Visa inlägg

Denna sektion lćter dig visa alla inlägg som denna medlem har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i omrćden som du har tillgćng till.


Meddelanden - Mats Larsson

Sidor: [1] 2 3 4
1

 Christina Sigfrids; Elin Benendo; -2006-

Studien grundar sig pÄ en aktgranskning av fem barnavÄrdsutredningar och visar pÄ stora brister i barnpespektiv och utredningsmetodik. Fokus för studien Àr barnperspektiv, i meningen barnets röst, barnets mening och vilja.

http://www.uppsatser.se/uppsats/b64c330ad6/

2
Denna bok Àr en omarbetning, utveckling och utvidgning av den första upplagan. HÀr ges bl.a. större utrymme Ät utredande samtal med barn samt Ät kÀllkritik och tankefel. I boken presenteras begrepp, principer och felkÀllor som bör beaktas för att utredningsarbete skall bli sakligt och konstruktivt sÄ att barn kommer till tals och deras intressen frÀmjas. Boken utgÄr frÄn kognitiv psykologi, logik och kÀllrkitik. Den Àr unik i sitt slag och bör vara viktig för alla som gör, hanterar eller kritiskt granskar utredningar kring barn.




3
Fosterhem och institutioner / SV: Adoptionscentrum föreslÄr
« skrivet: 16 september 2010, 10:55:56 AM »
RÀtten att adoptera barn som ligger under LVU motverkar LVU lagens faktiskt utalade ambition att VÄrden skall avslutas nÀr det finns förutsÀttningar.
spekulationer om mindre sanolikt rÀcker inte för adoption, utan vad som mÄste krÀvas Àr att šde biologiska förÀldrarna Àr i en situation som garanterat inebÀr att de inte kan ÄterfÄ vÄrdnaden, exempelvis att de ligger i respirator.

För barnets skull Àr begreppet adoption inte relevant, en fosterhemsplacering skall vara i ett bra hem ..ett hem som skall ha tagit pÄ sig att vÄrda barnet sÄ lÀnge LVU,et ligger. dvs barnet skall inte behöva skifta familjehem under placeringstiden.

4
Fosterhem och institutioner / SV: "Flyter av stoff i barnevernet”
« skrivet: 13 september 2010, 20:14:33 PM »
FĂ„r nog förtydliga min röst med en kommentar, visst finns situationer nĂ€r barn kan behöva omhĂ€ndertas i undantagsfall, men det skall isĂ„fall inte ske under soc eller nĂ„gon organisation som i strukturen pĂ„minner om soc, vidare  mĂ„ste godtycket i lagen omitetgöras oavsett.

5
Vetenskap eller kvacksalveri / SV: Vem drabbas av LVU ingripande?
« skrivet: 12 september 2010, 21:40:32 PM »
Aspergers Àr en konstruktion, baserad pÄ en manual vars historik förÀndrats över tid, de individer som likvÀl kategoriseras under denna havererade "diagnos" Àr ofta mycket inteligenta, och av den anledningen inte sÄ populÀra hos socialen,som föredrar nickedockor.

6
Myndigheternas metodik / SV: En sÄdan fars i ett LVU-Àrende
« skrivet: 09 juni 2010, 15:56:39 PM »
UtifrÄn det som Äterges har inte domstolen följt sitt uppdrag vad gÀller att i erfoderlig omfattning utreda mÄlet. detta styrker pÄstÄenden om att det finns en anda av sammförstÄnd i LVU Àrenden mellan domstolens ledamöter och representanten för MyndighetsnÀmnden i frÄga som hotar rÀttsÀkerheten.
KĂ€lla : http://www.advokatsamfundet.se/templates/CommonPage_Advokaten.aspx?id=9754

Mycket lĂ€svĂ€rd analys som bekrĂ€ftar mĂ„nga av de yttranden som Ă„terkommer med jĂ€mna melllanrum hĂ€r i forumet  kring att rĂ€tten till en rĂ€ttvis rĂ€ttegĂ„ng Ă„sidosatts.
Jag kan instĂ€mma i att sammförstĂ„nd Ă€ven( i varierande omfattning) prĂ€glat de rĂ€ttegĂ„ngar jag sjĂ€lv varit part i. Barnets ombud har varierat 3 gĂ„nger och haft en högst varierande syn pĂ„ hur mycket tid som Ă€r tillrĂ€ckligt att lĂ€gga ner för att kunna representera barnet , dock har vĂ„r dotters senaste ombud lagt ner erfoderlig tid och hon yrkade Ă€ven att vĂ„rden skulle upphöra. det mĂ€rkliga  i det samanhanget om man lĂ€ser domen Ă€r att domstolen totalt undviker att Ă„terge nĂ„got av  den argumentationen som lĂ„g till grund för yrkandet frĂ„n vĂ„rt barns ombud.
Risken Àr stor att vÄrt barns ombud har "bytts ut " till nÀsta förhandling.

7
Bemötandet ifrÄn myndigheten / SV: Den personliga integriteten
« skrivet: 23 maj 2010, 23:43:15 PM »
When the people fear their government, there is tyranny; when the government fears the people, there is liberty.
Thomas Jefferson

8
 Efter att ha lĂ€st de senaste 3 böckerna skrivna av Brita Sundberg Weitman Ă€r det uppenbart för mig att :
1.LVU lagen lÀmnar för mycket utrymme för godtycke för att den dÄ den Àr skriven som en Ramlag.Utrymmet för godtycke inkrÀktar dÄ pÄ grundlagens krav om likhet inför lagen (eftersom verktyget att sÀkerstÀlla att sÄ blir fallet Àr godtyckligt), och definitionen av en RÀttsstat definierad av konstitutionsutskottet. Prejudikat frÄn EU domstolen skall likvÀl komplettera LVU lagens otydlighet.
2: Tillsynsmyndigheterna följer till stor del inte sina tillsynsuppdrag sÄsom dom Àr skrivna sÀrskilt JO har sjÀlva omformulerat sitt uppdrag, Vilket Àven framgÄr i en granskning av yttranden i enskilda fall.
 3 Domstolarna Ă€r inte sjĂ€lvstĂ€ndiga mot förvaltningsmyndigheterna sĂ„som grundlagen stadgar utifrĂ„n följande indikationer :
3.A ; NÀmndemÀnnen tillsÀtts delvis politiskt och har ofta tidigare förankring i politiska nÀmnder sÄsom MyndighetsnÀmnderna.
3.B; 150 av de högsta domartjÀnsterna tillsÀtts av regeringen utan insyn dessa utsedda har ofta en bakgrund i Regeringskansliet.
3,C; NÀmndemÀnnen har enskilt samma röstvÀrde som lagmannen , tidigare krÀvdes att alla nÀmndemÀn var eniga för att rösta emot lagmannen , som representerar tolkningen av lagen enligt lagens bokstav.
3.D; Domar utbildningarna har förĂ€ndrats till att innehĂ„lla en massa flum om ”allmĂ€nna hĂ€nsyn” snarare Ă€n lagtext och prejudikat mot andra rĂ€ttskĂ€llor.
3.E . Domstolarna tillĂ€mpar ofta i strid med grundlagen omvĂ€nd beviskrav , dvs att socialens utredning i mycket tas sĂ„som ”sann ” och att det Ă€r upp till förĂ€ldrarna att motbevisa den. Ofta tar inte heller Domstolen sin granskande funktion pĂ„ allvar, att objektivt och kritiskt vĂ€rdera information frĂ„n tre i utgĂ„ngslĂ€get jĂ€mstĂ€llda parter.

9
Beggreppet RÀttshaverister Àr skapat för att beskriva den som enligt nÄgon delvis godtycklig bedömning driver sin RÀtt inabsurdum. Men begreppet Àr inte relevant av den enkla anledningen att menniskor lever i ett system som ger möjligheter för dom att krÀva sin rÀtt.

En  annan observation Ă€r relevant . stĂ„r begreppet i relation till att man driver proseccer oaktat huruvida man har rĂ€tt eller fel i sak ?

TEX om man driver ett enskillt fall nationellt  i mĂ„nga instanser och förlorar i alla , men lyckas fĂ„ mĂ„l admissible i EU domstolen och vinner dĂ€r .
Àr man dÄ rÀttshaverist Ànda fram tills dess att man vinner i EU domsstolen . och upphör man att vara det nÀr man vunnit?

Omfattningen av graden i vilken mÄn folk driver sina Àrenden beror till största delen i vilken grad det nationella RÀttstystemet fungerar eller inte .

Vissa driver sina fall till eudomstolen och vinner , kalla dem rÀttshaverister eller vad som , vad dessa personer dock har gjort Àr att bidra till prejudikat som kan hjÀlpa hela befolkningen.

SÄ jag avslutar som jag började , begreppet RÀttshaverist Àr och förblir orelevant . PUNKT


10
Myndigheternas behov av illutionen Ă€r av större vĂ€rde för dom  Ă€n de konsekvenser det fĂ„r för de som drabbas av mörklĂ€ggningen. Sverige har alltid prĂ€glats av en myndighetskultur som aggerar utefter förmodade kollektiva ambitioner att nĂ„ Utopia,, men resultatet blir raka motsatsen just för att insikten saknas att allt inte kan vara perfekt alltid. Men det som inte myndigheter förstĂ„r Ă€r att det som alltid bestĂ„r Ă€r det bandet som Ă€r ursprung.
Bra analys Avos.

11
Utredningen föreslĂ„r 
( De konkreta förslagen Ätergivna och mina kommentarer inom parentes .)
att reglerna för den sociala barn- och ungdomsvÄrden samlas i en ny sÀrskild lag,
att den nya lagen ska heta lag 0000:000 om stöd och skydd för barn och unga (LBU),
att de bestÀmmelser i socialtjÀnstlagen som rör barn och unga förs över till LBU,
att samtliga bestÀmmelser i lagen om vÄrd av unga LVU förs över till LBU, och
att LBU ska omfatta barn och unga upp till 21 Ă„rs Ă„lder

att barnets bÀsta ska vara avgörande vid alla beslut enligt LBU .
( Utveckla kĂ€llorna för beskrivningen av det begreppet sĂ„ det Ă€r gemensamma kĂ€llor för dem som har att tolka begreppet och sök ledning i prejudikat frĂ„n EU domstolen i första hand. Det ligger i sakens natur att begrepp som barnets bĂ€sta i praktiken fĂ„r en allt mer radikal förskutning i praktiken eftersom det saknar externa kĂ€llor förutom socialstyrelsens yttranden som i sig kan vara grovt radikala och Ă€r som gjorda för Godtycke. Förskjutningen till en allt mer FörĂ€ldrafientlig konservens  bottnar i att det Ă€r bĂ€ttre att överdriva skyddsbehovet Ă€n att riskera att anklagas att ha försummat barnets intressen.)

Ett lÄngsiktigt mÄl bör vara att anmÀlningarna minskar till följd av att det förebyggande arbetet fungerar vÀl och att förÀldrar och barn med förtroende vÀnder sig till socialtjÀnsten.
 (som det Ă€r i dag tar inte förĂ€ldrar som kan ha behov av stöd  kontakt med socialen eftersom det defakto Ă€r socialen som blir  problematiken som trasar sönder familjen.)

”I högre grad Ă€n i dag bör anmĂ€lan frĂ„n andra myndigheter ocksĂ„ kunna resultera i samverkan för att tillgodose barnets behov av stöd i olika avseenden.”
(Sista steget till en angivarstat utan pÄföljd för förtal.)

att en omedelbar bedömning av skyddsbehovet ska göras sÄ snart en anmÀlan inkommer.
(  SĂ„ Ă€r det redan i dag men beslut om omedelbart omhĂ€ndertagande men vad som mĂ„ste förĂ€ndras Ă€r att beslutet mĂ„ste  godkĂ€nnas av betydligt fler personer Ă€n i dag. Helst en allmĂ€n Ă„klagare inom 24 timmar men Ă€ven han behöver en lag som Ă€r en lag och inte halvflummiga begrepp.)
att stÀllningstagande till om en utredning ska inledas eller inte ska göras inom högst 14 dagar frÄn mottagandet av anmÀlan, om inte synnerliga skÀl föreligger,
(Vilka synnerliga skĂ€l skulle vara relevanta?Beslutet om huruvida utredning skall pĂ„börjas mĂ„ste Ă€ven det inkludera  fler personer Ă€n i dag. Ex att inom tvĂ„ veckor frĂ„n det att socialsekreteraren tagit beslut om att inleda en sĂ„dan utredning skall en ENIG nĂ€mnd i lĂ€nsstyrelsen ha gett sitt godkĂ€nnande av att en utredning inleds. Subjektiva uttalanden mĂ„ste bort frĂ„n utredningarna eftersom det Ă€r Domstolen som skall ha Ă„sikter om de fakta som presenteras dem. Socialsekreteraren har sĂ„ledes inget egenmandat pĂ„ begreppet Barnets bĂ€sta utan det skall framgĂ„ av Lagtext och prejudikat frĂ„n EU domstolen. )
oförÀndrade bestÀmmelser om utredningstiden.
(Utredningstiden mÄste knytas till materialets natur och omfattning. MÄnga utredningar pÄgÄr maximal tid bara för att socialsekreterarna har mycket att göra... Tro det dom har ju sjÀlva satt sig i den situationen utifrÄn pÄtryckningar frÄn en politisk elit som i strÀvan efter utopia beskÀr fundamenten tills dess beskÀrningen blir det som Àr orsaken till problematiken.)
 
att socialtjÀnsten ska kunna avvakta en kortare tid med att underrÀtta vÄrdnadshavaren om att utredning inletts.
(i dag helt oreglerat förutom enligt förvaltningslagen )

att socialnÀmnden ska kunna besluta om uppföljning efter avslutad utredning i de fall det har visats att barnet Àr i sÀrskilt behov av stöd eller skydd, men samtycke till insatser saknas. Uppföljningen ska kunna pÄgÄ under högst tvÄ mÄnader och att motsvarande möjlighet ska finnas efter avslutad placering.
(Uppföljning kontra utredning vari Ă€r den konkreta skillnaden. och  kan den enskilde vĂ„rdnadshavaren överklaga ett sĂ„dant beslut ?)
att mĂ„lgruppen för socialnĂ€mndens sĂ€rskilda ansvar i LBU benĂ€mns ”barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa”.
( Det uppenbaraste svĂ„raste begreppet Ă€r ”riskerar att fara illa” ) begreppet fĂ„r inte tillĂ€mpas om det inte Ă€r bevisade permanenta problem som kommer bestĂ„ och som inte kan avhjĂ€lpas av vĂ„rdnadshavaren, begreppet öppnar upp för  godtyckliga subjektiva antaganden baserat pĂ„ omstĂ€ndigheter i familjen som presenteras utanför sitt sammanhang)

att socialnÀmnden ska vara skyldig att, inom ramen för kvalitets-arbetet, sÀrskilt uppmÀrksamma behovet av rutiner för att förebygga, upptÀcka och ÄtgÀrda risker och missförhÄllanden inom barn- och ungdomsvÄrden.
( Ha inte med sĂ„dant hĂ€r i en lag om inte Tillsynsmyndigheterna har instruktioner till hur  det skall tillĂ€mpas i relation till en tillsyn. Lika poĂ€nglöst som att ha en Grundlag som Ă€ndĂ„ inte Ă€r tillgĂ€nglig för medborgarna)
.

att kommunen ska fÄ erbjuda allmÀnna öppna insatser till barn, unga och deras förÀldrar utan föregÄende behovsprövning,
(behovsprövning  behov av insatts vad e poĂ€ngen att föreslĂ„ nĂ„tt som man inte vet Ă€r relevant)
- att serviceinsatsen ska vara öppen för alla som tillhör den grupp verksamheten vÀnder sig till, samt att serviceinsatsen inte ska vara förenad med krav pÄ dokumentation och att verksamheten ska kunna avgiftbelÀggas.

att socialnÀmnden ska bedriva uppsökande och förebyggande arbete för att förhindra att barn och unga far illa, och att socialnÀmnden ska ha tillgÄng till öppna insatser för att kunna möta barns, ungas och deras förÀldrars olika behov .
( Uppsökande ? att utan inledd utredning införskaffa information som Àr sekretessbelagd innan en utredning pÄbörjas?)
att socialnĂ€mnden regelbundet ska följa genomförandet av insatsen kontaktperson, kontaktfamilj och sĂ€rskilt kvalificerad kontaktperson, samt att socialnĂ€mnden fĂ„r möjlighet att inhĂ€mta uppgifter ur belastningsregister och misstanke register för att bedöma en persons lĂ€mplighet för ett sĂ„dant uppdrag. 
att socialnÀmnden ska vara skyldig att tillhandahÄlla utbildning till familjehemsförÀldrar och jourhemsförÀldrar,
 (Utbildning? Att lĂ€ra dom som tar pĂ„ sig uppdraget av rĂ€tt anledning att  göra som man blir tillsagd utan att stĂ€lla frĂ„gor om det man gör verkligen Ă€r rĂ€tt i sĂ„ motto att barnets förĂ€drar fĂ„tt sina rĂ€ttigheter eller hĂ„lla tyst om man ser att barnet ger utryck för att sakna sina förĂ€ldrar? )
att socialnÀmnden ska vara skyldig att upprÀtta ett skriftligt avtal med familjehemmet dÀr det klargörs vad som Àr socialtjÀnstens respektive familjehemmets ansvar och Ätaganden nÀr det gÀller insatser och stöd till barnet,
(lite sent kanske , och Familjehemmet Àr likvÀl kommunens nickedocka )
att den kommun dÀr ett tilltÀnkt familjehem Àr belÀget ska vara skyldig att utan hinder av sekretess lÀmna de uppgifter om familjehemmet som kan vara av betydelse för utredningen av hemmet,
( Utan hinder av sekretess? Relevanskravet ”betydelse” mĂ„ste definieras.)
att placeringskommunen inför en eventuell placering ska vara skyldig att informera och samrÄda med andra kommuner som har placerat barn eller vuxna i samma hem.
(SamrÄda ? Jag har svÄrt att se en definition av det begreppet som innebÀr att tydligheten blir sÄ pÄtaglig att avsteg frÄn lagen skulle kunna generera straffansvar eller sanktioner.)

att privata verksamheter, som i den del de ger psykosocialt stöd eller behandling till barn och unga som vÄrdas i familjehem, ska vara tillstÄndspliktiga.
( Definiera kriterierna och förfarandet vid tillstÄndsgivning sÄ det blir enhetligt med insyn.)

att nuvarande bestĂ€mmelser om socialnĂ€mndens ansvar för samhĂ€llsvĂ„rden kompletteras sĂ„ att det tydligt framgĂ„r att nĂ€mnden ocksĂ„ ska verka för att barns behov av hĂ€lso- och sjukvĂ„rdsinsatser tillgodoses, samt  att Socialstyrelsen och Skolverket utarbetar vĂ€gledning till huvudmĂ€nnen nĂ€r det gĂ€ller samhĂ€llsvĂ„rdade barns hĂ€lsa och skolgĂ„ng.
 (En mall för hĂ€lsa och skolgĂ„ng. LĂ€roplanen finns ju men det Ă€r strukturella fel i skolan som gör att  eleverna inte utvecklas enligt lĂ€roplanens mall. Detta Ă€r utanför  förĂ€ldrarnas möjliga inflytande eftersom privat hemundervisning inte Ă€r tillĂ„tet och klagomĂ„l pĂ„ skolan emellanĂ„t resulterar i att man fĂ„r en anmĂ€lan mot sig. Den FörĂ€lder som söker alternativa pedagogiska skolor som montesori löper Ă€ven den större risk för prusiluskors attityder.)
att socialnÀmnden i samband med beslut om placering ska utse en sÀrskild namngiven socialsekreterare med ansvar för att följa vÄrden och ha kontakt med barnet under placeringen,
att denna socialsekreterare bör ha en sjÀlvstÀndig stÀllning gentemot familjehemmet eller institutionen som vÄrdar barnet,
( En socialsekreterare som Àr mer sjÀlvstÀndig Àn att inte ha nÄgot tjÀnstemans ansvar,,,? SvÄrt att förestÀlla sig!)

att socialsekreteraren ska besöka barnet minst fyra gÄnger per Är, samt att det ska bli en lagstadgad skyldighet att sÄ lÄngt möjligt föra enskilda samtal med barnet.
(Lagstadga nÄgot som socialsekreteraren likvÀl Àr den som avgör. LÄter lite moment 22. Varför inte involvera barnets ombud i dessa samtal.)
att socialnÀmndens skyldighet att ge förÀldrarna stöd under och efter barnets placering vid placering i familjehem Àven ska gÀlla vid placering i HVB.
 

att syftet med socialnĂ€mndens övervĂ€ganden av om vĂ„rden fortfarande behövs Ă€ven ska omfatta övervĂ€ganden om vĂ„rdens fortsatta inriktning och utformning beroende pĂ„ om man bedömer att en Ă„terföring Ă€r möjlig eller inte, samt  att placeringskommunen efter en vĂ„rdnadsöverflyttning ska vara skyldig att, om familjehemsförĂ€ldrarna sĂ„ önskar, ge familjehemsförĂ€ldrarna fortsatt stöd och rĂ„d.
 ( HĂ€r Ă€r en klar försĂ€mring som ger sekreterarna möjligheten att permanentera en placering genom att i onödan tillĂ€mpa vĂ„rdstrategier som ytterligare lĂ„ser barnet vid den nya miljön och som i sig kan sakna motiv utifrĂ„n barnperspektivet. ( och att det senare anvĂ€nds som argument i förhandlingar att barnet Ă€r lĂ„st till miljön,,alltsĂ„ att de skapar en situation som de sedan anvĂ€nder som argument i domstol.
Brukar kallas att sĂ€tta i vanmakt juridiskt- och Ă€r mest pĂ„tagligt i situationer dĂ€r barnet tappat  ben kĂ€nslomĂ€ssiga kontakten med sina förĂ€ldrar och att resultatet av det sedan anvĂ€nds i domstol. DVS att de biologiska förĂ€ldrarna inte lĂ€ngre ”behövs”.)
att socialnĂ€mndens ansvar för att följa upp verksamheten som helhet förtydligas i lagstiftningen. (Lite sent och vĂ€ldigt diffust  beskrivet. Jag tror inte en sĂ„dan uppföljning blir mer objektiv Ă€n de utredningar som ingĂ„r i den , av den anledningen att NĂ€mnden Ă€r part i det dom skall följa upp.)

att socialnÀmnden ska vara skyldig att, inom ramen för kvalitets-arbetet, sÀrskilt uppmÀrksamma behovet av rutiner för att före-bygga, upptÀcka och ÄtgÀrda risker och missförhÄllanden inom barn- och ungdomsvÄrden.
(sin egen tillsynsmyndighet? JĂ€v? )

att samtal med barn fÄr genomföras utan vÄrdnadshavarens samtycke och utan att vÄrdnadshavaren Àr nÀrvarande vid uppföljning efter avslutad utredning eller placering.
( i dag krÀvs VÄrdnadshavarnas medgivande för att fÄ prata i enrum med barn,)

att socialnÀmndens skyldighet att ge förÀldrarna stöd under och efter barnets placering vid placering i familjehem Àven ska gÀlla vid placering i HVB. (Begreppet stöd mÄste förtydligas med att sociala skall tillhandahÄlla insatser i relation till de brister som enligt dom skulle vara avgörande för deras stÀllningstagande i att yrka Placering. )

att placeringskommunen efter en vĂ„rdnadsöverflyttning ska vara skyldig att, om familjehemsförĂ€ldrarna sĂ„ önskar, ge familje-hemsförĂ€ldrarna fortsatt stöd och rĂ„d.  (VĂ„rdnadsöverflyttning Ă€r i direkt konflikt med FN deklarationen till skydd för familjen ”Familjen Ă€r den naturliga och grundlĂ€ggande enheten i samhĂ€llet och Ă€ger rĂ€tt till skydd av samhĂ€llet och staten.” För att vĂ„rdnadsöverflyttning skall vara möjligt utan att det Ă€r i konflikt med  FN konventionen ser jag att det bara kan komma i frĂ„ga nĂ€r De biologiska förĂ€ldrarna Ă€r med definitiv sĂ€kerhet fullstĂ€ndigt  oförmögna till vĂ„rdnad under hela den period som lagen omfattar DVS upp till 21 Ă„r och att ingen annan utav förĂ€ldrarnas biologiska nĂ€tverk yrkar vĂ„rdnaden ev med stöd av de biologiska förĂ€ldrarnas uttalade vilja om de kan förmedla en sĂ„dan vilja .” FullstĂ€ndigt oförmögna till vĂ„rdnad” betyder i det lĂ€get ex att förĂ€ldrarna ligger i respirator efter en olycka utan möjlighet till förbĂ€ttring , sĂ„ starka grunder mĂ„ste till annars blir vĂ„rdöverflyttning bara ett skĂ€l för kommunen att ta Bort de biologiska förĂ€ldrarnas juridiska möjligheter att hĂ€va placeringen.,-helt i strid med bĂ„de FN och EU konventionen.)


att socialnÀmnden ska vara skyldig att, inom ramen för kvalitets-arbetet, sÀrskilt uppmÀrksamma behovet av rutiner för att förebygga, upptÀcka och ÄtgÀrda risker och missförhÄllanden inom barn- och ungdomsvÄrden
(För mÄnga ospecifika begrepp som inte förtydligats enskilt eller gentemot varandra)


Att socialsekreterare som arbetar med dessa uppgifter har tillrÀcklig kompetens och erfarenhet bör vara ett sjÀlvklart krav, med tanke pÄ förÀldrars och barns behov av rÀttssÀkerhet och kvalitet i verksamheten. De förhoppningar som uttryckts i mÄnga utredningar och andra sammanhang om att kompetens och utbildningsnivÄ ska höjas pÄ frivillig vÀg har inte visat sig infrias i tillrÀcklig utstrÀckning.
Utredningen föreslÄr:
att socionomexamen ska krÀvas för arbetsuppgifter som innebÀr bedömning av om utredning ska inledas, utredning och bedömning av behovet av insatser eller andra ÄtgÀrder samt uppföljning av beslutade insatser,
att en specialistutbildning pÄ avancerad nivÄ om minst ett Är införs, - att det pÄ sikt bör bli en lagstadgad skyldighet för socialnÀmn-den att ha tillgÄng till specialistkompetens för den sociala barn- och ungdomsvÄrden, samt - att ambitionen bör vara att skyldighet att ha tillgÄng till speciatistkompetens kan införas inom Ätta Är.

(GlĂ€djande att se ord som rĂ€ttssĂ€kerhet och dĂ„ satt i relation till bĂ„de barn och förĂ€ldrar. Dok framgĂ„r utav mĂ„nga av resterande förslag att RĂ€ttssĂ€kerhet inte Ă€r primĂ€r i utredarnas perspektiv. I vart fall inte i sĂ„ motto att de aktivt och detaljerat försökt minimera utrymmet för Godtycke i möjlig omfattning. Det Ă€r i första hand lagen som skall generera rĂ€ttssĂ€kerhet genom detaljstyrning anknytet till tjĂ€nstemannaansvar för det Ă€r först dĂ„ som Socialsekreterare tvingas sĂ€tta sin ev kompetens i relation till ett system som reglerar dess tillĂ€mpning. Ett utbildningsförfarande som lĂ€r sekreterare att förbli objektiva Ă€r eftertraktat , för att nĂ„ dit mĂ„ste man isolera de nya socionomerna frĂ„n de redan etablerade, eftersom sĂ„ mĂ„nga i de Ă€ldre kullarna uppvisar empatiska störningar och oförmĂ„ga till just objektivitet och  adekvat utredningsmetodik enligt grundlagen.
Det största strukturella feltĂ€nket med socialen Ă€r ett de insatser som Ă€r av störst vikt  för den enskillde har samlats i samma korridor pĂ„ kommunen dvs  Barn Ă€renden , understödsĂ€renden och funktionsnedsĂ€ttning -LSS hemtjĂ€nst. Alla delar lĂ€nkade till en och samma nĂ€mnd vilket sĂ„klart öppnar för extrema möjligheter för Godtycke och möjligheter att trakassera jobbiga invĂ„nare.)


( LÄt oss vara uppmÀrksamma pÄ lagrÄdets granskning.)

12
Sammanfattning av Regeringens uppdrag:
(Med mina kommentarer inom parentes )

hur den sociala barn- och ungdomsvÄrdens övergripande mÄl och ansvar för barn och unga ska formuleras,
om reglerna för anmÀlningsskyldighet behöver förtydligas,
(Vore bra om man Àven bevakade frÄgan om förtal i relation till anmÀlan)
om socialnÀmndens möjlighet att anmÀla brott mot barn ska Àndras till en skyldighet,
(Det Àr det redan utgÄr jag ifrÄn- men Äklagarens handlÀggning skall vara densamma oavsett varifrÄn en sÄdan anmÀlan inkommer)- om reglerna om utredning av barns förhÄllanden behöver kompletteras,
- om reglerna om insatser enligt SoL och LVU behöver Àndras,
hur villkoren för familjehem kan förbÀttras,
(Dom fĂ„r redan oskĂ€ligt betalt utan att sjĂ€lva prĂ€glas av samvetsbetĂ€nkligheter i relation till sitt ”uppdrag” ex finns det fosterhemsfamiljer som uppbĂ€r bĂ„de  ersĂ€ttning frĂ„n kommunen och barnbidrag frĂ„n FK samtidigt utan att ersĂ€ttningen sĂ€nks proportionellt motsvarande barnbidraget.)- om reglerna om uppföljning av insatser behöver förbĂ€ttras och
vilken kompetens som behövs för att arbeta inom den sociala barn- och ungdomsvÄrden.
(lite sent stÀlld frÄga mÄhÀnda)
Utredningens utgÄngspunkter och vÀgledande principer för de förslag som lÀggs i betÀnkandet

Under en relativt kort tid har den sociala barn- och ungdomsvÄrden genomgÄtt stora förÀndringar. Placeringarna utanför hemmet av barn och unga har ökat pÄtagligt under 1990-talet. Det har varit drivkraften i utvecklingen av öppenvÄrden, med inriktning pÄ att minska beroendet av institutionsvÄrd och i stÀllet bygga upp resurser pÄ hemmaplan. De öppna insatserna har blivit mer differentierade, mer professionaliserade och samma barn kan fÄ hjÀlp genom flera olika insatser. InstitutionsvÄrden har delvis ersatts av familjehemsvÄrd, sÀrskilt tillfÀlliga placeringar i jourhem. Det finns mycket som tyder pÄ att barn- och ungdomsvÄrden i dag möter en bredare mÄlgrupp till följd av förÀndringar i samhÀllet och i mÀnniskors attityder.
SocialtjÀnstens organisation har blivit mer specialiserad, men helhetssynen pÄ familjens och nÀtverkets betydelse för barnet prÀglar arbetssÀttet. Socialsekreterarens professionella handlings-utrymme Àr stort och bör sÄ vara med tanke pÄ att varje barns och familjs situation Àr unik. Det stora handlingsutrymmet krÀver dock hög kompetens och inbyggda system för stöd och uppföljning av arbetet.

Den sociala barn- och ungdomsvĂ„rden uppvisar i dag ett mer genomfört barnperspektiv, bĂ€ttre möjlighet för barn och förĂ€ldrar att vara delaktiga, mer struktur i utredning och insatser samt ett mer kunskapsbaserat arbete. Samtidigt framförs ofta kritik mot verksamheten frĂ„n tillsynsmyndigheter och barnorganisationer samt i forskningsrapporter, statliga utredningar och uppföljnings-studier av olika slag. Även enskilda personer och organisationer och nĂ€tverk av mĂ€nniskor med erfarenhet frĂ„n vĂ„rden framför kritik som kan gĂ€lla bĂ„de förhĂ„llanden lĂ„ngt bak i tiden och i dag. Kritiken rör bl.a. brister i handlĂ€ggning, ansvarstagande och skydd av barn, skillnader mellan kommuner, att den enskilde inte Ă€r tillrĂ€ckligt delaktig, brister i kompetens, erfarenhet och kunskapsbas för arbetet samt att uppföljningen av verksamheten inte Ă€r tillfyllest.

Kritiken Àr generellt sett befogad. Samtidigt Àr det viktigt att framhÄlla att samhÀllets krav pÄ den sociala barn- och ungdomsvÄrden mÄste motsvaras av att det finns förutsÀttningar för ett gott arbete. Stabiliteten och dÀrmed kompetensen mÄste förbÀttras i de delar av barn- och ungdomsvÄrden som har till uppgift att bedöma om en utredning ska inledas, utreda och bedöma behovet av insatser samt följa upp dessa insatser. Dessa uppgifter behöver i högre grad Àn tidigare uppmÀrksammas och bli föremÄl för metodutveckling. För att kunna utveckla arbetet krÀvs att verksamheten pÄ ett systematisk sÀtt inhÀmtar barns, ungas och förÀldrars erfarenheter. Det finns ocksÄ ett stort behov av att utveckla kvalificerade insatser för de ungdomar och familjer som har de allra största behoven. Det behöver finnas stödjande strukturer för kunskapsutveckling och för integrering av forskning och praktik. Ett tydligt professionellt ledarskap behövs ocksÄ, som dels kan hÀvda verksamhetens specifika förutsÀttningar och behov, dels ansvara för att det finns rutiner och kontrollsystem, som garanterar god och sÀker barn- och ungdomsvÄrd. LikasÄ mÄste möjligheterna för kommuner att samverka underlÀttas. MÄnga kommuner har i praktiken smÄ eller inga möjligheter att pÄ egen hand tillgodose behovet av specialistresurser, t.ex. för bedömning och utredning i komplicerade fall och rekrytering och stöd till familjehem. Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa har ofta sÀrskilda behov av hÀlso- och sjukvÄrd och extra stöd i skolgÄngen, varför samverkan mellan huvudmÀnnen behöver ske. Slutligen vill utredningen framhÄlla att trots de stora och berÀttigade krav som stÀlls pÄ barn- och ungdomsvÄrden saknar lagstiftningen i dag fortfarande bestÀmmelser som pÄ ett konkret sÀtt garanterar nödvÀndig kompetens och erfarenhet.

Utredningen har haft följande utgÄngspunkter som vÀgledning för sina bedömningar och förslag till förÀndringar:
FörĂ€ldrar och familj utgör grunden för ett barns vĂ€lfĂ€rd. Samtidigt behöver barns och ungas bĂ€sta och egna uppfattningar bli en starkare ledstjĂ€rna i lagstiftningen och vid tillĂ€mpningen av lagen. (StĂ€ll inte barnet  i en motsatts situation med sitt ursprung i utgĂ„ngslĂ€get ! som jag Ă„terkommer till senare  Ă€r begreppet ”barnets bĂ€sta ” ett utryck som anvĂ€nds utan att de som tolkar det har en och samma kĂ€lla som har stöd i prejudikat frĂ„n EU domstolen)
SamhÀllets gemensamma ansvar för att barn och unga vÀxer upp under trygga och goda förhÄllanden mÄste framgÄ tydligt av lagstiftningen.
SamhÀllets ansvar för skydd av barn och unga som far illa behöver uppmÀrksammas mer.
( Ja sÀrskilt om samhÀllets myndigheter Àr de som begÄr brott mot barnen )

SamhÀllet har ett sÀrskilt ansvar för barn och unga som omhÀndertagits för samhÀllsvÄrd.
(ja och det Àr i relation till detta som Sverige ofta dömts i EU domstolen)
- SocialtjÀnsten mÄste bli bÀttre pÄ att identifiera, förebygga, och hantera risker och missförhÄllanden inom barn- och ungdoms-vÄrden.
Socialen Ă€r missförhĂ„llandet sĂ„ det blir ju till att identifiera sig sjĂ€lva och det tror jag blir ett  osannolikt scenario)
Kompetenskraven för att utföra uppgifter inom den sociala barn- och ungdomsvÄrden mÄste tydliggöras och verksamheten ges bÀttre förutsÀttningar för kunskaps- och kompetensutveckling.
 (Genom Vilka instrument dĂ„? BBIC som Ă€r en intern paradox vad gĂ€ller de första mĂ„lsĂ€ttningarna och den detaljerade texten? )

Utredningen har pÄ nÄgra omrÄden föreslagit bestÀmmelser, som innebÀr en mer precis reglering av verksamheten. Det rör sig dÄ om frÄgor dÀr utredningen bedömer att en högre detaljeringsgrad Àr nödvÀndig utifrÄn det övergripande intresset att skydda barnet eller den unge, framför allt i samband med placeringar dÀr samhÀllet har tagit pÄ sig ett sÀrskilt ansvar, och dÀr erfarenheterna visat att detta Àr pÄkallat.
Slutsattsen att LVU behövde förtydligas Ă€r en framgĂ„ng men det visste vi ju redan och de omrĂ„den dĂ€r den nya lagen skulle ge en mer specifik delegering sker det till en allt mer konfliktladdad situation till Barn konventionen.  Ex, att möten nu skall kunna hĂ„llas med barnet enskilt utan vĂ„rdnadshavarnas medgivande)
LBU har utformats som en speciallag i förhÄllande till social-tjÀnstlagen, som alltjÀmt kommer att ha betydelse som samlande lag för hela socialtjÀnsten. Utredningen anser att det behövs minst ett Är av förberedande insatser frÄn det att riksdagen tagit beslut om en ny lagstiftning och till dess att lagen trÀder i kraft. Utredningen föreslÄr dÀrför att lagen trÀder i kraft tidigast den 1 juli 2011.

De materiella förÀndringar i lagstiftningen, som utredningen föreslÄr, Àr till stor del möjliga att genomföra Àven inom ramen för nuvarande lagar
(DĂ€r skall LagrĂ„det yttra sig först och det Ă€r deras roll. ) LagrĂ„dets situation blir dock allt svĂ„rare ju fler lagar av typen Ramlagar som upptrĂ€der eftersom det Ă€r svĂ„rt att konkret definiera och analysera  konflikter mellan ramlagar sinsemellan just pĂ„ grund av det vida utrymmet vad gĂ€ller tolkningsmöjligheter)

.Utredningen föreslĂ„r  att lagen trĂ€der i kraft tidigast den 1 juli 2011.


13
Domstolsbeslut m.m. / SV: Debatt om Författningsdomstol
« skrivet: 03 maj 2010, 15:45:57 PM »
HÀr Àr en annan kÀlla som tar upp flera av de Argumenten som Äterkommer emellanÄt frÄn olika hÄll och bemöter dom :http://stenskott.wordpress.com/2008/10/12/forfattningsdomstolar-och-tjanstemannastyre/

14
Domstolsbeslut m.m. / SV: Debatt om Författningsdomstol
« skrivet: 03 maj 2010, 14:24:18 PM »
AVOS jag hĂ„ller med dig kring din frustration om hur svĂ„rt det Ă€r att  komma till rĂ€tta med den "organisationspsykos", som visar sig som symtom genom  Gruppsykologiska processer gör att enigheten blir viktigast, man bortser frĂ„n verkligheten och kan drabbas av ett slags kollektiv förföljelsemani dĂ€r man ser klienterna och andra kritiker som onda.

jag vĂ€ljer dock att  ha denna trĂ„den som uppföljning kring den delen av problematiken som handlar om behovet av en Författningsdomstol
HĂ€r Ă€r Remissvar frĂ„n Advokatsamfundet  ang Grundlagsutredningens förslag :http://www.advokatsamfundet.se/Documents/Advokatsamfundet_sv/Remissvar/274398_20090506161810.pdf
BLA Ätefinns följande :
"FrÄgan om en författningsdomstol
Advokatsamfundet Àr av uppfattningen att det utgör en brist att Sverige saknar en egentlig
författningsdomstol, men har förstÄtt att de politiska förutsÀttningarna för införande av en
sÄdan inte finns.
Advokatsamfundet vill i sammanhanget ÀndÄ aktualisera frÄgan om det inte vore sÄvÀl
mer rÀttssÀkert som mer förutsÀgbart och effektivt att en i förhÄllande till grundlagarna
tveksam reglering kan prövas vid en författningsdomstol.
De senaste Ären har behovet av normprövning ökat. Utredningens förslag innebÀr en
förstÀrkt normprövning genom förslaget om borttagande av uppenbarhetsrekvisitet och
införande av ett förstÀrkt LagrÄd. Enligt samfundets mening finns dock ett behov av en
författningsdomstol. Behovet har ökat genom den ökade komplexiteten i lagstiftningen,
men ocksÄ pÄ grund av en försÀmrad lagstiftningskvalitet. Den svenska lagstiftningstraditionen
har i flera hÀnseenden kommit att överges. Beredning av lagstiftning sker mindre
omsorgsfullt och i vissa fall pÄ ett sÀtt dÀr det kan ifrÄgasÀttas om beredningskravet Àr
uppfyllt. Till viss del Àr det ett resultat av EG-rÀtten och medlemslÀndernas skyldighet att
implementera direktiv och rambeslut. Detta leder ibland till orimligt korta remisstider.
Allt oftare presenteras betÀnkanden med ingripande lagförslag i en departementspromemoria
till skillnad mot de tidigare offentliga utredningar med sakkunniga och experter,
vilka utgjorde en stabil bas att utgÄ ifrÄn. Flera exempel pÄ undermÄlig lagstiftning har pÄ
senare Är kunnat iakttas. Lagen om försvarsunderrÀttelseverksamhet, lagen om signalspaning
och implementeringen av tredje penningtvÀttsdirektivet Àr bara nÄgra exempel pÄ
undermÄlig lagstiftning, som lagrÄdsgranskning till trots lett till undermÄlig lagstiftning.
Under de senaste Ären har regelmÀssigt en rad lagstiftningsÄtgÀrder vidtagits genom vilka
hemliga tvÄngsmedel införts. Enligt Advokatsamfundets mening har erforderliga analyser
om behov, effektivitet och proportionalitet inte gjorts överhuvudtaget eller pÄ ett undermÄligt
sÀtt. I likhet med vad som anförts av Integritetsskyddskommittén anser samfundet
att lagstiftaren dÀrvid har underlÄtit att beakta integritetshÀnsyn och nödvÀndiga proportionalitetsbedömningar
uteblivit. Mot denna bakgrund anser samfundet att införandet av
en författningsdomstol skulle vara motiverat.
Advokatsamfundet önskar i denna del hÀnvisa till Grundlagsutredningens rapport Olika
former av normkontroll, SOU 2007:85 och uttrycka sitt stöd för den modell som i
rapporten benÀmns den juridiska modellen inom ramen för maximialternativet."

15
Domstolsbeslut m.m. / SV: Debatt om Författningsdomstol
« skrivet: 01 maj 2010, 09:24:22 AM »
http://www.mrr.se/pressm/pressmeddelande080205.htm

"Pressmeddelande:

MedborgarrÀttsrörelsen uppvaktar Grundlagsutredningen

Under tisdageftermiddagen 5 februari trÀffar styrelsen för MedborgarrÀttsrörelsen, MRR, ledamoten i Grundlagsutredningen Johan Hirschfeldt och kansliledningen för att framföra konkreta krav pÄ den översyn som utredningen kommer att lÀgga fram senare i Är.

1) Bort med uppenbarhetskravet! Domstolarna ska, istÀllet för att i regeringsformen (kap 11, § 14) förhindras att pröva riksdagens lagar mot grundlag samt EG-rÀtt och Europakonventionen, uppmanas till sÄdan normprövning i regeringsformen.

Det Àr ett viktigt instrument för att Äterskapa maktdelning i kungariket Sverige och förstÀrka kontrollen av statsmakten, en kontroll som tillhör en fullvuxen demokrati.

2) ErsÀtt lagrÄdet med författningsdomstol för att tydliggöra den stÀrkta lagprövningen och skapa en klar separation mellan regering/verkstÀllande makt och domare/dömande makt.

3) Grundlagen ska inte utgöra en instruktion för den politiska och administrativa makten, utan vara en konstitution som tar medborgarnas rÀtt som utgÄngspunkt och vars syfte Àr att tydliggöra grÀnserna för statsmaktens befogenheter.

4) RÀttsordning vÀrd namnet. Det Àr orimligt att inte medborgare snabbt och i lÀgre instanser ska kunna tillgodogöra sig medborgerliga fri- och rÀttigheter enligt Europakonventionen.

SÀrskilt allvarligt Àr det nÀr medborgare inte kan försvara sin ÀganderÀtt mot staten pÄ ett rÀttssÀkert sÀtt. De mÄnga fÀllande domarna i Europadomstolen mot Sverige handlar just om praktiska brister i rÀttsprocessen.

5) StÀrk JO-Àmbetet genom utökade befogenheter och skÀrpt straffansvar vid tjÀnstefel. DÄ kan JO Äter Ätala tjÀnstemÀn vid myndigheter efter att de begÄtt fel och slarv som varit till skada för enskild medborgare, dessutom utdöma skadestÄnd.

Med ökad risk för Ätal för tjÀnstefel kan nÄgot av den hedervÀrda Àmbetsmannatraditionen Äterskapas i Sverige.

[2008-02-05]
"

Sidor: [1] 2 3 4