Nordiska kommittén för Mänskliga rättigheters - Diskussionsforum
RĂ€ttsvĂ€sendet, Polismyndighet m.m. => Domstolsbeslut m.m. => Ämnet startat av: Mats Larsson skrivet 05 april 2010, 19:28:23 PM
-
Jag startar ett nytt Àmne under denna huvudgrupp med fokus pÄ debatten för och emot Författningsdomstol i Sverige . inlÀgg som relaterar till behovet av en författningsdomstol finns utspridda i olika Àmnen i forumet.
SjÀlv Àr jag för inrÀttandet av en författningsdomstol sÄ lÀnge man i utformandet av dess sammansÀttning och mandat sÀkerstÀller att den inte blir politiserad.
MRR ,MedborgarrÀttsrörelsen http://www.mrr.se/ Àr den Rörelse som jag funnit arbetar mest aktivt med just denna frÄgestÀllning
de har Àven lagt ut en namninsamling för dem som önskar skriva pÄ att de tycker en författningsdomstol skall införas.
De som Àr emot Författningsdomstol brukar argumentera med att det innebÀr en inskrÀnkning av demokratin.
Men i det sammanhanget Àr det av stor vikt att Demokratin omöjligt kan bestÄ om inte grunden för demokratin Àr Lagar , Det har visat sig om och om i historien . Individen Àr i ehov av ett skydd frÄn tillfÀlliga infall av en majoritet i Riksdagen . Medborgaren skall kunna hÀvda sin rÀtt gentemot de mÀnskliga rÀttigheterna innom sveriges grÀnser utan att behöva vÀnta 4-7 Àr pÄ att fÄ fallet upp i EU Domstolen . Jag tycker ocksÄ att det saknas en författningsdomstol Àr i sig ett brott mot att det innom varje medlemstat skall finnas en fungerande rÀttsmekanism för att pröva Brott mot EU Konventionerna.
HÀr Àr en intresant artikel om hur fler och fler anmÀrkningar kommer frÄn LagrÄdet om de lagförslag som bereds dem http://www.dn.se:13024/nyheter/politik/lagradet-pa-offensiven-1.182032
-
Jag startar ett nytt Àmne under denna huvudgrupp med fokus pÄ debatten för och emot Författningsdomstol i Sverige . inlÀgg som relaterar till behovet av en författningsdomstol finns utspridda i olika Àmnen i forumet.
SjÀlv Àr jag för inrÀttandet av en författningsdomstol sÄ lÀnge man i utformandet av dess sammansÀttning och mandat sÀkerstÀller att den inte blir politiserad.
MRR ,MedborgarrÀttsrörelsen http://www.mrr.se/ Àr den Rörelse som jag funnit arbetar mest aktivt med just denna frÄgestÀllning
de har Àven lagt ut en namninsamling för dem som önskar skriva pÄ att de tycker en författningsdomstol skall införas.
De som Àr emot Författningsdomstol brukar argumentera med att det innebÀr en inskrÀnkning av demokratin.
Men i det sammanhanget Àr det av stor vikt att Demokratin omöjligt kan bestÄ om inte grunden för demokratin Àr Lagar , Det har visat sig om och om i historien . Individen Àr i ehov av ett skydd frÄn tillfÀlliga infall av en majoritet i Riksdagen . Medborgaren skall kunna hÀvda sin rÀtt gentemot de mÀnskliga rÀttigheterna innom sveriges grÀnser utan att behöva vÀnta 4-7 Àr pÄ att fÄ fallet upp i EU Domstolen . Jag tycker ocksÄ att det saknas en författningsdomstol Àr i sig ett brott mot att det innom varje medlemstat skall finnas en fungerande rÀttsmekanism för att pröva Brott mot EU Konventionerna.
HÀr Àr en intresant artikel om hur fler och fler anmÀrkningar kommer frÄn LagrÄdet om de lagförslag som bereds dem http://www.dn.se:13024/nyheter/politik/lagradet-pa-offensiven-1.182032
Eftersom sverige inte har en författningsdomstol, har sverige ingen riktig författning, eftersom "författningen" saknar straffsatser. Dvs var och en kan pÄ turordning bryta mot alla paragrafer i grundlagen utan att nÄgot hÀnder, dÄ grundlagen bara Àr en text med vackra ord. I en riktig stat kan personer som blivit politiskt svartlistade gÄ till författningsdomstolen och krÀva papprena pÄ bordet:Exempelvis i USA sÄ fÄr varje person som registreras av FBI möjlighet att kallas inför domstol, dÀr möjlighet att rentvÄ sig finns. Samma i Sovjet under den tid sovjet fanns. Dvs hos oss saknas författningsdomstol.
-
SÀtter in detta inlÀgg hÀr med eftersom det Àr lika relevant hÀr:
Demokrati som inte vilar pÄ ett fundament som utgör en för medborgarna i praktiken tillgÀnglig Konstitution i vilken politiska agendor undergÄr Kostitutionell granskning innan ikraftrÀdande Àr inte en RÀttsstat av den enkla anledningen att Konstitutionen Àr till för att Ästakomma skydd för den enskillda medborgaren över tid (lÀngre Àn en mandatperiod), oavsett vilka som för tillfÀllet rÄkar ha makten i riket fÄr dessa inte pÄ nÄgot plan tillÄtas det som vi alla Àr av intresse av att ha, -skydd mot statsmakten om statsmakten ÄsidosÀtter konventioner eller grundlag. Lagen Àr Fundamentet - demokratin Àr folkets möjlighet att tillÀmpa sina agendor genom representation men inte utanför de grundvalar som Àr varje mÀnniskas rÀtt mot de övriga.
HÀr Àr ett annat sÀtt att se det hÀmtat ur sammanfattningen i boken- Saklighet och godtycke i rÀttskipning och förvaltning
skriven av Brita Sundberg-Weitman:
"Det Àr helt naturligt att politiker Àr angelÀgna att anvÀnda de redskap, som stÄr till deras förfogande, för att nÄ de ÀndamÄl de anser vara goda i sammhÀllet. Men vi kan inte vÀnta oss, att nÄgot politiskt parti med kraft skall verka för medborgarnas skydd mot statmakten, i varje fall inte ett parti som har makten eller som kan rÀkna ut att fÄ den. Ty varje sÄdant parti vill, helt naturligt, anvÀnda makten för att, sÄ lÄngt det Àr möjligt, uppnÄ sina mÄl.
Det Àr ocksÄ naturligt att de jurister, som Àr verksamma i lagstiftningen, inte har sÄ stor kÀnsla för medborgarskyddet och rÀttsamÀllets grundsatser. de mÄste jobba pÄ politiska villkor.
Dessutom Ă€r det rĂ€tt förvĂ„nande hur litet intresse andra-T.e.x journalister och advokater- har visat för medborgarskyddet. Ă
tminstonne i England och VÀstyskland tycks det finnas en helt annan medvetenhet Àn hos oss om medborgarnas behov av skydd mot statsmakten Det kan sammanfalla med att lagstiftningens överÀnstÀmelse med fundamentala rÀttsgrundsatser prövas av domstol i bÄda dessa lÀnder , visserligen inte parlamentsakter i England , men de utgör en sÄ liten del av mÀngden lagstiftning att detta förbehÄll inte spelar sÄ stor roll i praktiken. RÀtten till domstolsprövning gör att advokaterna mÄste vara alerta nÀr det gÀller dessa rÀttsgrundsatser _sannorlikt spelar vÀl friheternas lÄnga tradition - och kÀnslan för traditioner- en betydelsefull roll i England för att göra medborgarna medvetna om sitt skydd, och i VÀstyskland lever Ànnu skamsen över den totalitÀra nazitiden. Kanske har invÄnarmÀngden ocksÄ betydelse. Det finns fler Àn hos oss som kan uppmÀrksamma övertramp frÄn statsmakternas sida och göra parlamentsledamöter och massmedia medvetna om dem. Och det bör vara lÀttare i ett stort land Àn i ett litet att organisera pressure groups."
-
Du Àr en verklig tillgÄng för detta forum, tyvÀrr sÄ verkar aktiviteten vara nÀstan noll hÀr. En samordning av krafterna skulle kunna göra att nya forum aktiveras, eller att det gick att dra krafter till nÄgot av de befintliga forumen. Dvs en inventering av krafterna skulle behövas.Detta vore nödvÀndigt för att vi ska nÄ ut bÀttre Ät hösten, dÄ det kommer att ta bÀttre fart i dessa diskussioner.
-
http://www.mrr.se/pressm/pressmeddelande080205.htm
"Pressmeddelande:
MedborgarrÀttsrörelsen uppvaktar Grundlagsutredningen
Under tisdageftermiddagen 5 februari trÀffar styrelsen för MedborgarrÀttsrörelsen, MRR, ledamoten i Grundlagsutredningen Johan Hirschfeldt och kansliledningen för att framföra konkreta krav pÄ den översyn som utredningen kommer att lÀgga fram senare i Är.
1) Bort med uppenbarhetskravet! Domstolarna ska, istÀllet för att i regeringsformen (kap 11, § 14) förhindras att pröva riksdagens lagar mot grundlag samt EG-rÀtt och Europakonventionen, uppmanas till sÄdan normprövning i regeringsformen.
Det Àr ett viktigt instrument för att Äterskapa maktdelning i kungariket Sverige och förstÀrka kontrollen av statsmakten, en kontroll som tillhör en fullvuxen demokrati.
2) ErsÀtt lagrÄdet med författningsdomstol för att tydliggöra den stÀrkta lagprövningen och skapa en klar separation mellan regering/verkstÀllande makt och domare/dömande makt.
3) Grundlagen ska inte utgöra en instruktion för den politiska och administrativa makten, utan vara en konstitution som tar medborgarnas rÀtt som utgÄngspunkt och vars syfte Àr att tydliggöra grÀnserna för statsmaktens befogenheter.
4) RÀttsordning vÀrd namnet. Det Àr orimligt att inte medborgare snabbt och i lÀgre instanser ska kunna tillgodogöra sig medborgerliga fri- och rÀttigheter enligt Europakonventionen.
SÀrskilt allvarligt Àr det nÀr medborgare inte kan försvara sin ÀganderÀtt mot staten pÄ ett rÀttssÀkert sÀtt. De mÄnga fÀllande domarna i Europadomstolen mot Sverige handlar just om praktiska brister i rÀttsprocessen.
5) StÀrk JO-Àmbetet genom utökade befogenheter och skÀrpt straffansvar vid tjÀnstefel. DÄ kan JO Äter Ätala tjÀnstemÀn vid myndigheter efter att de begÄtt fel och slarv som varit till skada för enskild medborgare, dessutom utdöma skadestÄnd.
Med ökad risk för Ätal för tjÀnstefel kan nÄgot av den hedervÀrda Àmbetsmannatraditionen Äterskapas i Sverige.
[2008-02-05]
"
-
http://www.mrr.se/pressm/pressmeddelande080205.htm
5) StÀrk JO-Àmbetet genom utökade befogenheter och skÀrpt straffansvar vid tjÀnstefel. DÄ kan JO Äter Ätala tjÀnstemÀn vid myndigheter efter att de begÄtt fel och slarv som varit till skada för enskild medborgare, dessutom utdöma skadestÄnd.
Med ökad risk för Ätal för tjÀnstefel kan nÄgot av den hedervÀrda Àmbetsmannatraditionen Äterskapas i Sverige.
Sverige har aldrig haft nÄgon hedervÀrd tjÀnstemanna tradition. Det Àr JO-Àmbetet ett bevis pÄ. JO Àr ett exempel pÄ institutioner vars uppgift Àr att sÀtta tillsyn och granskning Ät sidan. JO bör lÀggas ned, dÄ det Àr skapat för den uppgiften av de som motsÀtter sig tillsyn och granskning.
De administrativa domstolarna lÀnsrÀtt, kammarrÀtt och regeringsrÀtt var ocksÄ till namnet avsett för granskning av myndigheterna, men blev istÀllet myndigheternas verktyg för att döma medborgare med omvÀnd bevisbörda i vad som i verkligheten Àr en politisk tribunal. Asociala Àr Äklagare/motpart/utredare pÄ samma gÄng i denna olagliga tribunal. Ytterligare exempel pÄ helt förstörda myndigheter som bör lÀggas ned Àr de delar av psykiatrin som sysslar med bluffvetenskapen psykologi, och vars enda syfte Àr utfÀrdandet av falska intyg, dÄ psykologins grunder varken kan bekrÀftas eller avfÀrdas dÄ psykologin bygger pÄ vetenskapligt ogiltiga utsagor, som varken kan bekrÀftas vara sanna eller falska.
De svenska myndigheternas brottslighet kan inte reformeras bort, den kan bara minskas genom att det ökande antalet förgreningar avskÀrs.
1) De administrativa domstolarna bör lÀggas ned och uppgifterna bör övertas av de övriga brottsmÄls-domstolarna dÀr ett bevis Àr likt ett bevis och ingrepp görs endast dÀr brott har begÄtts.
2) Asociala bör lÀggas ned, och uppgiften övertas av specialutbildad polis, ingrepp endast dÀr brott har begÄtts.
3) JO bör lÀggas ned. JO Àr den myndighet vi aldrig behövde.
4) De delar av psykiatrin som sysslar med bluffvetenskapen psykologi bör lÀggas ned, liksom den lönsamma konsultverksamheten vars enda verkliga födkrok Àr brottslighet mot barn och familjer.
5) Fosterbarns industrin bör lÀggas ned och ersÀttas med barnhem. Barn frÄn normala förÀldrar kan inte barnhemsplaceras med uttalandet av mantrat "barnens bÀsta " som enda alibi, eftersom det Àr uppenbart för alla att ett barnhem inte Àr en förÀlder. NÀr förÀldrar krÀver tillbaka sina barn frÄn barnhemmet, kan de fÄ en rimlig prövning av Àrendet, det kan de omöjligt fÄ om det handlar om högt betalda fosterförÀldrar som sagt upp sig frÄn sina ordinarie arbetet, och börjat leva pÄ barn-slavhandel.
6)MÀnniskor som skiljer sig saknar lagliga rÀttigheter initialt.Detta Àr ett helt avsiktligt medel i myndigheternas krigföring mot dess vÀrsta fiende svenska folket. Initialt har den som flyttar ut ur hemmet noll umgÀngesrÀttigheter, noll rÀtt till ekonomisk hjÀlp till umgÀnge, utan tvÀrt om Àr den svagare parten belastad med att gynna den redan gynnade boförÀldern med ytterligare underhÄll, som ytterligare minskar hans möjligheter att bedriva eget umgÀnge med barnet. Om lika rÀttigheter införs, finns det inte problem som asociala konstruerat som de sedan kan förvÀnta sig bli uppsökta pÄ asociala för att ges tillfÀlle att kunna erbjuda en "lösning" pÄ.Att reformera institutioner som dessa Àr medvetet bedrÀgeri, dÄ asociala Àr barnens och familjernas vÀrsta fiende.
Om dessa helt brottsliga institutioner försvann, skulle det finnas kraft och möjlighet att reformera de andra. De verkligt brottsliga krafterna finns i de politiska krafter som etablerat denna myndighetsbrottslighet och som hela tiden skyddar den genom sk reformer. Nu verkar ett namnbyte av LVU-lagen vara pÄ gÄng sÄ att den ska heta LBU. Behöver vi det ? Asocial kommer de sÀkert ocksÄ att byta namn pÄ. Tillsynsenheterna har de organiserat om sÄ att de ska finnas kvar, istÀllet för att avskaffas. Hade det funnits nÄgot kvar som var friskt i lÀnsrÀtterna, skulle tillsynsansvaret över asociala kunnat föras tillbaka dit, dÀr det en gÄng varit. Men som du ser hade inte myndigheterna den avsikten.Tillsynsenheterna i sin tur skapades för att förhindra insyn i asocialas verksamhet, precis som inte de olagliga tribunalerna rÀckte, eller asocialas 17 generalklausuler !!
Det Àr mycket viktigt att avskÀrandet av dessa brottsliga institutioner inte leder till avknoppningar och ny tillvÀxt, pÄ samma sÀtt som cancer sprider sig och bildar metastaser, om ingreppet mot huvudtumören sker pÄ felaktigt sÀtt. De personer som fristÀlls fÄr pÄ inga villkor kunna ÄteranstÀllas i liknande verksamhet. Man mÄste försÀkra sig att den nedlagda verksamheten inte gÄr att Äteruppta i annan form.
Det finns ingen vÀg tillbaka frÄn myndighetsbrottsligheten. Genom att samordnat framtvinga ett tryck mot myndigheterna kan denna brottslighet beskÀras, men inte tvingas att Àndra karaktÀr. Den fortsÀtter att vÀxa, och det gÀller att beskÀra den, genom att krÀva nedlÀggning av myndighetsbrottslingarnas "medborgarservice" till familjer och barn. Vill man avskaffa myndighetsbrottsligheten krÀvs det att man river ned landet med ett inbördeskrig.
-
NĂ€r man talar om reformer av detta brottsliga samhĂ€lle talar man om rena utopier, ĂVEN om man medger att de vĂ€rsta myndigheterna inte gĂ„r att reformera och bör lĂ€ggas ned. Det finns myndigheter som helt enkelt mĂ„ste finnas kvar, som exempelvis brottsmĂ„lsdomstolarna och skolan. Naturligtvis Ă€r brottsmĂ„lsdomstolarna djupt indragna i brottslighet, knappt mindre indragna Ă€n de adminstirativa domstolarna. I tingsrĂ€tterna handlĂ€ggs vĂ„rdnadstvister och en stor del av myndighetsbrottsligheten utövas dĂ€r av lagfrĂ€lse domare. Att reformera sĂ„dana institutioner Ă€r antagligen omöjligt. Men vad finns det för val för de som inte vill planera ett inbördeskrig som alternativ ?
Skolan Ă€r asocialas förlĂ€ngda arm. DĂ€r arbetar mĂ€nniskor som sett som sin huvuduppgift i decennier att delta pĂ„ myndigheterans sida i kriget mot barn och familjer. LikvĂ€l kan inte denna genomruttna myndighet lĂ€ggas ned. SĂ„ nĂ€r man talar om reformer borde man spara dem för de objekt som verkligen MĂ
STE reformeras. Det blir svÄrt nog bara det.
-
AVOS jag hÄller med dig kring din frustration om hur svÄrt det Àr att komma till rÀtta med den "organisationspsykos", som visar sig som symtom genom Gruppsykologiska processer gör att enigheten blir viktigast, man bortser frÄn verkligheten och kan drabbas av ett slags kollektiv förföljelsemani dÀr man ser klienterna och andra kritiker som onda.
jag vÀljer dock att ha denna trÄden som uppföljning kring den delen av problematiken som handlar om behovet av en Författningsdomstol
HÀr Àr Remissvar frÄn Advokatsamfundet ang Grundlagsutredningens förslag :http://www.advokatsamfundet.se/Documents/Advokatsamfundet_sv/Remissvar/274398_20090506161810.pdf
BLA Ätefinns följande :
"FrÄgan om en författningsdomstol
Advokatsamfundet Àr av uppfattningen att det utgör en brist att Sverige saknar en egentlig
författningsdomstol, men har förstÄtt att de politiska förutsÀttningarna för införande av en
sÄdan inte finns.
Advokatsamfundet vill i sammanhanget ÀndÄ aktualisera frÄgan om det inte vore sÄvÀl
mer rÀttssÀkert som mer förutsÀgbart och effektivt att en i förhÄllande till grundlagarna
tveksam reglering kan prövas vid en författningsdomstol.
De senaste Ären har behovet av normprövning ökat. Utredningens förslag innebÀr en
förstÀrkt normprövning genom förslaget om borttagande av uppenbarhetsrekvisitet och
införande av ett förstÀrkt LagrÄd. Enligt samfundets mening finns dock ett behov av en
författningsdomstol. Behovet har ökat genom den ökade komplexiteten i lagstiftningen,
men ocksÄ pÄ grund av en försÀmrad lagstiftningskvalitet. Den svenska lagstiftningstraditionen
har i flera hÀnseenden kommit att överges. Beredning av lagstiftning sker mindre
omsorgsfullt och i vissa fall pÄ ett sÀtt dÀr det kan ifrÄgasÀttas om beredningskravet Àr
uppfyllt. Till viss del Àr det ett resultat av EG-rÀtten och medlemslÀndernas skyldighet att
implementera direktiv och rambeslut. Detta leder ibland till orimligt korta remisstider.
Allt oftare presenteras betÀnkanden med ingripande lagförslag i en departementspromemoria
till skillnad mot de tidigare offentliga utredningar med sakkunniga och experter,
vilka utgjorde en stabil bas att utgÄ ifrÄn. Flera exempel pÄ undermÄlig lagstiftning har pÄ
senare Är kunnat iakttas. Lagen om försvarsunderrÀttelseverksamhet, lagen om signalspaning
och implementeringen av tredje penningtvÀttsdirektivet Àr bara nÄgra exempel pÄ
undermÄlig lagstiftning, som lagrÄdsgranskning till trots lett till undermÄlig lagstiftning.
Under de senaste Ären har regelmÀssigt en rad lagstiftningsÄtgÀrder vidtagits genom vilka
hemliga tvÄngsmedel införts. Enligt Advokatsamfundets mening har erforderliga analyser
om behov, effektivitet och proportionalitet inte gjorts överhuvudtaget eller pÄ ett undermÄligt
sÀtt. I likhet med vad som anförts av Integritetsskyddskommittén anser samfundet
att lagstiftaren dÀrvid har underlÄtit att beakta integritetshÀnsyn och nödvÀndiga proportionalitetsbedömningar
uteblivit. Mot denna bakgrund anser samfundet att införandet av
en författningsdomstol skulle vara motiverat.
Advokatsamfundet önskar i denna del hÀnvisa till Grundlagsutredningens rapport Olika
former av normkontroll, SOU 2007:85 och uttrycka sitt stöd för den modell som i
rapporten benÀmns den juridiska modellen inom ramen för maximialternativet."
-
HÀr Àr en annan kÀlla som tar upp flera av de Argumenten som Äterkommer emellanÄt frÄn olika hÄll och bemöter dom :http://stenskott.wordpress.com/2008/10/12/forfattningsdomstolar-och-tjanstemannastyre/
-
Jo det Àr klart att en författningsdomstol Àr bÀttre Àn ingen alls. Men det Àr ju klart att de har fattat det . Men myndigheterna Àr kriminella, och vill inte ha nÄgon författningsdomstol:det Àr problemet.
Det största problemet Ă€r att man inte KAN ELLER FĂ
R reformera kriminalitet ! Man mĂ„ste stĂ€nga ned de kriminella sektorerna helt enkelt. ĂndĂ„ kan man inte stĂ€nga ned ALLT: rĂ€ttsvĂ€sendets brottsmĂ„lsdomstolar, psykiatrin, och skolan, trots att de har en stor roll att spela i myndighetsbrottsligheten.
Men som du ser motsĂ€tter sig de hĂ€r uslingarna en författningsdomstol: SĂ
illa Àr det !