Visa inlägg

Denna sektion lćter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i omrćden som du har tillgćng till.


Visa inlägg - Mats Larsson

Sidor: [1]
1

 Christina Sigfrids; Elin Benendo; -2006-

Studien grundar sig pÄ en aktgranskning av fem barnavÄrdsutredningar och visar pÄ stora brister i barnpespektiv och utredningsmetodik. Fokus för studien Àr barnperspektiv, i meningen barnets röst, barnets mening och vilja.

http://www.uppsatser.se/uppsats/b64c330ad6/

2
Denna bok Àr en omarbetning, utveckling och utvidgning av den första upplagan. HÀr ges bl.a. större utrymme Ät utredande samtal med barn samt Ät kÀllkritik och tankefel. I boken presenteras begrepp, principer och felkÀllor som bör beaktas för att utredningsarbete skall bli sakligt och konstruktivt sÄ att barn kommer till tals och deras intressen frÀmjas. Boken utgÄr frÄn kognitiv psykologi, logik och kÀllrkitik. Den Àr unik i sitt slag och bör vara viktig för alla som gör, hanterar eller kritiskt granskar utredningar kring barn.




3
Domstolsbeslut m.m. / Debatt om Författningsdomstol
« skrivet: 05 april 2010, 19:28:23 PM »
Jag startar ett nytt Àmne under denna huvudgrupp med fokus pÄ debatten för och emot Författningsdomstol i Sverige . inlÀgg som relaterar till behovet av en författningsdomstol finns utspridda i olika Àmnen i forumet.
SjÀlv Àr jag för inrÀttandet av en författningsdomstol sÄ lÀnge man i utformandet av dess sammansÀttning och mandat sÀkerstÀller att den inte blir politiserad.
MRR ,MedborgarrÀttsrörelsen http://www.mrr.se/ Àr den Rörelse som jag funnit arbetar mest aktivt med just denna frÄgestÀllning
de har Àven lagt ut en namninsamling för dem som önskar skriva pÄ att de tycker en författningsdomstol skall införas.

De som Àr emot Författningsdomstol brukar argumentera med att det innebÀr en inskrÀnkning av demokratin.

Men i det sammanhanget Ă€r det av stor vikt att Demokratin omöjligt kan bestĂ„ om inte grunden för demokratin Ă€r Lagar , Det har visat sig om och om i historien . Individen Ă€r i ehov av ett skydd frĂ„n tillfĂ€lliga infall av en majoritet i Riksdagen . Medborgaren skall kunna hĂ€vda sin rĂ€tt gentemot  de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna innom sveriges grĂ€nser utan att behöva vĂ€nta 4-7 Ă€r pĂ„ att fĂ„ fallet upp i EU Domstolen . Jag tycker ocksĂ„ att det saknas en författningsdomstol Ă€r i sig ett brott mot att det innom varje medlemstat skall finnas en fungerande rĂ€ttsmekanism för att pröva Brott mot EU Konventionerna.
HĂ€r Ă€r en intresant artikel om hur fler och fler anmĂ€rkningar kommer frĂ„n LagrĂ„det om  de lagförslag som bereds dem http://www.dn.se:13024/nyheter/politik/lagradet-pa-offensiven-1.182032

4
Övriga frĂ„gor / Förslag till chat tillĂ€gg i forumet
« skrivet: 19 mars 2010, 19:52:25 PM »
Jag har en ett förslag pÄ hur det hÀr forumet kan utvecklas .

Jag ber ansvariga övervÀga möjligheteb till att fÄ in en chatt i realtid hÀr ,, eller alternativt en lÀnk frÄn detta forum till en kanal i ICQ ,

ICQ har mÄnga programbaserade möjligheter att fÄ den chatmiljö med den sÀkerhet ansvariga vill ha . Bla att rummet bara Àr tillgÀngligt med password och att det kan vara tillgÀngligt först om en av ICQ utsedd admin Àr nÀrvarande.Admin har stora variable verktyg att kontrolera miljön . och kanalen behöver inte vara synlig för andra ICQ anvÀndare .

Det unrelÀttar ofta att prata med varandra i realtid och ICQ har ju oÀndliga möjligheter att skapa alternativa rum för dem som vill diskutera / ge varandra rÄd privat.
 


5
TvÄngsomhÀndertagande och andra ingripanden / Mitt fall
« skrivet: 05 mars 2010, 11:21:32 AM »
HÀr följer en historik angÄende omhÀndertagandet av min dotter:
Den 7 dec 2007 skedde ett omedelbart omhĂ€ndertagande av vĂ„r dĂ„ 5 mĂ„n gamla Dotter  .

Grunderna för det omedelbara omhĂ€ndertagandet angavs vara utdrag ur SMS trafik samt  ett LĂ€karutlĂ„tande som konstaterade att vĂ„r dotter var kraftigt försenad i sin utveckling och att det framstĂ€lldes som att vĂ„r dotter var deprimerad och att vi indirekt var orsaken till det genom underlĂ„tenhet att ge henne adekvat omvĂ„rdnad och stimulans.

Vi yrkade frÄn vÄrat hÄll att de signaler vi fÄtt frÄn BVC i samband med den intensiva uppföljningen dÀr (som vi sjÀlva medverkade till för att ge insyn) inte gav oss nÄgra signaler som gör att man kan anvÀnda begreppet " pÄtaglig eller skadlig försening" , Vi yrkade att den försening i utvecklingen som förelÄg hade sitt ursprung i att mamma under Graviditeten var till nöds tvungen att inta vissa mediciner för sin Epilepsi och den dokumenterade risk det medför nÀr det gÀller försening i utvecklingen.

Vi förlorade likvĂ€l i LĂ€nsrĂ€tten i mĂ„l nr ( 8945-07.    ) Dommen överklagades till kammarĂ€tten som dock faststĂ€llde LĂ€nsrĂ€ttens Dom i MĂ„lnr :(  841-08)  BegĂ€ran om prövningstillstĂ„nd till RegeringsrĂ€tten avslogs .

2009-03-06 Gör vi en hemtagnings begĂ€ran vilket resulterar i en utredning som ger förslag att VĂ„rden skall bestĂ„ , MyndighetsnĂ€mnden  biföll förslaget .

Beslutet överklagades till LĂ€nsrĂ€tt (mĂ„l :( 4926-09), denna gĂ„ng hade kommunen delvis  nya argument för att vĂ„rden skall bestĂ„.

Man pĂ„talade VĂ„r dotters  â€sĂ€rskilda behov ”i förhĂ„llande till den utvecklingsförsening som hon altjĂ€mnt hade enligt av kommunen inlĂ€mnade lĂ€karintyg.

  Vi bestred inte att hon alltjĂ€mt var försenad i vissa delar av sin utveckling (frĂ€mst verbalt)

men vi yrkade att det fenomenet att vĂ„r dotter  alltjĂ€mt var utvecklingsförsenad tyder pĂ„ att den ursprungliga grunden för omhĂ€ndertagandet var mindre styrkt.

VĂ„rt resonemang var att vĂ„r dotter  frĂ„n födsel haft egna medfödda  problem  som gjorde att hon var försenad i vissa avseenden. För att om det hade berott pĂ„ understimulans frĂ„n vĂ„r sida sĂ„ skulle det inte finnas nĂ„gra symtom i form av försening kvar eftersom Familjehemmet  enligt kommunen sjĂ€lva medverkat till att optimalt stödja VĂ„r dotter  i utvecklingen. (VĂ„r dotters grad av  försening borde ej funnits kvar om den berott pĂ„ att vi inte stimulerat henne).

Vi förlorade dock i LÀnsrÀtten och överklagade till KammarrÀtten mÄl nr :(4939-09).

Inför förhandlingar i KammarĂ€tten inlĂ€mnar kommunen ett LĂ€karintyg i form av en utredning om autism. Och yrkar att vĂ„r dotter har Autism. VĂ„ra ombud  ombad oss att inte gĂ„ till angrepp mot LĂ€karutlĂ„tandet trotts att det dels var luddigt formulerat (med interna motsĂ€ttningar i att det saknas diagnosgrundande indikationer i förhĂ„llande till diagnosmanualen )men att lĂ€karen i frĂ„ga Ă€ndĂ„ avsluta lĂ€karutlĂ„tandet /sammanfattningen av utredningen med att hon har Autism.

I domen faststĂ€llde kammarĂ€tten lĂ€nsrĂ€ttens beslut med motiveringen  att vĂ„r dotter  har omfattande sĂ€rskilda behov som vi gemensamt inte klarar av att tillgodose dessa behov. Man beskriver Mammas funktionsnedsĂ€ttning och att jag inte klarar att kompensera dessa. (Man vĂ€gde inte in vĂ„ra yrkanden om att man skall ta hĂ€nsyn till att samhĂ€llets resurser att bistĂ„ skall vĂ€gas in).

Det mest anmĂ€rkningsvĂ€rda i förhĂ„llande till beskrivningen av vĂ„r dotters  sĂ€rskilda behov i form av autism Ă€r att det i efterhand framkommit uppgifter som styrker vĂ„ra misstankar att Diagnosen inte Ă€r objektivt framtagen.

Vi hade för en tid sedan  ett enskilt samtal med LĂ€karen i frĂ„ga som ledde utredningen om Autism.

Vid samtalet med lÀkaren stÀllde vi frÄgor om interna konflikter i utredningen om autism.( saknades diagnosgrundande krav i en av huvudgrupperna = repetetivt beteende)

Som svar fick vi glidande formuleringar som till slut gled över till att orsaken till att lĂ€karen  Ă€ndĂ„ satte diagnosen var utifrĂ„n pĂ„tryckningar frĂ„n familjehemmet , för att ”diagnosen behövdes ”för

att vĂ„r dotter  skulle fĂ„ tillgĂ„ng till olika stöd i samhĂ€llet  sĂ„som rehabilitering och anpassad skolgĂ„ng.

Det anmÀrkningsvÀrda Àr dock att lÀkaren hade kunskap om att utredningens utfall skulle anvÀndas i en rÀttslig prövning igenom LVU, men likvÀl gjorde LÀkaren en mindre objektiv slutsats av utredn om autism.

Vi medger att vi kan se Autistiska drag  hos vĂ„r dotter (verbalt /socialt/kommunikativt ) men vi (och andra som har kontakt med henne )tycker ej det finns grund för diagnosen autism.

Vi har genomgĂ„ende under hela  LVU processen begĂ€rt att vĂ„r dotter  skall fĂ„ undersökas av en annan LĂ€kare för ett andra utlĂ„tande , Kontinuerligt har det givits avslag .TOM vid formel framstĂ€lan till RĂ€tten.

TyvĂ€rr har det varit dĂ„lig kontinuitet i VĂ„r Dotters  ombud ,Hon har totalt haft 3 olika ombud

Första förhandlingarna  i LĂ€ns och KammarĂ€tten var 2 olika ombud (bĂ„da stödde LVU,et)

Andra förhandlingarna  i LĂ€ns och KammarĂ€tten kom ett nytt ombud för Ronja in som bemödade sig med att trĂ€ffa oss och Ronja personligen innan Förhandlingarna .

Det nya ombudet yrkade att vÄrden enligt LVU borde avslutas bÄde i LÀns och KammarrÀtten.

Vi har haft ombud tillgÀngliga under förhandlingarna men övergripande ser vi att de ej satt sig in i Àrendet i en erforderlig omfattning.

Vi har fĂ„tt till oss att de ombud som verkligen lĂ€gger tid pĂ„ att sĂ€tta sig in i Ă€rendet ofta inte ges ersĂ€ttning fullt ut enligt sina yrkanden ,(,eller tom reducerat till hĂ€lften)(KĂ€lla Siw Westerberg som fört mĂ„nga mĂ„l in i EU Domstolen och vunnit 7 av 9  LVU mĂ„l. UtifrĂ„n hennes artiklar förefaller det som svenska Domstolar inte betraktar Domar frĂ„n EU domstolen som prejudicerande.(eller ens följer domstolens utslag!!)

(Borde föranleda en annan tolkning av LVU hos  svenska myndigheter och domstolar)

Detta gör naturligtvis att ombud inte sÀtter sig in i Àrendet sÄ mycket som rÀttssÀkerheten borde pÄkalla eftersom de inte ges rÀtt ersÀttning för det.

Dessutom upplever vi vĂ„ra ombud som vi hittills haft som för ”fega” och trycker pĂ„ oss att vi ska samarbeta med kommunen till vilket pris som helst. Det stĂ€ller vi inte upp pĂ„.

 

Övrig info. i Ă€rendet :

kommunen sÀnkte umgÀnget under förra uppföljningsmötet med motiveringen

att vĂ„rden bedöms behövas under överskĂ„dlig tid (de Ă„beropade stöd av senaste domen men i den stĂ„r avslutningsvis bara att ”(VĂ„rden bedöms ej kunna avslutas i dagslĂ€get )” alltsĂ„ inga formuleringar om tidsaspekter som Ă„terfinns i vissa domar. ex "överskĂ„dlig framtid . Vi fick en chock första rĂ€ttegĂ„ngen i det orimliga att beviskravet var omkastat .. att Domstolen acsepterade Kommunens utredning som sann och det var upp till oss att bevisa motsatsen,, Konventionen om rĂ€tten till en rĂ€ttvis RĂ€ttegĂ„ng var satt ur spel.

 

Till rĂ„ga pĂ„ allt har vi förutom LVU processen Ă€ven tvingats föra en rĂ€ttslig kamp om mammas  rĂ€tt till assistans Genom LSS . Hon hade RĂ€tt till assistans frĂ„n 2005 men en tid efter omhĂ€ndertagandet gjorde FörsĂ€kringskassan en 2 Ă„rs omprövning i vilken de konstaterade att hon  inte hade de minst 20 timmar grundlĂ€ggande behov som behövs för att fĂ„ assistans Genom FK.

DÄ vÀnde vi oss som praxis Àr till kommunen för att fÄ assistans genom dem eftersom dÄ behöver man bara visa att det finns grundlÀggande behov enligt lagens formuleringar .

Samma myndighetsnÀmnd som ansökte om fosterhemsplacering avslog hennes rÀtt till assistans....

Följden blev en RĂ€ttslig prövning i detta hĂ€nseende ocksĂ„  .(vi fick juridisk hjĂ€lp av assistansia )

Mamma vann i LĂ€nsrĂ€tten i mĂ„l(5931-08) ,men förlorade i kammarĂ€tten i mĂ„l :(7593-08) (Motivering : karaktĂ€ren och omfattningen av de personliga behov som förvisso föreligger anses inte vara av den integritetsart som föreskrivs i Lagens förarbeten.)  Man sĂ„g förbi lagtexten och gav företrĂ€de för förarbeten ...GrundlĂ€ggand behov fans i en enligt prejudikat tillrĂ€cklig omfattning . Domstolen gjorde doch egenmĂ€ktigt en rangordning av de grundlĂ€ggande behoven ur integritetsgrad, (Lagstiftarens ansvar)

 

BegÀran om prövningstillstÄnd till RegeringsrÀtten avslogs samma vecka som senaste begÀran om prövningstillstÄnd För LVU.et... undertecknat av samma tjÀnsteman vid regeringsrÀtten...

6
Myndigheternas metodik / Icke vÄlds strategi
« skrivet: 25 februari 2010, 14:40:06 PM »


-Icke-vÄld- Det Àr bÄde en strategi och en filosofi som förkastar vÄld som ett medel för att Ästadkomma förÀndring,
och i stÀllet syftar till att Àndra maktförhÄllandena genom bestÀmda fall av underlÄtenhet (vÀgran att göra nÄgot)
 eller konfrontation (aktivt utmana status quo). Det Ă€r en metod för att förĂ€ndra sinnet hos bĂ„de förtryckare och förtryckta,
sÄ att en ny verklighet kan byggas pÄ olika uppfattningar om den "andra".

De mÄnga taktikerna för icke-vÄld kan delas in i tre breda kategorier:

1) civil olydnad: nÀr individer eller en grupp vÀgrar att lyda regler och lagar, vilket underminerar makt förtryckare.
 Till exempel LĂ€mna landet med sitt  barn i ett inledande skede,
vÀgra att respektera lagar som förbjuder protestaktioner genom demonstrationer,
och att inte betala ersÀttning för fosterhemsplacering .

2) Reverse Strike: InnebÀr samhÀllsbyggande och skapandet av alternativa solidaritetssystem genom forum som detta,
 i syfte att göra mĂ€nniskor mindre beroende av systemen och deras förtryckare som inte betalar Ombud fullt ut om de lĂ€gger ner erforderliga resurser i sina LVU mĂ„l
 eller gallrar bort de barnombud som tycker att vĂ„rden skall upphöra.
Genom att ideellt  tillhandahĂ„lla Juridisk hjĂ€lp som i avsevĂ€rd grad ökar den enskildes möjlighet att driva fall till internationell RĂ€tt ,
eller att Ästakomma prövning av ett omhÀndertagande i svensk Domstol utifrÄn EU konventionen.Att verka för att En Författningsdomstol införs i Sverige.
Att aktivt konfrontera politiker om oegentligheter genom insÀndare till tidningar.

3) Direct Action: Dessa Àr symboliska ÄtgÀrder som specifikt riktar sig till fÄ bred sympati eller uttrycka personliga sorg genom ex media ,
 Ă„sikter och engagemang för en rĂ€ttvis sak. Direkt aktion kan ta mĂ„nga former lĂ€ngs spektrumet mellan sjĂ€lvsĂ€kerhet och aggressivitet.

FramgÄngsrika icke-vÄldsamma kampanjer utnyttjar effektivt alla dessa tre metoder samtidigt.

7
    

Hej jag Ă€r ny medlem pĂ„ detta forum , och jag vill till att börja med att tacka alla de ideella krafter som gör detta  Forum  möjligt.

Min dotter har varit LVU omhÀndertagen sedan 2 ,halvt Är tillbaka . RÀttsrötan i förhÄllande till denna Placering kommer jag Äterge i detalj senare.

Vad jag i detta inlÀgg vill belysa Àr det orimliga i att Kommunen begÀr ut ekonomisk ersÀttning frÄn De bioligiska förÀldrarna för kostnader för placeringen.

Jag har fĂ„tt en skrivelse frĂ„n Enhetschefen i min kommun (Stenungsund) med innebörden att jag kommer undergĂ„ en  "Ekonomisk prövning  av min möjlighet att bidra med  till kommunens kostnader för  men dotters placering "

Som stöd för sin  begĂ€ran och  pĂ„talade rĂ€tt att fakturera oss Ă„beropar kommunen
1: 7 kap FB .7 kap. Om underhÄllsskyldighet
1 § FörÀldrarna skall svara för underhÄll Ät barnet efter vad som Àr skÀligt med hÀnsyn till barnets behov och förÀldrarnas samlade ekonomiska förmÄga. NÀr förÀldrarnas underhÄllsskyldighet bestÀms skall hÀnsyn tas till barnets egna inkomster och tillgÄngar samt till barnets sociala förmÄner under beaktande av vad som följer av föreskrifterna om dessa.
UnderhÄllsskyldigheten upphör nÀr barnet fyller arton Är. GÄr barnet i skolan efter denna tidpunkt, Àr förÀldrarna underhÄllsskyldiga under den tid som skolgÄngen pÄgÄr, dock lÀngst intill dess barnet fyller tjugoett Är. Till skolgÄng rÀknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jÀmförlig grundutbildning.
I kostnaderna för barnets underhÄll skall förÀldrarna sinsemellan ta del var och en efter sin förmÄga. Lag (2001:1136).

2:SOL 8 kap § 1 : Avgifter

1 § Stöd- och hjÀlpinsatser av behandlingskaraktÀr medför inte kostnadsansvar för den enskilde vÄrdtagaren. Kommunen fÄr dock, utom betrÀffande barn, ta ut ersÀttning för uppehÀllet av den som pÄ grund av missbruk av alkohol, narkotika eller dÀrmed jÀmförbara medel fÄr vÄrd eller behandling i ett hem för vÄrd eller boende eller i ett familjehem. Regeringen meddelar föreskrifter om den högsta ersÀttning som fÄr tas ut för varje dag. För andra stöd- och hjÀlpinsatser fÄr kommunen ta ut skÀlig ersÀttning.
   Om ett barn genom socialnĂ€mndens försorg fĂ„r vĂ„rd i ett annat hem Ă€n det egna, Ă€r förĂ€ldrarna skyldiga att i skĂ€lig utstrĂ€ckning bidra till kommunens kostnader enligt grunder som regeringen föreskriver. SocialnĂ€mnden fĂ„r i sĂ„dana fall uppbĂ€ra underhĂ„llsbidrag som avser barnet.
   BestĂ€mmelserna i första stycket gĂ€ller inte i frĂ„ga om tjĂ€nster för vilka avgift har bestĂ€mts enligt 2 §.

Kommunen Ă„beropar rĂ€tten till ersĂ€ttningsskyldighet  enligt ovanstĂ„ende Lagtexter och tillmĂ€ter inte omstĂ€ndigheten att det Ă€r en ofrivillig insatts nĂ„got vĂ€rde.

Jag undrar om fler av er rĂ„kat ut för samma sjuka  begĂ€ran?

8
PĂ„ begĂ€ran av ordföranden förs detta tidigare inlĂ€gg frĂ„n mig  i diskussionsforumet "  TvĂ„ngsomhĂ€ndertagande och andra ingripanden " förts över till detta furum.

Det som slog mig första gĂ„ngen jag  fick kĂ€nnedom om dessa nĂ€mnder Ă€r hur fullstĂ€ndigt absurt det Ă€r att Politiker genom en nĂ€mnd tar beslut direkt gentemot den enskilde.

jag tĂ€nkte ungefĂ€r sĂ„hĂ€r  "har jag missat nĂ„got eller Ă€r inte en grundlĂ€ggande definition av en rĂ€ttsstat att man hĂ„ller isĂ€r lagstiftande och lagtolkande instanser i samhĂ€llet.

Jag letade djupare , fann att det skall finnas berörda TjĂ€nstemĂ€n med vid sammantrĂ€den i MyndighetsnĂ€mnden  som berör den enskilde .Men blev minst sagt förvĂ„nad att de saknade röstrĂ€tt.

Jag letade i lagrÄdets granskning efter eventuella kommentarer till denna absurda konflikt men hittade inga.

Hur stor sannolikt Ă€r det att en politisk nĂ€mnd inklĂ€md mellan TjĂ€nstemĂ€n och förvaltningsdomstolar pĂ„ nĂ„got plan skulle  sĂ€kerstĂ€lla den enskildes GrundlĂ€ggande rĂ€ttigheter?

Inte sÀrskilt sannolikt med tanke pÄ alla de JÀvs situationer som dÄ uppstÄr.

MyndighetsnÀmndernas möjlighet att utöva Myndighetsutövning mot den enskilde Àr följande.


SocialtjÀnst
- SocialtjÀnstlagen (SoL)och socialtjÀnstförordningen
- Lagen om vÄrd av unga (LVU)
- Lagen om vÄrd av missbrukare i vissa fall (LVM)
- Lag om allmÀnt barnbidrag
- Kungörelsen om rÀtt i vissa fall för kommunen eller annan att uppbÀra folkpension
- Lag om allmÀn försÀkringskassa (AFL)
- Lag om mottagande av asylsökande
- Lag om introduktionsersÀttning för flyktingar och vissa andra utlÀnningar
- Lagen om bostadsanpassningsbidrag
- Lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS) och LSS-förordningen

- Lagen om assistansersÀttning (LASS)
- Lagen om tillsyn över hÀlso- och sjukvÄrden
- Lag om sÀrskild personutredning i brottmÄl mm
- Brottsbalken
- RÀttshjÀlpslagen och rÀttshjÀlpsförordningen
- FörĂ€ldrabalken och Ärvdabalken
Barnomsorg och undervisning
- Skollagen
- Grundskoleförordningen
- SÀrskoleförordningen
- Elevresor enligt lagen 1991:1110
- Gymnasieförordningen
Övrigt
- Namnlagen
- Körkortslagen
- Passförordningen
- Begravningslagen
- SkadestÄndslagen
- Smittskyddslagen
- FÀrdtjÀnstlagen
- Alkohollagen
- Tobakslagen
- Lagen om automatspel
- Lotterilagen
- Skuldsaneringslagen
- VÀgtrafikkungörelsens bestÀmmelser om parkeringstillstÄnd för rörelsehindrade.

De situationer dÀr JÀv sannolikast kan uppstÄ och Àr det mest tydligt pÄ de beslut mot den enskilde som fÄr Äterverkningar mot Kommunens Budget .
ex LSS , Om man granskar MyndighetsnĂ€mndernas beslut ang LVU   sĂ„ har jag inte hittat nĂ„got fall dĂ€r MyndighetsnĂ€mnden gĂ„tt emot de Socialsekreterare som begĂ€r att NĂ€mnden skall stödja beslutet (oavsett hur absurt beslutet kan verka ).

Slutsatsen blir att MyndighetsnĂ€mnderna bara Ă€r en konstruktion, en illusion som  sekreterare anvĂ€nder sig av för att ge större legitimitet Ă„t sina beslut.

Dock vore det intressant att stĂ€lla  Ledamöterna mot vĂ€ggen med frĂ„gor om LVU lagstiftningen för att se om de överhuvudtaget har kunskap om det  lagar de skall tillĂ€mpa för myndighetsutövningen mot den enskilde. Jag har lyckats vara med pĂ„ en del av de möten som myndighetsnĂ€mnden haft angĂ„ende övervĂ€ganden om fortsatt vĂ„rd ,, och gĂ„ng efter gĂ„ng slĂ„s jag av den fundamentala inkompetensen som Ă„terfinns bland ledamöterna .. om jag TEX lĂ€ser upp § 14 om att nĂ€mnden skall verka för att Biologiska FörĂ€ldrar skall ges umgĂ€nge i den omfattningen som det Ă€r möjligt . bara de ser ointresserat pĂ„ mig.. om Ordföranden i nĂ€mnden frĂ„gar ledamöterna om nĂ„gon har frĂ„gor Ă€r det bara tyst.

Mot beaktande av ovanstÄende stÀrks ytterligare behovet av en Författningsdomstol.

MyndighetsnÀmnderna Àr ovÀrdiga sitt namn och sitt uppdrag och utgör ett fundamentalt brott mot definitionen av en RÀttsstat.

9
Till att börja med nÄgra relevanta utredningar och yttranden frÄn SOU och propositioner

SOU 1993:40 Del B s. 126 f.:
”de svenska domstolarnas
och myndigheternas tolkning av konventionen bör --- göras med försiktighet
och lagstiftaren skall Àven i fortsÀttningen ha det primÀra ansvaret för att rÀttsreglerna
inte kommer i konflikt med konventionen och dess praxis. Europakonventionen
innehÄller ocksÄ en del vaga regler som ger ett betydande skön till de olika medlemsstaterna
att avgöra hur de önskar uppfylla konventionens krav. Även innebörden
och grÀnserna av detta skön bör i första hand klargöras av lagstiftaren. Vi anser
sÄledes att Àven efter en inkorporering av Europakonventionen bör den nuvarande
balansen mellan den lagstiftande och den dömande makten upprĂ€tthĂ„llas.”

Prop. 1993/94:117 s 36:
Enligt regeringens
uppfattning bör den i vÄrt demokratiska statsskick grundade balansen mellan den
lagstiftande och dömande makten inte rubbas. Även om det generellt sett Ă€r sĂ„ att
det inte finns nÄgra motsÀttningar mellan en inkorporerad Europakonventions
bestÀmmelser och annan lagstiftning, kan det inte helt uteslutas att det uppkommer
fall dÀr det uppkommer fall dÀr det kan ifrÄgasÀttas om en sÄdan konflikt
föreligger.”


Om en starkt restriktiv hÄllning prÀglar detta tolkningsmoment
slÀpps konventionen bildligt talat, inte in i det inhemska rÀttssystemet annat Àn
i det i konventionspraxis helt klarlagda och uppenbara fallen. Konventionens
betydelse för de enskilda individernas rÀttighetsskydd blir dÄ i realiteten ganska
ringa i det inhemska systemet.
Men I den utstrĂ€ckning som LVU lagen  inte medger rĂ€tt till att vĂ„rden  skall upphöra , om svensk domstol inte direkt kan tillĂ€mpa konventionen, skulle den drabbade vara tvungen att vĂ€nda sig direkt till Europadomstolen, vilket knappast kan stĂ„ i överensstĂ€mmelse med Ă„tagandet att ge de rĂ€ttigheter som anges i konventionen ett effektivt skydd”  Vad som efterfrĂ„gas Ă€r att Det inhemska systemet
tar Europadomstolens tidigare domar i  relation till TvĂ„ngsomhĂ€ndertaganden under beaktande och att de ges den prejudicerande betydelse de borde ha för överensstĂ€mmelse med Ă„tagandet att ge de rĂ€ttigheter som anges i konventionen ett effektivt skydd som Konventionen sjĂ€lv stadgar.

  HĂ€r följer EuroparĂ€ttsspecialist  Jan Södergren,s slutsatser:
 "De domare som utgĂ„r frĂ„n den i Sverige hĂ€vdvunna demokratisynen
och uppfattningen om rÀttsvÀsendets ÄterhÄllsamma roll, anammar en restriktivare
syn pÄ tolkningen, medan de som Àr av stÄndpunkten att rÀttighetsjuridiken
i högre grad skall utvecklas i rÀttspraxis naturligt nog tolkar
Konventionen pÄ ett mer extensivt och dynamiskt sÀtt. Olikheten framtrÀder
tydligast vid tolkningen av KonventionsrĂ€tten i de fall nĂ€r ”mycket talar för” att
KonventionsrĂ€tten skall tolkas pĂ„ visst sĂ€tt, men dĂ€r det inte gĂ„r att ”finna ett
entydigt stöd” för densamma. De domare som intar en restriktiv hĂ„llning kommer
som regel snarare fram till att det inte föreligger nÄgon konflikt mellan det
internt svenska rÀttslÀget och konventionsrÀtten, varvid de interna reglerna tillÀmpas.
Det senare Àr ju dÀrtill ofta mindre kontroversiellt Àn att avgöra en konflikt.

Det Àr vedertaget att det i första hand ankommer pÄ de fördragsslutande parterna
att tillförsÀkra rÀttigheterna i Konventionen. Detta följer av artikel 1 i
Konventionen som Ă„lĂ€gger staterna att ”garantera var och en, som befinner sig
under deras jurisdiktion, de fri och rĂ€ttigheter som anges i avdelning 1”. Detta gĂ€ller
ocksÄ rÀttigheterna i tillÀggsprotokollen i den mÄn och den utstrÀckning som
staterna har ratificerat dem. Men staterna har Àven andra skyldigheter jÀmlikt
Konventionen, som vare sig Àr placerade i Konventionens avdelning I eller i tilllÀggsprotokollen.
Ett exempel hÀrpÄ utgör artikel 34 dÀr staterna förbinder
sig att inte pÄ nÄgot sÀtt förhindra ett effektivt utövande av den individuella klagorÀtten.
I Cruz Varas noterade Europadomstolen att denna skyldighet var av
processuell natur vilket skulle skiljas frÄn de materiella rÀttigheterna. Europadomstolen
uttalade emellertid att ”it flows from the very essence of this procedual
right that it must be open to individuals to complain of alleged infringments of it in
Convention proceedings”. Detta utgör ytterligare ett exempel pĂ„ Europadomstolens
flexibla tolkning som bör hÄllas i minne vid diskussionen nedan om gottgörelse
enligt artikel 41.
Ordalydelsen i artikel 41 indikerar - om Àn e contrario - att staterna Àven har
skyldighet att gottgöra en inhemst konstaterad krÀnkning. Artikeln stadgar att
om staternas ”nationella rĂ€tt endast till en del medger att gottgörelse lĂ€mnas, skall
domstolen, om sĂ„ anses nödvĂ€ndigt, tillerkĂ€nna den förfördelade parten skĂ€lig gottgörelse”.
Stadgandet Àr förvisso en handlingsregel riktad till Europadomstolen.
Detta kan emellertid inte tolkas som att staterna inte har en förpliktelse att gottgöra
en krÀnkning om det Àr rimligt att sÄ sker. Stöd för detta Äterfinns emellertid
frÀmst i andra regler i Konventionen.
En av dessa Àr artikel 35 som föreskriver att en klagande först mÄste uttömma
de inhemska rÀttsmedlen innan en talan kan anhÀngiggöras hos Europadomstolen.
Regeln Àr tillkommen för och syftar till att staterna först skall ges möjlighet
att stÀlla till rÀtta krÀnkningar, innan de stÀlls inför ett internationellt skrank.
I bl a Akdivar mfl. uttalades att ”regeln utgĂ„r frĂ„n att nationella system tillhandahĂ„ller
ett effektivt rÀttsmedel med anledning av den pÄstÄdda krÀnkningen.
Regeringen har bevisbördan för pÄstÄenden om att det fanns ett effektivt rÀttsmedel
Med beaktande av att staterna första hand skall tillförsÀkra rÀttigheterna och att
dessa - enligt bl a artikel 13 - mÄste vara praktiska och effektiva kan den inhemska
prövningen knappast vara mindre ingÄende Àn den prövning som Europadomstolen
skulle företagit om frÄgan lÄg pÄ dess bord. Det Àr ocksÄ en slutsats
som justitierÄdet och förutvarande ledmoten av Europakommissonen Hans
Danelius ger uttryck för. Det torde exempelvis inte vara tillfyllest att vid ett
Äberopande av en rimligt grundat relativ rÀttighet, hÀnvisa till att det finns möjlighet
till undantag frÄn rÀttigheten, utan att pÄ nÄgot sÀtt redovisa skÀlen för
undantaget i det enskilda fallet."

Min  slutsats utav ovanstĂ„ende Ă€r att den enskillde har rĂ€tt att begĂ€ra att MĂ„let handlĂ€ggs
under beaktande av en KrĂ€nkning av EU konventionen och att den prövningen dĂ„ SKALL ges vara mist lika omfattande som en prövning i EU domstolen skulle ha varit ,annars upprĂ€tthĂ„lls inte artikel 13. Vilket vid en ansökan om att fĂ„ ett mĂ„l admissible  i EU domstolen skulle generera yrkandet att bĂ„de artikel 8 och 13 har Ă„sidosatts.

BegÀr att mÄlet undergÄr granskning gentemot artikel 8 EU konventionen i Svensk domstol , och Äberopa artikel 13 till stöd för det.

Siv Westerberg fÄr/bör gÀrna kommentera mina slutsatser.

10
Myndigheternas metodik / Hur socialens manipulativa utredningar kan bemötas.
« skrivet: 25 februari 2010, 12:20:49 PM »


Det mest effektiva sĂ€ttet att gentemot Domstol  bemöta en social utredning inför omhĂ€ndertagande sĂ„ att Domstolen MĂ„hĂ€nda förstĂ„r graden av omfattningen pĂ„ vilket de blir manipulerade av Sociala Ă€r att anvĂ€nda deras egen strategi vad gĂ€ller attribution och tolka deras text utifrĂ„n attributionsteorin,(kĂ€lla http://www.nkmr.org/Ondf.pdf)
Inledningsvis skall domstolen pĂ„minnas om följande :"Utredningsarbete och utredningsmetodik ska ske med kritisk-saklig utredningsmetodik. Detta innebĂ€r att ett antal grundkriterier mĂ„ste uppfyllas sĂ„som angivande av syfte, frĂ„gestĂ€llningar, precisering, kĂ€llredovisning, förankring i konkreta data, prövning för och emot i hypotesarbetet och öppen redovisning av tankeled fram till slutsatsen. Utredaren bör alltsĂ„ efterstrĂ€va lika principer som för vetenskapligt arbete. Osakliga utredningar kan medföra att olĂ€mpliga Ă„tgĂ€rder vidtas. 6.MĂ„nga sociala utredningar som görs avviker frĂ„n föreskrivna regler. Texten kan för lĂ€saren vara svĂ„rförstĂ„elig och innehĂ„lla irrelevant information finns med. Klienternas perspektiv utelĂ€mnas helt eller delvis samtidigt som en selektiv argumentering sker utifrĂ„n utredarens egna syfte.7 ”Ett osakligt förfarande vid utredningar verkar för att förföljande strategier uppkommer.”8 Förföljande strategi kan definieras som ”Mot personer och grupper riktade upprepade tanke- och handlingsmönster, vilka utifrĂ„n grundvĂ€rderingar om demokrati, rĂ€ttssĂ€kerhet, saklighet, sjĂ€lvbestĂ€mmande, humanitet och att inte tillfoga skador fysiskt/psykiskt, kan bedömas som inte acceptabla.”

DĂ€refter bemöts utredningens stycken ,meningar ,text   under följande textanalytiska grupper och bemöts med anklagelsen att vara manipulerande med stöd av dem :

Kvantitativ strategi. Utredaren presenterar stora mÀngder uppgifter som ofta Àr irrelevanta för att ge lÀsaren intrycket av att utredningen Àr vÀl genomarbetad. Genom kvantitet försöker utredaren skapa en upplevelse av kvalitet.

Patologiseringsstrategi. I denna strategi framstÀller utredaren aktörerna i utredningen som psykiskt sjuka och vÄrdbehövande. Utredaren tar till exempel hjÀlp av hela eller delar av lÀkarutlÄtanden. Resursförnekande. Utredaren tenderar att uteslutande utreda brister hos aktörerna och samtidigt undanhÄlla deras resurser för lÀsaren.

AnmÀlan utifrÄn triviala tecken. Myndigheter, utredare, lÀrare m.fl. samtliga pÄverkade av förföljandet söker efter fenomen som kan stÀrka utredarens hypoteser. Man anmÀler saker som för utomstÄende skulle tyckas vara obetydliga.

SprÄklig tankestyrningsstrategi. Utredaren anvÀnder sig av sprÄket för att pÄverka lÀsaren till negativa tolkningar, en tankestyrning skapas hos lÀsaren. VÀrdeladdade ord och sprÄkliga förstÀrkningar anvÀnds för att ytterligare styra lÀsaren till negativa tolkningar i enlighet med utredarens uppfattning.

Övertro pĂ„ egna experter. Utredaren litar blint pĂ„ sina sakkunniga som lĂ€kare, psykologer m.fl. Deras utlĂ„tande ifrĂ„gasĂ€tts sĂ€llan eller aldrig och det anses ej heller nödvĂ€ndigt med en andra Ă„sikt.

 UnderförstĂ„dd personargument strategi mot modern/fadern. UtifrĂ„n textformuleringen skapar utredaren underförstĂ„dda antydningar om tidigare hĂ€ndelser/beteenden vilket medför att lĂ€saren gör negativa tolkningar om nutiden.

 OmvĂ€nd successiv stegring. Genom inledande positiv information och efterföljande negativ information om samma hĂ€ndelse sker en omvĂ€nd successiv stegring. som förekomsten mellan positivt och negativt minskar sannolikheten att lĂ€saren ska göra positiva tolkningar om utredningens aktörer.

 Förföljelse genom det fundamentala attributionsfelet. För att förklara olika beteenden och hĂ€ndelser riktar utredaren sin uppmĂ€rksamhet pĂ„ aktörernas personliga egenskaper. Den omgivande miljöns inverkan pĂ„ beteenden och hĂ€ndelser negligeras.15

 Negativ sammanhangsbetingad strategi. Diffus och till synes obetydlig information kan fĂ„ en negativ tolkning beroende pĂ„ i vilket sammanhang och hur den presenteras. Vag information medför olika tolkningsmöjligheter och sannolikheten att den ska tolkas negativt Ă€r stor efter-som lĂ€saren i regel Ă€r instĂ€lld pĂ„ negativa uppgifter om aktörerna.

FörutsÀttande strategi. Ut-redaren inleder undersökningen med att utgÄ ifrÄn att aktören har onda avsikter. DÀrmed kommer utredaren att tolka aktörernas agerande utifrÄn sina egna förutfattade meningar. Att utnyttja och förstora upp hÀndelser. En till synes obetydlig hÀndelse beskrivs, regisseras om och genererar till ytterligare förföljande av aktören

Maktens definition av verkligheten. Aktörer tenderar att tolkas som omedgörliga genom att de inte fogar sig efter de ÄtgÀrder socialtjÀnsten föreslÄr. Genom socialtjÀnstens definition av hur det egentligen skall vara diskrediteras aktörerna.

 SjĂ€lvgynnade attribution. Eventuella framgĂ„ngar i utredningen och positiv information attribuerar utredaren till sig sjĂ€lv. Vid negativ information attribueras vanligtvis den som utreds.

Fabulering. Utredaren stegrar information sÄ att den övergÄr frÄn att vara osÀker till att vara faststÀlld. Uppgifterna Àr vanligen inte preciserade och saknar sub-stans.

 Kompetensöverskridning. Uttalanden om aktörer dĂ€r utredaren överskrider sitt eget kompetensomrĂ„de och gör bedömningar inom andra yrkesomrĂ„den.

KrÀnkande vÀrde-ringar. Genom subjektiva uttalanden förs krÀnkande information fram om aktörerna. Informationen Àr ofta vÀrderingar frÄn utomstÄende vars relevans kan diskuteras.

Leta efter tendenser till beskrivningar att personliga drag hos VĂ„rdnadshavaren utan relevans tillskrivs deras FörĂ€ldraförmĂ„ga pĂ„ ett negativt sĂ€tt utan att det specificeras hur det pĂ„verkar FörĂ€ldraförmĂ„gan  :ex genom att framföra att förĂ€ldern Ă€r Isolerad frĂ„n omgivningen och  delar av sitt nĂ€tverk sĂ„ har de insinuerat att barnet per automatik Ă€ven det blir isolerat ,vilket sjĂ€lvfallet Ă€r en förhastad slutsats.

Med ovanstĂ„ende har man uteslutit och ganska effektivt bemött den delen av utredningen som handlar om  subjektivt manipulerande av Domstolen. DĂ€rvid bör  man avslutningsvis pĂ„minna Domstolen att subjektiva tyckande ej skall tillmĂ€tas betydelse.
DĂ„ Ă„terstĂ„r att bemöta fakta  och Ă„terknyta till Bevis och indicier i fallet om det finns nĂ„got sĂ„ konkret Ă„tergett i socialens utredning.
söka tendenser till att  Utredaren utnyttjar tidigare Ă„tgĂ€rder och ingrepp i familjen för att rĂ€ttfĂ€rdiga nya.
Peka pĂ„ tendenser till att utredaren anvĂ€nder externa irrelevanta omstĂ€ndigheter utanför  förĂ€ldrarnas möjlighet att pĂ„verka  till att "bevisa" personliga drag och koppla det pĂ„ ett ospecifikt sĂ€tt till hur det pĂ„verkar förĂ€ldraförmĂ„gan.

11
Hej jag Ă€r ny medlem pĂ„ detta forum , och jag vill till att börja med att tacka alla de ideella krafter som gör detta  Forum  möjligt.

Min dotter har varit LVU omhÀndertagen sedan 2 ,halvt Är tillbaka . RÀttsrötan i förhÄllande till denna Placering kommer jag Äterge i detalj senare.

Vad jag i detta inlÀgg vill belysa Àr det orimliga i att Kommunen begÀr ut ekonomisk ersÀttning frÄn De bioligiska förÀldrarna för kostnader för placeringen.

Jag har fĂ„tt en skrivelse frĂ„n Enhetschefen i min kommun (Stenungsund) med innebörden att jag kommer undergĂ„ en  "Ekonomisk prövning  av min möjlighet att bidra med  till kommunens kostnader för  men dotters placering "

Som stöd för sin  begĂ€ran och  pĂ„talade rĂ€tt att fakturera oss Ă„beropar kommunen
1: 7 kap FB .7 kap. Om underhÄllsskyldighet
1 § FörÀldrarna skall svara för underhÄll Ät barnet efter vad som Àr skÀligt med hÀnsyn till barnets behov och förÀldrarnas samlade ekonomiska förmÄga. NÀr förÀldrarnas underhÄllsskyldighet bestÀms skall hÀnsyn tas till barnets egna inkomster och tillgÄngar samt till barnets sociala förmÄner under beaktande av vad som följer av föreskrifterna om dessa.
UnderhÄllsskyldigheten upphör nÀr barnet fyller arton Är. GÄr barnet i skolan efter denna tidpunkt, Àr förÀldrarna underhÄllsskyldiga under den tid som skolgÄngen pÄgÄr, dock lÀngst intill dess barnet fyller tjugoett Är. Till skolgÄng rÀknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan och annan jÀmförlig grundutbildning.
I kostnaderna för barnets underhÄll skall förÀldrarna sinsemellan ta del var och en efter sin förmÄga. Lag (2001:1136).


2:SOL 8 kap § 1 : Avgifter

1 § Stöd- och hjÀlpinsatser av behandlingskaraktÀr medför inte kostnadsansvar för den enskilde vÄrdtagaren. Kommunen fÄr dock, utom betrÀffande barn, ta ut ersÀttning för uppehÀllet av den som pÄ grund av missbruk av alkohol, narkotika eller dÀrmed jÀmförbara medel fÄr vÄrd eller behandling i ett hem för vÄrd eller boende eller i ett familjehem. Regeringen meddelar föreskrifter om den högsta ersÀttning som fÄr tas ut för varje dag. För andra stöd- och hjÀlpinsatser fÄr kommunen ta ut skÀlig ersÀttning.
   Om ett barn genom socialnĂ€mndens försorg fĂ„r vĂ„rd i ett annat hem Ă€n det egna, Ă€r förĂ€ldrarna skyldiga att i skĂ€lig utstrĂ€ckning bidra till kommunens kostnader enligt grunder som regeringen föreskriver. SocialnĂ€mnden fĂ„r i sĂ„dana fall uppbĂ€ra underhĂ„llsbidrag som avser barnet.
   BestĂ€mmelserna i första stycket gĂ€ller inte i frĂ„ga om tjĂ€nster för vilka avgift har bestĂ€mts enligt 2 §.


Kommunen Ă„beropar rĂ€tten till ersĂ€ttningsskyldighet  enligt ovanstĂ„ende Lagtexter och tillmĂ€ter inte omstĂ€ndigheten att det Ă€r en ofrivillig insatts nĂ„got vĂ€rde.

Jag undrar om fler av er rĂ„kat ut för samma sjuka  begĂ€ran?

Det Ă€r en sak att Bli offer för  brott mot mĂ€nskliga rĂ€ttigheter och se att en stor del av sina skattepengar gĂ„r till att betala Fosterhemsfamiljerna oskĂ€liga belopp för att verkstĂ€lla brotten. Men nĂ€r de dessutom begĂ€r pengar frĂ„n offret för Brottet för att ersĂ€tta kostnaderna för de samma Brott l handlar det om farchistisk provokation !!

Sidor: [1]