11
« skrivet: 13 maj 2010, 14:53:54 PM »
Utredningen föreslÄr
( De konkreta förslagen Ätergivna och mina kommentarer inom parentes .)
att reglerna för den sociala barn- och ungdomsvÄrden samlas i en ny sÀrskild lag,
att den nya lagen ska heta lag 0000:000 om stöd och skydd för barn och unga (LBU),
att de bestÀmmelser i socialtjÀnstlagen som rör barn och unga förs över till LBU,
att samtliga bestÀmmelser i lagen om vÄrd av unga LVU förs över till LBU, och
att LBU ska omfatta barn och unga upp till 21 Ärs Älder
att barnets bÀsta ska vara avgörande vid alla beslut enligt LBU .
( Utveckla kÀllorna för beskrivningen av det begreppet sÄ det Àr gemensamma kÀllor för dem som har att tolka begreppet och sök ledning i prejudikat frÄn EU domstolen i första hand. Det ligger i sakens natur att begrepp som barnets bÀsta i praktiken fÄr en allt mer radikal förskutning i praktiken eftersom det saknar externa kÀllor förutom socialstyrelsens yttranden som i sig kan vara grovt radikala och Àr som gjorda för Godtycke. Förskjutningen till en allt mer FörÀldrafientlig konservens bottnar i att det Àr bÀttre att överdriva skyddsbehovet Àn att riskera att anklagas att ha försummat barnets intressen.)
Ett lÄngsiktigt mÄl bör vara att anmÀlningarna minskar till följd av att det förebyggande arbetet fungerar vÀl och att förÀldrar och barn med förtroende vÀnder sig till socialtjÀnsten.
(som det Àr i dag tar inte förÀldrar som kan ha behov av stöd kontakt med socialen eftersom det defakto Àr socialen som blir problematiken som trasar sönder familjen.)
âI högre grad Ă€n i dag bör anmĂ€lan frĂ„n andra myndigheter ocksĂ„ kunna resultera i samverkan för att tillgodose barnets behov av stöd i olika avseenden.â
(Sista steget till en angivarstat utan pÄföljd för förtal.)
att en omedelbar bedömning av skyddsbehovet ska göras sÄ snart en anmÀlan inkommer.
( SÄ Àr det redan i dag men beslut om omedelbart omhÀndertagande men vad som mÄste förÀndras Àr att beslutet mÄste godkÀnnas av betydligt fler personer Àn i dag. Helst en allmÀn Äklagare inom 24 timmar men Àven han behöver en lag som Àr en lag och inte halvflummiga begrepp.)
att stÀllningstagande till om en utredning ska inledas eller inte ska göras inom högst 14 dagar frÄn mottagandet av anmÀlan, om inte synnerliga skÀl föreligger,
(Vilka synnerliga skÀl skulle vara relevanta?Beslutet om huruvida utredning skall pÄbörjas mÄste Àven det inkludera fler personer Àn i dag. Ex att inom tvÄ veckor frÄn det att socialsekreteraren tagit beslut om att inleda en sÄdan utredning skall en ENIG nÀmnd i lÀnsstyrelsen ha gett sitt godkÀnnande av att en utredning inleds. Subjektiva uttalanden mÄste bort frÄn utredningarna eftersom det Àr Domstolen som skall ha Äsikter om de fakta som presenteras dem. Socialsekreteraren har sÄledes inget egenmandat pÄ begreppet Barnets bÀsta utan det skall framgÄ av Lagtext och prejudikat frÄn EU domstolen. )
oförÀndrade bestÀmmelser om utredningstiden.
(Utredningstiden mÄste knytas till materialets natur och omfattning. MÄnga utredningar pÄgÄr maximal tid bara för att socialsekreterarna har mycket att göra... Tro det dom har ju sjÀlva satt sig i den situationen utifrÄn pÄtryckningar frÄn en politisk elit som i strÀvan efter utopia beskÀr fundamenten tills dess beskÀrningen blir det som Àr orsaken till problematiken.)
att socialtjÀnsten ska kunna avvakta en kortare tid med att underrÀtta vÄrdnadshavaren om att utredning inletts.
(i dag helt oreglerat förutom enligt förvaltningslagen )
att socialnÀmnden ska kunna besluta om uppföljning efter avslutad utredning i de fall det har visats att barnet Àr i sÀrskilt behov av stöd eller skydd, men samtycke till insatser saknas. Uppföljningen ska kunna pÄgÄ under högst tvÄ mÄnader och att motsvarande möjlighet ska finnas efter avslutad placering.
(Uppföljning kontra utredning vari Àr den konkreta skillnaden. och kan den enskilde vÄrdnadshavaren överklaga ett sÄdant beslut ?)
att mĂ„lgruppen för socialnĂ€mndens sĂ€rskilda ansvar i LBU benĂ€mns âbarn och unga som far illa eller riskerar att fara illaâ.
( Det uppenbaraste svĂ„raste begreppet Ă€r âriskerar att fara illaâ ) begreppet fĂ„r inte tillĂ€mpas om det inte Ă€r bevisade permanenta problem som kommer bestĂ„ och som inte kan avhjĂ€lpas av vĂ„rdnadshavaren, begreppet öppnar upp för godtyckliga subjektiva antaganden baserat pĂ„ omstĂ€ndigheter i familjen som presenteras utanför sitt sammanhang)
att socialnÀmnden ska vara skyldig att, inom ramen för kvalitets-arbetet, sÀrskilt uppmÀrksamma behovet av rutiner för att förebygga, upptÀcka och ÄtgÀrda risker och missförhÄllanden inom barn- och ungdomsvÄrden.
( Ha inte med sÄdant hÀr i en lag om inte Tillsynsmyndigheterna har instruktioner till hur det skall tillÀmpas i relation till en tillsyn. Lika poÀnglöst som att ha en Grundlag som ÀndÄ inte Àr tillgÀnglig för medborgarna)
.
att kommunen ska fÄ erbjuda allmÀnna öppna insatser till barn, unga och deras förÀldrar utan föregÄende behovsprövning,
(behovsprövning behov av insatts vad e poÀngen att föreslÄ nÄtt som man inte vet Àr relevant)
- att serviceinsatsen ska vara öppen för alla som tillhör den grupp verksamheten vÀnder sig till, samt att serviceinsatsen inte ska vara förenad med krav pÄ dokumentation och att verksamheten ska kunna avgiftbelÀggas.
att socialnÀmnden ska bedriva uppsökande och förebyggande arbete för att förhindra att barn och unga far illa, och att socialnÀmnden ska ha tillgÄng till öppna insatser för att kunna möta barns, ungas och deras förÀldrars olika behov .
( Uppsökande ? att utan inledd utredning införskaffa information som Àr sekretessbelagd innan en utredning pÄbörjas?)
att socialnÀmnden regelbundet ska följa genomförandet av insatsen kontaktperson, kontaktfamilj och sÀrskilt kvalificerad kontaktperson, samt att socialnÀmnden fÄr möjlighet att inhÀmta uppgifter ur belastningsregister och misstanke register för att bedöma en persons lÀmplighet för ett sÄdant uppdrag.
att socialnÀmnden ska vara skyldig att tillhandahÄlla utbildning till familjehemsförÀldrar och jourhemsförÀldrar,
(Utbildning? Att lÀra dom som tar pÄ sig uppdraget av rÀtt anledning att göra som man blir tillsagd utan att stÀlla frÄgor om det man gör verkligen Àr rÀtt i sÄ motto att barnets förÀdrar fÄtt sina rÀttigheter eller hÄlla tyst om man ser att barnet ger utryck för att sakna sina förÀldrar? )
att socialnÀmnden ska vara skyldig att upprÀtta ett skriftligt avtal med familjehemmet dÀr det klargörs vad som Àr socialtjÀnstens respektive familjehemmets ansvar och Ätaganden nÀr det gÀller insatser och stöd till barnet,
(lite sent kanske , och Familjehemmet Àr likvÀl kommunens nickedocka )
att den kommun dÀr ett tilltÀnkt familjehem Àr belÀget ska vara skyldig att utan hinder av sekretess lÀmna de uppgifter om familjehemmet som kan vara av betydelse för utredningen av hemmet,
( Utan hinder av sekretess? Relevanskravet âbetydelseâ mĂ„ste definieras.)
att placeringskommunen inför en eventuell placering ska vara skyldig att informera och samrÄda med andra kommuner som har placerat barn eller vuxna i samma hem.
(SamrÄda ? Jag har svÄrt att se en definition av det begreppet som innebÀr att tydligheten blir sÄ pÄtaglig att avsteg frÄn lagen skulle kunna generera straffansvar eller sanktioner.)
att privata verksamheter, som i den del de ger psykosocialt stöd eller behandling till barn och unga som vÄrdas i familjehem, ska vara tillstÄndspliktiga.
( Definiera kriterierna och förfarandet vid tillstÄndsgivning sÄ det blir enhetligt med insyn.)
att nuvarande bestÀmmelser om socialnÀmndens ansvar för samhÀllsvÄrden kompletteras sÄ att det tydligt framgÄr att nÀmnden ocksÄ ska verka för att barns behov av hÀlso- och sjukvÄrdsinsatser tillgodoses, samt att Socialstyrelsen och Skolverket utarbetar vÀgledning till huvudmÀnnen nÀr det gÀller samhÀllsvÄrdade barns hÀlsa och skolgÄng.
(En mall för hÀlsa och skolgÄng. LÀroplanen finns ju men det Àr strukturella fel i skolan som gör att eleverna inte utvecklas enligt lÀroplanens mall. Detta Àr utanför förÀldrarnas möjliga inflytande eftersom privat hemundervisning inte Àr tillÄtet och klagomÄl pÄ skolan emellanÄt resulterar i att man fÄr en anmÀlan mot sig. Den FörÀlder som söker alternativa pedagogiska skolor som montesori löper Àven den större risk för prusiluskors attityder.)
att socialnÀmnden i samband med beslut om placering ska utse en sÀrskild namngiven socialsekreterare med ansvar för att följa vÄrden och ha kontakt med barnet under placeringen,
att denna socialsekreterare bör ha en sjÀlvstÀndig stÀllning gentemot familjehemmet eller institutionen som vÄrdar barnet,
( En socialsekreterare som Àr mer sjÀlvstÀndig Àn att inte ha nÄgot tjÀnstemans ansvar,,,? SvÄrt att förestÀlla sig!)
att socialsekreteraren ska besöka barnet minst fyra gÄnger per Är, samt att det ska bli en lagstadgad skyldighet att sÄ lÄngt möjligt föra enskilda samtal med barnet.
(Lagstadga nÄgot som socialsekreteraren likvÀl Àr den som avgör. LÄter lite moment 22. Varför inte involvera barnets ombud i dessa samtal.)
att socialnÀmndens skyldighet att ge förÀldrarna stöd under och efter barnets placering vid placering i familjehem Àven ska gÀlla vid placering i HVB.
att syftet med socialnÀmndens övervÀganden av om vÄrden fortfarande behövs Àven ska omfatta övervÀganden om vÄrdens fortsatta inriktning och utformning beroende pÄ om man bedömer att en Äterföring Àr möjlig eller inte, samt att placeringskommunen efter en vÄrdnadsöverflyttning ska vara skyldig att, om familjehemsförÀldrarna sÄ önskar, ge familjehemsförÀldrarna fortsatt stöd och rÄd.
( HÀr Àr en klar försÀmring som ger sekreterarna möjligheten att permanentera en placering genom att i onödan tillÀmpa vÄrdstrategier som ytterligare lÄser barnet vid den nya miljön och som i sig kan sakna motiv utifrÄn barnperspektivet. ( och att det senare anvÀnds som argument i förhandlingar att barnet Àr lÄst till miljön,,alltsÄ att de skapar en situation som de sedan anvÀnder som argument i domstol.
Brukar kallas att sĂ€tta i vanmakt juridiskt- och Ă€r mest pĂ„tagligt i situationer dĂ€r barnet tappat ben kĂ€nslomĂ€ssiga kontakten med sina förĂ€ldrar och att resultatet av det sedan anvĂ€nds i domstol. DVS att de biologiska förĂ€ldrarna inte lĂ€ngre âbehövsâ.)
att socialnÀmndens ansvar för att följa upp verksamheten som helhet förtydligas i lagstiftningen. (Lite sent och vÀldigt diffust beskrivet. Jag tror inte en sÄdan uppföljning blir mer objektiv Àn de utredningar som ingÄr i den , av den anledningen att NÀmnden Àr part i det dom skall följa upp.)
att socialnÀmnden ska vara skyldig att, inom ramen för kvalitets-arbetet, sÀrskilt uppmÀrksamma behovet av rutiner för att före-bygga, upptÀcka och ÄtgÀrda risker och missförhÄllanden inom barn- och ungdomsvÄrden.
(sin egen tillsynsmyndighet? JĂ€v? )
att samtal med barn fÄr genomföras utan vÄrdnadshavarens samtycke och utan att vÄrdnadshavaren Àr nÀrvarande vid uppföljning efter avslutad utredning eller placering.
( i dag krÀvs VÄrdnadshavarnas medgivande för att fÄ prata i enrum med barn,)
att socialnÀmndens skyldighet att ge förÀldrarna stöd under och efter barnets placering vid placering i familjehem Àven ska gÀlla vid placering i HVB. (Begreppet stöd mÄste förtydligas med att sociala skall tillhandahÄlla insatser i relation till de brister som enligt dom skulle vara avgörande för deras stÀllningstagande i att yrka Placering. )
att placeringskommunen efter en vĂ„rdnadsöverflyttning ska vara skyldig att, om familjehemsförĂ€ldrarna sĂ„ önskar, ge familje-hemsförĂ€ldrarna fortsatt stöd och rĂ„d. (VĂ„rdnadsöverflyttning Ă€r i direkt konflikt med FN deklarationen till skydd för familjen âFamiljen Ă€r den naturliga och grundlĂ€ggande enheten i samhĂ€llet och Ă€ger rĂ€tt till skydd av samhĂ€llet och staten.â För att vĂ„rdnadsöverflyttning skall vara möjligt utan att det Ă€r i konflikt med FN konventionen ser jag att det bara kan komma i frĂ„ga nĂ€r De biologiska förĂ€ldrarna Ă€r med definitiv sĂ€kerhet fullstĂ€ndigt oförmögna till vĂ„rdnad under hela den period som lagen omfattar DVS upp till 21 Ă„r och att ingen annan utav förĂ€ldrarnas biologiska nĂ€tverk yrkar vĂ„rdnaden ev med stöd av de biologiska förĂ€ldrarnas uttalade vilja om de kan förmedla en sĂ„dan vilja .â FullstĂ€ndigt oförmögna till vĂ„rdnadâ betyder i det lĂ€get ex att förĂ€ldrarna ligger i respirator efter en olycka utan möjlighet till förbĂ€ttring , sĂ„ starka grunder mĂ„ste till annars blir vĂ„rdöverflyttning bara ett skĂ€l för kommunen att ta Bort de biologiska förĂ€ldrarnas juridiska möjligheter att hĂ€va placeringen.,-helt i strid med bĂ„de FN och EU konventionen.)
att socialnÀmnden ska vara skyldig att, inom ramen för kvalitets-arbetet, sÀrskilt uppmÀrksamma behovet av rutiner för att förebygga, upptÀcka och ÄtgÀrda risker och missförhÄllanden inom barn- och ungdomsvÄrden
(För mÄnga ospecifika begrepp som inte förtydligats enskilt eller gentemot varandra)
Att socialsekreterare som arbetar med dessa uppgifter har tillrÀcklig kompetens och erfarenhet bör vara ett sjÀlvklart krav, med tanke pÄ förÀldrars och barns behov av rÀttssÀkerhet och kvalitet i verksamheten. De förhoppningar som uttryckts i mÄnga utredningar och andra sammanhang om att kompetens och utbildningsnivÄ ska höjas pÄ frivillig vÀg har inte visat sig infrias i tillrÀcklig utstrÀckning.
Utredningen föreslÄr:
att socionomexamen ska krÀvas för arbetsuppgifter som innebÀr bedömning av om utredning ska inledas, utredning och bedömning av behovet av insatser eller andra ÄtgÀrder samt uppföljning av beslutade insatser,
att en specialistutbildning pÄ avancerad nivÄ om minst ett Är införs, - att det pÄ sikt bör bli en lagstadgad skyldighet för socialnÀmn-den att ha tillgÄng till specialistkompetens för den sociala barn- och ungdomsvÄrden, samt - att ambitionen bör vara att skyldighet att ha tillgÄng till speciatistkompetens kan införas inom Ätta Är.
(GlÀdjande att se ord som rÀttssÀkerhet och dÄ satt i relation till bÄde barn och förÀldrar. Dok framgÄr utav mÄnga av resterande förslag att RÀttssÀkerhet inte Àr primÀr i utredarnas perspektiv. I vart fall inte i sÄ motto att de aktivt och detaljerat försökt minimera utrymmet för Godtycke i möjlig omfattning. Det Àr i första hand lagen som skall generera rÀttssÀkerhet genom detaljstyrning anknytet till tjÀnstemannaansvar för det Àr först dÄ som Socialsekreterare tvingas sÀtta sin ev kompetens i relation till ett system som reglerar dess tillÀmpning. Ett utbildningsförfarande som lÀr sekreterare att förbli objektiva Àr eftertraktat , för att nÄ dit mÄste man isolera de nya socionomerna frÄn de redan etablerade, eftersom sÄ mÄnga i de Àldre kullarna uppvisar empatiska störningar och oförmÄga till just objektivitet och adekvat utredningsmetodik enligt grundlagen.
Det största strukturella feltÀnket med socialen Àr ett de insatser som Àr av störst vikt för den enskillde har samlats i samma korridor pÄ kommunen dvs Barn Àrenden , understödsÀrenden och funktionsnedsÀttning -LSS hemtjÀnst. Alla delar lÀnkade till en och samma nÀmnd vilket sÄklart öppnar för extrema möjligheter för Godtycke och möjligheter att trakassera jobbiga invÄnare.)
( LÄt oss vara uppmÀrksamma pÄ lagrÄdets granskning.)