Nordiska kommitt�n f�r M�nskliga r�ttigheters - Diskussionsforum
Rättsväsendet, Polismyndighet m.m. => Domstolsbeslut m.m. => �mnet startat av: Mats Larsson skrivet 05 april 2010, 19:28:23 PM
-
Jag startar ett nytt ämne under denna huvudgrupp med fokus på debatten för och emot Författningsdomstol i Sverige . inlägg som relaterar till behovet av en författningsdomstol finns utspridda i olika ämnen i forumet.
Själv är jag för inrättandet av en författningsdomstol så länge man i utformandet av dess sammansättning och mandat säkerställer att den inte blir politiserad.
MRR ,Medborgarrättsrörelsen http://www.mrr.se/ är den Rörelse som jag funnit arbetar mest aktivt med just denna frågeställning
de har även lagt ut en namninsamling för dem som önskar skriva på att de tycker en författningsdomstol skall införas.
De som är emot Författningsdomstol brukar argumentera med att det innebär en inskränkning av demokratin.
Men i det sammanhanget är det av stor vikt att Demokratin omöjligt kan bestå om inte grunden för demokratin är Lagar , Det har visat sig om och om i historien . Individen är i ehov av ett skydd från tillfälliga infall av en majoritet i Riksdagen . Medborgaren skall kunna hävda sin rätt gentemot de mänskliga rättigheterna innom sveriges gränser utan att behöva vänta 4-7 är på att få fallet upp i EU Domstolen . Jag tycker också att det saknas en författningsdomstol är i sig ett brott mot att det innom varje medlemstat skall finnas en fungerande rättsmekanism för att pröva Brott mot EU Konventionerna.
Här är en intresant artikel om hur fler och fler anmärkningar kommer från Lagrådet om de lagförslag som bereds dem http://www.dn.se:13024/nyheter/politik/lagradet-pa-offensiven-1.182032
-
Jag startar ett nytt ämne under denna huvudgrupp med fokus på debatten för och emot Författningsdomstol i Sverige . inlägg som relaterar till behovet av en författningsdomstol finns utspridda i olika ämnen i forumet.
Själv är jag för inrättandet av en författningsdomstol så länge man i utformandet av dess sammansättning och mandat säkerställer att den inte blir politiserad.
MRR ,Medborgarrättsrörelsen http://www.mrr.se/ är den Rörelse som jag funnit arbetar mest aktivt med just denna frågeställning
de har även lagt ut en namninsamling för dem som önskar skriva på att de tycker en författningsdomstol skall införas.
De som är emot Författningsdomstol brukar argumentera med att det innebär en inskränkning av demokratin.
Men i det sammanhanget är det av stor vikt att Demokratin omöjligt kan bestå om inte grunden för demokratin är Lagar , Det har visat sig om och om i historien . Individen är i ehov av ett skydd från tillfälliga infall av en majoritet i Riksdagen . Medborgaren skall kunna hävda sin rätt gentemot de mänskliga rättigheterna innom sveriges gränser utan att behöva vänta 4-7 är på att få fallet upp i EU Domstolen . Jag tycker också att det saknas en författningsdomstol är i sig ett brott mot att det innom varje medlemstat skall finnas en fungerande rättsmekanism för att pröva Brott mot EU Konventionerna.
Här är en intresant artikel om hur fler och fler anmärkningar kommer från Lagrådet om de lagförslag som bereds dem http://www.dn.se:13024/nyheter/politik/lagradet-pa-offensiven-1.182032
Eftersom sverige inte har en författningsdomstol, har sverige ingen riktig författning, eftersom "författningen" saknar straffsatser. Dvs var och en kan på turordning bryta mot alla paragrafer i grundlagen utan att något händer, då grundlagen bara är en text med vackra ord. I en riktig stat kan personer som blivit politiskt svartlistade gå till författningsdomstolen och kräva papprena på bordet:Exempelvis i USA så får varje person som registreras av FBI möjlighet att kallas inför domstol, där möjlighet att rentvå sig finns. Samma i Sovjet under den tid sovjet fanns. Dvs hos oss saknas författningsdomstol.
-
Sätter in detta inlägg här med eftersom det är lika relevant här:
Demokrati som inte vilar på ett fundament som utgör en för medborgarna i praktiken tillgänglig Konstitution i vilken politiska agendor undergår Kostitutionell granskning innan ikrafträdande är inte en Rättsstat av den enkla anledningen att Konstitutionen är till för att åstakomma skydd för den enskillda medborgaren över tid (längre än en mandatperiod), oavsett vilka som för tillfället råkar ha makten i riket får dessa inte på något plan tillåtas det som vi alla är av intresse av att ha, -skydd mot statsmakten om statsmakten åsidosätter konventioner eller grundlag. Lagen är Fundamentet - demokratin är folkets möjlighet att tillämpa sina agendor genom representation men inte utanför de grundvalar som är varje människas rätt mot de övriga.
Här är ett annat sätt att se det hämtat ur sammanfattningen i boken- Saklighet och godtycke i rättskipning och förvaltning
skriven av Brita Sundberg-Weitman:
"Det är helt naturligt att politiker är angelägna att använda de redskap, som står till deras förfogande, för att nå de ändamål de anser vara goda i sammhället. Men vi kan inte vänta oss, att något politiskt parti med kraft skall verka för medborgarnas skydd mot statmakten, i varje fall inte ett parti som har makten eller som kan räkna ut att få den. Ty varje sådant parti vill, helt naturligt, använda makten för att, så långt det är möjligt, uppnå sina mål.
Det är också naturligt att de jurister, som är verksamma i lagstiftningen, inte har så stor känsla för medborgarskyddet och rättsamällets grundsatser. de måste jobba på politiska villkor.
Dessutom är det rätt förvånande hur litet intresse andra-T.e.x journalister och advokater- har visat för medborgarskyddet. Åtminstonne i England och Västyskland tycks det finnas en helt annan medvetenhet än hos oss om medborgarnas behov av skydd mot statsmakten Det kan sammanfalla med att lagstiftningens överänstämelse med fundamentala rättsgrundsatser prövas av domstol i båda dessa länder , visserligen inte parlamentsakter i England , men de utgör en så liten del av mängden lagstiftning att detta förbehåll inte spelar så stor roll i praktiken. Rätten till domstolsprövning gör att advokaterna måste vara alerta när det gäller dessa rättsgrundsatser _sannorlikt spelar väl friheternas långa tradition - och känslan för traditioner- en betydelsefull roll i England för att göra medborgarna medvetna om sitt skydd, och i Västyskland lever ännu skamsen över den totalitära nazitiden. Kanske har invånarmängden också betydelse. Det finns fler än hos oss som kan uppmärksamma övertramp från statsmakternas sida och göra parlamentsledamöter och massmedia medvetna om dem. Och det bör vara lättare i ett stort land än i ett litet att organisera pressure groups."
-
Du är en verklig tillgång för detta forum, tyvärr så verkar aktiviteten vara nästan noll här. En samordning av krafterna skulle kunna göra att nya forum aktiveras, eller att det gick att dra krafter till något av de befintliga forumen. Dvs en inventering av krafterna skulle behövas.Detta vore nödvändigt för att vi ska nå ut bättre åt hösten, då det kommer att ta bättre fart i dessa diskussioner.
-
http://www.mrr.se/pressm/pressmeddelande080205.htm
"Pressmeddelande:
Medborgarrättsrörelsen uppvaktar Grundlagsutredningen
Under tisdageftermiddagen 5 februari träffar styrelsen för Medborgarrättsrörelsen, MRR, ledamoten i Grundlagsutredningen Johan Hirschfeldt och kansliledningen för att framföra konkreta krav på den översyn som utredningen kommer att lägga fram senare i år.
1) Bort med uppenbarhetskravet! Domstolarna ska, istället för att i regeringsformen (kap 11, § 14) förhindras att pröva riksdagens lagar mot grundlag samt EG-rätt och Europakonventionen, uppmanas till sådan normprövning i regeringsformen.
Det är ett viktigt instrument för att återskapa maktdelning i kungariket Sverige och förstärka kontrollen av statsmakten, en kontroll som tillhör en fullvuxen demokrati.
2) Ersätt lagrådet med författningsdomstol för att tydliggöra den stärkta lagprövningen och skapa en klar separation mellan regering/verkställande makt och domare/dömande makt.
3) Grundlagen ska inte utgöra en instruktion för den politiska och administrativa makten, utan vara en konstitution som tar medborgarnas rätt som utgångspunkt och vars syfte är att tydliggöra gränserna för statsmaktens befogenheter.
4) Rättsordning värd namnet. Det är orimligt att inte medborgare snabbt och i lägre instanser ska kunna tillgodogöra sig medborgerliga fri- och rättigheter enligt Europakonventionen.
Särskilt allvarligt är det när medborgare inte kan försvara sin äganderätt mot staten på ett rättssäkert sätt. De många fällande domarna i Europadomstolen mot Sverige handlar just om praktiska brister i rättsprocessen.
5) Stärk JO-ämbetet genom utökade befogenheter och skärpt straffansvar vid tjänstefel. Då kan JO åter åtala tjänstemän vid myndigheter efter att de begått fel och slarv som varit till skada för enskild medborgare, dessutom utdöma skadestånd.
Med ökad risk för åtal för tjänstefel kan något av den hedervärda ämbetsmannatraditionen återskapas i Sverige.
[2008-02-05]
"
-
http://www.mrr.se/pressm/pressmeddelande080205.htm
5) Stärk JO-ämbetet genom utökade befogenheter och skärpt straffansvar vid tjänstefel. Då kan JO åter åtala tjänstemän vid myndigheter efter att de begått fel och slarv som varit till skada för enskild medborgare, dessutom utdöma skadestånd.
Med ökad risk för åtal för tjänstefel kan något av den hedervärda ämbetsmannatraditionen återskapas i Sverige.
Sverige har aldrig haft någon hedervärd tjänstemanna tradition. Det är JO-ämbetet ett bevis på. JO är ett exempel på institutioner vars uppgift är att sätta tillsyn och granskning åt sidan. JO bör läggas ned, då det är skapat för den uppgiften av de som motsätter sig tillsyn och granskning.
De administrativa domstolarna länsrätt, kammarrätt och regeringsrätt var också till namnet avsett för granskning av myndigheterna, men blev istället myndigheternas verktyg för att döma medborgare med omvänd bevisbörda i vad som i verkligheten är en politisk tribunal. Asociala är åklagare/motpart/utredare på samma gång i denna olagliga tribunal. Ytterligare exempel på helt förstörda myndigheter som bör läggas ned är de delar av psykiatrin som sysslar med bluffvetenskapen psykologi, och vars enda syfte är utfärdandet av falska intyg, då psykologins grunder varken kan bekräftas eller avfärdas då psykologin bygger på vetenskapligt ogiltiga utsagor, som varken kan bekräftas vara sanna eller falska.
De svenska myndigheternas brottslighet kan inte reformeras bort, den kan bara minskas genom att det ökande antalet förgreningar avskärs.
1) De administrativa domstolarna bör läggas ned och uppgifterna bör övertas av de övriga brottsmåls-domstolarna där ett bevis är likt ett bevis och ingrepp görs endast där brott har begåtts.
2) Asociala bör läggas ned, och uppgiften övertas av specialutbildad polis, ingrepp endast där brott har begåtts.
3) JO bör läggas ned. JO är den myndighet vi aldrig behövde.
4) De delar av psykiatrin som sysslar med bluffvetenskapen psykologi bör läggas ned, liksom den lönsamma konsultverksamheten vars enda verkliga födkrok är brottslighet mot barn och familjer.
5) Fosterbarns industrin bör läggas ned och ersättas med barnhem. Barn från normala föräldrar kan inte barnhemsplaceras med uttalandet av mantrat "barnens bästa " som enda alibi, eftersom det är uppenbart för alla att ett barnhem inte är en förälder. När föräldrar kräver tillbaka sina barn från barnhemmet, kan de få en rimlig prövning av ärendet, det kan de omöjligt få om det handlar om högt betalda fosterföräldrar som sagt upp sig från sina ordinarie arbetet, och börjat leva på barn-slavhandel.
6)Människor som skiljer sig saknar lagliga rättigheter initialt.Detta är ett helt avsiktligt medel i myndigheternas krigföring mot dess värsta fiende svenska folket. Initialt har den som flyttar ut ur hemmet noll umgängesrättigheter, noll rätt till ekonomisk hjälp till umgänge, utan tvärt om är den svagare parten belastad med att gynna den redan gynnade boföräldern med ytterligare underhåll, som ytterligare minskar hans möjligheter att bedriva eget umgänge med barnet. Om lika rättigheter införs, finns det inte problem som asociala konstruerat som de sedan kan förvänta sig bli uppsökta på asociala för att ges tillfälle att kunna erbjuda en "lösning" på.Att reformera institutioner som dessa är medvetet bedrägeri, då asociala är barnens och familjernas värsta fiende.
Om dessa helt brottsliga institutioner försvann, skulle det finnas kraft och möjlighet att reformera de andra. De verkligt brottsliga krafterna finns i de politiska krafter som etablerat denna myndighetsbrottslighet och som hela tiden skyddar den genom sk reformer. Nu verkar ett namnbyte av LVU-lagen vara på gång så att den ska heta LBU. Behöver vi det ? Asocial kommer de säkert också att byta namn på. Tillsynsenheterna har de organiserat om så att de ska finnas kvar, istället för att avskaffas. Hade det funnits något kvar som var friskt i länsrätterna, skulle tillsynsansvaret över asociala kunnat föras tillbaka dit, där det en gång varit. Men som du ser hade inte myndigheterna den avsikten.Tillsynsenheterna i sin tur skapades för att förhindra insyn i asocialas verksamhet, precis som inte de olagliga tribunalerna räckte, eller asocialas 17 generalklausuler !!
Det är mycket viktigt att avskärandet av dessa brottsliga institutioner inte leder till avknoppningar och ny tillväxt, på samma sätt som cancer sprider sig och bildar metastaser, om ingreppet mot huvudtumören sker på felaktigt sätt. De personer som friställs får på inga villkor kunna återanställas i liknande verksamhet. Man måste försäkra sig att den nedlagda verksamheten inte går att återuppta i annan form.
Det finns ingen väg tillbaka från myndighetsbrottsligheten. Genom att samordnat framtvinga ett tryck mot myndigheterna kan denna brottslighet beskäras, men inte tvingas att ändra karaktär. Den fortsätter att växa, och det gäller att beskära den, genom att kräva nedläggning av myndighetsbrottslingarnas "medborgarservice" till familjer och barn. Vill man avskaffa myndighetsbrottsligheten krävs det att man river ned landet med ett inbördeskrig.
-
När man talar om reformer av detta brottsliga samhälle talar man om rena utopier, ÄVEN om man medger att de värsta myndigheterna inte går att reformera och bör läggas ned. Det finns myndigheter som helt enkelt måste finnas kvar, som exempelvis brottsmålsdomstolarna och skolan. Naturligtvis är brottsmålsdomstolarna djupt indragna i brottslighet, knappt mindre indragna än de adminstirativa domstolarna. I tingsrätterna handläggs vårdnadstvister och en stor del av myndighetsbrottsligheten utövas där av lagfrälse domare. Att reformera sådana institutioner är antagligen omöjligt. Men vad finns det för val för de som inte vill planera ett inbördeskrig som alternativ ?
Skolan är asocialas förlängda arm. Där arbetar människor som sett som sin huvuduppgift i decennier att delta på myndigheterans sida i kriget mot barn och familjer. Likväl kan inte denna genomruttna myndighet läggas ned. Så när man talar om reformer borde man spara dem för de objekt som verkligen MÅSTE reformeras. Det blir svårt nog bara det.
-
AVOS jag håller med dig kring din frustration om hur svårt det är att komma till rätta med den "organisationspsykos", som visar sig som symtom genom Gruppsykologiska processer gör att enigheten blir viktigast, man bortser från verkligheten och kan drabbas av ett slags kollektiv förföljelsemani där man ser klienterna och andra kritiker som onda.
jag väljer dock att ha denna tråden som uppföljning kring den delen av problematiken som handlar om behovet av en Författningsdomstol
Här är Remissvar från Advokatsamfundet ang Grundlagsutredningens förslag :http://www.advokatsamfundet.se/Documents/Advokatsamfundet_sv/Remissvar/274398_20090506161810.pdf
BLA åtefinns följande :
"Frågan om en författningsdomstol
Advokatsamfundet är av uppfattningen att det utgör en brist att Sverige saknar en egentlig
författningsdomstol, men har förstått att de politiska förutsättningarna för införande av en
sådan inte finns.
Advokatsamfundet vill i sammanhanget ändå aktualisera frågan om det inte vore såväl
mer rättssäkert som mer förutsägbart och effektivt att en i förhållande till grundlagarna
tveksam reglering kan prövas vid en författningsdomstol.
De senaste åren har behovet av normprövning ökat. Utredningens förslag innebär en
förstärkt normprövning genom förslaget om borttagande av uppenbarhetsrekvisitet och
införande av ett förstärkt Lagråd. Enligt samfundets mening finns dock ett behov av en
författningsdomstol. Behovet har ökat genom den ökade komplexiteten i lagstiftningen,
men också på grund av en försämrad lagstiftningskvalitet. Den svenska lagstiftningstraditionen
har i flera hänseenden kommit att överges. Beredning av lagstiftning sker mindre
omsorgsfullt och i vissa fall på ett sätt där det kan ifrågasättas om beredningskravet är
uppfyllt. Till viss del är det ett resultat av EG-rätten och medlemsländernas skyldighet att
implementera direktiv och rambeslut. Detta leder ibland till orimligt korta remisstider.
Allt oftare presenteras betänkanden med ingripande lagförslag i en departementspromemoria
till skillnad mot de tidigare offentliga utredningar med sakkunniga och experter,
vilka utgjorde en stabil bas att utgå ifrån. Flera exempel på undermålig lagstiftning har på
senare år kunnat iakttas. Lagen om försvarsunderrättelseverksamhet, lagen om signalspaning
och implementeringen av tredje penningtvättsdirektivet är bara några exempel på
undermålig lagstiftning, som lagrådsgranskning till trots lett till undermålig lagstiftning.
Under de senaste åren har regelmässigt en rad lagstiftningsåtgärder vidtagits genom vilka
hemliga tvångsmedel införts. Enligt Advokatsamfundets mening har erforderliga analyser
om behov, effektivitet och proportionalitet inte gjorts överhuvudtaget eller på ett undermåligt
sätt. I likhet med vad som anförts av Integritetsskyddskommittén anser samfundet
att lagstiftaren därvid har underlåtit att beakta integritetshänsyn och nödvändiga proportionalitetsbedömningar
uteblivit. Mot denna bakgrund anser samfundet att införandet av
en författningsdomstol skulle vara motiverat.
Advokatsamfundet önskar i denna del hänvisa till Grundlagsutredningens rapport Olika
former av normkontroll, SOU 2007:85 och uttrycka sitt stöd för den modell som i
rapporten benämns den juridiska modellen inom ramen för maximialternativet."
-
Här är en annan källa som tar upp flera av de Argumenten som återkommer emellanåt från olika håll och bemöter dom :http://stenskott.wordpress.com/2008/10/12/forfattningsdomstolar-och-tjanstemannastyre/
-
Jo det är klart att en författningsdomstol är bättre än ingen alls. Men det är ju klart att de har fattat det . Men myndigheterna är kriminella, och vill inte ha någon författningsdomstol:det är problemet.
Det största problemet är att man inte KAN ELLER FÅR reformera kriminalitet ! Man måste stänga ned de kriminella sektorerna helt enkelt. Ändå kan man inte stänga ned ALLT: rättsväsendets brottsmålsdomstolar, psykiatrin, och skolan, trots att de har en stor roll att spela i myndighetsbrottsligheten.
Men som du ser motsätter sig de här uslingarna en författningsdomstol: SÅ illa är det !