Nordiska kommittén för Mänskliga rättigheters - Diskussionsforum

SocialtjĂ€nsten => Övriga frĂ„gor gĂ€llande socialtjĂ€nsten => Ämnet startat av: AS76 skrivet 01 maj 2010, 20:23:15 PM

Titel: Den nya lagen LBU som om den klubbas igenom kommer ersÀtta LVU och SoL
Skrivet av: AS76 skrivet 01 maj 2010, 20:23:15 PM
http://www.sweden.gov.se/sb/d/11223/a/129751

Det tycks dock inte vara frÄga om nÄgon egentlig liberalisering, §2 och §3 i LVU förblir intakta i den nya lagen ocksÄ, vida ramlagar.

ApropÄ lagar - nÄgon som vet var man hittar den gamla barnavÄrdslagen i elektroniskt format? Jag tittade runt lite, men hittade inte.
Titel: SV: Den nya lagen LBU som om den klubbas igenom kommer ersÀtta LVU och SoL
Skrivet av: Avos skrivet 02 maj 2010, 06:10:10 AM
http://www.sweden.gov.se/sb/d/11223/a/129751

Det tycks dock inte vara frÄga om nÄgon egentlig liberalisering, §2 och §3 i LVU förblir intakta i den nya lagen ocksÄ, vida ramlagar.

ApropÄ lagar - nÄgon som vet var man hittar den gamla barnavÄrdslagen i elektroniskt format? Jag tittade runt lite, men hittade inte.

DÀrmed Àr det bekrÀftat att samhÀllet naturligtvis försöker rekonstruera ett brottsligt system, dels genom att rekonstruera den totalt tandlösa blufftillsynsmyndigheten samt nu byta ut en bokstav i LVUlagen som i fortsÀttningen ska heta LBU. Troligen vÀntar ett namnbyte pÄ asociala ocksÄ.

Jag gissar att den nya regeringen till hösten kommer att mycket brutalt tysta utredningen om socialas brott, kommer inte ihĂ„g slĂ€ppdatumet,; kommer den före eller efter valet ?  Gissar att den nuvarande regeringen startat den utredningen enbart för att förstöra för sossarna. Men troligen kommer saken som vanligt att vara accepterad, och lĂ€ggas till de olĂ€genheter som svenskarna har tĂ€nkt leva med.
Titel: SV: Den nya lagen LBU som om den klubbas igenom kommer ersÀtta LVU och SoL
Skrivet av: Mats Larsson skrivet 13 maj 2010, 14:51:40 PM
Sammanfattning av Regeringens uppdrag:
(Med mina kommentarer inom parentes )

hur den sociala barn- och ungdomsvÄrdens övergripande mÄl och ansvar för barn och unga ska formuleras,
om reglerna för anmÀlningsskyldighet behöver förtydligas,
(Vore bra om man Àven bevakade frÄgan om förtal i relation till anmÀlan)
om socialnÀmndens möjlighet att anmÀla brott mot barn ska Àndras till en skyldighet,
(Det Àr det redan utgÄr jag ifrÄn- men Äklagarens handlÀggning skall vara densamma oavsett varifrÄn en sÄdan anmÀlan inkommer)- om reglerna om utredning av barns förhÄllanden behöver kompletteras,
- om reglerna om insatser enligt SoL och LVU behöver Àndras,
hur villkoren för familjehem kan förbÀttras,
(Dom fĂ„r redan oskĂ€ligt betalt utan att sjĂ€lva prĂ€glas av samvetsbetĂ€nkligheter i relation till sitt ”uppdrag” ex finns det fosterhemsfamiljer som uppbĂ€r bĂ„de  ersĂ€ttning frĂ„n kommunen och barnbidrag frĂ„n FK samtidigt utan att ersĂ€ttningen sĂ€nks proportionellt motsvarande barnbidraget.)- om reglerna om uppföljning av insatser behöver förbĂ€ttras och
vilken kompetens som behövs för att arbeta inom den sociala barn- och ungdomsvÄrden.
(lite sent stÀlld frÄga mÄhÀnda)
Utredningens utgĂ„ngspunkter och vĂ€gledande principer för de förslag som lĂ€ggs i betĂ€nkandet  
Under en relativt kort tid har den sociala barn- och ungdomsvÄrden genomgÄtt stora förÀndringar. Placeringarna utanför hemmet av barn och unga har ökat pÄtagligt under 1990-talet. Det har varit drivkraften i utvecklingen av öppenvÄrden, med inriktning pÄ att minska beroendet av institutionsvÄrd och i stÀllet bygga upp resurser pÄ hemmaplan. De öppna insatserna har blivit mer differentierade, mer professionaliserade och samma barn kan fÄ hjÀlp genom flera olika insatser. InstitutionsvÄrden har delvis ersatts av familjehemsvÄrd, sÀrskilt tillfÀlliga placeringar i jourhem. Det finns mycket som tyder pÄ att barn- och ungdomsvÄrden i dag möter en bredare mÄlgrupp till följd av förÀndringar i samhÀllet och i mÀnniskors attityder.
SocialtjÀnstens organisation har blivit mer specialiserad, men helhetssynen pÄ familjens och nÀtverkets betydelse för barnet prÀglar arbetssÀttet. Socialsekreterarens professionella handlings-utrymme Àr stort och bör sÄ vara med tanke pÄ att varje barns och familjs situation Àr unik. Det stora handlingsutrymmet krÀver dock hög kompetens och inbyggda system för stöd och uppföljning av arbetet.

Den sociala barn- och ungdomsvĂ„rden uppvisar i dag ett mer genomfört barnperspektiv, bĂ€ttre möjlighet för barn och förĂ€ldrar att vara delaktiga, mer struktur i utredning och insatser samt ett mer kunskapsbaserat arbete. Samtidigt framförs ofta kritik mot verksamheten frĂ„n tillsynsmyndigheter och barnorganisationer samt i forskningsrapporter, statliga utredningar och uppföljnings-studier av olika slag. Även enskilda personer och organisationer och nĂ€tverk av mĂ€nniskor med erfarenhet frĂ„n vĂ„rden framför kritik som kan gĂ€lla bĂ„de förhĂ„llanden lĂ„ngt bak i tiden och i dag. Kritiken rör bl.a. brister i handlĂ€ggning, ansvarstagande och skydd av barn, skillnader mellan kommuner, att den enskilde inte Ă€r tillrĂ€ckligt delaktig, brister i kompetens, erfarenhet och kunskapsbas för arbetet samt att uppföljningen av verksamheten inte Ă€r tillfyllest.

Kritiken Àr generellt sett befogad. Samtidigt Àr det viktigt att framhÄlla att samhÀllets krav pÄ den sociala barn- och ungdomsvÄrden mÄste motsvaras av att det finns förutsÀttningar för ett gott arbete. Stabiliteten och dÀrmed kompetensen mÄste förbÀttras i de delar av barn- och ungdomsvÄrden som har till uppgift att bedöma om en utredning ska inledas, utreda och bedöma behovet av insatser samt följa upp dessa insatser. Dessa uppgifter behöver i högre grad Àn tidigare uppmÀrksammas och bli föremÄl för metodutveckling. För att kunna utveckla arbetet krÀvs att verksamheten pÄ ett systematisk sÀtt inhÀmtar barns, ungas och förÀldrars erfarenheter. Det finns ocksÄ ett stort behov av att utveckla kvalificerade insatser för de ungdomar och familjer som har de allra största behoven. Det behöver finnas stödjande strukturer för kunskapsutveckling och för integrering av forskning och praktik. Ett tydligt professionellt ledarskap behövs ocksÄ, som dels kan hÀvda verksamhetens specifika förutsÀttningar och behov, dels ansvara för att det finns rutiner och kontrollsystem, som garanterar god och sÀker barn- och ungdomsvÄrd. LikasÄ mÄste möjligheterna för kommuner att samverka underlÀttas. MÄnga kommuner har i praktiken smÄ eller inga möjligheter att pÄ egen hand tillgodose behovet av specialistresurser, t.ex. för bedömning och utredning i komplicerade fall och rekrytering och stöd till familjehem. Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa har ofta sÀrskilda behov av hÀlso- och sjukvÄrd och extra stöd i skolgÄngen, varför samverkan mellan huvudmÀnnen behöver ske. Slutligen vill utredningen framhÄlla att trots de stora och berÀttigade krav som stÀlls pÄ barn- och ungdomsvÄrden saknar lagstiftningen i dag fortfarande bestÀmmelser som pÄ ett konkret sÀtt garanterar nödvÀndig kompetens och erfarenhet.

Utredningen har haft följande utgÄngspunkter som vÀgledning för sina bedömningar och förslag till förÀndringar:
FörĂ€ldrar och familj utgör grunden för ett barns vĂ€lfĂ€rd. Samtidigt behöver barns och ungas bĂ€sta och egna uppfattningar bli en starkare ledstjĂ€rna i lagstiftningen och vid tillĂ€mpningen av lagen. (StĂ€ll inte barnet  i en motsatts situation med sitt ursprung i utgĂ„ngslĂ€get ! som jag Ă„terkommer till senare  Ă€r begreppet ”barnets bĂ€sta ” ett utryck som anvĂ€nds utan att de som tolkar det har en och samma kĂ€lla som har stöd i prejudikat frĂ„n EU domstolen)
SamhÀllets gemensamma ansvar för att barn och unga vÀxer upp under trygga och goda förhÄllanden mÄste framgÄ tydligt av lagstiftningen.
SamhÀllets ansvar för skydd av barn och unga som far illa behöver uppmÀrksammas mer.
( Ja sÀrskilt om samhÀllets myndigheter Àr de som begÄr brott mot barnen )

SamhÀllet har ett sÀrskilt ansvar för barn och unga som omhÀndertagits för samhÀllsvÄrd.
(ja och det Àr i relation till detta som Sverige ofta dömts i EU domstolen)
- SocialtjÀnsten mÄste bli bÀttre pÄ att identifiera, förebygga, och hantera risker och missförhÄllanden inom barn- och ungdoms-vÄrden.
Socialen Ă€r missförhĂ„llandet sĂ„ det blir ju till att identifiera sig sjĂ€lva och det tror jag blir ett  osannolikt scenario)
Kompetenskraven för att utföra uppgifter inom den sociala barn- och ungdomsvÄrden mÄste tydliggöras och verksamheten ges bÀttre förutsÀttningar för kunskaps- och kompetensutveckling.
 (Genom Vilka instrument dĂ„? BBIC som Ă€r en intern paradox vad gĂ€ller de första mĂ„lsĂ€ttningarna och den detaljerade texten? )

Utredningen har pÄ nÄgra omrÄden föreslagit bestÀmmelser, som innebÀr en mer precis reglering av verksamheten. Det rör sig dÄ om frÄgor dÀr utredningen bedömer att en högre detaljeringsgrad Àr nödvÀndig utifrÄn det övergripande intresset att skydda barnet eller den unge, framför allt i samband med placeringar dÀr samhÀllet har tagit pÄ sig ett sÀrskilt ansvar, och dÀr erfarenheterna visat att detta Àr pÄkallat.
Slutsattsen att LVU behövde förtydligas Ă€r en framgĂ„ng men det visste vi ju redan och de omrĂ„den dĂ€r den nya lagen skulle ge en mer specifik delegering sker det till en allt mer konfliktladdad situation till Barn konventionen.  Ex, att möten nu skall kunna hĂ„llas med barnet enskilt utan vĂ„rdnadshavarnas medgivande)
LBU har utformats som en speciallag i förhÄllande till social-tjÀnstlagen, som alltjÀmt kommer att ha betydelse som samlande lag för hela socialtjÀnsten. Utredningen anser att det behövs minst ett Är av förberedande insatser frÄn det att riksdagen tagit beslut om en ny lagstiftning och till dess att lagen trÀder i kraft. Utredningen föreslÄr dÀrför att lagen trÀder i kraft tidigast den 1 juli 2011.

De materiella förÀndringar i lagstiftningen, som utredningen föreslÄr, Àr till stor del möjliga att genomföra Àven inom ramen för nuvarande lagar
(DĂ€r skall LagrĂ„det yttra sig först och det Ă€r deras roll. ) LagrĂ„dets situation blir dock allt svĂ„rare ju fler lagar av typen Ramlagar som upptrĂ€der eftersom det Ă€r svĂ„rt att konkret definiera och analysera  konflikter mellan ramlagar sinsemellan just pĂ„ grund av det vida utrymmet vad gĂ€ller tolkningsmöjligheter)

.Utredningen föreslĂ„r  att lagen trĂ€der i kraft tidigast den 1 juli 2011.

Titel: SV: Den nya lagen LBU som om den klubbas igenom kommer ersÀtta LVU och SoL
Skrivet av: Mats Larsson skrivet 13 maj 2010, 14:53:54 PM
Utredningen föreslĂ„r 
( De konkreta förslagen Ätergivna och mina kommentarer inom parentes .)
att reglerna för den sociala barn- och ungdomsvÄrden samlas i en ny sÀrskild lag,
att den nya lagen ska heta lag 0000:000 om stöd och skydd för barn och unga (LBU),
att de bestÀmmelser i socialtjÀnstlagen som rör barn och unga förs över till LBU,
att samtliga bestÀmmelser i lagen om vÄrd av unga LVU förs över till LBU, och
att LBU ska omfatta barn och unga upp till 21 Ă„rs Ă„lder

att barnets bÀsta ska vara avgörande vid alla beslut enligt LBU .
( Utveckla kĂ€llorna för beskrivningen av det begreppet sĂ„ det Ă€r gemensamma kĂ€llor för dem som har att tolka begreppet och sök ledning i prejudikat frĂ„n EU domstolen i första hand. Det ligger i sakens natur att begrepp som barnets bĂ€sta i praktiken fĂ„r en allt mer radikal förskutning i praktiken eftersom det saknar externa kĂ€llor förutom socialstyrelsens yttranden som i sig kan vara grovt radikala och Ă€r som gjorda för Godtycke. Förskjutningen till en allt mer FörĂ€ldrafientlig konservens  bottnar i att det Ă€r bĂ€ttre att överdriva skyddsbehovet Ă€n att riskera att anklagas att ha försummat barnets intressen.)

Ett lÄngsiktigt mÄl bör vara att anmÀlningarna minskar till följd av att det förebyggande arbetet fungerar vÀl och att förÀldrar och barn med förtroende vÀnder sig till socialtjÀnsten.
 (som det Ă€r i dag tar inte förĂ€ldrar som kan ha behov av stöd  kontakt med socialen eftersom det defakto Ă€r socialen som blir  problematiken som trasar sönder familjen.)

”I högre grad Ă€n i dag bör anmĂ€lan frĂ„n andra myndigheter ocksĂ„ kunna resultera i samverkan för att tillgodose barnets behov av stöd i olika avseenden.”
(Sista steget till en angivarstat utan pÄföljd för förtal.)

att en omedelbar bedömning av skyddsbehovet ska göras sÄ snart en anmÀlan inkommer.
(  SĂ„ Ă€r det redan i dag men beslut om omedelbart omhĂ€ndertagande men vad som mĂ„ste förĂ€ndras Ă€r att beslutet mĂ„ste  godkĂ€nnas av betydligt fler personer Ă€n i dag. Helst en allmĂ€n Ă„klagare inom 24 timmar men Ă€ven han behöver en lag som Ă€r en lag och inte halvflummiga begrepp.)
att stÀllningstagande till om en utredning ska inledas eller inte ska göras inom högst 14 dagar frÄn mottagandet av anmÀlan, om inte synnerliga skÀl föreligger,
(Vilka synnerliga skĂ€l skulle vara relevanta?Beslutet om huruvida utredning skall pĂ„börjas mĂ„ste Ă€ven det inkludera  fler personer Ă€n i dag. Ex att inom tvĂ„ veckor frĂ„n det att socialsekreteraren tagit beslut om att inleda en sĂ„dan utredning skall en ENIG nĂ€mnd i lĂ€nsstyrelsen ha gett sitt godkĂ€nnande av att en utredning inleds. Subjektiva uttalanden mĂ„ste bort frĂ„n utredningarna eftersom det Ă€r Domstolen som skall ha Ă„sikter om de fakta som presenteras dem. Socialsekreteraren har sĂ„ledes inget egenmandat pĂ„ begreppet Barnets bĂ€sta utan det skall framgĂ„ av Lagtext och prejudikat frĂ„n EU domstolen. )
oförÀndrade bestÀmmelser om utredningstiden.
(Utredningstiden mÄste knytas till materialets natur och omfattning. MÄnga utredningar pÄgÄr maximal tid bara för att socialsekreterarna har mycket att göra... Tro det dom har ju sjÀlva satt sig i den situationen utifrÄn pÄtryckningar frÄn en politisk elit som i strÀvan efter utopia beskÀr fundamenten tills dess beskÀrningen blir det som Àr orsaken till problematiken.)
 
att socialtjÀnsten ska kunna avvakta en kortare tid med att underrÀtta vÄrdnadshavaren om att utredning inletts.
(i dag helt oreglerat förutom enligt förvaltningslagen )

att socialnÀmnden ska kunna besluta om uppföljning efter avslutad utredning i de fall det har visats att barnet Àr i sÀrskilt behov av stöd eller skydd, men samtycke till insatser saknas. Uppföljningen ska kunna pÄgÄ under högst tvÄ mÄnader och att motsvarande möjlighet ska finnas efter avslutad placering.
(Uppföljning kontra utredning vari Ă€r den konkreta skillnaden. och  kan den enskilde vĂ„rdnadshavaren överklaga ett sĂ„dant beslut ?)
att mĂ„lgruppen för socialnĂ€mndens sĂ€rskilda ansvar i LBU benĂ€mns ”barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa”.
( Det uppenbaraste svĂ„raste begreppet Ă€r ”riskerar att fara illa” ) begreppet fĂ„r inte tillĂ€mpas om det inte Ă€r bevisade permanenta problem som kommer bestĂ„ och som inte kan avhjĂ€lpas av vĂ„rdnadshavaren, begreppet öppnar upp för  godtyckliga subjektiva antaganden baserat pĂ„ omstĂ€ndigheter i familjen som presenteras utanför sitt sammanhang)

att socialnÀmnden ska vara skyldig att, inom ramen för kvalitets-arbetet, sÀrskilt uppmÀrksamma behovet av rutiner för att förebygga, upptÀcka och ÄtgÀrda risker och missförhÄllanden inom barn- och ungdomsvÄrden.
( Ha inte med sĂ„dant hĂ€r i en lag om inte Tillsynsmyndigheterna har instruktioner till hur  det skall tillĂ€mpas i relation till en tillsyn. Lika poĂ€nglöst som att ha en Grundlag som Ă€ndĂ„ inte Ă€r tillgĂ€nglig för medborgarna)
.

att kommunen ska fÄ erbjuda allmÀnna öppna insatser till barn, unga och deras förÀldrar utan föregÄende behovsprövning,
(behovsprövning  behov av insatts vad e poĂ€ngen att föreslĂ„ nĂ„tt som man inte vet Ă€r relevant)
- att serviceinsatsen ska vara öppen för alla som tillhör den grupp verksamheten vÀnder sig till, samt att serviceinsatsen inte ska vara förenad med krav pÄ dokumentation och att verksamheten ska kunna avgiftbelÀggas.

att socialnÀmnden ska bedriva uppsökande och förebyggande arbete för att förhindra att barn och unga far illa, och att socialnÀmnden ska ha tillgÄng till öppna insatser för att kunna möta barns, ungas och deras förÀldrars olika behov .
( Uppsökande ? att utan inledd utredning införskaffa information som Àr sekretessbelagd innan en utredning pÄbörjas?)
att socialnĂ€mnden regelbundet ska följa genomförandet av insatsen kontaktperson, kontaktfamilj och sĂ€rskilt kvalificerad kontaktperson, samt att socialnĂ€mnden fĂ„r möjlighet att inhĂ€mta uppgifter ur belastningsregister och misstanke register för att bedöma en persons lĂ€mplighet för ett sĂ„dant uppdrag. 
att socialnÀmnden ska vara skyldig att tillhandahÄlla utbildning till familjehemsförÀldrar och jourhemsförÀldrar,
 (Utbildning? Att lĂ€ra dom som tar pĂ„ sig uppdraget av rĂ€tt anledning att  göra som man blir tillsagd utan att stĂ€lla frĂ„gor om det man gör verkligen Ă€r rĂ€tt i sĂ„ motto att barnets förĂ€drar fĂ„tt sina rĂ€ttigheter eller hĂ„lla tyst om man ser att barnet ger utryck för att sakna sina förĂ€ldrar? )
att socialnÀmnden ska vara skyldig att upprÀtta ett skriftligt avtal med familjehemmet dÀr det klargörs vad som Àr socialtjÀnstens respektive familjehemmets ansvar och Ätaganden nÀr det gÀller insatser och stöd till barnet,
(lite sent kanske , och Familjehemmet Àr likvÀl kommunens nickedocka )
att den kommun dÀr ett tilltÀnkt familjehem Àr belÀget ska vara skyldig att utan hinder av sekretess lÀmna de uppgifter om familjehemmet som kan vara av betydelse för utredningen av hemmet,
( Utan hinder av sekretess? Relevanskravet ”betydelse” mĂ„ste definieras.)
att placeringskommunen inför en eventuell placering ska vara skyldig att informera och samrÄda med andra kommuner som har placerat barn eller vuxna i samma hem.
(SamrÄda ? Jag har svÄrt att se en definition av det begreppet som innebÀr att tydligheten blir sÄ pÄtaglig att avsteg frÄn lagen skulle kunna generera straffansvar eller sanktioner.)

att privata verksamheter, som i den del de ger psykosocialt stöd eller behandling till barn och unga som vÄrdas i familjehem, ska vara tillstÄndspliktiga.
( Definiera kriterierna och förfarandet vid tillstÄndsgivning sÄ det blir enhetligt med insyn.)

att nuvarande bestĂ€mmelser om socialnĂ€mndens ansvar för samhĂ€llsvĂ„rden kompletteras sĂ„ att det tydligt framgĂ„r att nĂ€mnden ocksĂ„ ska verka för att barns behov av hĂ€lso- och sjukvĂ„rdsinsatser tillgodoses, samt  att Socialstyrelsen och Skolverket utarbetar vĂ€gledning till huvudmĂ€nnen nĂ€r det gĂ€ller samhĂ€llsvĂ„rdade barns hĂ€lsa och skolgĂ„ng.
 (En mall för hĂ€lsa och skolgĂ„ng. LĂ€roplanen finns ju men det Ă€r strukturella fel i skolan som gör att  eleverna inte utvecklas enligt lĂ€roplanens mall. Detta Ă€r utanför  förĂ€ldrarnas möjliga inflytande eftersom privat hemundervisning inte Ă€r tillĂ„tet och klagomĂ„l pĂ„ skolan emellanĂ„t resulterar i att man fĂ„r en anmĂ€lan mot sig. Den FörĂ€lder som söker alternativa pedagogiska skolor som montesori löper Ă€ven den större risk för prusiluskors attityder.)
att socialnÀmnden i samband med beslut om placering ska utse en sÀrskild namngiven socialsekreterare med ansvar för att följa vÄrden och ha kontakt med barnet under placeringen,
att denna socialsekreterare bör ha en sjÀlvstÀndig stÀllning gentemot familjehemmet eller institutionen som vÄrdar barnet,
( En socialsekreterare som Àr mer sjÀlvstÀndig Àn att inte ha nÄgot tjÀnstemans ansvar,,,? SvÄrt att förestÀlla sig!)

att socialsekreteraren ska besöka barnet minst fyra gÄnger per Är, samt att det ska bli en lagstadgad skyldighet att sÄ lÄngt möjligt föra enskilda samtal med barnet.
(Lagstadga nÄgot som socialsekreteraren likvÀl Àr den som avgör. LÄter lite moment 22. Varför inte involvera barnets ombud i dessa samtal.)
att socialnÀmndens skyldighet att ge förÀldrarna stöd under och efter barnets placering vid placering i familjehem Àven ska gÀlla vid placering i HVB.
 

att syftet med socialnĂ€mndens övervĂ€ganden av om vĂ„rden fortfarande behövs Ă€ven ska omfatta övervĂ€ganden om vĂ„rdens fortsatta inriktning och utformning beroende pĂ„ om man bedömer att en Ă„terföring Ă€r möjlig eller inte, samt  att placeringskommunen efter en vĂ„rdnadsöverflyttning ska vara skyldig att, om familjehemsförĂ€ldrarna sĂ„ önskar, ge familjehemsförĂ€ldrarna fortsatt stöd och rĂ„d.
 ( HĂ€r Ă€r en klar försĂ€mring som ger sekreterarna möjligheten att permanentera en placering genom att i onödan tillĂ€mpa vĂ„rdstrategier som ytterligare lĂ„ser barnet vid den nya miljön och som i sig kan sakna motiv utifrĂ„n barnperspektivet. ( och att det senare anvĂ€nds som argument i förhandlingar att barnet Ă€r lĂ„st till miljön,,alltsĂ„ att de skapar en situation som de sedan anvĂ€nder som argument i domstol.
Brukar kallas att sĂ€tta i vanmakt juridiskt- och Ă€r mest pĂ„tagligt i situationer dĂ€r barnet tappat  ben kĂ€nslomĂ€ssiga kontakten med sina förĂ€ldrar och att resultatet av det sedan anvĂ€nds i domstol. DVS att de biologiska förĂ€ldrarna inte lĂ€ngre ”behövs”.)
att socialnĂ€mndens ansvar för att följa upp verksamheten som helhet förtydligas i lagstiftningen. (Lite sent och vĂ€ldigt diffust  beskrivet. Jag tror inte en sĂ„dan uppföljning blir mer objektiv Ă€n de utredningar som ingĂ„r i den , av den anledningen att NĂ€mnden Ă€r part i det dom skall följa upp.)

att socialnÀmnden ska vara skyldig att, inom ramen för kvalitets-arbetet, sÀrskilt uppmÀrksamma behovet av rutiner för att före-bygga, upptÀcka och ÄtgÀrda risker och missförhÄllanden inom barn- och ungdomsvÄrden.
(sin egen tillsynsmyndighet? JĂ€v? )

att samtal med barn fÄr genomföras utan vÄrdnadshavarens samtycke och utan att vÄrdnadshavaren Àr nÀrvarande vid uppföljning efter avslutad utredning eller placering.
( i dag krÀvs VÄrdnadshavarnas medgivande för att fÄ prata i enrum med barn,)

att socialnÀmndens skyldighet att ge förÀldrarna stöd under och efter barnets placering vid placering i familjehem Àven ska gÀlla vid placering i HVB. (Begreppet stöd mÄste förtydligas med att sociala skall tillhandahÄlla insatser i relation till de brister som enligt dom skulle vara avgörande för deras stÀllningstagande i att yrka Placering. )

att placeringskommunen efter en vĂ„rdnadsöverflyttning ska vara skyldig att, om familjehemsförĂ€ldrarna sĂ„ önskar, ge familje-hemsförĂ€ldrarna fortsatt stöd och rĂ„d.  (VĂ„rdnadsöverflyttning Ă€r i direkt konflikt med FN deklarationen till skydd för familjen ”Familjen Ă€r den naturliga och grundlĂ€ggande enheten i samhĂ€llet och Ă€ger rĂ€tt till skydd av samhĂ€llet och staten.” För att vĂ„rdnadsöverflyttning skall vara möjligt utan att det Ă€r i konflikt med  FN konventionen ser jag att det bara kan komma i frĂ„ga nĂ€r De biologiska förĂ€ldrarna Ă€r med definitiv sĂ€kerhet fullstĂ€ndigt  oförmögna till vĂ„rdnad under hela den period som lagen omfattar DVS upp till 21 Ă„r och att ingen annan utav förĂ€ldrarnas biologiska nĂ€tverk yrkar vĂ„rdnaden ev med stöd av de biologiska förĂ€ldrarnas uttalade vilja om de kan förmedla en sĂ„dan vilja .” FullstĂ€ndigt oförmögna till vĂ„rdnad” betyder i det lĂ€get ex att förĂ€ldrarna ligger i respirator efter en olycka utan möjlighet till förbĂ€ttring , sĂ„ starka grunder mĂ„ste till annars blir vĂ„rdöverflyttning bara ett skĂ€l för kommunen att ta Bort de biologiska förĂ€ldrarnas juridiska möjligheter att hĂ€va placeringen.,-helt i strid med bĂ„de FN och EU konventionen.)


att socialnÀmnden ska vara skyldig att, inom ramen för kvalitets-arbetet, sÀrskilt uppmÀrksamma behovet av rutiner för att förebygga, upptÀcka och ÄtgÀrda risker och missförhÄllanden inom barn- och ungdomsvÄrden
(För mÄnga ospecifika begrepp som inte förtydligats enskilt eller gentemot varandra)


Att socialsekreterare som arbetar med dessa uppgifter har tillrÀcklig kompetens och erfarenhet bör vara ett sjÀlvklart krav, med tanke pÄ förÀldrars och barns behov av rÀttssÀkerhet och kvalitet i verksamheten. De förhoppningar som uttryckts i mÄnga utredningar och andra sammanhang om att kompetens och utbildningsnivÄ ska höjas pÄ frivillig vÀg har inte visat sig infrias i tillrÀcklig utstrÀckning.
Utredningen föreslÄr:
att socionomexamen ska krÀvas för arbetsuppgifter som innebÀr bedömning av om utredning ska inledas, utredning och bedömning av behovet av insatser eller andra ÄtgÀrder samt uppföljning av beslutade insatser,
att en specialistutbildning pÄ avancerad nivÄ om minst ett Är införs, - att det pÄ sikt bör bli en lagstadgad skyldighet för socialnÀmn-den att ha tillgÄng till specialistkompetens för den sociala barn- och ungdomsvÄrden, samt - att ambitionen bör vara att skyldighet att ha tillgÄng till speciatistkompetens kan införas inom Ätta Är.

(GlĂ€djande att se ord som rĂ€ttssĂ€kerhet och dĂ„ satt i relation till bĂ„de barn och förĂ€ldrar. Dok framgĂ„r utav mĂ„nga av resterande förslag att RĂ€ttssĂ€kerhet inte Ă€r primĂ€r i utredarnas perspektiv. I vart fall inte i sĂ„ motto att de aktivt och detaljerat försökt minimera utrymmet för Godtycke i möjlig omfattning. Det Ă€r i första hand lagen som skall generera rĂ€ttssĂ€kerhet genom detaljstyrning anknytet till tjĂ€nstemannaansvar för det Ă€r först dĂ„ som Socialsekreterare tvingas sĂ€tta sin ev kompetens i relation till ett system som reglerar dess tillĂ€mpning. Ett utbildningsförfarande som lĂ€r sekreterare att förbli objektiva Ă€r eftertraktat , för att nĂ„ dit mĂ„ste man isolera de nya socionomerna frĂ„n de redan etablerade, eftersom sĂ„ mĂ„nga i de Ă€ldre kullarna uppvisar empatiska störningar och oförmĂ„ga till just objektivitet och  adekvat utredningsmetodik enligt grundlagen.
Det största strukturella feltĂ€nket med socialen Ă€r ett de insatser som Ă€r av störst vikt  för den enskillde har samlats i samma korridor pĂ„ kommunen dvs  Barn Ă€renden , understödsĂ€renden och funktionsnedsĂ€ttning -LSS hemtjĂ€nst. Alla delar lĂ€nkade till en och samma nĂ€mnd vilket sĂ„klart öppnar för extrema möjligheter för Godtycke och möjligheter att trakassera jobbiga invĂ„nare.)


( LÄt oss vara uppmÀrksamma pÄ lagrÄdets granskning.)