Visa inlägg

Denna sektion lćter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i omrćden som du har tillgćng till.


Meddelanden - langora

Sidor: [1]
1
TvÄngsomhÀndertagande och andra ingripanden / YTRINGSFRIHET I NORGE
« skrivet: 12 januari 2008, 23:22:54 PM »
Ytringsfrihet i Norge har vi kun nÄr det passer det sÄkallte barne"vern" og deres medspillere.

Arild Holta som gjÞr en utrolig jobb i forumet : http://www.r-b-v.net har nÄ blitt anmeldt og skal i retten for Ä ha hengt opp plakater som inneholder informasjon om de mange overgrep som foregÄr ang. dette systemet i Norge:

http://forum.r-b-v.net/viewtopic.php?t=3819

Det kalles sjikane nÄr noen pÄpeker feil i systemet:

http://www.helgeland-arbeiderblad.no/nyheter/article3261967.ece

Hmmmm
ytringsfrihet 
.mener Ä huske at hele Norge var i kok over tegningene av Muhammed og begrunnet hele saken med at YTRINGSFRIHETEN nesten stÄr over alt annet her pÄ berget
..

AltsÄ: det er helt greit Ä mobbe en annen religion og deres standpunkter- da har vi ytringsfrihet!
Det er ikke greit Ă„ kritisere offentlig ansattes yrkedsutĂžvelse og praktiseringen av denne-der har vi ikke ytringsfrihet!

Har vi ytringsfrihet? eller bÞr vi sende sÞknad til kommunekontoret fÞr vi ytrer oss for Ä fÄ tillatelse til Ä si hva vi mener?

2
Biologiska familjens betydelse / HJELP FAMILIEN KJENNER!!
« skrivet: 12 januari 2008, 22:36:14 PM »
Barne-"kidnapping"sak opp for svensk tingrett
Barnevernet i Sveio krever at et norsk-svensk ektepar skal idĂžmmes 50 000,- kroner hver i bĂžter, samt bli dĂžmt til Ă„ overlevere sine egne og biologiske barn i etatens ”varetekt”
http://www.sfm.no/Arkiv-2008/Art-Jan-08/11.01.2008-Norsk_kidnappingssak_opp_i_Sverige.htm

Dette blir verre og verre.....de gĂ„r over lik for Ă„ fĂ„ det som de vil .... barnas beste??? Det bryr de seg ikke om nĂ„r det kommer til stykket bare saksbehandler og det sĂ„kallte barne"vern" ikke taper ansikt og mĂ„ innrĂžmme bĂ„de lĂžgn og nederlag :!:  Neste gang innbyggerne i Norge skal ut Ă„ demonstrere med rĂžde t-skjorter(slik det ble gjort for Burma) bĂžr de kanskje ta de pĂ„ for diktaturstaten Norge i stedet.

3
Biologiska familjens betydelse / www.sfm.no
« skrivet: 05 januari 2008, 19:40:58 PM »
Samfunnsmagasinet ved redaktÞr Jan Hansen har vÊrt helt fantastisk med Ä sette sÞkelyset pÄ de problemer og overgrep det sÄkallte barne"vern" pÄfÞrer bÄde enkeltmennesker og familien. Denne gang har han skrevet Äpent brev til Sveio kommune:

 Ă…pent brev til ordfĂžrer Jorunn SkĂ„den (AP) i Sveio Kommune
Helse- og sosialapparatet i Sveio kommune har et godt rykte pÄ seg. Og bra er jo det. Men sÄ var det dette med Ä samarbeide med andre kommunale instanser, i dette tilfelle barnevernet i din kommune.

Oslo – sfm.no. Publisert 5.1.2008.

Av frilansjournalist Jan Hansen (NJ)
 
 http://www.sfm.no/Arkiv-2008/Art-Jan-08/05.01.2008.Aapent_brev_til_ordforer_i_Sveio_kommune.htm

4
Biologiska familjens betydelse / ÅRETS NAVN
« skrivet: 03 januari 2008, 20:34:57 PM »
Gerd June Kjenner bĂžr bli Ă„rets navn for 2007.  Hun har stilt seg i spissen for et massesĂžksmĂ„l mot det norske sĂ„kalte barnevernet for alvorlige brudd pĂ„ menneskerettighetene, et sĂžksmĂ„l som er hĂžyst aktuelt og berettiget.

http://www.mingler.no/user/liberalisten/perma/2007/12/29/rets_navn_2007

5
Biologiska familjens betydelse / HJELP FAMILIEN KJENNER!!
« skrivet: 23 december 2007, 09:53:28 AM »
Vil bare ØNSKE ALLE EN RIKTIG GOD JUL!


Spesiellt Gerd June,Ronny, Nathalie og Amalie- vÄre norske flyktninger i Sverige. HÄper at dette marerittet snart er over og at dere fÄr vÊre sammen med resten av familien igjen snart.

6
Biologiska familjens betydelse / HJELP FAMILIEN KJENNER!!
« skrivet: 21 december 2007, 20:15:13 PM »
kaisa65 sa:"Det burde vĂŠre noen med godkjent kompetanse som gikk inn for Ă„ vurdere en slik viktig avgjĂžrelse som Ă„ ta barna fra familier"

Her i denne saken har en av Nordens fremste,Lena Hellblom SjĂžgren uttalt seg.


UTDRAG FRA SAKKYNDIGRAPPORTEN:

26 augusti 2007

Psykologisk sakkunnig kommentar vad gÀller barnen Miriam, Amalie och Nathalie Kjenners bÀsta

Lena Hellblom Sjögren, filosofie doktor, legitimerad psykolog

mail@testimona.se

RiskvÀrdering

RiskvÀrdering i en sak som denna handlar om att vÀga olika risker mot varandra. Grunden för de olika riskbedömningarna Àr ingÄende kunskap om tidigare förhÄllanden, eftersom prognoser för framtiden svÄrligen kan bygga pÄ nÄgot annat Àn tidigare historia.

Riskerna för Miriam, Amelie och Nathalie att fortsÀtta att leva med sina förÀldrar skall sÄledes vÀgas mot riskerna för dessa barn om de inte fortsÀtter leva med sina förÀldrar.

Hade Barnevernet en ingÄende kunskap om dessa barns historia dÄ de den 11 maj 2007 beslutade att barnen skulle plasseres?

De hade aldrig trÀffat barnen, aldrig trÀffat förÀldrarna. De hade inte trÀffat nÄgon för övrigt i familjenÀtverket. De hade inte studerat journaler eller skolrapporter för barnen. De hade inte talat med skolan dÀr Miriam och Amelie gÄtt i nÀstan tvÄ Är.

Vilken kunskap hade de om barnens förhÄllanden? Av framstÀllningen i Fylkesnemndas protokoll framgÄr det att de hade tidigare bekymringsmeldinger och uttalanden gjorda i samband med dem. De hade ocksÄ en aktuell anonym bekymringsmelding, samt egna intryck efter besök med polis i familjens hus den 11 maj 2007 nÀr endast Linn-Iren och Morten fanns i huset.

Hade Barnvernet en ingÄende kunskap om vad som hÀnder barn, statistiskt sett, som plasseres? NÄgon sÄdan kunskap om att barn som fosterhemsplaceras riskerar att klara skolan sÀmre, riskerar att hamna i kriminalitet, i missbruk och/eller bli psykiskt sjuka, har inte redovisats. Risken för varje barn att plasseres, utifrÄn varje barns unika förmÄga och svÄrigheter Àr lika viktig som underlag vid en jÀmförande riskbedömning. Det innebÀr att förhÄllandena för varje barn i deras hittillsvarande liv mÄste vÀgas mot de förhÄllanden som kan förvÀntas om barnen tas ifrÄn sin familj.

Först med en sÄdan ingÄende kunskap kan en jÀmförande riskbedömning göras. Om dÄ risken för barnen att bli kvar hos sina förÀldrar bedöms som större Àn risken för barnen om de placeras, dÄ kan det vara motiverat med ett placeringsbeslut.

Miriam har levt hela sitt liv med sin mor och sina syskon, hon har inlÀrningssvÄrigheter och Àr beroende av trygghet, stabilitet och en klar struktur. Hon har fÄtt stöd och hjÀlp i skolan och det har gÄtt allt bÀttre för henne, enligt rektorn. Hon vill bo med sin mor. Det har hon sjÀlv skrivit, sagt till rektorn, till sin Àldsta syster och till sin mormor och till sin mor i det enda telefonsamtal de haft sedan den 11 maj enligt mor. Vid en plötslig förflyttning pÄförs Miriam dels traumat att ryckas upp frÄn sin mor, sina syskon, sin trygga skolmiljö, dels traumat att vara avstÀngd frÄn kontakt med mor, Ronny och smÄsystrarna.

Amelie har efter stora hjÀrnskador i samband med födseln behov av omvÄrdnad och trygg tillsyn dygnet runt, en omvÄrdnad och tillsyn som hon att döma av bristen pÄ bekymringsmeldinger frÄn habiliteringen och helsevesenet fÄtt av sin hemmavarande mor i första hand, men ocksÄ av sin far. Hon har funnit sig vÀl till rÀtta i sin klass i skolan, dÀr hon fÄr adekvat stöd och hjÀlp, enligt sina förÀldrar och rektor. Hon Àr trygg och fÄr nödvÀndig omsorg och tillsyn dÀr hon Àr med sina förÀldrar, men hon Àr uppryckt frÄn sitt hem, sin invanda miljö med mÀnniskor och djur, sin klass och sin skola och alla dem som hjÀlper henne dÀr.

Nathalie Àr liksom Amelie nÀra knuten till och beroende av sin mors och fars nÀrhet. Amelie och Nathalie Àr ocksÄ beroende av varandras nÀrhet. OcksÄ Nathalie Àr uppryckt ur sitt hem, sitt sammanhang och riskerar att lida skada av att inte snarast fÄ leva vardagsliv med resten av familjen och börja i skolan.

Med kunskapen om barnens historia och kunskapen om riskerna med att skilja barn och förÀldrar blir slutsatsen av en jÀmförande riskbedömning:

Inga risker för barnen psykiskt eller fysiskt finns om de fÄr fortsÀtta leva det familjeliv de levt.

Det finns risker för barnen att skadas psykiskt och pÄ andra sÀtt om de skiljs frÄn sina förÀldrar.

 

Det hus Miriam, Amelie och Nathalie bodde i, Àr ett stort hus med stor trÀdgÄrd. Det finns sÄledes god plats för lek och aktiviteter inomhus och utomhus. Deras mormor berÀttade att den stora tomten som grÀnsar till en trafikerad vÀg har gjorts sÀker för barnen genom ett högt stÀngsel som de inte kan klÀttra över. Mormor berÀttade att huset invÀndigt hade ljusa heltÀckningsmattor nÀr familjen köpte huset. Dessa hade förÀldrarna denna sommar planerat ta ut och ersÀtta med tvÀttbar golvbelÀggning, ett arbete som mormodern och hennes sambo igÄngsatt. LikasÄ hade man planerat att mÄla vÀggar.

Om huset vid en objektiv besiktning befinns vara hÀlsovÄdligt eller alltför ohygieniskt betyder inte det att barnen skall skiljas frÄn sina förÀldrar.

 

Sammanfattning och slutsatser

Miriams, Amelies och Nathalies mor Gerd June Kjenner har sökt hjÀlp och stöd för dessa tre yngsta barn och för de övriga Àldre barnen nÀr det varit behov av det. Hon och Amelies och Nathalies far Ronny Hansson flyttade till Sveio kommun i oktober 2005 med alla barnen. De flyttade frÄn Masfjorden dÀr de bott i sex Är.

Mor har i Sveio kommune upplevt att barnen fÄtt allt det stöd de behöver för sina olika funktionshinder, bÄde av helsevesenet och av skolan.

Mor har sökt avlastning för de tre yngsta barnen genom socialvesenet. Mor har ocksÄ sökt och beviljats hjemmehjelp.

Genom skola och helsevesen fÄr Miriam, Amalie och Nathalie adekvat stöd och hjÀlp. Genom socialvesenet kan mor fÄ avlastning och stöd dÄ det behövs.

Det finns sÄledes inget behov av Barnevernet.

I oktober 2006 gifte sig Gerd och Ronny. Familjen hade skaffat ett stort hus med stor tomt, dÀr de bekostat drÀnering, inhÀgnad runt tomten för att skydda barnen frÄn en trafikerad vÀg, ordnat lekplats utomhus. De hade börjat planera för inomhusreparationer, men inte bytt ut de ljusa heltÀckningsmattor som lÀtt smutsades ner av hundar och barn, och inte heller mÄlat som de tÀnkt. Enligt barnens mormor hade barnen ritat med tusch pÄ vÀggarna.

Barnevernet i Sveio kommun fick bekymringsmelding frÄn Barnevernet i Masfjorden i oktober 2005. Gerd och Ronny ansÄg att de och barnen fick den hjÀlp och det stöd de behövde frÄn helse/social och skolan. De kunde inte se att det fanns behov av hjÀlp frÄn Barnevernet. NÄgot möte kom aldrig till stÄnd.

NÀr Barnevernet tog Miriam och placerade henne hos sin far i Oslo den 11 maj 2007 var inte Amelie, Nathalie och deras förÀldrar hemma, de var pÄ hemvÀg frÄn Bergen, dÀr Amelie undersökts och fÄtt behandling. Storebror Morten lÄg och sov och ville inte följa med Barnevernet. Storasyster Silja hade valt att flytta till sin far i oktober 2006, enligt sin mor för att hon inte tyckte om den grÀnssÀttning för hennes uteliv som hon och Ronny satte upp. Linn-Iren bodde i egen lÀgenhet i familjens hus. Hon och Morten hade fÄtt ansvaret för Miriam och hundarna de tre dagar som Gerd, Ronny och smÄsyskonen Amelie och Nathalie var i Bergen.

NÀr Barnevernet kom med polis den 11 maj 2007 hade, enligt barnens Àldsta syster som var hemma och vÀcktes av barnevernet och polisen, en av de tvÄ hundar som inte var familjens egna tagit sig in i huset, utrÀttat sina behov inne i huset, haft sönder och spritt ut innehÄllet i tvÄ sopsÀckar pÄ de ljusa heltÀckningsmattorna.

Mangler hos Gerd June och Ronny hade inte dokumenterats, inte heller nÄgon vanskötsel av barnen.

Miriam har sjÀlv uttryckt att hon vill bo hos sin mamma, som hon alltid gjort. Hon skildes frÄn sin familj och sitt hem plötsligt, och hon beskriver sjÀlv att hon har det vondt av detta.

Amelie och Nathalie lever i trygghet med kÀrleksfull omsorg frÄn sina förÀldrar, som dock inget högre vill Àn att fÄ komma hem, sÄ att Amelie kan fÄ Äteruppta sin skolgÄng och Nathalie kan börja skolan, och sÄ att Miriam kan fÄ komma hem och komma in i sina rutiner.

Amelie behöver stÀndig tillsyn, kontinuerlig tÄlmodig trÀning och kÀrleksfull uppmuntran. Det har jag sett att hennes mor och far ger henne.

Nathalie behöver sina förÀldrars nÀrhet och omsorger. Hon Àr ocksÄ bunden till Amelie. Flickorna har stort utbyte av varandra, leker tillsammans och inspirerar varandra.

Det skulle innebÀra ett stort trauma och stora skador för Amelie och Nathalie att tvingas leva Ätskilda frÄn sina förÀldrar. Detta vet förÀldrarna och det Àr bakgrunden till att de inte vÄgar ÄtervÀnda till sitt hem; de skyddar sina barn frÄn akut fara.

Slutsats

Det bÀsta för Miriam, Amelie och Nathalie pÄ kort och pÄ lÄng sikt Àr att fÄ leva med sin mor och med de yngsta barnens far, och med det stora familjenÀtverk som finns pÄ moderns sida. BÀst Àr att de kan fortsÀtta bo i det hus Gerd June och Ronny skaffat med avsikt att leva i under mÄnga Är, ocksÄ dÄ Amelie blir vuxen. DÄ Àr planen att hon ska bo i den lÀgenhet pÄ bottenplanet dÀr barnens Àldsta syster nu bor.

7
Biologiska familjens betydelse / HJELP FAMILIEN KJENNER!!
« skrivet: 24 oktober 2007, 13:15:46 PM »
Nytt opprop med bÞnn om at Gerd June,Ronny og barna skal fÄ komme hjem og leve trygt.

Skriv under og send videre    

http://www.opprop.no/opprop.php?id=kjenner

Sidor: [1]