabbade ska resignera eller hinna dö.

Johnny Lindén hade lÀmnat in ett omfattande skriftligt underlag inför nÀmndens beslut. Han förvÀgrades att inhÀmta ett medicinskt yttrande, och nÀmndens möte med honom tog bara 30 minuter. Avslaget tog nÀmnden senare samma dag.

Mycket summariskt, konstaterar advokat Jens-Victor Palm, och hĂ€vdar i stĂ€mningsansökan att nĂ€mnden ocksĂ„ höjt beviskraven genom att omtolka lagen till att gĂ€lla bara dem som utsatts för ”de allvarligaste formerna” av övergrepp eller försummelser. I lagtexten finns en mildare skrivning, att ersĂ€ttning ska utgĂ„ ”om det kan antas” att den sökande utsatts för övergrepp eller försummelser ”av allvarlig art”. Det Ă€r, enligt Jens-Victor Palm, i bĂ„da fallen brister i nĂ€mndens hantering som strider mot konventionsrĂ€tten.

Jens-Victor Palm driver ocksÄ ett annat skadestÄndsfall mot staten, i Stockholms tingsrÀtt. Det handlar om författaren och artisten Sofia Rapp Johansson, som utsattes för omfattande sexuella och andra övergrepp bÄde i sitt förÀldrahem och som omhÀndertagen i familje- eller behandlingshem mellan 1980 och 1998.

ErsÀttningskraven grundas dels pÄ att staten inte levt upp till artikel 3 och 8 i Europakonventionen om skydd mot förnedrande eller omÀnsklig behandling och skydd för privat- och familjeliv, dels pÄ att övergreppen mot henne skedde efter 1980 och inte omfattas av ­ersÀttningslagen. DÀrför saknar hon rÀtt att fÄ sin sak prövad, och det kan ifrÄgasÀttas om lagen uppfyller det grundlÀggande kravet pÄ att alla Àr lika inför lagen i en rÀttstat, argumenterar Jens-Victor Palm.

I morgon, onsdag, visas i riksdagen dokumentĂ€rfilmen ”Att skĂ€ra sig fri” om henne och hennes kamp för upprĂ€ttelse.


 Staffan Kihlström

 staffan.kihlstrom@dn.se

7.
2014-05-05
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article18825438.ab
Flicka hölls fast vid tandborstning

MALMÖ. Den rullstolsburna flickan hölls fast av tre personer, medan en fjĂ€rde borstade hennes tĂ€nder. PĂ„ samma sĂ€tt gick det till nĂ€r hon skulle ta sin medicin. Nu anmĂ€ls ett av Malmö stads korttidsboenden för handikappade barn till Inspektionen för vĂ„rd och omsorg (IVO), skriver Sydsvenskan.
Redan i december kom rapporter om att personalen anvÀnder tvÄngsÄtgÀrder trots att det Àr förbjudet enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Bland annat ska ytterdörr, toalettdörr och köksdörr ha hÄllits lÄsta.
Sociala resursförvaltningen, som har anmÀlt boendet, föreslÄr att personalen bör gÄ igenom hur barnen ska skötas utan tvÄngsÄtgÀrder.
TT

8.
2014-02-12
http://www.expressen.se/gt/personalen-satte-sig-pa-en-13-arig-pojke/
Personalen satte sig pÄ en 13-Ärig pojke

LIDKÖPING. Det var dags för eftermiddagsvila och personalen försökte fĂ„ en 13-Ă„rige pojke att gĂ„ till sin korridor – genom att sĂ€tta sig pĂ„ honom. DĂ€refter tog de ett polisgrepp pĂ„ honom.

Nu lex Sarah- anmÀls hÀndelsen.

HÀndelsen skedde pÄ ett sÀrskilt ungdomshem i Lidköping i vÄras. Personalen satte sig pÄ pojken för att fÄ honom att gÄ till eftermiddagsvilan. Pojken ska dÄ ha tagit sig loss och rusat in pÄ sitt rum med personalen springandes efter. VÀl inne pÄ rummet tog de ett polisgrepp pÄ honom och lade honom ner pÄ marken, bara för att dÀrefter föra honom i ett fortsatt polisgrepp till ledningen för avdelningen.

GrÀt och ville till sitt rum

I samma anmÀlan beskrivs en annan incident pÄ boendet dÀr personal har föst ner en pojke pÄ golvet i köket. Sedan bar de honom till vÄrd i enskildhet dÀr de brottade ner honom för att sedan sÀtta sig pÄ honom. Pojken lÄg ner och grÀt samtidigt som han bad att fÄ komma till sitt rum.

8
1.
2015-05-14
http://www.dn.se/ekonomi/bolag-tjanar-miljoner-pa-flyktinglagenheter-for-ungdomar/
http://www.dn.se/ekonomi/vardboenden-gor-extrema-vinster-fran-skattemedel/
VÄrdboenden gör extrema vinster frÄn skattemedel
Publicerad i dag 06:18
Bolag tjÀnar miljoner pÄ flyktinglÀgenheter för ungdomar 2015-05-05
En av tre svenskar kÀnner klimatÄngest 2015-03-24
SĂ„ ger du dricks i USA 2015-03-04
Revisorn med flest uppdrag i Sverige 2015-03-12
HÀr riskerar var fjÀrde invÄnare att drabbas av hjÀrtinfarkt 2015-02-13
MĂ„nga privata företag som har hvb-hem och gruppboenden har vinstmarginaler som vida övertrĂ€ffar börsbolagen, skriver Dagens SamhĂ€lle. ”SĂ„ höga vinster i den hĂ€r verksamheten Ă€r inte rimligt” kommenterar Marie SallnĂ€s, professor i socialt arbete.

Drygt 140 av de 365 granskade bolagen i Dagens SamhĂ€lles undersökning hade en vinst pĂ„ över 10 procent – redan det skulle vara ett bra resultat i nĂ€ringslivet. Men nĂ€stan 50 av bolagen har över 20 procent i vinst före skatt, och ett par sĂ„ mycket som 40-50 procent.

Eftersom verksamheten bestÄr av hvb-hem, gruppboenden och behandlingshem kommer pengarna frÄn kommunerna, skattepengar alltsÄ. Ofta handlar det om höga dygnsavgifter pÄ omkring 4.000 kronor per dygn som ligger bakom omsÀttningen.

– Det handlar om utsatta mĂ€nniskor, i vissa fall tvĂ„ngsplacerade. SĂ„ höga vinster i den hĂ€r verksamheten blir inte rimligt, sĂ€ger Marie SallnĂ€s, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet, till Dagens SamhĂ€lle.

Enligt SallnÀs har man inte heller kunnat konstatera om det finns nÄgon koppling mellan priset och kvaliteten pÄ vÄrden.

Ett företag som under 2015 fick sitt tillstÄnd indraget, och som var inriktat pÄ vÄrd av ensamkommande flyktingbarn, gjorde 26 miljoner i vinst pÄ 53 miljoner i inkomster, 50 procent.

Företaget hade sÄ dÄlig koll pÄ grundlÀggande saker som vilka barn som var inskrivna att tillstÄndet drogs in, ett beslut som överklagats.

Enligt en annan aktör Àr det dock inte sÄ lÀtt att tjÀna mycket pengar om man har högskoleutbildad personal, och bra bemanning. DÄ kommer vinsten i stÀllet frÄn att man har full belÀggning, nÄgot som krÀver att kommunerna Àr nöjda med verksamheten.

Ett annat sÀtt Àr att sjÀlv Àga lokalerna och slippa betala hyra.

Undersökningen omfattar 365 företag, 144 hade minst 10 procent i vinst och 47 minst 20 procent i vinst. Enbart företag med en omsÀttning som var större Àn 10 miljoner Är 2013 finns med.

Juan Flores
juan.flores@dn.se

2.
2013-11
Åtalas för att ha utsatt fosterbarn för stor fara

LUDVIKA

En kvinna i Ludvika Àr misstÀnkt för att ha förfalskat olika sjukdomssymtom och dÀrigenom utsatt ett fosterbarn för bland annat ett tillstÄnd som kunde ha varit livshotande. Kvinnan har Ätalats för grov misshandel.

Relaterat

Kort efter födseln placerades barnet hos en familj i Ludvika. Och frÄn och med maj 2012 och fram till 1 mars i Är misstÀnks kvinnan i familjen genom förfalskning av olika sjukdomssymtom hos barnet, förmÄtt lÀkare vid Falu lasarett och Akademiska sjukhuset i Uppsala att utsÀtta barnet för en stor mÀngd onödiga undersökningar, operativa ingrepp och medicinering.

NÄgot som enligt Ätalet tillfogade barnet smÀrta, undernÀring och infektionsrisker. Dessutom ska barnet i februari i Är ha försatts i ett tillstÄnd som hade kunnat bli livshotande. I mars i Är placerades barnet i en annan familj.

Åklagare Christel Anderberg anser att misshandeln ska bedömas grov dĂ„ det den pĂ„gĂ„tt under en lĂ„ng tid, riktat sig mot ett litet barn, inneburit ett svĂ„rt lidande för barnet och prĂ€glats av hĂ€nsynslöshet.

Vittnesförhör har hÄllits med ett antal personer av vilka nÄgra har berÀttat att inga av de symtom som fostermamman angivit hade stöd av de kliniska fynden. Och en överlÀkare vid Akademiska sjukhuset har tillstyrkt att barnets besvÀr inte stÀmde överens med erhÄllna undersökningsresultat.

http://www.dt.se/nyheter/ludvika/1.6493103-atalas-for-att-ha-utsatt-fosterbarn-for-stor-fara

3.
http://mobil.dn.se/nyheter/sverige/8-aringens-dod-karlskrona-kommun-stanger-av-rektor/
http://www.aftonbladet.se/incoming/article18872497.ab
Skolan gör inte orosanmÀlningar om barnen om de far illa i fosterfamiljer försvarade av socialtjÀnster.
2014-05-13
Skolan: Ingenting har föranlett en orosanmÀlan
ÅttaĂ„riga Yara kom ofta sent till skolan.
Hon bar för lite klĂ€der, hade synliga blĂ„mĂ€rken och flera personer som mötte henne reagerade och anmĂ€lde misstĂ€nkta missförhĂ„llanden – till bĂ„de socialen, polisen och Yaras skola.
Men pÄ skolan reagerade man inte.
– Ingenting har föranlett att man gjort en orosanmĂ€lan, sĂ€ger förvaltningschefen pĂ„ barn- och ungdomsförvaltningen, Maria Persson.
Som Aftonbladet berÀttade i gÄr sÄ har Yaras skola kontaktats av bland andra butikschefen Therese Andersson, som var orolig för Yara.
Therese var i kontakt med Yaras klassförestÄndare, som lovade att de skulle föra informationen vidare.
Flera personer anmÀlt
Men under det Är som Yara gick pÄ Tullskolan i Karlskrona har skolan inte nÄgon gÄng skickat en orosanmÀlan till socialen. Trots att minst tre privatpersoner oberoende av varandra sett tecken pÄ att Yara farit illa och larmat myndigheterna har alltsÄ skolan inte mÀrkt nÄgot, eller Ätminstone inte agerat.
Nu Àr Yara död, enligt Äklagaren mördad av det par hon bodde hos.
Yaras klassförestÄndare vill inte svara pÄ vad hon gjort, eller inte gjort.
– Jag vill inte kommentera detta. Det Ă€r jĂ€ttejobbigt. Du fĂ„r ringa till vĂ„r förvaltningschef, vi har blivit tillsagda att inte sĂ€ga nĂ„gonting, sĂ€ger hon till Aftonbladet.
"Skolan har ett ansvar"
KlassförestÄndaren hÀnvisar frÄgorna till förvaltningschefen pÄ barn- och ungdomsförvaltningen, Maria Persson.
Vad gjorde skolan med informationen frÄn butikschefen?
– Den information jag har fĂ„tt om den kontakten Ă€r att de kom överens om att butikschefen skulle Ă„terkomma om det hĂ€r upprepades, men att ingen förnyad kontakt togs.
Minst tre privatpersoner har anmÀlt att flickan varit för tunt klÀdd, haft blÄmÀrken och de har misstÀnkt att hon farit illa.
Har inte skolan under det Är hon gÄtt hos er mÀrkt nÄgonting av detta?
– Som framgĂ„r har inte skolan gjort nĂ„gon orosanmĂ€lan. Det Ă€r det jag kan svara pĂ„.
Har skolan inte mÀrkt nÄgonting, eller har skolan varit försumliga?
– Skolan har sitt uttalade ansvar och har sjĂ€lvklart haft ett uppdrag omkring den hĂ€r flickan under tiden som hon har gĂ„tt hĂ€r. Men ingenting har föranlett att man gjort en orosanmĂ€lan.
Hon har haft hög frÄnvaro, haft synliga blÄmÀrken, gÄtt tunt klÀdd. Som vuxen, borde man inte reagerat pÄ det?
– Vi kan inte kommentera det eftersom det som sagt inte gjorts nĂ„gon anmĂ€lan, och det Ă€r dĂ€r vi befinner oss i dag.
Med facit i hand ser det konstigt ut, hÄller du med om det?
– Jag tror att det Ă€r mĂ„nga som rannsakar sig sjĂ€lva. Det som har hĂ€nt Ă€r oerhört tragiskt, det vore konstigt om man inte gick tillbaka och tĂ€nkte: Borde jag ha sett eller borde jag ha gjort nĂ„got. Det Ă€r en mĂ€nsklig reaktion.
Kommunen ska nu "tillsÀtta en extern utredning" för att se vad som borde gjort annorlunda.
MisstÀnkta nekar
Inga nya förhör har hÄllits med den mordmisstÀnkte mannen.
– Men jag ska trĂ€ffa honom i dag, och eventuellt blir det ett förhör under eftermiddagen/kvĂ€llen, sĂ€ger hans advokat Christer Holmqvist.
Han sÀger att hans huvudman sÀger att han inte gjort sig skyldig till nÄgot brott i samband med Yaras död, men vill inte gÄ in pÄ vilken förklaring mannen lÀmnat, eller om han lÀgger skulden pÄ sin hustru.
– Jag har inget att tillĂ€gga i nulĂ€get.
Aktiv pÄ Twitter mordkvÀllen
Enligt SOS Alarm kom larmsamtalet 21.59 pÄ ValborgsmÀssoaftonens kvÀll, och alltsÄ inte vid 21-tiden vilket polisen tidigare uppgett.
Klockan 21.05 var den mordmisstÀnkte mannen aktiv pÄ Twitter.
Den mordmisstĂ€nkta kvinnan fick i dag en ny advokat, efter att hennes tidigare advokat hamnat i en jĂ€vssituation – hon har tidigare arbetat hos den advokat som varit god man för Yara i samband med vĂ„rdnadsprövningen.
– Jag har trĂ€ffat henne, men kan inte sĂ€ga nĂ„gonting om vad hon sagt om vad som hĂ€nt den aktuella kvĂ€llen, sĂ€ger den nya advokaten, Eric Widner.
– Men hon förnekar brott.
Inga nya förhör med kvinnan Àr enligt advokaten planerade förrÀn nÀsta vecka.
 Eric Tagesson
4.
2014-05-04
http://www.expressen.se/kvallsposten/kommunens-svar-till-yaras-foraldrar/

Kommunens svar till Yaras förÀldrar
LÄS MER OM

MisstÀnkta mördarna i hÀktningsförhandling| 11:39

Yaras pappa: "Varför skyddades inte Yara"| 03 maj

Tung bevakning av det misstÀnkta paret| 03 maj

Par begÀrs hÀktat för mordet pÄ 8-Äriga Yara| 03 maj

Britta Svensson: Var fanns den vuxna som vÀrnade om Yara?| 03 maj

Familjen sörjer sin dödade dotter Yara, 8| 03 maj

Pappan: "Vi sÄg blÄmÀrken i ansiktet"| 02 maj

Pappan: ”Kommer som en total chock"| 02 maj

Döda flickans förÀldrar har blivit informerade| 02 maj

NÀr man jobbar med barn som far illa fÄr man aldrig göra fel| 02 maj
– Varför fick vi besked om vĂ„r dotter Yaras död via Facebook och inte av polisen?
– Varför skyddade svenska myndigheter inte vĂ„r dotter?
Den mördade ÄttaÄringens mor och far i Gaza Àr förtvivlade och krÀver svar.
BÄde Karlskrona kommuns kommunikationschef Ulla Nelson och Blekingepolisens informationschef Lotta Hansson lider med förÀldrarna.
HÀr försöker de svara dem.

Sociala myndigheterna i Karlskrona fick larm om att Yara for illa, ÀndÄ hÀnde ingenting.
NÀr Expressen lÀser upp Yaras pappas frÄgor, sÀger kommunikationschefen Ulla Nelson:
– SjĂ€lvklart förstĂ„r jag att det Ă€r en chock för förĂ€ldrarna och det Ă€r olyckligt att de har fĂ„tt dödsbeskedet via Facebook. Jag hade önskat att förĂ€ldrarna hade fĂ„tt beskedet pĂ„ ett vĂ€rdigt sĂ€tt. Jag förstĂ„r att det Ă€r förfĂ€rligt för dem.
– Jag förstĂ„r sjĂ€lvklart att alla dessa frĂ„gor finns hos flickans biologiska förĂ€ldrar. Sedan mĂ„ste jag sĂ€ga, att det inte Ă€r kommunen som kan svara pĂ„ alla frĂ„gor som pappan stĂ€ller i artikeln. Det Ă€r till exempel polisens sak att underrĂ€tta familjen om ett dödsfall, det Ă€r inte kommunens sak eftersom det Ă€r en polisiĂ€r uppgift. Det finns mĂ„nga delar i Ă€rendet – det finns till exempel ett tingsrĂ€ttsbeslut om vĂ„rdnaden av flickan.
– De svar som vi ska ge ska vi naturligtvis redovisa i Expressen. Det Ă€r svĂ„rt för de sociala myndigheterna att svara pĂ„ lördagskvĂ€llen, men jag lovar att under söndagen försöka svara pĂ„ frĂ„gorna.
"Komplicerat land"
Lotta Hansson vid Blekingepolisen sÀger att polisen gjort allt vad man kunnat för att spÄra Yaras förÀldrar.
– Varför de fick besked via Facebook kan jag inte svara pĂ„, det var nĂ„gon utomstĂ„ende som förmedlade beskedet. Det Ă€r inget som polisen kan kontrollera eller skydda familjen frĂ„n.
– Varför det tog tvĂ„ dagar tills vi nĂ„dde förĂ€ldrarna beror pĂ„ att det var en komplicerad situation i ett komplicerat land. Vi arbetade pĂ„ tvĂ„ fronter, dels via enheten för polisens internationella arbete vid Rikskriminalpolisen, dels har vi haft tvĂ„ man vid polisen i Blekinge som har arbetat med saken. Vi har tagit hjĂ€lp av svenska ambassaden och konsulatet. Vi har haft namnen, men att försöka lokalisera personer i ett sĂ„ stort och komplicerat omrĂ„de tar sin tid.
"Ville inte lÀmna dödsbud över telefon"
– Vi fick fram telefonnumret till förĂ€ldrarna och lĂ€mnade det till polisen i Gaza, för att de skulle kunna lokalisera förĂ€ldrarna. Vi ville inte lĂ€mna ett dödsbud via telefon – det gör vi aldrig – utan vi ville att en representant för myndigheterna i Gaza skulle Ă„ka hem till förĂ€ldrarna och lĂ€mna dödsbudet. Det Ă€r det mest vĂ€rdiga sĂ€ttet. Det Ă€r beklagligt att det tog sĂ„ lĂ„ng tid, men jag kan försĂ€kra att vi har gjort allt vi har kunnat göra för att nĂ„ förĂ€ldrarna.
Pappan frÄgar: varför skyddade inte polisen vÄrt barn trots tydliga varningssignaler?
– Ja, varför skyddade socialen inte barnen trots tidiga varningssignaler? Varför har de inte gjort mer? Varför har inte grannar kontaktat polisen? Varför har inte samhĂ€llet gjort mer för att skydda flickan? Det finns inget svar pĂ„ det, det finns inga förklaringar, det finns inga ursĂ€kter. Det som har hĂ€nt Ă€r en fruktansvĂ€rd tragedi. Om nĂ„gon av oss hade kunnat förhindra den Ă€r jag övertygad om att vi hade gjort det, sĂ€ger Lotta Hansson.
5.
2014-05-01
http://ekuriren.se/nyheter/sverige/1.2314137-tva-anhallna-for-8-arig-flickas-dod
Fosterfamilj dödade en 8Ärig flicka,medan hennes förÀldrar fanns utomlands.
TvÄ anhÄllna för 8-Ärig flickas död
Karlskrona/TT
Relaterat

En ÄttaÄrig flicka hittades i gÄr kvÀll död i Karlskrona. TvÄ personer har anhÄllits misstÀnkta för mord, bekrÀftar polisen för TT.
De misstÀnkta Àr en 31-Ärig man och en 30-Ärig kvinna som greps under natten. De sitter nu anhÄllna misstÀnkta pÄ sannolika skÀl.
Polisen larmades till en adress i Karlskrona under valborgsmÀssoafton med anledning av att en flicka skadats allvarlig.
- Flickan konstaterades avliden pÄ Blekingesjukhuset, sÀger Lotta Hansson, informationschef pÄ Blekingepolisen, till TT.
En 31-Ärig man och en 30-Ärig kvinna sitter anhÄllna pÄ sannolika skÀl misstÀnkta för mord pÄ flickan. De ska ha befunnit sig i lÀgenheten tillsammans med flickan.
- De Àr inte hennes förÀldrar. Hennes förÀldrar Àr inte underrÀttade och befinner sig utomlands.
Enligt Lotta Hansson hade de tvÄ anhÄllna "en viss relation" till flickan, som bodde i lÀgenheten.
Polisen Àr förtegen kring vad som ligger bakom flickans död. Under dagen hÄlls förhör.
Publicerad 11:08Uppdaterad 12:01

6.
SocialtjÀnsternas utredare HÄkan Ceder frÄn IVO beslutade liksom:"vi vet inte hur mÄnga fosterfamiljer misshandlar och vÄldtar barn,men i de flesta fall det gÄr bra för fosterbarnen i Sverige"

2014-02-11
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article18337761.ab
Kontroller ska stoppa övergrep

Stockholm. HÄrdare kontroller av familje- och jourhem ska hindra att barn och unga som tvÄngsplaceras dÀr utsÀtts för övergrepp och vanvÄrd. Det föreslÄr regeringens utredare.

Det förekommer fortfarande övergrepp och vanvÄrd i jour- och familjehemsvÄrden, konstaterar HÄkan Ceder pÄ Dagens Nyheters debattsida.

PÄ tisdagen överlÀmnar han ett delbetÀnkande av utredningen om tvÄngsvÄrden av barn och unga.

Han föreslÄr att hemmen utreds i tvÄ steg, med bland annat kontroll av förÀldrarna mot polisens belastningsregister.

Ceder föreslÄr ocksÄ att varje kommun som anvÀnder sig av ett jourhem mÄste utreda det, och sedan lÀmna ett medgivande som omprövas varje Är.

Han vill ocksÄ se krav pÄ att familjehems- och jourhemsförÀldrar ska ha genomgÄtt en obligatorisk utbildning, att privata förmedlare av hem behöver ha tillstÄnd och att statens tillsyn över hur kommunerna sköter verksamheten skÀrps - samt att ett nationellt centrum kring familjehemsvÄrden inrÀttas.

För att fÄ fler familje- och jourhem föreslÄr utredaren en informationskampanj till allmÀnheten. Ceder anser att det ytterst Àr en frÄga om sÀkerheten för placerade barn att det finns tillgÄng till ett tillrÀckligt antal hem.

Kvaliteten pÄ familjehemmen höjs inte enbart med ökade krav, nya regler och kontroller. Det behövs Àven andra saker, som kunskapsstöd, utbildning och samverkan över kommungrÀnserna, enligt Sara Roxell, samordnare vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och expert i utredningen.

– Hur vet vi att en familj Ă€r bra? För att svara pĂ„ den frĂ„gan behövs nĂ„got mer Ă€n bara kontroller, sĂ€ger hon.

Ett förslag Àr att förÀldrarna dÀr barnen ska placeras ska genomgÄ en utbildning och att förÀldrarnas eventuella kriminella förflutna ska kontrolleras.

TT: Det kÀnns mer mÀrkligt att detta krav inte redan finns i dag?

– Det kan man tycka. MĂ„nga kommuner har redan infört bĂ„de utbildningar och kontroll av belastningsregistret, men nu föreslĂ„r utredningen att det ska bli ett lagstadgat krav.

TT: Sverige har vÀldigt mÄnga smÄ kommuner. Klarar de av denna uppgift?

– MĂ„nga kommuner har nu börjat samarbeta över kommungrĂ€nserna och det Ă€r inte en minut för tidigt.

Hur stort problemet med vanvÄrd och övergrepp Àr vet ingen, men Sara Roxell berÀttar om en enkÀt till kommunerna som visade pÄ ett par hundra fall under en tvÄÄrsperiod.

– Men det Ă€r viktigt att komma ihĂ„g att familjehemmen i de allra flesta fall fungerar bra.
TT

7.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/karlskronapolis-forhors-om-tjanstefel-i-samband-med-attaarings-dod/
2014-07-08
Karlskronapolis förhörs om tjÀnstefel i samband med ÄttaÄrings död

Publicerad i dag 14:16
MISSTÄNKTA MORDET PÅ 8-ÅRINGEN
MER OM
Stora brister i Karlskrona kommun kring dödad 8-Äring
Lex Sarah utredning kring ÄttaÄrings död
8-Äringens död: Karlskrona kommun stÀnger av rektor
De hÀktas för 8-Ärig flickas död
BegÀrs hÀktade för mord pÄ 8-Äringen
SocialtjÀnsten larmade om överbelastning i februari
Polisen anmÀler sig sjÀlv efter ÄttaÄrings död
Stor sorg pÄ döda ÄttaÄringens skola
TvÄ personer anhÄllna för mord pÄ 8-Ärig flicka
ALLT OM:
MisstÀnkta mordet pÄ 8-Äringen
En 45-Ă„rig polis i Blekinge misstĂ€nks för tjĂ€nstefel i samband med 8-Ă„riga Yaras död. Nu har ett första förhör hĂ„llits med honom. ”Han förnekar brott och menar att han har följt de normala rutiner som tillĂ€mpas”, sĂ€ger 45-Ă„ringens advokat Vidar Wahlestedt till DN.

Riksenheten för polismÄl i Malmö granskar sedan nÄgra veckor hur polisen i Karlskrona hanterade larmuppgifter om att ÄttaÄriga Yara for illa. En person ringde polisen och berÀttade att ÄttaÄringen hade ett blÄmÀrke och var utomhus utan vare sig ytterklÀder eller skor.

En förundersökning har inletts mot en polis i 45-ÄrsÄldern, enligt SVT Blekingenytt. Polisen ska ha mottagit larmuppgifterna och skickat ett fax till SocialtjÀnsten, som blev liggande till efter flickans död. Kritik har riktats mot polismyndigheten för att man i stÀllet inte ringde pÄ SocialtjÀnstens larmnummer och i söndags hölls ett första förhör med 45-Äringen.

– Han förnekar brott och menar att han har följt de normala rutiner som tillĂ€mpas, som tillĂ€mpas av alla och som han har fĂ„tt lĂ€ra sig, sĂ€ger advokat Vidar Wahlestedt till DN.

Den som ringde polisen uppgav att flickan hade ett blÄsvart blÄmÀrke samt saknade bÄde ytterklÀder och skor. Hur agerade din klient pÄ de hÀr uppgifterna?

– De hĂ€r nĂ€rmare detaljerna kan jag kanske inte kommentera just nu, pĂ„ grund av den pĂ„gĂ„ende förundersökningen med sekretess. Men det Ă€r en strid ström av uppgifter och samtal som kan komma in till den hĂ€r typen av avdelning i polisen, sĂ„ jag kan tĂ€nka mig att det inte Ă€r alldeles ovanligt att det kommer in uppgifter om barn som far illa.

– Man agerar utifrĂ„n de uppgifter man fĂ„r. Det kommer in mĂ„nga uppgifter som ska hanteras, man fĂ„r vĂ€rdera dem frĂ„n fall till fall pĂ„ olika sĂ€tt.

45-Ă„ringen mĂ„r enligt sin advokat ”hyfsat”.

– Han tycker det Ă€r trĂ„kigt att han Ă€r misstĂ€nkt för brott, han menar att han inte har felat och förstĂ„r inte hur man kan ifrĂ„gasĂ€tta hans agerande. Han Ă€r kvar i sin normala tjĂ€nst, sĂ„ polisledningen har inte funnit anledning att Ă€ndra pĂ„ nĂ„gonting, sĂ€ger Vidar Wahlestedt

I början av nĂ€sta vecka vĂ€ntas överĂ„klagare Mats Åhlund ta beslut om förundersökningen mot polisen ska fortsĂ€tta eller lĂ€ggas ned, rapporterar Blekingenytt.

Emma Löfgren
emma.lofgren@dn.se


9
1.2014-11-29
http://www.expressen.se/gt/13-aring-misshandlad-av-skotare-pa-bup/
13-Äring misshandlad av skötare pÄ BUP

Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Foto: Anders Ylander
Den 13-Ärige pojken var intagen pÄ Barn och ungdomspsykiatriska avdelningen pÄ Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Han behövde fĂ„ vĂ„rd – i stĂ€llet blev han nedsparkad och misshandlad av en manlig skötare.
Trots att skötaren dömdes för misshandeln jobbar han kvar med barn pÄ BUP.
Dela
Tweeta
Mejla
Annons:

Pojken var intagen inom BUP pÄ Sahlgrenska Universitetssjukhuset. DÀr vÄrdas barn med diagnoser som anorexi, depression, Ängest, social fobi och psykiatriska funktionshinder.
Den 18 mars 2013 blev den 13-Ärige pojken arg och sparkade en manlig skötare pÄ benet. DÄ fÀllde den manlige skötaren honom till marken genom att sparka pÄ hans ben. Pojken föll handlöst bakÄt.
Men skötaren satte sig dessutom grÀnsle över pojken och höll fast honom.
I domen har mannen berÀttat att han gjorde som han lÀrt sig pÄ 80-talet.
TvÄ vittnen
TvĂ„ andra personer ur personalen bevittnade misshandeln. De menade att pojken bara vĂ€gde 40 kilo och var 140 centimeter lĂ„ng – och att det inte fanns nĂ„got som tydde pĂ„ att situationen var hotfull för skötaren. De tyckte att hans beteende var obehagligt och att han agerade i affekt, har de berĂ€ttat i domen.
Den ena skötaren sÀger att hon aldrig varit med om nÄgot liknande under 14 Ärs arbete inom BUP.
I september i Är dömdes mannen till villkorlig dom för misshandel.
Mannen var avstÀngd frÄn sin tjÀnst nÄgra mÄnader efter hÀndelsen skett dÄ sjukhuset gjorde en utredning - sedan fick han fortsÀtta arbeta pÄ en annan avdelning inom BUP.
Joakim Kenndal, kommunikationsdirektör pÄ Sahlgrenska, bekrÀftar att mannen arbetar kvar.
– TjĂ€nsten han har Ă€r mest administrativ, men han Ă€r fortfarande skötare. Han har hand om saker som vĂ„rdprogram, statistik och miljö. Han Ă€r ocksĂ„ ett stöd för patienterna i deras matsituation.
Han har dÄ direktkontakt med barnen?
– Han trĂ€ffar tonĂ„ringar som har Ă€tstörningar och andra psykiska problem och Ă€r ett stöd för dem i deras matsituation. Han Ă€r ett stöd i situationen pĂ„ avdelningen, men Ă€ven i deras hem, sĂ€ger Kenndal.
Hur kommer det sig att han arbetar kvar trots att han Àr dömd för misshandel av ett barn som han har behandlat?
– Det finns flera aspekter kring det. Det Ă€r ett arbetsrĂ€ttsligt svĂ„rt lĂ€ge eftersom vi inte vet vad som skulle ha skett om vi drivit frĂ„gan. Vi har ocksĂ„ gjort bedömningen att han inte kommer upprepa hĂ€ndelsen eftersom han har arbetat inom psykiatrin lĂ€nge och gjort det bra. Dessutom har han fĂ„tt en mer administrativ roll Ă€n tidigare.
Av Nathalie Joo
Publicerad 29 nov 2014 10:07

2.2014-10-20

158 glada saker skulle förhindra sjÀlvmord

Publicerad 2014-10-19 23:02
www.dn.se

Listan i sin helhet. Första sidan.
 
Elin var bara nio Är nÀr hon första gÄngen hade kontakt med psykiatrin. I dag Àr hon 24, har tvÄ diagnoser, tre sjÀlvmordsförsök och lÄnga perioder av medicinering bakom sig.

Nyligen fick hon en akuttid hos en terapeut vid landstinget. DĂ€r fick hon en lista – pĂ„ 158 saker som skulle kunna göra ­henne glad.

 
– ”Punkt 137: Sköta om ett akvarium.” NĂ€r jag kom till den punkten hade jag i och för sig redan fĂ„tt nog, men just dĂ„ kĂ€nde jag att nĂ„got brast mig.

Elin skakar lÄngsamt pÄ huvudet. Vi ses i den lÀgenhet med boendestöd som hon hyr via Stockholms stad. Just den hÀr dagen Àr det hittills en bra dag, hon har ingen Ängest, Àr mest less. Och arg.

Att bo hÀr innebÀr att hon varje morgon klockan 8, tryggt nog, blir vÀckt av personal. PÄ kvÀllarna finns det ett fik pÄ hennes vÄningsplan, ett fik dit hon kan gÄ om hon vill ha sÀllskap. Och tvÄ gÄnger i veckan fÄr hon trÀffa sin boendestödjare som kollar hur hon mÄr, hur det gÄr för henne.

Det gÄr sÄ dÀr.

I Är har hon varit inlagd pÄ psyket pÄ Sankt Göran tre gÄnger. Alltid mest pÄ grund av att hon Àr sÄ rÀdd för sig sjÀlv, sin Ängest och sitt sjÀlvskadebeteende.

Hon har bedömts vara en border­linepersonlighet. Sedan i juni har hon en adhd-diagnos. Hon Àr för nÀrvarande sjukskriven. I en korg pÄ diskbÀnken förvarar hon sina pillerburkar; sömnpiller, ÄngestdÀmpande, kÀnsloutjÀmnande, anti-depressiva, adhd-medicin.

– Jag har Ă€tit nĂ€stan alla former av psykofarmaka och neuroleptika sedan jag var 15 och gjorde mitt första sjĂ€lvmordförsök. Men jag har aldrig fĂ„tt nĂ„gon seriös hjĂ€lp att hantera min Ă„ngest, min psykiska ohĂ€lsa, sĂ€ger hon.

Men det var inte hit, bakom de nerdragna persiennerna, hon ville. I perioder han hon försökt plugga, hon har haft ett högintensivt jobb som hon klarade galant under en period innan hon Ànnu en gÄng brakade ihop.

– Och nu sitter jag hĂ€r. Jag har ramlat mellan stolarna hos BUP, socialen och landstinget i hela mitt liv. Jag har aldrig haft en bestĂ„ende samtalskontakt, alltid blivit bemött med receptblock och oförstĂ„ende.

Det var hennes boendestödjare som hjÀlpte henne att fÄ en akutsamtalstid för ett par veckor sedan. NÀr hon kom dit fick hon trÀffa en samtalsterapeut. Enligt Elin kom samtalet mest av allt att handla om att Elin har en allt för negativ syn pÄ livet.

NÀr hon skulle gÄ fick hon ett kuvert som hon uppmanades att öppna vid hemkomst.

Det gjorde hon. Med pÄföljande chock och förvirring.

Elin lĂ€ser högt: ”Punkt 21. Äta nĂ„got lĂ€ckert. Punkt 46. GĂ„ ned i vikt. Punkt 98. Klara av en bantningskur.”

– Som mĂ„nga andra i min situation har jag haft allvarliga Ă€tstörningar i perioder. Hur ska jag hantera det hĂ€r? Nu rĂ„kar jag vara sĂ„ skadad och hĂ€rdad av allt jag redan blivit utsatt för sĂ„ jag kan tĂ€nka att de kan dra Ă„t helvete. Men tĂ€nk om de ger den hĂ€r listan till nĂ„gon som just i det lĂ€get Ă€r skörare Ă€n jag rĂ„kade vara just nu?

Om en mÄnad har Elin sin nÀsta inbokade tid pÄ en för henne ny behandlings­enhet. Trots hennes numera luttrade och cyniska bild av den vÄrd hon hittills fÄtt hyser hon ett visst hopp: den ­adhd-diagnos hon nyligen fick.

– Jag har förstĂ„tt och ­accepterat att jag Ă€r sjuk, att jag behöver hjĂ€lp. Men nu har jag sett för mycket av hur dĂ„ligt det fungerar, jag vet inte om jag orkar mer. Men en sak kĂ€nner jag starkt: det Ă€r dags att nĂ„gon berĂ€ttar hur illa stĂ€llt det Ă€r.

Elin heter egent­ligen nÄgot annat.

Den omskrivna listan Ă€r översatt frĂ„n engelska och har i originalform rubriken ”Skills training manual for treating personality disorder”. Den publicerades första gĂ„ngen 1993 i ”Journal of ­consulting and clinical physology”.

3.2014-07-02
http://mobil.dn.se/nyheter/sverige/skolpersonal-festade-pa-fritids/
Skolpersonal festade pÄ fritids

Publicerad i dag 08:19

Personal pÄ en skola i Blekinge fÄr bannor frÄn skolans rektor sedan de festat med alkohol i skolans fritidslokaler.

Annons:
 
De ska Àven ha bjudit in vÀnner till lokalerna och delat festbilderna pÄ Facebook sÄ att skolans elever haft möjlighet att se bilderna.

Rektorn pÄ skolan sÀger till Sydöstran att festerna inte förekommer lÀngre och tar avstÄnd frÄn alkohol i skolans lokaler.

– Visst kan man fĂ„ ha fester i vĂ„ra lokaler, men dĂ„ ska det vara typ födelsedagskalas dagtid, inga nattliga fylleslag, sĂ€ger han till tidningen.

4.2013-10-01

http://www.expressen.se/nyheter/charlie-79-drogades--krop-runt-pa-golvet/
Charlie, 79, drogades – kröp runt pĂ„ golvet

Svartlistade lÀkemedel

 HĂ€r Ă€r socialstyrelsen lista över lĂ€kemedel som Ă€r direkt olĂ€mpliga för Ă€ldre eftersom de innebĂ€r hög risk för besvĂ€rliga biverkningar, som minnesproblem och förvirring. Dessa lĂ€kemedel ska undvikas om det inte finns sĂ€rskilda skĂ€l.

 SmĂ€rtstillande (Tramadol)

 Gemadol

 Nobligan

 Tiparol

 Tradolan

 Tramadol

 SmĂ€rtstillande/kramper i mag-tarmkanalen

 Buscopan

 Egazil

 Ketogan

 Morfin-Skopolamin

 Oxikodon-hyoscin

 Spasmofen

 HjĂ€rtreglerande

 Robinul

 Durbis

 Durbis Retard.

 Psykiska besvĂ€r (Ă„ngest, depressioner, beteendestörningar, med mera)

 Akineton

 Anafranil och Anafranil Retard

 Atarax

 Clozapine

 Klomipramin

 Leponex

 Levomepromazine

 Ludiomil

 Maprotilin

 Nozinan

 Pargitan

 Pargitan mite

 Saroten

 Sensaval

 Truxal

 Lugnande, sömnmedel (bensodiazepiner/propiomaz)

 Diazepam

 Stesolid

 Apodorm

 Mogadon

 Nitrazepam

 Flunitrazepam

 Propavan

 IllamĂ„ende och yrsel, allergier, Ă€ven lugnande

 Amosyt

 Calma

 Desentol

 Scopoderm

 Theralen Lergigan.

 Finns Ă€ven som Lergigan comp, Lergigan forte, Lergigan mite.

 Inkontinens

 Detrusitol och Detrusitol SR

 Ditropan

 Emselex

 Kentera

 Oxybutynin

 Tolterodin

 Toviaz

 Vesicare

KĂ€lla: Socialstyrelsen

 OBS! Sluta inte pĂ„ egen hand. Vill du Ă€ndra eller avbryta din lĂ€kemedelsbehandling sĂ„ diskutera det med din lĂ€kare, i första hand den lĂ€kare som skrev ut medicinen.

 

 Sjukhuset vĂ„rdade med piller, piller och piller...

 NĂ€r Charlie Lindberg hamnade pĂ„ den psykiatriska mottagningen pĂ„ sjukhuset i Karlshamn Ă„t han de tre översta medicinerna pĂ„ listan. Efter fyra veckor pĂ„ avdelningen var antalet lĂ€kemedel uppe i nio. Charlie fick dĂ„ tre sömnmedel, ett lĂ€kemedel mot depressionen och tvĂ„ tunga antipsykospreparat. HĂ€r Ă€r listan pĂ„ Charlies alla lĂ€kemedel:

 Trombyl, 75 mg (blodförtunnande).

 Salures. 2.5 mg (vĂ€tskedrivande, blodtryckssĂ€nkande).

 Enalapril, 5 mg (ACE-hĂ€mmande, blodtryckssĂ€nkande).

 Haldol, 1 m (antipsykosmedicin).

 Risperidon, 1 mg (antipsykosmedicin).

 Citalopran, 10 mg (antidepressiv medicin).

 Imovane, 7,5 mg (sömnmedel).

 Propavan, 25 mg (sömnmedel).

 Heminevrin, 300 mg (sömnmedel).
.

Tidigare artiklar

 
"En pratstund kan ocksÄ dÀmpa oron"| 08:25

KARLSHAMN. Demenssjuke Charlie Lindberg, 79, lades in pÄ psykiatrisk avdelning nÀr det inte fanns nÄgon mottagning för Àldre pÄ sjukhuset.

DĂ€r fick han massor av tunga mediciner.

- Förut kunde Charlie gÄ och prata, men efter fyra veckor pÄ psyket var han neddrogad, hade blöja och kröp runt pÄ golvet, sÀger sambon Birgitta Karlsson, 77, som anmÀlt vÄrden till socialstyrelsen.
 


 
Birgitta Karlsson och yorkshireterriern Gordon tar hissen upp till tredje vÄningen pÄ Àldreboendet Solrosen i den benvita trÀlÀngan i centrala Karlshamn. FrÄn livskamraten Charlie Lindbergs rum strömmar födelsedags-cd:n med Evert Taubes visor ut i korridoren.

- Hej Ă€lskling! Är det bra med dig i dag? sĂ€ger Birgitta och lutar sin panna mot Charlies.

- Ja, nickar Charlie nerifrÄn rullstolen nÀr han höjer sin nÀstipp mot Birgittas.

Lades in

Han strÄlar med hela ansiktet och skrockar nöjt nÀr hunden Gordon hoppar upp i knÀet för att fÄ vara med och pussas.

Nuförtiden kan Charlie Lindberg krama Birgitta.

- HÀr pÄ Solrosen har han fÄtt trÀna upp rörligheten i armarna igen. Han mÄr mycket bÀttre och Àr mindre orolig Àn tidigare, sÀger Birgitta Karlsson.

Annat var det i november 2011, dÄ Birgitta Karlsson efter tre Är av dygnet-runt-passning av sin demenssjuke sambo inte lÀngre orkade med vaknÀtterna nÀr Charlie naken rymde ut pÄ gatorna. Charlie Lindberg fick komma till ett korttidsboende, men inte heller dÀr kom man till rÀtta med hans nattstök. DÄ det inte fanns plats pÄ nÄgon mottagning för Àldre lades Charlie Lindberg in pÄ en psykiatrisk avdelning pÄ sjukhuset i Karlshamn.

"Var neddrogad"

Birgitta Karlsson blÀddrar i sina pÀrmar och letar fram listan över de nio lÀkemedel Charlie Lindberg fick dÀr.

- Det var inte klokt att Charlie skulle vara inlÄst pÄ psyk. En annan patient som jobbat inom ÀldrevÄrden försökte hjÀlpa Charlie, men Charlie blev förvirrad och aggressiv av alla mediciner. Han var neddrogad, hallucinerade, fick börja med blöja, övergick till flytande föda för att han inte fick ha sin tandprotes och kröp pÄ golvet.

LÄg under ett blytÀcke

Till slut vÀnde sig Birgitta Karlsson till Blekinge LÀns Tidning, som uppmÀrksammade Charlies situation. Snart ordnade kommunen en plats pÄ ett demensboende. DÀr begÀrde Birgitta Karlsson ett möte med lÀkaren för att Charlies mediciner skulle gÄs igenom och man kom gemensamt överens om att minska antalet lÀkemedel frÄn nio till tre-fyra.

- Det gjorde skillnad. Men det var hög personalomsÀttning och mÄnga som inte hade sÄ mycket erfarenhet av arbete med Àldre och Charlie var fortsatt orolig. DÄ upptÀckte jag att de lade Charlie under ett blytÀcke för att lugna honom, men det gjorde att hans leder förtvinade, sÀger Birgitta.

Hon anmÀlde sjukhuset i Karlshamn till socialstyrelsen och fick rÀtt. I mars i Är kom beslutet, dÀr sjukhuset fick kritik för felaktig vÄrd och för mycket mediciner.

Aktiviteter varje dag

I april fick Charlie plats pÄ Àldreboendet Solrosen, ett stenkast frÄn parets gemensamma lÀgenhet pÄ Drottninggatan.

HÀr anordnas varje dag olika aktiviteter som korsord, ordsprÄkslekar och musikstunder. Charlie fÄr lyssna pÄ taltidningen om morgnarna, kan umgÄs med de Ätta andra boende och tas om hand av erfarna sköterskor.

- PÄ Solrosen fÄr Charlie sÄ mycket stimulans att han blir trött och somnar av sig sjÀlv, utan sömntabletter, om kvÀllarna. Han fÄr ocksÄ sjÀlv bestÀmma nÀr han ska lÀgga sig, sÀger Birgitta.

Hon och hunden Gordon kommer pÄ besök varje eftermiddag. DÄ brukar Birgitta och Charlie blÀddra i fotoalbumen med bilder frÄn de tio friska Är som de fick tillsammans, dÄ de reste, golfade och dansade.

- Det var faktiskt pÄ dansbanan i Mörrum vi först lÀrde kÀnna varandra, 1997 nÀr vi bÄda hade mist vÄra Àkta hÀlfter i sjukdom. Charlie var bergsingenjör och hade en sÄdan utstrÄlning nÀr han kom fram och bjöd upp mig. Och han har alltid varit sÄ hjÀlpsam.

"Han har det jÀttebra"

I dag Àr det mest Birgitta som hjÀlper Charlie. Hur hans liv skulle ha sett ut om hon inte larmat vill hon inte tÀnka pÄ.

- Charlie har fortfarande biverkningar av alla mediciner han fick pÄ sjukhuset och pÄ det första boendet. Men numera grÄter han inte lÀngre nÀr jag ska gÄ. Han har det jÀttebra hÀr pÄ Solrosen och fÄr komma ut pÄ promenader och delta i krÀftskivor.
.
Av Karin Sörbring Av Karin Sörbring
 karin.sorbring@expressen.se  

5.
http://www.expressen.se/halsa/anna-basen/en-pratstund-kan-ocksa-dampa-oron/

"En pratstund kan ocksÄ dÀmpa oron"

Vanliga biverkningar

 HĂ€r Ă€r nĂ„gra av de vanligare biverkningarna av fel- och övermedicinering:

 Muntorrhet.

 Trötthet.

 DĂ„sighet.

 Minnesstörningar.

 Förvirring.

 Yrsel.

 Nedsatt aptit.

 Förstoppning.

 Fallskador.

 Benbrott.

 Blödningar.

 Magblödningar.

 Njurskador.

 Leverskador.


 Ă„ldre Ă€r mer kĂ€nsliga för lĂ€kemedel - och förbrukningen har ökat med 60 procent

 Ă„ldre Ă€r kĂ€nsligare för lĂ€kemedel. Organen Ă„ldras, man fĂ„r nedsatt njur- och leverfunktion och dĂ€rmed sĂ€mre omsĂ€ttning. Det gör att lĂ€kemedel finns kvar lĂ€ngre i kroppen och man fĂ„r förlĂ€ngd effekt. Sömnmedel kan exempelvis finnas kvar till dagen efter vilket lĂ€tt ger trötthet och ökar risken för olyckor.

 Att Ă€ldre har mer fettmassa och mindre muskelmassa gör ocksĂ„ att fettlösliga lĂ€kemedel lagras lĂ€ngre i kroppen.

 HjĂ€rnan blir ocksĂ„ kĂ€nsligare. Äldre blir oftare trötta och förvirrade av lĂ€kemedel som pĂ„verkar hjĂ€rnan, exempelvis smĂ€rtstillande opioider och psykofarmaka.

 Ă„ldre har ocksĂ„ högre risk för mĂ„nga lĂ€kemedelsbiverkningar. Ett exempel Ă€r antiinflammatoriska vĂ€rkmediciner, NSAID, som ibuprofen och diklofenak, som oftare ger magsĂ„r, blödningar och njurskador hos Ă€ldre.

 Personer över 80 tar i genomsnitt 5 lĂ€kemedel per dygn. Det Ă€r en ökning med 60 procent jĂ€mfört med slutet pĂ„ 1980-talet dĂ„ siffran var 3,4 lĂ€kemedel.

 Upp till var tredje inlĂ€ggning pĂ„ akutsjukhus orsakas i dag av lĂ€kemedelsbiverkningar.

KÀlla: Johan Fastbom, professor i geriatrisk farmakologi vid institutionen för neurobiologi, vÄrdvetenskap och samhÀlle pÄ Karolinska institutet.
.
MÄnga Àldre drogas. Mer Àn var tionde som Àr över 75 Är och bor pÄ Àldreboende fÄr mediciner som Àr farliga för Àldre.
 Ă„ldre tĂ„l lĂ€kemedel sĂ€mre Ă€n yngre. PĂ„ socialstyrelsens svarta lista finns en lĂ„ng rad mediciner som Ă€r direkt olĂ€mpliga för gamla eftersom de lĂ€tt orsakar förvirring, minnesproblem och andra allvarliga biverkningar. Dit hör lugnande medel, sömnmedel och psykofarmaka, men Ă€ven medel mot inkontinens, smĂ€rtlĂ€kemedel och allergimediciner. OlĂ€mpliga lĂ€kemedel gör de gamla sjuka, leder till fallskador, sjukhusinlĂ€ggningar och dödsfall.

Men upp till hÀlften av biverkningarna kan undvikas, visar studier. Om man rensar i medicinlistorna mÄr de Àldre bÀttre och de akuta sjukhusbesöken minskar.

Det handlar förstÄs inte om att Àldre ska nekas effektiv behandling för sina sjukdomar. Det handlar om att alltid noga vÀga risk mot nytta, ge rÀtt lÀkemedel och rÀtt dos.

Ny statistik, som Expressen kan presentera i dag, avslöjar att hur mÄnga gamla som drogas med fel mediciner skiljer sig enormt frÄn kommun till kommun.

I Öckerö kommun fĂ„r 16,5 procent av de gamla som Ă€r 75 Ă„r och Ă€ldre och bor i sĂ€rskilt boende svartlistade olĂ€mpliga lĂ€kemedel. I Skinnskatteberg Ă€r motsvarande siffra 5,7 procent.

Orsaken till sĂ„ stora skillnader kan förstĂ„s inte förklaras med att de gamla i Öckerö skulle vara tre gĂ„nger sjukare, tre gĂ„nger oroligare eller tre gĂ„nger mer sömnlösa Ă€n de gamla i Skinnskatteberg.

Alla lÀkemedelsexperter jag intervjuat sÀger att det snarare handlar om lokala traditioner och vÄrdkultur. Att det handlar om vad lÀkarna Àr vana vid att skriva ut, vad de har för favoritmediciner. VÀstra Götaland har i Äratal utmÀrkt sig för att ha en generellt högre förskrivning av lugnande, sömnmedicin och annan psykofarmaka. VÀstkusten kallas ibland dÀrför för valiumbÀltet. Det mönstret syns Àven i den nya statistiken.

Sen handlar det ocksÄ om vad personalen i Àldreomsorgen vill ha av lÀkaren. Antipsykotiska lÀkemedel kan verka lugnande pÄ demenssjuka, men har en rad svÄra bieffekter och gör att de riskerar att dö i förtid. Om ÀldrevÄrden ska lyckas röja upp bland de farliga medicinerna mÄste man ocksÄ satsa pÄ omvÄrdnaden. Minskar man pÄ psykofarmaka blir de Àldre piggare och friskare - men det behövs kanske lite mer personal för att ta hand om dem. Ska man ta bort sömnmedicinen bör man erbjuda nÄgot annat i stÀllet, som en liten pratstund, en macka och ett glas mjölk. Svensk forskning har faktiskt visat att en sÄ enkel ÄtgÀrd som rejÀlare kvÀllsmat gör att de Àldre sover bÀttre och behöver mindre sömnmedicin!
.
Av Anna BÀsén Av Anna BÀsén
 anna.basen@expressen.se

6.2014-12-14
http://www.expressen.se/kvallsposten/dog-av-undernaring-pa-vardboende-i-lund/
Dog av undernÀring pÄ vÄrdboende
Lund/TT
Relaterat
En 78-Ärig kvinna blev svÄrt undernÀrd pÄ ett korttidsboende i Lund. Den utmÀrglade kvinnan fördes efter tvÄ mÄnader akut till sjukhus och dog strax dÀrpÄ, rapporterar Sydsvenskan.
HÀndelsen, som intrÀffade i slutet av sommaren, har utretts av kommunen som konstaterar flera misstag. Bland annat ska personal pÄ boendet vare sig ha kÀnt till att lÀkare ordinerat nÀringstillskott eller att kvinnan pÄ grund av psykisk sjukdom hade mycket svÄrt att Àta och behÄlla mat.
Det Àr inte klarlagt att dödsorsaken varit svÀlt, men kvinnans kropp kollapsade pÄ sjukhuset pÄ grund av undernÀring och organsvikt, skriver tidningen.
Nu har nya arbetssÀtt och rutiner införts pÄ vÄrdboendet och Inspektionen för vÄrd och omsorg, som utrett hÀndelsen, tycker att ÄtgÀrderna Àr tillrÀckliga.
Publicerad 13:55Uppdaterad 16:28

10
Fosterhem och institutioner / Svensk lÀrare band fast en skolelev vid stol
« skrivet: 01 oktober 2013, 15:13:52 PM »
1.
2015-10-02
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article21514253.ab
AnstĂ€lld pĂ„ förskola anhĂ„llen – misstĂ€nks för vĂ„ldtĂ€kt mot barn
Den förskoleanstÀllde i Upplands-Bro som anhölls i gÄr Àr misstÀnkt för vÄldtÀkt mot ett barn.
Det uppger polisen i ett informationsblad som gÄtt ut till förÀldrar som har barn pÄ förskolan.
AnmÀlan om misstÀnkt brott pÄ en förskola i Upplands-Bro, nordvÀst om Stockholm, upprÀttades i mÄndags. I gÄr kvÀll kunde Aftonbladet berÀtta att en man anhÄllits. Polisen har varit mycket förtegen om utredningen, med hÀnvisning till förundersökningssekretess.
MisstÀnks för barnvÄldtÀkt
Men i ett informationsutskick som skickats till förÀldrar vars barn gÄr pÄ förskolan skriver polisen nu att mannen misstÀnks för vÄldtÀkt mot ett barn.
”Förundersökningen Ă€r inne i ett mycket kĂ€nsligt skede och berör misstanke om brott dĂ€r mĂ„lsĂ€gande Ă€r minderĂ„rig sĂ„ dĂ€rför rĂ„der mycket strĂ€ng förundersökningssekretess. Med anledning av detta kan polismyndigheten tyvĂ€rr i nulĂ€get inte gĂ„ ut med nĂ„gon ytterligare information”, skriver polisen.
Leds av Ă„klagare
Eftersom det rör sig om minderÄrig mÄlsÀgande sÄ leds förundersökningen av Äklagare.
– Vi vidtar sedvanliga utredningsĂ„tgĂ€rder. Vi analyserar material som inkommit, genomför förhör och invĂ€ntar nya direktiv frĂ„n Ă„klagarmyndigheten, har Christian Jofur, förundersökningsledare pĂ„ polisen i norrort tidigare sagt till Aftonbladet.
 2.
2015-07-31
http://www.expressen.se/gt/forskoleanstalld-var-hansynslos--atalas/
FörskoleanstĂ€lld var "hĂ€nsynslös" – Ă„talas
Nu Ätalas den förskoleanstÀllda kvinnan för olaga tvÄng mot det 2-Äriga förskolebarnet.
Enligt Äklagaren har beteendet varit hÀnsynslöst.
En kvinna i 50-ÄrsÄldern, anstÀlld vid en förskola, Ätalas nu vid BorÄs tingsrÀtt för olaga tvÄng.
Enligt stÀmningsansökan sÄ har hon med hjÀlp av vÄld tvingat ett 2-Ärigt förskolebarn att slÀpa en leksaksback och med vÄld tvingat barnet att sÀtta sig ner i en barnmatstol.
Åklagaren menar att kvinnan skakat barnet, bĂ€nt i hans fingrar och tryckt ner pojken i stolen flera gĂ„nger samtidigt som hon skrek och gapade pĂ„ honom.
"Agerandet har under alla förhÄllanden utgjort ett hÀnsynslöst beteende mot ett litet barn som stÄtt under kvinnans vÄrd/tillsyn", stÄr det i Ätalet.
Tidigare upptrÀtt olÀmpligt
Kvinnan i 50-ÄrsÄldern förnekar brott. En tidigare kollega till kvinnan vittnar om hÀndelsen som utspelade sig i februari tidigare i Är och enligt förskolechefen sÄ har kvinnan Àven vid tidigare tillfÀllen upptrÀtt olÀmpligt mot barn pÄ förskolan.
Enligt en mamma till ett annat barn pÄ förskolan sÄ har den anstÀllda kvinnan pÄ förskolan vid tidigare tillfÀllen skrikit och gapat inne pÄ förskolan.
Hon Ätalas nu för olaga tvÄng, i andra hand ofredande.
Av Johanna Rapp
Publicerad 31 jul 2015 16:05
3.
2015-07-07
http://www.sydsvenskan.se/malmo/forskola-tystade-att-chef-var-full/
LOKALA NYHETER | MALMÖ
idag  06:41
Förskolechef var berusad pĂ„ jobbet – tystades ner
Vid minst tvÄ tillfÀllen var en kvinnlig förskolechef pÄ en privat förskola berusad pÄ jobbet. Vid det ena tillfÀllet skulle kvinnan gÄ med ett barn till inskolning pÄ en skola nÀr hon stoppades, skriver Sydsvenskan.
Efter hÀndelsen har chefen hÄllit sig borta frÄn att arbeta med barnen, men nÄgon information om det intrÀffade gavs först inte till förÀldrarna. Anledningen Àr enligt företagets styrelseordförande att chefen och en slÀkting till henne utgör tvÄ tredjedelar av styrelsen och helt enkelt bestÀmde att hÄlla hÀndelserna hemliga.
Barnomsorg Malmö SkÄne lÀn
KÄLLOR
Förskola tystade ner att chefen var berusad pÄ jobbet
Sydsvenskan
Var sÄ berusad att hon ramlade omkull
TT
4.
2015-05-15
http://www.aftonbladet.se/lokala-nyheter/e2a09033-814e-4651-b41d-5d0e36032873@omni
LOKALA NYHETER | MALMÖ
mindre Àn 3 tim sedan
Vikarie Ätalas för misshandel pÄ dagis
Nu vÀcks Ätal mot en vikarie som misstÀnks ha misshandlat ett barn pÄ en förskola i Staffanstorp. Den tidigare förundersökningen lades ner, men nu har Äklagare beslutat att ta upp fallet igen, rapporterar Sydsvenskan.
Förskolans personal ska ha sagt att vikarien bland annat knuffat barnet sÄ kraftigt att han trillade ner pÄ sina knÀn, slog sig och började grÄta.
KÄLLOR
Mamman: Vikarien var insatt som sÀrskilt stöd till min son
blogg.sydsvenskan.se
5.
2015-02-25
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20368695.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/inlast/article20365407.ab
http://www.aftonbladet.se/nyheter/inlast/article20367185.ab
Mamman: SlÀpp ut min son
Efter Aftonbladets avslöjande om Elinor – nu reagerar förĂ€ldrar som har sina barn pĂ„ LĂ„nganĂ€s.
PÀivi Svensson, 54, vill inte ha kvar sin son pÄ ungdomshemmet.
– SlĂ€pp ut min son och se till att han fĂ„r rĂ€tt vĂ„rd. Han sitter som ett djur, det Ă€r inte mĂ€nskligt, sĂ€ger hon.
PÀivi Svenssons son placerades pÄ LÄnganÀs sÄ sent som i onsdags efter att tidigare ha varit placerad pÄ ett utredningshem i SkÄne.
Sonen, som fÄtt diagnosen atypisk autism, kunde pÄ sÄ sÀtt fÄ rÀtt vÄrd och vara nÀra hemmet i Jönköping.
– Jag tĂ€nkte att det var bra att det bara var en halvtimme hĂ€rifrĂ„n och att vi kunde hĂ„lla oss uppdaterade.
Fick inte gÄ ut i fem minuter
Men redan nÀr hon besökte sin son för första gÄngen i söndags ringde varningsklockorna. SocialnÀmnden i Jönköping har tagit beslut om att sonen ska fÄ vÄrd i enskildhet, vilket innebÀr att han Àr avskild frÄn de andra ungdomarna. NÀr PÀivi frÄgade om hon fick gÄ ut med sin son i fem minuter blev svaret nej.
– Jag kunde inte andas. Att vara inne i det dĂ€r rummet hela tiden kan ju sĂ€tta griller i huvudet pĂ„ vem som helst. Jag fick sĂ„dan fruktansvĂ€rd Ă„ngest och ville bara dĂ€rifrĂ„n.
Efter att ha sett Aftonbladets reportage om Elinor Schyman, som var instÀngd i exakt samma rum fram till början av februari, Àr PÀivi Svensson Ànnu oroligare.
– Jag blir sĂ„ ledsen nĂ€r jag ser den dĂ€r flickan. Det Ă€r inte okej, inte för nĂ„gon, sĂ€ger hon med grĂ„ten i halsen.
”Jag Ă€r livrĂ€dd”
Nu Àr PÀivi Svensson rÀdd för att hennes son ska rÄka ut för nÄgot liknande. Hon upplever att det inte finns nÄgon genomtÀnkt plan för hur vÄrden av hennes son ska utföras, och att det bara handlar om förvaring.
– Jag Ă€r livrĂ€dd att Elinor-fallet upprepas. Att min son bara placeras dĂ€r och att inget hĂ€nder, sĂ€ger hon.
Hon fortsÀtter:
– Min son ska inte sitta inspĂ€rrad. Vi Ă€r införstĂ„dda med att han behöver hjĂ€lp, men inte pĂ„ det hĂ€r viset. Det Ă€r inte okej att vara inlĂ„st och inte trĂ€ffa nĂ„gon annan Ă€n personalen.
Nu kommer PÀivi Svensson göra allt i sin makt för att Elinor-fallet inte ska upprepas.
– Jag Ă€r beredd att gĂ„ hur lĂ„ngt som helst. Jag kommer göra allt för att mina barn ska ha det bra, sĂ€ger hon.
 Sebastian Hagberg
25 FEBRUARI 2015  09:35
AFTONBLADET AVSLÖJAR: Elinor hölls inlĂ„st i flera Ă„r
Elinor Schyman var 15 Är nÀr hon lÄstes in pÄ en av statens institutioner pÄ obestÀmd tid.
Under lÄnga perioder levde hon instÀngd i ett sterilt rum stÀndigt övervakad. Samtidigt tvingades hon upprepade gÄnger genomgÄ krÀnkande nakenvisiteringar.
Nu kan Aftonbladet med hjĂ€lp av dolda inspelningar och hemliga dokument avslöja hur hon har suttit inspĂ€rrad i tre Ă„r – trots att tjĂ€nstemĂ€n, vĂ„rdare och ansvariga pĂ„ hemmen krĂ€vt att hon ska slĂ€ppas fri.
För Elinor börjar problemen hösten 2011.
Stödet i vardagen försvinner nÀr hon byter frÄn en resursskola till vanlig skola. NÀr hon i en konflikt vrider om armen pÄ en lÀrare stÀngs hon av frÄn undervisningen. Och efter ytterligare brÄk och vÄldsamheter tvÄngsomhÀndertas hon enligt lagen om vÄrd av unga.
De följande Ären Àr ett virrvarr av flyttar och rÀttsprocesser i en nedÄtgÄende spiral. Det enda som Àr konstant Àr kravet frÄn alla som lÀr kÀnna Elinor att hon ska slÀppas fri.
 Lindah Mohlin
24 FEBRUARI 2015
Flyttat 13 gĂ„nger – pĂ„ tre Ă„r
I stÀllet för ett normalt tonÄrsliv har Elinor under de senaste tre Ären flackat runt pÄ Statens institutionshem. Hon har placerats pÄ 13 olika stÀllen. Varje gÄng har hon mött ny personal och tvingats förklara sin situation för över 100 vuxna.
– Det har varit jobbigt att behöva trĂ€ffa nya mĂ€nniskor hela tiden. Att behöva lĂ€ra kĂ€nna dem och sedan ska man bara flytta. Det har varit jĂ€ttetufft, sĂ€ger hon.
6.
2014-08-24
http://www.expressen.se/gt/elev-misshandlad-medvetslos-pa-skola/
Elev misshandlad medvetslös pÄ skola

En ung pojke ska ha blivit misshandlad av en annan elev pĂ„ en skola i Lysekil.  Foto: Google Maps
En pojke i 15-ÄrsÄldern ska ha blivit misshandlad av en jÀmngammal elev pÄ en skola i Lysekil.
– Pojken blev medvetslös och vaknade till, men sen blev han medvetslös igen. Det Ă€r vĂ€ldigt otĂ€ckt nĂ€r man har egna barn som gĂ„r pĂ„ skolan, sĂ€ger Tony, vars dotter gĂ„r dĂ€r.
Den skadade pojken fick föras med ambulanshelikopter till Östra sjukhuset i Göteborg.
Larmet om en misshandel kom till polisen strax efter klockan halv nio pÄ onsdagsmorgonen. Det var SOS som larmade efter att de skickat en ambulans till skolan.
– Det verkar som att tvĂ„ elever som slagits. Den ena skadas i samband med misshandeln, sĂ€ger Niklas Johansson, inre befĂ€l pĂ„ polisen i Uddevalla.
Polisens presstalesman utvecklar:
– I samband med misshandeln ramlar en av dem pĂ„ nĂ„got sĂ€tt och slĂ„r i huvudet i nĂ„gon form av stenmur. De gör bedömningen att han behöver nĂ„gon form av ambulanshelikopter, sĂ€ger Christer Fuxborg pĂ„ lĂ€nskommunikationscentralen i VĂ€stra Götaland.
Ambulanshelikopter
Misshandeln ska ha Àgt rum inne pÄ skolan.
Ambulanshelikoptern förde den skadade pojken till Östra sjukhuset i Göteborg.
– Men jag vet inte hur skadad han Ă€r, sĂ€ger Niklas Johansson.
Inte heller polisens presstalesman har nÄgra uppgifter om skadelÀget mer Àn att han ska ha skadat huvudet.
Polisen pÄ plats har pratat med bÄde elever, lÀrare, förÀldrar och kuratorn har kopplats in.
– Vi vet inte bakomliggande orsaker, sĂ€ger Christer Fuxborg.
De bÄda pojkarna Àr i 15-ÄrsÄldern. Den misstÀnktas Älder kan leda till att sociala myndigheten kommer att kopplas in i Àrendet tillsammans med polis.
BrÄk började pÄ nÀtet
GT skrev i vÄras om ett annat skolbrÄk pÄ en skola i AlingsÄs. Den gÄngen var upprinnelsen en konflikt som börjat pÄ ett chatforum pÄ nÀtet. PÄ sajten Àr det möjligt att vara anonym och att skriva i nÄgon annans namn. TvÄ elever sökte dÀrför upp en tredje elev som misshandlades sÄ allvarligt att han fick föras till sjukhus. Ytterligare en elev fick stryk nÀr han försökte avbryta brÄket.
Av Elias Andersson
Av Sandra Divinyi
Publicerad 24 sep 2014 10:44
7.
2014-06-13
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article19048240.ab
Totalt fotoförbud pÄ skola
JÖNKÖPING. Barnen pĂ„ Hisingstorpsskolan i Jönköping fĂ„r inte ta bilder pĂ„ kompisarna pĂ„ klassresan. Eller pĂ„ skolavslutningen. Det rĂ„der totalt fotoförbud pĂ„ skolan.
Skolans rektor, Catharina Bergelin, hÀvdar att det Àr nödvÀndigt med ett förbud eftersom bilder kan lÀggas upp i sociala medier och nÄgon riskera att bli krÀnkt.
– NĂ€r barnen Ă€r i skolan Ă€r skolan ansvarig. Barnen mĂ„ste fĂ„ kĂ€nna sig trygga hĂ€r och vi följer lagstiftningen, sĂ€ger hon till Jönköpings-Posten.
TT

8.
2013-10-01

http://www.dn.se/nyheter/larare-band-fast-elev-vid-stol/

LĂ€rare band fast elev vid stol

Publicerad i dag 12:37
En lÀrare pÄ en högstadieskola i Norrköping har polisanmÀlts och stÀngts av efter att ha bundit fast en elev vid stolen under en lektion.
Det var i onsdags förra veckan som eleven blev fastbunden pÄ en stol under en lektion. Det bekrÀftar Ylva Svensson, rektor pÄ skolan.

– SĂ„ fort vi, i torsdags morse, fick informationen av förĂ€ldrarna ordnades stöd av personalkontoret som tog kontakt med lĂ€raren. LĂ€raren blev i första hand arbetsbefriad under torsdagen och fredagen, sĂ€ger Ylva Svensson till Norrköpings Tidningar.
Eleven har varit i skolan sedan hÀndelsen. LÀraren Àr fortfarande avstÀngd.

– Medan vi arbetar med att utreda saken ska eleven kĂ€nna sig lugn och trygg. Och eleven har varit i skolan sedan hĂ€ndelsen.

Varför lÀraren band fast eleven Àr Àn sÄ lÀnge oklart.

– Vi ser allvarligt pĂ„ Ă€rendet och har agerat utifrĂ„n sĂ„vĂ€l elevens mĂ„ende som personalens mĂ„ende, sĂ€ger skolchefen Mats Olsson till Norrköpings Tidningar.

BÄde förÀldrarna och skolan har polisanmÀlt hÀndelsen. Norrköpings Tidningar skriver att de har varit i kontakt med lÀraren men att han inte vill uttala sig om hÀndelsen i media.



 Anton SĂ€ll

 anton.sall@dn.se
9.
2014-09-14
http://www.expressen.se/gt/vardare-misshandlade-en-13-arig-patient/
VĂ„rdare misshandlade en 13-Ă„rig patient

Sahlgrenska sjukhuset. Foto: Jan Wiriden
En vĂ„rdare pĂ„ Sahlgrenska Universitetssjukhuset dömdes i tingsrĂ€tten pĂ„ mĂ„ndagen – för att ha misshandlat en 13-Ă„rig patient.
Nu ska vÄrdaren betala 20 000 kronor i böter och 7 000 kronor i skadestÄnd till pojken.
HÀndelsen intrÀffade den 19 mars förra Äret.
En vÄrdare pÄ en ungdomspsykiatrisk avdelning pÄ Sahlgrenska sjukhuset dömdes under mÄndagen för att ha misshandlat en 13-Ärig pojke. HÀndelsen ska ha intrÀffat i mars förra Äret medan vÄrdaren i en situation tillrÀttavisade patienten.
I polisens förhör med vÄrdaren framkommer det att pojken har sparkat vÄrdaren pÄ benet. NÀr han gjort ansats för att sparka igen ska vÄrdaren dÄ ha tagit tag i pojkens ben, sedan sparkat undan hans stödjeben. Det fick pojken att falla handlöst bakÄt, och dÀrefter ska vÄrdaren ha satt sig grÀnsle över pojken och hÄllit fast honom.
Överskred grĂ€nsen
TingsrÀtten anser att vÄrdaren har överskridit grÀnsen för hur situationen skulle hanteras och att pojken utsatts för smÀrta.
Dessutom var pojken panikslagen under tiden och tvÄ kolleger till vÄrdaren har vittnat om att ingripandet var onödigt.
VÄrdaren Àr en man i pensionsÄlder och hÀvdar att hans agerande skedde i sjÀlvförsvar och för att skydda pojkens pappa som ocksÄ befann sig i rummet.
FĂ„r villkorlig dom
Nu döms vÄrdaren till villkorlig dom och ska betala 20 000 kronor i böter och 7 000 kronor i skadestÄnd till pojken. StraffvÀrdet för misshandeln sÀnktes dock med hÀnsyn till att vÄrdaren anses av tingsrÀtten ha missuppfattat situationen och trott sig agera i nödvÀrn.
Av Christer El-Mochantaf
Publicerad 15 sep 2014 17:54

11
1.
2015-01-07
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/oisincantwell/article20121567.ab
Förhör utan advokat – ett hot mot rĂ€ttstatens principer
Än en gĂ„ng har ett barn som misstĂ€nks för brott förhörts utan att ha haft en advokat vid sin sida.
Hur lÀnge ska Sverige leva med en skam som har lett till kritik frÄn FN och EuroparÄdet?
    Dela   
    Tweeta



En 15-Ärig pojke som misstÀnks för en vÄldtÀkt och ett vÄldtÀktsförsök i Stockholmstrakten anhölls för ett par dagar sedan.
Huvudregeln Àr anstÀndigt nog att ett barn ska ha en advokat med sig dÄ hen förhörs av polis eller Äklagare.
Ungdomar har inte ett fÀrdigutvecklat omdöme och kan erkÀnna brott som inte har begÄtts i förhoppning om att slÀppas fria, av rÀdsla eller börja ljuga om ovidkommande saker.
Inte minst behöver de juridiskt stöd och nÄgon som upplyser en om ens rÀttigheter.
Men pojken förhördes utan advokat. NÄgot som polisen i efterhand har förklarat med att det var natt, att det inte gick att fÄ tag pÄ ett bitrÀde och att socialtjÀnsten faktiskt var nÀrvarande. Och att det var Äklagare som fattade beslutet om förhör.
 
Det hÀr Àr dessvÀrre inte första gÄngen som poliser eller Äklagare tar lÀtt pÄ bestÀmmelserna om hur brottsmisstÀnkta barn ska behandlas.
JO har under 2000-talet vid nÄgra tillfÀllen kritiserat polismyndigheter för att ha struntat i reglerna pÄ denna punkt.
En genomgÄng som Ekot gjorde för nÄgra Är sedan visade sig att polisens ungdomssektion i vÀstra Stockholm inte alltid var sÄ petig med bestÀmmelserna.
Och i samband med en utredning om en uppmÀrksammad misstÀnkt gruppvÄldtÀkt förra Äret bloggade en polis om förhör som hölls med en av de misstÀnkta pojkarna utan advokat.
 
Viljan att lyssna pÄ till exempel EuroparÄdets tortyrkommitté, som 2009 kritiserade Sverige för att polisen tar in ungdomar till förhör utan att upplysa dem om sina rÀttigheter och att det förekom förhör utan nÀrvarande försvarare, Àr med andra ord pÄ sina hÄll begrÀnsad.
Inte heller FN har fÄtt gehör för sina klagomÄl pÄ Sverige för denna underlÄtenhet.
Hur vanligt förekommande Àr det att rÀttsÀkerheten sÀtts ur spel pÄ detta vis? Advokater jag har pratat med hÀvdar att det Àr satt i system.
En anklagelse som indignerade poliser med kraft tillbakavisar: det gÄr inte alltid att fÄ tag pÄ advokater och det hÀnder Àven att de grymtar nÄgot om att förhör kan hÄllas utan deras nÀrvaro och sedan somnar om.
 
Oavsett utbredning Àr det dock bevisligen sÄ att oacceptabla metoder anvÀnds mellan varven.
Det finns en uppenbar risk för att det hÀr och dÀr inom polisvÀsendet har uppstÄtt kulturer dÀr genvÀgar tas för att uppnÄ resultat, dÀr erkÀnnanden klÀms fram ur livrÀdda ungar utan att nÄgon jobbig advokat som Àr petig med förhörsmetoder och rÀttssÀkerhet Àr nÀrvarande.
Detta Àr nÄgot som mÄste tas pÄ största allvar.
Artikel 37 D i FN:s konvention om barns rÀttigheter föreskriver med all önskvÀrd tydlighet att ett barn som berövats sin frihet har rÀtt att snarast fÄ tillgÄng till juridiskt bitrÀde.
Det Ă€r inte smickrande för en rĂ€ttsstat som gör ansprĂ„k pĂ„ att vara anstĂ€ndig att svĂ„righeten att leva upp till denna sjĂ€lvklara regel Ă€r sĂ„ uppenbar.  
 Oisin Cantwell
7 januari 2015  15:36
74
    Dela   
37
    Tweeta


2.
2014-07-01
http://www.dn.se/nyheter/sverige/hd-provar-anmalningsplikt/
HD prövar anmÀlningsplikt
Publicerad i dag 15:10


Skriv ut
Öka textstorlek
RĂ€tta artikeln
LÄSARREAKTIONER



Tipsa via e-post
Högsta domstolen (HD) ska pröva frÄgan om skolpersonal som vÀntar med att anmÀla övergrepp gör sig skyldiga till tjÀnstefel.

Ärendet gĂ€ller en förestĂ„ndare pĂ„ en förskola i Malmö som vĂ€ntade nio dagar med att anmĂ€la ett sexuellt övergrepp till socialtjĂ€nsten. Övergreppet pĂ„ barnet begicks av en anstĂ€lld som hann förgripa sig pĂ„ ytterligare ett barn innan förestĂ„ndaren slog larm.

BÄde tingsrÀtten och hovrÀtten friade henne frÄn misstankar om tjÀnstefel. HD meddelade pÄ tisdagen prövningstillstÄnd i Àrendet, som nu ska avgöras inom ett Är.

2.
2013-09-30


http://tv.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/samhalle-och-politik/article20157.ab

Barnen som svenskt rÀttsvÀsen struntar i

 Aftonbladets team har besökt Filippinerna och trĂ€ffat de utsatta flickorna och en förövarna
Video

12
1.
2014-05-09
http://www.expressen.se/gt/visade-trosorna-for-sin-elev---ar-polisanmald/
Visade trosorna för sin elev - Àr polisanmÀld
En elevassistent ska ha visat trosorna för en elev med funktionsnedsÀttningar.
HÀndelsen diskuterades sedan pÄ Facebook.
Nu har det kommit in en polisanmÀlan, skriver Nya Wermlands-Tidningen.

Det var tidigare i vÄr som hÀndelsen intrÀffade pÄ en skola i SÀffle kommun. En elevassistent ska ha visat trosorna för en elev med en funktionsnedsÀttning. Enligt Nya Wermlands-Tidningen berodde det pÄ att eleven tidigare visat sina underklÀder i skolan och för att motverka det ska assistenten dÄ ha visat sina trosor.
DÀrefter diskuterades metoden pÄ Facebook, skriver NWT.
"Äntligen! Mycket bra jobbat! Jag trixade med en annan metod sist jag var inne och jobbade, men det misslyckades totalt."
Ser allvarligt pÄ hÀndelsen
"Men du, du fÄr testa min metod nÀsta gÄng. Det var riktigt kul faktiskt", svarade den utpekade elevassistenten och avslutade med en smiley.
ANDRA LÄSER NU: Toftby: DĂ„ sa kroppen stopp - hjĂ€rtat skenade
HÀndelsen har nu, enligt NWT, anmÀlts, bÄde till polisen och kommunen, och bildbevis ska finnas.
"Jag uppfattar denna konversation, förutom att det Àr krÀnkande och ett brott mot sekretessen, Àven som att det skett ett sexuellt ofredande. Jag anser att allt detta bör utredas sÄ att inte eleverna fortsÀtter att drabbas av personal som inte verkar ha nÄgon kunskap eller pedagogiska redskap för att bemöta elever med funktionsnedsÀttning", skriver anmÀlaren.
Den tillförordnade skolchefen menar att man ser mycket allvarligt pÄ det intrÀffade.
Av Therese Aronsson
Publicerad 08 maj 2014 09:20

2.
Svenska skola med dÄlig skolprogram, dÄliga böcker och perversa kommunala ressurser klassas bland de sÀmsta i PISA untersökning.
2014-04-03
www.expressen/det-ar-jag-som-pratar-analsex-med-era-barn
Det Àr jag som pratar analsex med era barn

Jag Àr en av dem som pratar om analsex med era rara smÄ oskyldiga barn. Jag lÀr ut avancerad teknik, pratar om Àndtarmens brist pÄ lubrikation och predikar prostatakörtelns vÀlsignelse. Vill jag verka för samhÀllets slutgiltiga moraliska sammanklappning, vÀcka björnar som sover, eller helt enkelt mobba ungdomar som inte Àr sexuellt avancerade? Nej, det Àr inte riktigt mÄlsÀttningen.
Det enda brott som jag har gjort mig skyldig till Àr att sakligt svara pÄ frÄgor som ungdomarna stÀller. Det gör jag för att ge realistiska förestÀllningar om vad analsex Àr för att möjliggöra en trygg och sÀker framtida sexuell praktik.
Analsex har sedan lÀnge varit ett rött skynke för moralkonservativa. Det hÀvdas att unga tar varje chans till analsex och att det Àr det yttersta beviset för samhÀllets moraliska devalvering och slutgiltiga förfall.
Ändtarmen Ă€r ett politiskt slagfĂ€lt och de sexuella handlingar som försiggĂ„r i regionen ses bĂ„de som ett symtom pĂ„ att nĂ„gonting Ă€r sjukt i samhĂ€llet och som sjĂ€lva sjukdomen.
"Jaha, sÄ du tycker att nÀr man knullar folk ska man göra det i röven", sa prÀsten Dag Sandahl i förra veckan angÄende samkönade Àktenskap. Och pÄ Svenska Dagbladets ledarsida har nyligen sÄvÀl Roland Poirier Martinsson som Göran Skytte dragit en lans mot RFSU:s analsexupplysning. Poirier Martinsson har deklarerat att hans dotter inte kommer att fÄ delta i sexualundervisningen nÀr hon börjar i högstadiet och Skytte vÀdjar till skolministern om att ta i med hÄrdhandskarna mot sexupplysningen i allmÀnhet och analsexpropagandan i synnerhet.

Jag har sedan ett antal Är tillbaka förelÀst för högstadie- och gymnasieungdomar och utbildat lÀrare i sex och jÀmstÀlldhet. Min mÄlsÀttning Àr inte att unga ska överge andra sexuella praktiker till förmÄn för analsamlag och jag fÄr inte hemliga utbetalningar frÄn glidmedelsföretag. Analsex ingÄr inte ens i min standardförelÀsning. Men frÄgan vÀcks ofta av vetgiriga ungdomar. Att, som Skytte och Poirier Martinsson föreslÄr, vÀgra svara Àr ingen smart vÀg att gÄ. Jag tror inte att vetgirigheten stillas av varken upprördhet, tystnad eller pekpinnar. Det behövs adekvat undervisning. NÄgon som tar eleverna pÄ allvar och ogenerat besvarar deras frÄgor.
För varken jag, Göran Skytte, eller Roland Poirier Martinsson kan hindra unga frÄn att undra om sex. Oavsett hur intresserad eller ointresserad man Àr av Àmnet sÄ exponeras man för sex. Det Àr lÀtt att myter fÄr fÀste, men svÄrt att fÄ svar pÄ de frÄgor som man stÀller sig. DÀr har sexualundervisningen en vÀldigt viktig roll att spela.

Det behövs en ambitiös undervisning kring sÄvÀl biologiska fakta som sexuella praktiker. För mÄnga ungdomar kÀnner stress nÀr det gÀller sex. Tjejer förvÀntas fortfarande vara ÄterhÄllsamma, för att undvika horstÀmpeln, men ska samtidigt vara tillrÀckligt intresserade för att slippa ett nördepitet.
Killarna Ä sin sida förvÀntas bygga sin maskulinitet genom att tillgodogöra sig sÄ mycket (hetero) sexuella erfarenheter som möjligt. Risken Àr att kompisarnas normer gör det svÄrt att hitta sin egen sexualitet.

Sexualundervisningen bör arbeta bort pressen och visa att olika mÀnniskors sexualitet ser olika ut. Genom könsrollsdiskussioner, hÄrda fakta, personliga berÀttelser och sjÀlvförtroendepepp kan man skapa en sexuell frihet som gÀller bÄde för dem som ser sex som livets mÄl och mening och för dem som Àr helt ointresserade av Àmnet.
Sedan 1955 har vi obligatorisk sexualundervisning i Sverige. Att den Àr obligatorisk Àr viktigt för att Àven barn till religiösa extremister som Skytte och Poirier Martinsson ska fÄ sexualundervisning.

För om de tvÄ fick bestÀmma över sexualundervisningen skulle ungdomarna knappast ha mindre analsex, dÀremot skulle de drabbas av fler sjukdomar. Undersökning efter undersökning visar nÀmligen att sexupplysningen inte ökar ungdomssexandet. DÀremot minskar den antalet könssjukdomar och oönskade graviditeter.
Herrar Skytte och Poirier Martinsson: Är analsex verkligen ett sĂ„ pass olĂ€mpligt samtalsĂ€mne sĂ„ att vi ska offra ungdomarnas hĂ€lsa pĂ„ moralens altare?


MANNE FORSSBERG


3.
2014-04-03
http://www.expressen.se/gt/larare-gav-barnen-blodig-skracklaxa/
LÀrare gav barnen blodig skrÀcklÀxa


Ett utdrag ur texten:

"Det var en flicka som skulle sova ensam hemma. Hon var inte rÀdd för hon hade sin lilla hund hos sej. Hunden brukade alltid sova under flickans sÀng och om flickan blev mörkrÀdd sÄ stack hon bara ner handen under sÀngen och lÀt hunden slicka pÄ handen.

......

"PÄ kvÀllen lÄg flickan i sin sÀng... DÄ bröts sÀndningen och hallÄmannen talade om att en köttÀtande mördare hade rymt frÄn ett dÄrhus i nÀrheten... Efter en stund vaknade flickan för att hon tyckte att nÄgon kom uppför trappan... Hon stack ner handen under sÀngen och nÀr hon kÀnde hunden slicka pÄ handen blev hon lugn...

.......

NÀr flickan kom in i badrummet pÄ morgonen fick hon se att hennes hund hÀngde i tvÀttstÀllningen ovanför badkaret. Den var knivstucken och allt blodet hade runnit ner i badkaret. PÄ spegeln hade nÄgon skrivit med blod: "MÀnniskor kan ocksÄ slicka".
.


10-Äringarna fick hem en blodig skrÀckhistoria i lÀxa om hur en hund dödas och hur förövaren sedan slickar pÄ en flickas hand i hopp om att hon skulle tro att han var hunden.

Flera elever vid Ljungarumsskolan i Jönköping kunde inte sova pĂ„ natten – och förĂ€ldrarna rasar.

– Det hĂ€r Ă€r helt oacceptabelt. Skolan ska stĂ„ för trygghet, sĂ€ger Johan Liljeblad, pappa till en av eleverna.


 


 

Mejla  
.


En mellanstadieklass pÄ Ljungarumsskolan i Jönköping fick förra veckan hem en udda lÀxa. 10-Äringarna skulle lÀsa en skrÀckhistoria dÀr en hund blir kallblodigt mördad.

Uppgiften som gavs pÄ lektionen i svenska chockade bland annat Johan Liljeblad, pappa till en av eleverna som fick den blodiga skrÀcklÀxan.

– Jag blev rent ut sagt förbannad. Hur kan man ge det hĂ€r till minderĂ„riga barn?

Vad sa din dotter om lÀxan?

– Hon förstod inte innebörden, sĂ„ vi fick förklara. Sen kom hon in pĂ„ natten och ville sova mellan mig och min sambo, sĂ€ger Johan Liljeblad.

BerÀttade om lÀxan pÄ Facebook

Även dotterns kompis blev uppskrĂ€md av historien, berĂ€ttar han.

– Hennes kompis har en hund som brukar ligga under sĂ€ngen. Den hĂ€r lĂ€xan har fĂ„tt barnen att börja fundera.

Efter det intrÀffade skrev Johan Liljeblad om lÀxan pÄ Facebook. En status som delades över 2000 gÄnger under kort tid. DÀrefter tog han kontakt med skolan.

NÀr han pratade med svensklÀraren ville hon dra ett streck över hÀndelsen.

– Hon sa att det inte var meningen att skrĂ€mma barnen. Nu ska hon skicka ut ett brev till alla förĂ€ldrar i klassen. Men som lĂ€rare mĂ„ste man ha sunt förnuft att inte ge sĂ„dana lĂ€xor till smĂ„ barn.

LÀraren har bett om ursÀkt

Johan Liljeblad berÀttar att flera förÀldrar Àr upprörda över lÀxan, men att det var han som tog kontakt med lÀraren.

Hur motiverade lÀraren att lÀxan delades ut?

– Hon kunde inte svara pĂ„ frĂ„gan vad som hĂ€nt, men hon tog bort lĂ€xan. De behöver inte göra den.

Hur kommer du gÄ vidare?

– Det kommer jag inte göra. LĂ€raren har gjort ett fel, men bett om ursĂ€kt.

Kommer du vara mer pÄ din vakt som förÀlder nu?

– Ja, det kommer jag verkligen. Jag litar pĂ„ skolan och sĂ„ kommer de med den hĂ€r skiten. Jag kommer ha ett extra vakande öga nu, sĂ€ger Johan Liljeblad.

"Har nu tagit bort den boken"

Ljungarumsskolans rektor, Eva-Kristina SandĂ©n-Östlund, Ă€r vĂ€l medveten om det intrĂ€ffade och Ă„tgĂ€rder har vidtagits.

– Vi har vidtagit de Ă„tgĂ€rder som Ă€r lĂ€mpliga. Boken var rekommenderad för bibliotek hos skolor men vi har nu tagit bort den boken. Vi tror nog att det Ă€r utagerat, sĂ€ger hon till GT.

Rektorn berÀttar ocksÄ att hon talat med skolbibliotekarien som kommer att ta med sig boken till nÀsta möte med andra bibliotekarier.

– DĂ„ kommer hon ocksĂ„ ta upp att vi inte tycker att den Ă€r lĂ€mplig

4.
2014-03-20
http://www.dn.se/nyheter/sverige/larare-slipper-skadestand-slet-ut-stokig-elev/
Sveriges LÀrarförbundet och kommunal Utbildningsförvaltning jublar över att kommunens TingsrÀtt tillÄter grovt misshandel av barn pÄ svenska skolor
LĂ€rare slipper skadestĂ„nd – slet ut stökig elev

Publicerad i dag 13:36


LÀraren tröttnade pÄ den stökiga eleven och drog ut honom frÄn klassrummet. Familjen krÀvde skadestÄnd men Höörs kommun har vÀgrat. I dag avgjordes saken i Lunds tingsrÀtt - som kom fram till att lÀraren inte gjort fel.


LÀraren tröttnade pÄ den stökiga eleven och drog ut honom frÄn klassrummet. Familjen krÀvde skadestÄnd men Höörs kommun har vÀgrat. I dag avgjordes saken i Lunds tingsrÀtt - som kom fram till att lÀraren inte gjort fel.

Lunds tingsrÀtt anser att eleven inte har utsatts för krÀnkande behandling. RÀtten bedömer att ingripandet har Àgt rum i en situation dÄ ordningen varit pÄtagligt störd och att det var nödvÀndigt att fÄ ut eleven ur klassrummet.

De röda mÀrkena runt handleden har enligt rÀtten tillkommit av lÀrarens grepp, men rÀtten bedömer att den grad av vÄld som anvÀndes var nödvÀndig för att utföra utvisningen av eleven och ÄterstÀlla ordningen i klassrummet.

 
Skolinspektionens talan ogillas dÀrmed.

Barn- och elevombudet kommer att överklaga domen.

­– Det ingripande som en lĂ€rare anvĂ€nder sig av mĂ„ste stĂ„ i proportion till syftet med ingreppet och jag menar att det i det hĂ€r fallet har varit frĂ„ga om ett obefogat vĂ„ld, Caroline Dyrefors Grufman, Sveriges barn- och elevombud.

Hon Àr oroad över de konsekvenser som domen kan fÄ.

– Den ger uttryck för att möjligheterna för en lĂ€rare att anvĂ€nda vĂ„ld Ă€r betydligt större Ă€n vad lagstiftaren har avsett.

LÀrarnas Riksförbund Àr dÀremot positivt överraskat över utfallet i rÀtten.

– Det var skönt, hade det varit det motsatta hade vi haft ett Ă€nnu större problem i svensk skola. DĂ„ hade det blivit sĂ„ att man aldrig fĂ„r röra eleverna, sĂ€ger Anders Almgren, vice ordförande i LĂ€rarnas Riksförbund.

I flera liknande fall har arbetsgivare valt att göra sig av med lÀrare, utan nÄgon rÀttsprocess, enligt Almgren.

– Det Ă€r glĂ€djande att man nu stöttar lĂ€rarna i deras arbete att upprĂ€tthĂ„lla en arbetsro i klassrummet och att man fĂ„r veta var grĂ€nserna gĂ„r för att leva upp till de krav som skollagen stĂ€ller. PĂ„ sĂ€tt och vis kan det bli lite prejudicerande i vĂ„rt arbete att lĂ€rarna nu vet ungefĂ€r vilken nivĂ„ det handlar om.

Det var nÀr eleven inte lyssnade pÄ tillsÀgelserna under ett prov som lÀraren tog tag om pojkens handleder, slet upp honom frÄn bÀnken och slÀpade ut honom ur klassrummet.

Beskrivningen kommer frÄn barn- och elevombudet som menar att behandlingen orsakat pojken smÀrta och rodnader pÄ rygg och handleder.

Elevens familj hade krÀvt 15 000 kronor i skadestÄnd av kommunen. NÀr samtalet mellan parterna havererade lÀmnade barn- och elevombudet in en stÀmningsansökan till Lunds tingsrÀtt, dÀr Àrendet nu avgjorts.


2014-03-20 KommunanstÀlld(lÀrare) misshandlade grovt sin elev i klassrumet och frias i kommunal TingsrÀtt eftersom kommunanstÀllda fÄr misshandla barnen.
http://www.expressen.se/kvallsposten/lararen-lyfte-ut-stokig-elev--kommun-frias/
LĂ€raren lyfte ut stökig elev – kommun frias

Hur hÄrt fÄr en lÀrare egentligen ta i nÀr det gÀller besvÀrliga barn?

Den stökige sjÀtteklassaren blev för mycket för lÀraren som tog ett hÄrt grepp om pojken och lyfte ut honom ur klassrummet.

Höörs kommun stÀmdes pÄ skadestÄnd, men nu vÀljer Lunds tingsrÀtt att gÄ pÄ kommunens linje och ogilla kÀromÄlet.

HÀndelsen intrÀffade redan 2008 men först i dag, torsdag, kommer domen frÄn Lunds tingsrÀtt. Det var i samband med att klassen pÄ en mellanstadieskola i Höör hade diagnostiskt prov som eleven satt och filade med en linjal pÄ sin bÀnk.

Fick nog

Trots att lÀraren flera gÄnger bad honom sluta fortsatte han att fila. Till slut fick lÀraren nog och lyfte ut pojken ur salen.

Till följd av lÀrarens grepp fick pojken röda mÀrken pÄ sina handleder och armar och han fick Àven en rodnad pÄ ryggen, har SkÄnska Dagbladet tidigare rapporterat.

Familjen till sjÀtteklassaren anmÀlde hÀndelsen till barn- och elevombudet (BEO) som efter utredning krÀvde Höörs kommun pÄ 15 000 kronor i skadestÄnd för att lÀraren anvÀnde mer vÄld Àn nöden krÀver.

– Vi har tillĂ€mpat den lagstiftning som finns pĂ„ omrĂ„det och vi har ocksĂ„ tittat pĂ„ den tidigare praxis som finns pĂ„ omrĂ„det, och dĂ„ vill jag pĂ„stĂ„ att det hĂ€r Ă€r ett klart fall, sĂ€ger Caroline Dyrefors Grufman, Skolinspektionens barn- och elevombud, till TV4 Nyheterna.

Inte acceptabelt

Förlikningssamtal mellan parterna hölls men ledde ingenstans, i stÀllet stÀmde BEO kommunen.

– NĂ€mnden stĂ„r mycket tydligt bakom att vi inte kan förlika oss. Elevens beteende kan inte vara acceptabelt. Han stör hela sin klass och sĂ€tter lĂ€raren i en svĂ„r situation. Det Ă€r viktigt att fĂ„ det prövat, har Björn Andreasson, ordförande i barn - och utbildningsnĂ€mnden tidigare sagt till SkĂ„nskan.

Klockan elva pÄ torsdagen meddelade Lunds tingsrÀtt sin dom i tvistemÄlet. TingsrÀtten meddelade att kÀromÄlet ogillas.

I sin bedömning skriver domstolen att lÀraren var tvungen att fÄ ut eleven ur klassrummet sÄ fort som möjligt. FrÄgan som tingsrÀtten stÀller sig Àr om det vÄld som anvÀnts varit i proportion till syftet. RÀtten gör dÀr bedömningen att lÀraren inte anvÀnt nÄgot övervÄld, utan anvÀnde den mÀngd som krÀvdes för att fÄ ut eleven och ÄterstÀlla ordningen i klassrummet.

TingsrÀtten skriver ocksÄ i sin bedömning att alla de hördas uppgifter mÄste bedömas med sÀrskild försiktighet eftersom den aktuella hÀndelsen intrÀffade för sex Är sedan.

Lunds tingsrÀtt beslutar Àven att de bÄda parterna fÄr bÀra sina egna rÀttegÄngskostnader.


5.
2013-09-30

http://www.expressen.se/nyheter/sjuaring-dodshotad-och-slagen-i-skolan/

SjuÄring dödshotad och slagen i skolan


En sjuÄrig pojke pÄ en skola i GÀvle vittnar för Arbetarbladet om mardrömslika förhÄllanden.

Pojken ska ha blivit slagen och dödshotad av sina skolkamrater. Enligt förÀldrarna var skolans rÄd att dra tillbaka polisanmÀlan.

– De enda som inte tar det hĂ€r pĂ„ allvar Ă€r skolan, sĂ€ger pojkens mamma till tidningen.
 

Redan för ett Är sedan ska helvetet ha börjat för pojken.

NÀr han började i ettan pÄ grundskolan blev han utsatt för allt frÄn glÄpord och knuffar till att han fick byxorna neddragna pÄ skolgÄrden framför klasskamraterna.

– Han var helt blĂ„slagen nĂ€r han kom hem. Kroppen var tĂ€ckt av skrapmĂ€rken, blĂ„mĂ€rken och bulor. Han hade ocksĂ„ skrapsĂ„r i ansiktet efter att ha legat med ansiktet mot is och grus, sĂ€ger pojkens mamma till Arbetarbladet.

Strax före jul ska vÄldet ha trappats upp rejÀlt. Flera elever ska ha gaddat ihop sig mot pojken, som ska ha fÄtt knytnÀvsslag i bröstet och en karatespark i ryggen sÄ att han föll i backen.

Kom hem med hjÀrnskakning

TvÄ veckor fick pojken sitta hemma efter misshandeln, för blÄslagen för att gÄ till skolan eller pÄ hockeytrÀningarna.

VÀl tillbaka pÄ skolan, dröjde det inte lÀnge förrÀn sparkarna och slagen började hagla igen, enligt förÀldrarna. Han kom hem blÄslagen och med en hjÀrnskakning, men till förÀldrarnas förtvivlan flyttades inte klasskamraten som lÄg bakom mobbningen.

– De sĂ€ger att den hĂ€r killen mĂ„ste fĂ„ hundra, ja tusen chanser, om det krĂ€vs. Men hur mĂ„nga gĂ„nger ska vĂ„r son bli krĂ€nkt?, sĂ€ger mamman till Arbetarbladet.

Tre polisanmÀlningar har det blivit.

Senast efter sommarlovet ska han ha blivit stucken i nacken med en pinne och dödshotad.

Skolans eget försÀkringsbolag klassade det som grov misshandel och betalade ersÀttning. Men enligt förÀldrarna ska skolan ha rÄtt dem att dra tillbaka polisanmÀlan.

"Jag har inte gjort dem nÄgot"

Pojken sjÀlv vill inte byta skola.

– Jag har ju mina kompisar pĂ„ skolan, sĂ€ger han och tillĂ€gger:

– Jag undrar varför de Ă€r dumma mot mig. De sparkas, puttas, slĂ„ss och brottas. Jag brukar sĂ€ga Ă„t dem, men de lyssnar inte. Jag har inte gjort dem nĂ„got.

Skolans rektor har sagt till Arbetarbladet att skolan inte kan uttala sig om det enskilda fallet, men att de arbetar för att förhindra mobbning.

– Vi arbetar med skolans vĂ€rdegrund i alla klasser. Om det intrĂ€ffar krĂ€nkningar eller mobbning kopplas trygghetsgruppen in och utreder hĂ€ndelsen. Skolan tar kontakt med vĂ„rdnadshavare och olika Ă„tgĂ€rder sĂ€tts in, sĂ€ger rektorn.

Expressen.se har sökt rektorn, som lovat att Äterkomma, samt företrÀdare för kommunen.
.
Av Callum Bloodworth Av Callum Bloodworth
 callum.bloodworth@expressen.se  

6.
2014-06-05
http://www.expressen.se/ledare/expressen-ledare-betygen-ar-flummiga/
Expressen Ledare:
Betygen Àr flummiga
Pisa-resultaten behöver inte vara sÄ dÄliga som vi trodde - den tesen framkastar Dagens Nyheter efter att ha jÀmfört svenska elevers Pisa-resultat (usla) med resultaten pÄ nationella prov (bÀttre). De svaga Pisa-resultaten förklarar DN med att eleverna var provtrötta och omotiverade.
Detta system, med stegen A-E och F för underkÀnt, ersatte det gamla MVG-systemet. Detta hade för fÄ betygssteg och var dessutom inflationsdrivande. Nu har man infört fler steg och mer detaljerade betygskriterier.

En annan kritik mot de nya betygen Àr att den sÀmsta prestationen avgör. En elev med delresultaten A A A A A E kan högst fÄ ett D i betyg, medan en mindre briljant, men stadig elev med delresultaten CCCCCC, fÄr ett C. Det blir alltsÄ viktigare att inte misslyckas Àn att lyckas. Börjar man terminen med ett B Àr det ingen idé att sedan samla pÄ sig A:n. Det Àr ingen idé att bli bÀttre!

Av Ledarredaktionen
ledare@expressen.se

13
1.
2016-05-05
www.expressen.se
Merima, 29, rÀddade sin ofödde sons liv
Publicerad 5 maj 2016 kl 20.37

Merima, 29, rĂ€ddade sin ofödde sons liv – genom att lĂ„sa in sig pĂ„ sjukhusets toalett nĂ€r barnmorskan ville skicka hem henne.
– Efter förlossningen sa lĂ€karen att han hade dött om jag hade Ă„kt hem. Jag kommer att bĂ€ra det hĂ€r traumat med mig för resten av livet, sĂ€ger Merima.
Nu har hon anmÀlt hÀndelsen till IVO, Inspektionen för vÄrd och omsorg.
Sonen Dino sÄg för första gÄngen dagens ljus för tvÄ mÄnader sedan. Hade det inte varit för hans mamma Merima hade han kunnat dö i magen. Efter att ha blivit hemskickad frÄn förlossningsavdelningen pÄ Mölndals sjukhus ÄtervÀnde hon, en vecka efter berÀknat datum.
NÀr de tÀta vÀrkarna upphörde uppmanades hon Àn en gÄng att Äka hem.
– Jag kĂ€nde att nĂ„got var fel men barnmorskan sa att hon inte hade tid att prata med mig för att hon skulle Ă„ka hem och sova. DĂ„ lĂ„ste jag in mig pĂ„ toaletten och krĂ€vde att de skulle skicka en ny barnmorska, sĂ€ger Merima.
"Hans puls var nere pÄ noll"
LÀkarna gjorde ett ultraljud och bedyrade att allt sÄg bra ut i magen. Förlossningen sattes i gÄng men ett dygn senare hade Merimas kropp fortfarande inte svarat.
DÄ fick hon mardrömsbeskedet.
– Plötsligt sprang barnmorskan in i salen och skrek att bebisen tappar puls. Hon skriker: "Nu blir det brĂ„ttom" och snabbt kommer ett team pĂ„ 15-20 personer in i rummet. Dino höll pĂ„ att dö i magen. Hans puls var nere pĂ„ noll. Jag fick panik, sĂ€ger Merima.
Dino kom till vÀrlden med hjÀlp av ett sÄ kallat katastrofsnitt, en typ av akut kejsarsnitt som bara anvÀnds nÀr barnet mÄste ut omedelbart. NÀr Merima nÄgra timmar senare vaknade upp frÄn narkosen mindes hon ingenting. Hennes lÀkare berÀttade vad som hade hÀnt.
– Hon sa att Dino hade navelstrĂ€ngen flera varv runt halsen och att han var alldeles för liten. Han vĂ€gde 2465 gram. Jag hade knappt nĂ„got fostervatten kvar i magen, sĂ€ger Merima med en röst som fylls av grĂ„t.
– LĂ€karen sa att de hade missat att nĂ„got var fel, trots att hennes kollega gjort ett ultraljud dagen innan. Sen tackade hon mig för att jag vĂ€grat Ă„ka hem. Hon sa att om jag hade gjort det sĂ„ hade bebisen dött i magen.
"Bad pÄ mina bara knÀn"
I dag mÄr Dino efter omstÀndigheterna bra. Men för Merima och hennes sambo Adis har skrÀckupplevelsen satt djupa spÄr.
– Jag sa flera gĂ„nger att nĂ„got kĂ€ndes fel och de bara dumförklarade mig. Jag bad pĂ„ mina bara knĂ€n att de skulle göra nĂ„got men de vĂ€grade. Det ska inte fĂ„ vara sĂ„ hĂ€r.
Nu har Merima anmÀlt hÀndelsen till bÄde IVO och PatientnÀmnden.
– Jag vill att det hĂ€r ska utredas grundligt sĂ„ att det inte hĂ€nder nĂ„gon annan. Och jag vill sĂ€ga till alla blivande förĂ€ldrar att stĂ„ pĂ„ sig mot vĂ„rden. Som mamma kĂ€nner man om nĂ„got Ă€r fel, oavsett vad lĂ€karna sĂ€ger.
Merima kan inte med ord beskriva hur tacksam hon Àr för att hennes lille pojke klarade sig. Samtidigt sÀger hon att upplevelsen har orsakat henne i vÀrsta fall livslÄnga mentala sÄr som hon nu trÀffar en psykolog för att lÀka.
– Det kĂ€nns helt underbart att Dino lever. Men han har en storebror som Ă€lskar honom och varje dag tĂ€nker jag pĂ„ att jag skulle behöva sĂ€ga till honom att hans bror dog pĂ„ sjukhuset.
GT har pratat med presstjÀnsten pÄ Mölndals sjukhus som ber att fÄ Äterkomma för en kommentar.

2.
2015-07-16
http://mobil.dn.se/nyheter/sverige/sjukhus-kritiseras-for-sent-test-av-baby/
Sjukhus kritiseras för sent test av baby

BokmÀrk artikel Publicerad i dag 10:11
Den tre veckor gamla babyn hostade sÄ att han blev grÄ i ansiktet och tappade medvetandet. FörÀldrarna var rÀdda för att det var kikhosta och ville att sjukhuset skulle ta prover.

Men personalen pÄ sjukhuset ansÄg att kikhosta var sÄ ovanligt att det knappast finns i Sverige och tog inga prover förrÀn efter nio dagar, uppger P4 Skaraborg.

DĂ„ visade det sig att babyn hade kikhosta.

Inspektionen för vÄrd och omsorg, IVO, kritiserar nu Skaraborgs sjukhus för att man inte tog prover tidigare. Pojken mÄr i dag bra.

3.
2015-01-14
http://www.friatider.se/barnskratten-tystades-i-malm
Barnskratten tystades i Malmö
Publicerad 13 januari 2015 kl 17.22
INRIKES.Folkets park i Malmö har tagit bort en populÀr studsmatta efter klagomÄl frÄn lÀttstörda innerstadsbor, rapporterar Sydsvenskan.

4.
2014-12-19
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/kerstinweigl/article20042648.ab
En ohÀlsosam pakt mellan polis och forskare har blottats
    
Utan vidare kunde forskare och studenter sÀtta sig hos poliserna och blÀddra i pÀrmar om de vÄldsutsatta kvinnorna. Det Àr dagens nyhet i Ekots följetong om det sÄ kallade kvinnoregistret.
Jag tycker det Àr bra att Àven den pusselbiten lagts till diskussionen. Att en inte sÄ helt hÀlsosam pakt blir synlig.

Tillsammans skulle de engagerade poliserna i Södertörn och de hÀngivna forskarna i Sundsvall bli bÀst pÄ att skydda vÄldsutsatta kvinnor.
De arbetade nÀra, Är efter Är. FörelÀste, skrev debattartiklar.
De delar arbetsgemenskap i ett mindre hörn av Polissverige. En huvudaktör finns: kriminologiprofessor Henrik Belfrage, internationellt erkÀnd forskare knuten till fyra universitet, författare till över hundra vetenskapliga artiklar. Han sÀljer Àven sin kunskap i företaget "TillÀmpad och Evidensbaserad Kriminologi AB".
Det var han som översatte checklistan SARA utifrÄn nordamerikansk förlaga, och lanserade flera andra verktyg i Sverige.
Det var Àven han som 2007 utbildade poliserna i Södertörn att göra farlighetsbedömningar utifrÄn SARA, och följande Är ville han undersöka resultatet. NÄgot forskningstillstÄnd ansÄg han inte behövdes.

Praktiskt gick det till sĂ„ att hans forskarkollega Susanne Strand satte sig i Södertörnspolisens lokaler och förde över avidentifierade uppgifter i form av siffrorna 0–1–2.
Men Ekot har uppgifter om att bÄde studenter och forskare dessutom fick blÀddra fritt i pÀrmar med uppgifter om de enskilda kvinnorna, och dÀr de krÀnkande formuleringarna funnits med i utskrift.
Ja – inte för att forskarna ville nĂ„got illa.
Utan för att de kunde.
Men kvinnorna har inte gett sitt medgivande till att lÀmna ut sin historia för forskning.

Visst kÀnns detta igen? I smÄ sÀllskap sÀtts överordnade regler lÀttare ur spel. Samsyn rÄder. GrÀnser tÀnjs.
Forskarna Belfrage/Strand Àr begripligt nog rasande över kritiken. De som vigt sitt liv Ät vÄldsutsatta kvinnor! Hur ska nu kvinnorna vÄga gÄ till polisen nÀr de fÄr stryk under julhelgen?
"Ett större bakslag i arbetet med att skydda vÄldsutsatta kvinnor har vi inte sett i modern tid", skriver nu kriminologiprofessor Henrik Belfrage i Svenska Dagbladet om Ekots avslöjande kring registret över misshandlade kvinnor.
SÄ kan jag inte se det. Forskningen mÄste tÄla granskning. Och nÀr allt lugnat ner sig ska poliser ska fortsÀtta arbeta i Excelfiler. Hur ska de annars kunna hÄlla ordning pÄ vÄldsamma mÀn, vad som gjorts och inte gjorts för att skydda kvinnorna?
Poliserna behöver register. Helt igenom etiska register.
 Kerstin Weigl
18 december 2014  12:01
 

5.
2014-04-23
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18769758.ab

Mannen föll ihop och dog - dÄ gick lÀkarsekreteraren
LANDSKRONA. Den 41-Ärige mannen föll ihop och dog framför ögonen pÄ den 62-Äriga lÀkarsekreteraren.
”Jag gjorde inget, jag gick istĂ€llet upp pĂ„ min avdelning och började arbeta”, berĂ€ttade hon senare för polisen.
– Man undrar ju hur hon tĂ€nkte, sĂ€ger kommissarie Åsa Hofvendahl.
 
Det var tidigt i tisdags morse som lÀkarsekreteraren tog ett bloss i rökrutan utanför sjukhusets entré i Landskrona.
– Hon har uppgett att en man dĂ„ kom fram till henne för att tigga en cigarett, berĂ€ttar Åsa Hofvendahl, dödsfallsutredare vid polisen i Helsingborg. Hon nekade honom men nĂ€r hon tĂ€nde sin egen cigarett föll mannen plötsligt ihop.
Hittades av andra
– Hon gick dĂ„ dĂ€rifrĂ„n utan att se hur det var med mannen och utan att tillkalla hjĂ€lp.
PÄ vÀg dÀrifrÄn, fortfarande med den brinnande cigaretten i handen, mötte lÀkarsekreteraren en kollega som pÄtalade att hon inte fick röka dÀr.
– Jag ville inte stĂ„ kvar i rökrutan eftersom det ligger man dĂ€r, svarade lĂ€karsekreteraren och dĂ€refter gick de bĂ„da kvinnorna tillsammans in pĂ„ sjukhuset.
41-Ă„ringen hittades en stund senare av andra och polis tillkallades.
– Men ingen ambulans, konstaterar Åsa Hofvendahl. Trots att det fanns flera personer runt den döde nĂ€r patrullen kom till platsen.
DÄ hade det gÄtt en timme sedan mannen fallit ihop. Han var dÄ död.
”Undrar hur hon tĂ€nkte”
För patrullen bekrÀftade lÀkarsekreteraren att hon sett mannen falla ihop.
– Men jag gjorde inget Ă„t det utan gick upp min avdelning och bytte om för att börja mitt arbete.
Kommissarie Åsa Hofvendahl tycker att hennes agerande Ă€r anmĂ€rkningsvĂ€rt.
– Det Ă€r mĂ€rkligt att man inte gör nĂ„got, sĂ€ger hon. Att man inte ens gĂ„r fram och tittar pĂ„ mannen och se vad som hĂ€nt honom och man inte tillkallar hjĂ€lp.
Hon konstaterar att man inte har nÄgon juridisk skyldighet i att agera och att lÀkarsekreteraren inte Àr misstÀnkt för brott.
– Men det Ă€r en person som arbetar inom sjukvĂ„rden och hĂ€ndelsen utspelar sig pĂ„ sjukhusets omrĂ„de, sĂ€ger Åsa Hofvendahl. Man undrar ju hur den hĂ€r kvinnan tĂ€nkte nĂ€r hon lĂ€mnade mannen dĂ€r.
Ska obduceras
– Har man inte sjĂ€lv förmĂ„gan att göra nĂ„got sĂ„ kan man ju alltid tillkalla hjĂ€lp av nĂ„gon annan.
Hon hoppas nu att sjukhuset ska göra en egen lexMaria-anmÀlan av fallet.
Den döde 41-Äringen kommer att obduceras.
– Vi vet inte dödsorsaken förrĂ€n det Ă€r klart, sĂ€ger Åsa Hofvendahl. Han var dock inte inskriven pĂ„ sjukhuset och vi vet dĂ€rför inte vad han gjorde pĂ„ omrĂ„det strax efter klockan sex i tisdags morse.
Aftonbladet sökte under hela torsdagen ansvariga i sjukhusledningen och pressansvariga, sÄvÀl pÄ plats pÄ sjukhuset som via telefon men alla tycktes hÀnvisa till varandra.
Slutligen ringer förvaltningschef P-O Sjöblom upp och hÀvdar att uppgifterna om dödsfallet Àr felaktiga.
– LĂ€karsekreteraren var inte ensam dĂ€r, det var flera personer och de larmade bĂ„de ambulans och polis. Mannen lĂ„g ner hela tiden, sĂ€ger han.
Men lÀkarsekreteraren har ju sjÀlv lÀst och godkÀnt det förhör dÀr hon uppger att mannen kom fram till henne och tiggde en cigarett och att han föll ihop nÀr han nekats detta. DÀr finns heller inga uppgifter om att de var flera pÄ platsen.
– Har du lĂ€st det förhöret? sĂ€ger Sjöbolm.
Nej, men den ansvarige polisen Åsa Hofvendahl har lĂ€st högt ur det förhörsprotokoll som lĂ€karsekreteraren godkĂ€nt.
– Enligt den version jag fĂ„tt sĂ„ sĂ„g flera personer den liggande mannen som dĂ„ var vid liv och de ringde bĂ„de polis och ambulans.
Enligt uppgift tog det 37 minuter innan polisen larmades. Och varför ringde de ambulans nÀr mannen lÄg bara 20 meter frÄn akutmottagningen?
– Var det sĂ„ nĂ€ra akuten? Det Ă€r sĂ„ klart irriterande men det gĂ€ller ju ocksĂ„ att de hĂ€r personerna tolkar situationen rĂ€tt, de kunde ju tro att det handlade om ett fall av psykosocial karaktĂ€r, sĂ€ger P-O Sjöblom.
– Helt klart Ă€r att uppgifterna om vad som hĂ€nt gĂ„r isĂ€r.
För sĂ€kerhets skull kontaktade Aftonbladet Ă„ter kommissarie Åsa Hofvendahl som Ă€n en gĂ„ng lĂ€ser högt ur förhöret med lĂ€karsekreteraren och bekrĂ€ftar att det Ă€r upplĂ€st och godkĂ€nt.
– Hon sĂ€ger att mannen kom fram till henne och att han sedan trillade ihop, och att hon dĂ„ gick till sin avdelning utan att göra nĂ„got, sĂ€ger Åsa Hofvendahl.
Att sjukhuset nu ger en annan version förvÄnar henne inte.
– NĂ€r sĂ„nt hĂ€r hĂ€nder Ă€r det inte alltid man vill stĂ„ för hur man agerat, sĂ€ger hon.
– Men anledningen till att jag gĂ„tt ut med uppgifterna Ă€r att det saknas lite mĂ€nsklighet i samhĂ€llet. Vi mĂ„ste bli bĂ€ttre pĂ„ att ta hand om varandra.
 Pelle Tagesson
24 april 2014  15:00



6.
2013-09-30

http://www.expressen.se/kvp/fullt-pa-bb--lilla-lo-foddes-i-familjens-bil/
Fullt pĂ„ BB – lilla Lo föddes i familjens bil
 
Klinikchefen: "Tycker synd om förÀldrarna"| 29 sep

LUND. Lilla Lo föddes i baksĂ€tet pĂ„ mammas och pappas bil. NĂ€r mamma Stina ringde BB hemma i Lund hade de inte plats – sĂ„ paret fick sjĂ€lva köra till Malmö.

– Vi hann bara till VĂ€rnhemstorget sedan kom Lo, sĂ€ger Stina Hallberg, 35.
 

Lo Catalina Vivika Hallberg Nilsson har hunnit bli fyra dagar gammal nu. Hon föddes 07.20 i onsdags morse i familjens Volkswagen Golf.

– Jag vaknade vid femtiden och hade smĂ€rtor. Halv sex vĂ€ckte jag Markus och vid sex ringde jag till BB i Lund, sĂ€ger Stina Hallberg.

Familjen bor centralt i Lund, tillhör Södertulls vÄrdcentral och har varit pÄ ultraljud pÄ lasarettets kvinnoklinik. Men nÀr det var dags att föda fanns det inte plats för Stina Hallberg.

– Det var nobben direkt. De bad mig vĂ€nta i telefon medan de ringde till Malmö. DĂ„ hade jag en till tvĂ„ minuter mellan vĂ€rkarna.

"Fick panik i baksÀtet"

Under tiden ringde Markus Nilsson, 30, sin mamma som barnvakt för 1-Ärige Linus. Hon kom efter nÄgra minuter, sedan kastade de sig i bilen.

Ambulanstransport fördes aldrig pÄ tal. Markus fick sjÀlv sÀtta sig bakom ratten. De hann precis till slutet av motorvÀgen vid infarten till Malmö.

– Jag hörde hur Stina fick panik i baksĂ€tet och skrek "ungen Ă€r pĂ„ gĂ„ng", berĂ€ttar Markus.

– Vi var just vid VĂ€rnhem dĂ€r de hĂ„ller pĂ„ att bygga nĂ€r hon sa att babyn var ute. Jag följde skyltningen och fortsatte till sjukhuset. Men jag har aldrig varit dĂ€r förr sĂ„ vi körde en stund och yrade runt pĂ„ omrĂ„det innan jag hittade nĂ„gon att frĂ„ga sĂ„ vi kom rĂ€tt.

"Allt var bra"

Framme vid förlossningsavdelningen i Malmö rusade fem personer ut och tog emot mor och dotter.

– De visste att vi skulle komma dit, men inte mer. De sa spontant "de skulle ha gjort plats Ă„t er i Lund", sĂ€ger Stina Hallberg.

– Sedan konstaterade de att Lo hade hunnit bli lite nerkyld, hon hade bara 35,9 grader i kroppstemperatur. Men de sa att allt var bra annars. Jag fick ligga kvar över natten och Ă„ka hem sedan.

Nu har redan storebror Linus och familjehundarna Millie och Fiffi vant sig vid nykomlingen. Hon sover och Àter som hon ska, och familjen kÀnner sig vÀldigt nöjd och lycklig.

– Men man vill ju helst inte att nĂ„gon annan ska rĂ„ka ut för samma som vi, sĂ€ger Stina – som sjĂ€lv Ă€r sjuksköterska.

Fick p-bot

– Nu gick det ju bra men det kunde ha gĂ„tt riktigt illa. Tar kvinnokliniken i Lund detta som kritik sĂ„ fĂ„r de vĂ€l göra det.

Markus Nilsson fick ytterligare ett minne frÄn Malmö. En böteslapp pÄ 600 kronor för parkeringen utanför förlossningen.

– Det Ă€r typiskt. Jag stod dĂ€r max tio minuter. Jag fĂ„r vĂ€l kontakta p-bolaget.
.
Av Claes Carlson Av Claes Carlson

 claes.carlson@kvp.se  

7.
2012-12-12
http://www.expressen.se/gt/forvirrad-stack-fran-akuten--hittades-dod/
Förvirrad stack frĂ„n akuten – hittades död

Den förvirrade mannen hittades utomhus och fördes med ambulans till akuten pĂ„ Östra sjukhuset tidigare i Ă„r.  Foto: Anders Ylander
Mannen kom in till Östra sjukhusets akut i Göteborg efter att ha hittats utomhus.
Han uppfattades som förvirrad, men trots det tillĂ€ts han lĂ€mna mottagningen innan han trĂ€ffat en lĂ€kare – nĂ„gra dagar senare pĂ„trĂ€ffades mannen död.
HÀndelsen har nu lex Maria-anmÀlts.
– Vi ska vara mer alerta nĂ€r det gĂ€ller patienter som kan vara lite förvirrade och fatta rĂ€tt beslut, sĂ€ger Anne Olmarker, cheflĂ€kare pĂ„ Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Den förvirrade mannen hittades utomhus och fördes med ambulans till akuten pĂ„ Östra sjukhuset tidigare i Ă„r. Han var inte alkoholpĂ„verkad, men ska ha uppfattats som "inte helt orienterad" av personalen, enligt en lex Maria-anmĂ€lan.
Mannen fick hjÀlp med dusch och ombyte. Han ska ocksÄ ha tittats till flera gÄnger i vÀntan pÄ lÀkare. Men efter en stund lÀmnade mannen sjÀlvmant akuten.
"VĂ€ldigt tragiskt"
Efter nÄgra dagar fann polisen honom avliden utomhus. Sjukhuset har nu anmÀlt hÀndelsen enligt lex Maria.
– Det Ă€r för att vara pĂ„ den sĂ€kra sidan. Det hĂ€r gĂ€ller ju en patient som valde att gĂ„ frĂ„n vĂ„rden sjĂ€lv. Men det var lite oklart hĂ€r, och det blev vĂ€ldigt tragiskt nĂ€r man hittade patienten död senare, sĂ€ger Anne Olmarker, cheflĂ€kare pĂ„ Sahlgrenska universitetssjukhuset.
– HĂ€r vill vi se hur vi kan stĂ€rka rutiner, att vi ska vara mer alerta nĂ€r det gĂ€ller patienter som kan vara lite förvirrade och fatta rĂ€tt beslut.
AnmÀld försvunnen
Senare kom det fram att anhöriga hade letat efter mannen och Àven anmÀlt honom försvunnen.
Även om en patient uppfattas som förvirrad kan det vara svĂ„rt att avgöra om det finns skĂ€l nog för att tvinga kvar personen, enligt Anne Olmarker.
– Egentligen Ă€r det bara nĂ€r nĂ„gon Ă€r svĂ„rt akut psykisk sjuk som vi han tvĂ„ngsomhĂ€nderta patienten. HĂ€r Ă€r det ett grĂ€nsfall hur man ska göra. Men vi har ansett i den utredning som gjordes pĂ„ avdelningen att vi ska vara mer alerta och se till att det blir en lĂ€karbedömning mer akut. HĂ€r hanns inte det med, sĂ€ger hon.
Betyder det att ni inte hade nog med resurser?
– Det hĂ€r var mitt i natten och han hade fĂ„tt duscha och byta klĂ€der. NĂ€r doktorn kommer Ă€r alltid en prioriteringsfrĂ„ga.
Av Joakim MagnÄ
Publicerad 11 dec 2014 20:06

14
1.
2014-06-05
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/evafranchell/article19004953.ab
Gravida skickas runt hela Sverige

I Uppsala uppmanas gravida kvinnor att ta semester och föda nÄgon annanstans. PÄ hemmasjukhuset fÄr de inte plats.
De kvinnor som ÀndÄ blir kvar i stan riskerar transport till GÀvle, vilket innebÀr att kvinnorna i GÀvle kanske mÄste föda i Hudiksvall.
Sommaren har knappt börjat och förlossningskrisen Àr redan ett faktum.
Födande kvinnor skickas runt som om de vore flyttlĂ„dor som kan packas upp lite varsomhelst. PĂ„ Uppsala lĂ€ns landstings hemsida ligger en lĂ„ng instruktion ”till dig som ska föda i sommar”. Normala graviditeter efter vecka 37 uppmanas helt frankt att söka sig till ”annan ort”.
Fullkomligt bisarrt
Bara de som inte har möjlighet att föda borta fÄr komma till förlossningen
i Uppsala dÀr de bott och betalat skatt, men dÀr de inte lÀngre kan kÀnna sig vÀlkomna. Det Àr fullkomligt bisarrt eftersom varje landsting enligt HÀlso- och sjukvÄrdslagen mÄste erbjuda god
sjukvÄrd till dem som bor i landstinget.
FrÄga Àr ocksÄ vad andra landsting tycker om att Uppsala dumpar sina patienter hos dem? Den föderska som vÀljer att Äka till sommarstugan pÄ Gotland lÀr ju knappast fÄ plats pÄ BB
i Visby för dÀr drar man ocksÄ ner pÄ verksamheten över sommaren.
Uppsala skriver pÄ sin hemsida att föderskor ocksÄ kan Äka till Stockholm, fast dÀr har man en sÄdan kris att fem procent av kvinnorna fÄr föda i ett annat lÀn.
I en artikel i Svenska Dagbladet beskriver VÄrdförbundets Sineva Ribeiro och Barnmorskeförbundets Eva Nordlund en förlossningsvÄrd som totalt saknar
helhetsansvar. Vem vakar över patienter som far över lÀnsgrÀnserna?
Socialminister Göran HÀgglund brukar skylla pÄ Socialdemokraterna, men det har gÄtt Ätta Är och syndabocken hittar han nog pÄ nÀrmare hÄll. Hans partikamrat Anna-Karin Klomp Àr sjukvÄrdslandstingsrÄd i Uppsala och det var hon som vÀgrade att höja vÄrdpersonalens
löner. DÄ slutade 30 barnmorskor i protest och dÀr har vi en orsak till BB-krisen i Uppsala.
Planering saknas
Men vi kunde lika gĂ€rna ha skrivit Stockholm, Norrköping eller BorĂ„s. Över hela landet saknas övergripande planering och det fattas personal. Enda positiva personaltillströmningen denna försommar rapporteras frĂ„n Østervold i Norge. Det Ă€r dit svensk vĂ„rdpersonal söker sig. Inte bara för lönen, sĂ€ger Karin Hörlind i SVT, utan för att stĂ€mningen Ă€r mjuk och vĂ€lkomnande.
Nu Àr det ingen som tror att svenska sjukvÄrdpolitiker skulle vara sÀrskilt kallhamrade, men de har givetvis en bak­tanke. Om den allmÀnna sjukvÄrden försÀmras kommer patienter och personal att söka sig till privata alternativ. Och det Àr vÀl ÀndÄ en marknadsanpassning som fÄr beskrivas som just kallhamrad.
 Eva Franchell


2.
2014-05-15
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18882077.ab
Deras son föddes i taxin
Diana Milena Quiceno, 35, skulle föda pÄ Södersjukhuset.
Men sjukhuset var fullt och familjen skickades till Nyköping.
En halvtimme senare föddes sonen – i baksĂ€tet pĂ„ en taxi.
    Dela   
    Tweeta


Dianas Milena Quiceno förlossning var planerad in i minsta detalj.
Men dagen - den viktigaste i hennes liv - blev inte som hon tÀnkt.
Vid 14.30 pÄ mÄndagen började vÀrkarna och Diana kördes till Södersjukhuset i Stockholm. Med sig hade hon fÀstmannen Juan Manuel Jamarillo och fotografen Jillian Pey.
– Vi hade planerat det lĂ€nge. Det var vĂ„r första son och vi hade vĂ€ldigt höga förvĂ€ntningar. Vi hade tĂ€nkt fota hela dagen och dokumentera allt som hĂ€nde, sĂ€ger Diana.
Alla sjukhus var fulla
Efter en timmes vÀntetid kom chockbeskedet frÄn sjuksköterskan: Alla sjukhus i Stockholmstrakten var fulla och familjen skulle sÀtta sig i taxin till Nyköping - en timmes bilfÀrd bort.
– Vi blev jĂ€tteoroliga. Jag kĂ€nde att jag inte skulle klara en sĂ„ lĂ„ng resa. Men sjuksköterskan lugnade oss och sa att det inte skulle vara nĂ„gra problem att Ă„ka en timme till nĂ€sta sjukhus eftersom jag var förstföderska, sĂ€ger Diana.
”Skrek: bebisen kommer”
VÀl inne i taxin intesifierades vÀrkarna och smÀrtan blev bara vÀrre och vÀrre, berÀttar Diana.
En halvtimme senare gick det inte att vÀnta lÀngre - och sonen Mattias föddes rakt i famnen pÄ Juan Manuel, 47.
– Jag kĂ€nde att barnet var pĂ„ vĂ€g ut. Jag skrek bebisen kommer, bebisen kommer, men min man trodde mig inte. Men det gick inte att göra nĂ„gonting, sĂ€ger Diana.
DÀr i taxin, helt utan lÀkemedel eller sjukvÄrdspersonal fick de ta hand om sin förstfödde son i en halvtimme - innan ambulansen kom.
”Mycket kĂ€nslor”
– Alla försökte hjĂ€lpa till sĂ„ gott de kunde. Vi gjorde allt för att hĂ„lla pojken varm. Jag lindade min halsduk kring honom, sĂ€ger Lillian Pey som fĂ„ngade den dramatiska hĂ€ndelsen pĂ„ bild.
De kÀnde sig hjÀlplösa, berÀttar hon.
– Det var vĂ€ldigt mycket olika kĂ€nslor. Man har ju sett filmer om hur en förlossning gĂ„r till, men man vet ju inte hur det fungerar i verkligheten. I filmer Ă€r man ju oftast pĂ„ vĂ€g till sjukhuset, nu var vi pĂ„ vĂ€g ifrĂ„n, sĂ€ger Lillian Pey.
”En akut hĂ€ndelse”
Familjen kördes till Huddinge sjukhus. Alla mÄr bra, om Àn lite omtumlade.
– Vi kĂ€nner oss ganska lugna nu. Vi har vĂ€ntat sĂ„ lĂ€nge pĂ„ Mattias, han var sĂ„ efterlĂ€ngtad, sĂ€ger Diana.
Men de Àr kritiska till hur sjukvÄrden skötte deras Àrende.
– Det hĂ€r var en akut hĂ€ndelse. De borde ha prioriterat det hĂ€r. Jag Ă€r orolig för hur det ska gĂ„ för andra familjer, sĂ€ger Juan Manuel Jamarillo.
 Ida Persson
15 maj 2014  08:04
 
    Dela   
 
    Tweeta



2.
Psykiskt friska svenska barn förklaras för gravt psykiskt sjuka och tvingas Àta tunga mediciner.
Exempel.
2014-04-09
http://www.dn.se/nyheter/sverige/opererade-halsen-friskforklarades-fran-adhd/
Opererade halsen – friskförklarades frĂ„n adhd och Asperger

Publicerad i dag 13:15

 Flickan hade svĂ„rt att koncentrera sig och var ofta trött, och fick diagnoserna adhd och asperger. Flera Ă„r senare upptĂ€ckte lĂ€karna att problemen egentligen berodde pĂ„ en missbildning i halsen.
Flickan hade svÄrt att koncentrera sig och var ofta trött, och fick diagnoserna adhd och asperger. Flera Är senare upptÀckte lÀkarna att problemen egentligen berodde pÄ en missbildning i halsen.

Under en lÄng tid under sin uppvÀxt hade flickan, hemmahörande i SkÄne, problem med sin hals. Vid födseln konstaterades det att hon hade andningsbesvÀr men att det skulle försvinna efter nÄgra Är. IstÀllet blev problemen vÀrre och hon fortsatte att lÀtt sÀtta i halsen.

Under samma period kÀnde flickan att hon hade svÄrt att hÀnga med i skolan och att hon ofta var trött, och diagnostiserades vid sju Ärs Älder med adhd och Aspergers syndrom. I yngre tonÄren fick hon dessutom antidepressiv medicinering.
Vid 14 Ärs Älder satte flickan Ànnu en gÄng i halsen, och lades in för en akut operation. DÄ upptÀcktes det att hon hade en medfödd missbildning i form av dubbla aortabÄgar, som senare opererades.

Efter operationen har flickan friskförklarats frÄn sÄ vÀl adhd- som aspergersdiagnosen dÄ halsproblemen tros ha legat till grund för hur flickan mÄdde, allt enligt ett beslut frÄn Inspektionen för vÄrd och omsorg.

Enligt den efterkommande internutredningen hade "en större envishet i undersökningen gett diagnosen" redan nÀr flickan var yngre.

 Marcus Lindström

 marcus.lindstrom@dn.se

Till 1.En till exempel:
2014-04-08
http://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/varfor-sa-manga-autismdiagnoser/
Varför sÄ mÄnga autismdiagnoser?

LÀs fler krönikor!
HĂ€r Ă€r Ann-Charlotte Marteus samlingssida  

Stockholms tonÄringar verkar ha mer autism Àn nÄgon annan grupp i vÀrlden.
 
AutismspektrumtillstÄnd (AST) Àr ett samlingsnamn för tillstÄnd med nedsatt förmÄga att kommunicera och klara det sociala spelet. Enligt en ny studie hade nÀstan 7 000 barn i Stockholms lÀn AST Är 2011. Det Àr en ökning med 75 procent jÀmfört med 2007.


Ingen vet riktigt vad ökningen beror pÄ. I Landstingets faktablad resonerar man kring möjliga orsaker. En Àr att uppmÀrksamheten kring autistiska symptom har ökat. En annat Àr att tillgÄngen pÄ neuropsykiatriska undersökningar har blivit bÀttre.

Det Àr nÄgot mycket civiliserat och civiliserande med neuropsykiatriska diagnoser. I stÀllet för att avfÀrda mÀnniskor utanför normalspannet som "konstiga" eller "knÀppa", som man vÀl gjorde nÀr jag var barn, sÀtter man en diagnos. Det blir ett sÀtt att inkludera den avvikande i gemenskapen. För den som fÄr diagnosen kan det innebÀra en stor lÀttnad. Man var inte sÄ annorlunda som man trodde. Och sÄ fÄr man hjÀlp att hitta strategier för att bemÀstra vardagens utmaningar, hjÀlp att bÀttre förstÄ omvÀrlden.

 

Men varför Àr det sÄ mÄnga i Stockholm som har AST? Bland tonÄringarna, 13 till 17 Är, Àr det 2,6 procent. Det ska jÀmföras med den nivÄ som hittills har setts som normal, byggt pÄ amerikanska siffror: runt en procent.

Den vÀlvilliga tolkningen Àr att siffrorna speglar Stockholms utmÀrkta sjukvÄrd: man satsar mycket pÄ neuropsykiatri och professionen har blivit vÀldigt duktig pÄ att diagnosticera. Vem vet, kanske har vÀlutvecklat jÀmstÀlldhetstÀnkande gjort att man fÄngar upp flickor bÀttre Àn pÄ andra hÄll i vÀrlden.

En mindre solig tolkning Àr att fler barn och ungdomar fÄr AST-diagnoser Àn vad som Àr befogat, dÀrför att det finns fördelar med detta - eller, som Centrum för epidemiologi och samhÀllsmedicin skriver: det kan finnas "en ökad 'efterfrÄgan' pÄ diagnoser frÄn vÄrdnadshavare".

 

Med en diagnos kan barnet nÀmligen fÄ sÀrskilt undervisningsstöd i skolan och omfattas av rÀttighetslagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Att ha problem i skolan, exempelvis, men inte sÄ stora problem att en AST-diagnos Àr befogad, Àr ur stödsynpunkt att dra en nitlott. Och tyvÀrr tycks det ju vara lÀtt att ha det svÄrt i vÄr svenska skola. Den Àr inte bara stökig och stressig, kunskapsmÄlen stÀller avancerade krav pÄ eleven i det att hon sjÀlvstÀndigt ska söka information, analysera, se helheter och sammanhang.

 

Om de höga siffrorna i huvudstaden helt enkelt speglar en god och nitisk sjukvÄrd, och alerta förÀldrar, Àr det förstÄs bara goda nyheter. Och man ska minnas att det stora problemet för mÄnga vuxna i dag Àr de fick sin diagnos beklagligt sent i livet. Men vi kan knappast ta det med en axelryckning att Stockholms tonÄringar har flest autismdiagnoser i vÀrlden.

Detta mÄste redas ut.
 
 
Andra lÀser just nu
Sjukt shoppande i hĂ€lsobranschen  
Marteus: Demokratin Ă€r pĂ„ dekis  
Ge hemtjĂ€nst efter behov, inte Ă„lder  

Av Ann-Charlotte Marteus

 ann-charlotte.marteus@expressen.se  

2.
2014-03-27
http://www.dn.se/nyheter/sverige/lakare-frias-efter-skrackforlossning/
LÀkare frias efter skrÀckförlossning

 Uppdaterad i dag 11:59. Publicerad i dag 11:13

LÀkaren som var ansvarig vid en utdragen förlossning dÀr barnet dog och kvinnan fick svÄra skador frias av Eksjö tingsrÀtt. LÀkaren stod Ätalad för vÄllande av annans död och vÄllande av kroppsskada.

LÀkaren som var ansvarig vid en utdragen förlossning dÀr barnet dog och kvinnan fick svÄra skador frias av Eksjö tingsrÀtt. LÀkaren stod Ätalad för vÄllande av annans död och vÄllande av kroppsskada.

Under mer Ă€n en timme gjorde lĂ€karen nio försök att fĂ„ ut barnet med sugklocka. Enligt Ă„klagaren borde han ha slutat lĂ„ngt tidigare, och i stĂ€llet förlöst kvinnan med kejsarsnitt – som hon sjĂ€lv önskade.

Till sist förlöstes kvinnan med tÄng. DÄ var barnet redan livlöst.
 
LÀkaren hÀvdar att oförutsÀgbara omstÀndigheter tillstötte under förlossningen, och att han gjorde sitt bÀsta för att rÀdda barnet. HÀndelsen ledde dock till att mannens legitimation som lÀkare drogs in.

Åklagaren hade yrkat att lĂ€karen skulle fĂ„ villkorlig dom och ett kĂ€nnbart bötesstraff, enligt flera medier.

Enligt tingsrÀtten har lÀkaren inte skött förlossningen som han skulle. Han har inte handlagt den i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, som det heter i domen.

Men samtidigt sÀger domstolen att det inte Àr bevisat att barnet inte hade dött om kejsarsnitt anvÀnts eller att anvÀndandet av sugklocka i strid med anvisningarna som gÀllde lett till barnets död.

NÀr det gÀller Ätalspunkten vÄllande till kroppsskada har tingsrÀtten ansett det bevisat att lÀkarens agerande lett till den dÄ 25-Äriga förstföderskans underlivsskador. Men lÀkaren gÄr trots det fri och Ätalet ogillas eftersom det inte motbevisats att lÀkaren befunnit sig i en nödsituation efter att en ovÀntad komplikation tillstött och att han dÄ gjort vad han kunnat för att rÀdda barnets liv, resonerar rÀtten.


3.
2013-09-28

http://www.expressen.se/kvp/nyfodd-tvingades-att-amputera-efter-miss/
Nyfödd tvingades att amputera efter miss

En nyfödd pojke vid Blekingesjukhuset i Karlskrona drabbades av en elakartad tumör och tvingades amputera benet. Nu krÀver Inspektionen för vÄrd och omsorg, IVO, att landstinget utreder varför lÀkaren inte utredde svullnaden pÄ pojkens underben ordentligt innan han skickades hem.
 
Pojken föddes efter en okomplicerad graviditet och förlossning. LÀkarna upptÀckte en svullnad pÄ pojkens ena underben och det gjordes ett ultraljud pÄ honom. DÀrefter fick familjen Äka hem.

Tre veckor efterÄt

Först nÀr bebisen var tre veckor gammal upptÀckte lÀkare tumören. Och strax dÀrefter amputerades det sjuka benet av i lÄrhöjd.

IVO vill att landstinget utreder varför lÀkaren som hade hand om den nyfödde inte bad om hjÀlp av en mer erfaren kollega eller en röntgenlÀkare innan han skickade hem pojken.

Lidande

LÀkaren sjÀlv menar att han inte brukar besluta om uppföljning av avvikande fynd utan att han dÄ informerar förÀldrar och uppmanar dem kontakta sjukhuset vid eventuell förÀndring.

Eftersom tumören var aggressiv och vÀxte snabbt tycker barnets förÀldrar att fördröjningen innan tumören kunde konstateras spelade stor roll bÄde för tumörens utveckling och för deras sons lidande.
.
Av Johanna Darnéus Av Johanna Darnéus
 johanna.darneus@kvp.se  

15
1.
2014-12-27
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20079838.ab
15-Äring hÀktad för sprÀngning
En 15-Ärig pojke som misstÀnks ligga bakom en sprÀngning i RosengÄrd i Malmö pÄ julaftonskvÀllen hÀktas av Helsingborgs tingsrÀtt. Han hÀktas för grov allmÀnfarlig ödelÀggelse sÄsom skÀligen misstÀnkt (den lÀgre misstankegraden) för att ha utfört sprÀngningen pÄ julafton ensamt eller tillsammans med nÄgon annan person.
Sedan tidigare Àr han ocksÄ misstÀnkt pÄ sannolika skÀl för grovt vapenbrott efter att polisen i oktober hittat vapen och ammunition hemma i hans bostad.
Trots att pojken Àr sÄ ung sÄ hÀktas han alltsÄ, för att inte riskera att han undanröjer bevis och försvÄrar utredningen.
– Han Ă€r vĂ€ldigt ung. Men domaren anser att det Ă€r av synnerlig vikt att han frihetsberövas för att vi ska kunna fullfölja utredningen. Det finns synnerliga skĂ€l, trots att han Ă€r 15 Ă„r, sĂ€ger polisens informatör Ewa-Gun Westford till TT.
I nulÀget finns inga fler misstÀnkta.
TT
27 december 2014  11:55
12
    Dela   
7
    Tweeta

2.
2013-09-28

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17555242.ab

Domaren: Hon kan mycket vÀl ha sagt nej

Sex pojkar frias frĂ„n grov vĂ„ldtĂ€kt – av gammal lag


Hon sa nej flera gÄnger men fick sin mobiltelefon stulen och sina klÀder avslitna i ett lÄst rum.

GÀllande lag sÀger att 15-Äringen blev vÄldtagen av sex pojkar.

Men hovrÀtten anvÀnde en gammal lagtext - och friade samtliga.

FrĂ„n och med 1 juli i Ă„r har lagens formulering om vĂ„ldtĂ€kt Ă€ndrats. FrĂ„n krav pĂ„ att offret befunnits i “hjĂ€lplöst tillstĂ„nd”, som i praxis tolkas snĂ€vt och ofta krĂ€ver till exempel medvetslöshet, krĂ€vs det nu bara att personen befunnit sig i en “sĂ€rskilt utsatt situation”, vilket allmĂ€nt anses öppna för att fler döms för vĂ„ldtĂ€kt.


De sex pojkarna Àr skyldiga till grov vÄldtÀkt, menar Äklagare, mÄlsÀgarbitrÀde, Solna tingsrÀtt och en 15-Ärig flicka som inte lÀngre vÄgar gÄ ut nÀr det Àr mörkt.

Nu frias alla pojkarna av Svea hovrÀtt. Orsaken Àr hovrÀttens tolkning av en lagtext som byttes ut första juni i Är.

”KĂ€nde dödsfruktan”

2 mars 2013 kom den 15-Äriga flickan till festen i Tensta i Stockholm vid 20-tiden pÄ kvÀllen. Mot slutet av festen var det bara flickan och hennes kraftigt berusade kompis kvar i lÀgenheten tillsammans med sex, för henne okÀnda pojkar som kom in, lÄste rummet, tog hennes mobiltelefon och drog av henne klÀder.

– Hon kĂ€nde dödsfruktan, sĂ€ger hennes advokat Magnus Eriksson, som menar att flickan inte vĂ„gade göra motstĂ„nd av rĂ€dsla för pojkarna och i stĂ€llet lĂ„g blickstilla.

Efter det första samlaget gick pojken ut. De andra pojkarna berÀttar i förhör att de stod utanför rummet och vÀntade pÄ sin tur. En efter en hade de sex med flickan.

Faller mellan lagar

I tingsrÀtten fÀlldes grabbgÀnget för grov vÄldtÀkt, men nu frias de i Svea hovrÀtt.

"Vid en samlad bedömning av mĂ„lsĂ€gandens tillstĂ„nd finner hovrĂ€tten att hon vĂ€l kan sĂ€gas ha befunnit sig i en mycket utsatt situation", skriver rĂ€tten. Hade hĂ€ndelsen skett tre mĂ„nader senare hade det varit ett direktcitat ur lagtexten om vad som ska ses som vĂ„ldtĂ€kt. Men dĂ„ hĂ€ndelsen intrĂ€ffade 2 mars i Ă„r – tre mĂ„nader och en dag innan lagĂ€ndringen trĂ€dde i kraft – anvĂ€nde Svea hovrĂ€tt den gamla lagtexten dĂ€r offret mĂ„ste ha befunnit sig i ett hjĂ€lplöst tillstĂ„nd:

– Uttrycket ("i en mycket utsatt situation") inbjuder naturligtvis till tanken att domen skulle ha blivit fĂ€llande, om den nya lagtexten hade tillĂ€mpats. Det Ă€r fullt möjligt att domen hade blivit fĂ€llande om den nya lagtexten tillĂ€mpats, sĂ€ger Suzanne Wennberg, professor i straffrĂ€tt vid Stockholms universitet.

Domaren: ”Tjatsex”

Flickan ska ha sagt nej flera gÄnger, tagit pÄ sig klÀderna och varit pÄ vÀg att gÄ nÀr hon puttades ned i sÀngen och klÀddes av. Men enligt domen rÀckte inte det:

– Hon kan mycket vĂ€l ha sagt nej, men Ă€ven om det varit sĂ„ blir det inte per automatik vĂ„ldtĂ€kt. SĂ„ kallat tjatsex Ă€r inte nĂ„got som faller inom vĂ„ldtĂ€kt. De samlag som Ă€gt rum kan mycket vĂ€l ha skett mot hennes uttryckliga vilja men om det inte varit utnyttjande av ett hjĂ€lplöst tillstĂ„nd Ă€r det inte vĂ„ldtĂ€kt.

Nu funderar kammarÄklagarna Carolina From och Jenny Clemendtson pÄ om de ska be RiksÄklagaren ta fallet till Högsta domstolen. Den 15-Äriga flickans advokat Magnus Eriksson menar att domstolens tolkning lÀmnat moralen bakom sig:

– Hon sĂ€ger nej och grĂ„ter. Det faller pĂ„ sin egen orimlighet att en 15-Ă„rig tjej vill ha sex med sex okĂ€nda mĂ€n i ett lĂ„st utrymme. Hon Ă€r försatt i vanmakt genom att de inte lĂ„ter henne lĂ€mna rummet. Det hĂ€r stĂ€mmer inte överens med de flesta mĂ€nniskors vĂ€rderingssystem.
 Anders Clark  
 



 



Sidor: [1] 2 3 ... 19