Nordiska kommittén för Mänskliga rättigheters - Diskussionsforum

Nordiska kommittĂ©n för mĂ€nskliga rĂ€ttigheter => Övriga frĂ„gor => Ämnet startat av: Avos skrivet 08 september 2009, 18:02:28 PM

Titel: Förtryckarskolan Del 2 ( Advanced)
Skrivet av: Avos skrivet 08 september 2009, 18:02:28 PM
Förtryckarskolan del II ( Advanced )

InnehÄll

1.0 Argumentum ad hominem.
2.0 Argumentum ad verecundiam.
3.0 Argumentum ad ignorantiam.
4.0 Tu Quoque.
5.0 Demagogi.
6.0 Redictio ad absurdum.
7.0 Circulus Vitiosus.
8.0 Credo quia absurdum.
9.0 Dogmatism.
10.0 Retorik.
11.0 Ignoratio elenchi.
12.0 Lögnarparadoxen.
13.0 Genetiskt felslut.
14.0 Sammanblandning av symbol och referens.
15.0 Den Manikeistiska myten.
16.0 Medveten otydlighet.
17.0 StÀmpla mÀnniskor
18.0 Metabasis eis allo genos.
19.0 Tertium non Datur.
20.0 Non casa pro casa
21.0 Non sequitur.
22.0 Opportunism.
23.0 Petitio principii.
24.0 Post hoc ergo propter hoc.
25.0 Proton pseudos.
26.0 Quaternio terminorum.
27.0 Survival of the fittest.
28.0 To auto non legein.
30.0 LĂ€r dig"Guilt by association" tekniken.
31.0 LÀr dig "Har du slutat slÄ din fru ? -jassÄ du kanske inte vill tala om detta"-tekniken.

1.0 Argumentum ad hominem.
1.1 Om en motstÄndare har speciella vÀrderingar som man inte delar kan man istÀllet angripa hans person ( argument avpassat efter personen) dess motsats Àr argumentum ad rem (argument avpassat efter saken ).
1.2 Argumentum ad hominem Àr mycket effektivt nÀr man vill framkalla en avsiktligt osaklig debatt.

2.0 Argumentum ad verecundiam.
2.1 Om man vÀdjar till en auktoritet dvs. till de kÀnslor av respekt som folk hyser för berömda personligheter kan man övertyga pöbeln om riktigheten i sin Äsikt.

3.0 Argumentum ad ignorantiam.
3.1 Om en motstÄndare inte kan bevisa att hans slutsats Àr rÀtt med den bevisbörda du krÀver sÄ sÀger du att han har fel.
3.2 Tex. sÄ lÀnge som en kommunist inte kan bevisa att han inte har kÀnt en hemlig sympati för massmord bör argumenten ignoreras.

4.0 Tu Quoque.
4.1 "Även du". BestĂ„r i att man besvarar en anklagelse inte genom att diskutera om den Ă€r befogad eller ej, utan genom att framföra en motanklagelse.

5.0 Demagogi.
5.1 Talekonst, om dina argument Àr svaga, försök att prata skit sÄ lÀnge det gÄr ( att filibustra ) , dÄ orkar inte Ähörarna lyssna pÄ debatten och kommer heller inte att intressera sig för de argument som din opponent har eller de svar som du kan tÀnkas ha.

6.0 Redictio ad absurdum.
6.1 Om mÀnniskan alltid har vÄrdat sina barn sÄ skulle hon inte ha kunnat överleva. FrÄn en given förutsÀttning hÀrleder man nÄgot som uppenbart Àr felaktigt. AlltsÄ mÄste förutsÀttningen förkastas.

7.0 Circulus Vitiosus.
7.1 'Ond cirkel','Felaktig Cirkel'. Cirkelbevis. Bevis dÀr sanningen Àr det som ska bevisas(konklusionen), redan Àr förutsatt i bevisets utgÄngspunkt(premisserna). Exempelvis Àr konklusionen direkt sammanfallande med bevisets enda premiss i följande exempel:' Att ge varje mÀnniska obehindrad yttrandefrihet mÄste alltid i det stora hela vara fördelaktigt för staten;för det bidrar i hög grad till samhÀllets intressen att varje person Ätnjuter en fullkomligt obegrÀnsad frihet att uttrycka sina Äsikter'.
7.2 Circulus Vitiosus kan med fördel ocksÄ anvÀndas i cirkularitet i samband med definitioner och förklaringar. Om ett uttryck A definieras med hjÀlp av ett uttryck B,B i sin tur definieras med hjÀlp av ett uttryck C, och C med hjÀlp av A, har vi en definitionscirkel.

8.0 Credo quia absurdum.
8.1 'Jag tror, emedan det Àr orimligt'. Betecknande för den religiösa hÀngivenheten Ät irrationaliteten. Credo quia absurdum ger inte svar pÄ de frÄgor efter mening(sammanhang,vÀrden), som mÀnniskan (subjektet) stÀller.

9.0 Dogmatism.
9.1 Grekiska 'Dogma', mening, lÀra. FasthÄllande av pÄstÄenden som inte Àr vÀlgrundade, trots motargument, hÀvdandet av dogmer
9.2 Metafysiskt tÀnkande som inte frÄgar efter grund, den mÀnskliga kunskapens karaktÀr och rÀckvidd.
9.3 HÀvdandet av positiva pÄstÄenden om verkligheten. Motsats: skepticism.

10.0 Retorik.
10.1 Retoriken var den högst stÄende konsten i det antika Grekland. NÀr Sokrates stÀlldes inför stora rÄdet i Athen för att dömas till döden genom att tömma en giftbÀgare sÄ bedömdes hans rÀtt att leva efter hur vÀlgjort försvarstal han kunde presentera. Den antika retoriken var sÄ funtad att det var ovidkommande om ett pÄstÄende var sant eller falskt, det viktiga var framförandet som betygsattes. Bra retorik ger framgÄng och uppskattning i livet. DÄlig retorik: se exemplet Sokrates.

11.0 Ignoratio elenchi.
11.1 Latin 'ovetskap om motsÀgelsen, avvisandet'. Bevisfel dÀr det bevisas nÄgot annat Àn det som ska bevisas, el. dÀr motstÄndarens pÄstÄenden bemöts med en i förhÄllande till dess innehÄll ovidkommande argumentation.

12.0 Lögnarparadoxen.
12.1 Exempel 1: Kretensaren Epimedes hÀvdade att alla mÀnniskor pÄ Kreta ljuger. Om pÄstÄendet var sant ljuger han alltsÄ, alltsÄ mÄste pÄstÄendet vara falskt.
12.2 DÀrav följer pÄstÄendets sanning inte av antagandet av dess falskhet. Eubulides av Megara gjorde dÀremot det antinomiska pÄstÄendet 'jag ljuger'. Detta Àr sant om och endast om det Àr falskt.
12.3 Ännu en variant ger anledning till en Ă€kta lögnarparadox i exemplet om Platon sĂ€ger att Sokrates har rĂ€tt och Sokrates hĂ€vdar att Platon ljuger.
12.4 I en modern variant definierar vi (S) att vara satsen '(S) Àr falsk'. Om (S) Àr sann, Àr det sant att (S) Àr falsk, sÄ Àr (S) sann. AlltsÄ gÀller att (S) Àr sann, om och endast om (S) Àr falsk.
12.5 HÀngde ni med ? SÄ gÀller Àven för de andra bokstavskombinationerna (M),(C),(Fp),(V) osv.

13.0 Genetiskt felslut.
13.1 Kommer ifrÄn ordet "genes" - person. En utvecklad nyare variant av argumentum ad hominem, som har utvecklats av politiker och makt- havare. Genetiskt felslut gÄr ut pÄ att man söker styrka giltigheten eller ogiltigheten av det utsagda genom att hÀnvisa till hur utsagan uppkommit.
13.2 Om en person i en diskussion sÀger att han har en socialistisk övertygelse ( obs ! glöm ej punkt 30.0 Guilt by association-tekniken !) , börja dÄ att analysera de psykologiska eller sociala orsakerna till att han har skaffat sig denna övertygelse, tex. uppror mot förÀldrarna, lÀser en viss tidning eller umgÄs med dÄliga vÀnner. Psykologisera allt han sÀger.

14.0 Sammanblandning av symbol och referens.
14.1 En egentligen gammal metod som anvÀnder en egenhet som sprÄket besitter, nÀmligen att sprÄket kan anvÀndas till att referera till sig sjÀlvt. Det Àr i just detta sammanhang som en förvÀxling mellan symbol och referens kan ske.
14.2 Metoden liknar "guilt by association", men har ett vidare anvÀndningsomrÄde. Medvetet kan metoden vara vÀldigt framgÄngsrik.
Tex "Hur kan du vara kommunist, nÀr Stalin utrotade sÄ mÄnga mÀnniskor i Sovjet pÄ 30-talet" ? "Kommunist"-kopplas till "Stalin", som kopplas till "utrota". En association bildas, dÀr personen verkar ha blivit kommunist pÄ grund av att Stalin utrotade mÀnniskor pÄ 30-talet.
14.3 Metodens principer fungerar alltsÄ som ett Circulus Vitiosus. Ex 'Kina Àr en folkdemokrati, eftersom folkdemokrati slutar pÄ 'i', slutar alltsÄ 'Kina' pÄ 'i'.

15.0 Den Manikeistiska myten.
15.1 VÀrlden bestÄr av en ond och en god sida. Genom att luras att delta i KAMPEN pÄ endera sidan kan mÀnniskor lockas bort frÄn att engagera sig i de verkliga frÄgorna.
15.2 VÀrlden behÀrskas av tvÄ grundprinciper, det onda och det goda. PÄ motsvarande sÀtt har mÀnniskan tvÄ sjÀlar, en ond och en god. För att befria sig frÄn den onda principen mÄste den kritiserade personen i frÄga underkasta sig asketisk livsföring.
15.3 Tex Spionage Àr ett brott, men om spionen omfattar en annan ideologi,(vilket egentligen borde vara ovidkommande) , kan man medvetet framkalla indignation emot denna ideologi som spionen haft. Detta skapar dÄ en avsiktligt osaklig debatt med alla innehavare av denna ideologi, de mÄste gÄ i försvarsposition, under tiden vÀxer "debatten" som en atombombs-svamp medan de stridande överöser varandra med beskyllningar. BÄda parter sysslar dÄ med sina egna tolkningar av den mankeistiska myten, ingen inser dÄ vem de egentligen har att göra med.
(Exemplet frÄn Enbom-affÀren)

16.0 Medveten otydlighet.
16.1 (FrÄn Ian Wachtmeister, Bert Karlsson m.m) Genom att anvÀnda ett luddigt sprÄk kan man utöva krypskytte utan att behöva gÄ i svaromÄl för sin stÄndpunkt. StÄndpunkten Àr hemlig, och avslöjas inte förrÀn makten slutgiltigt har erövrats. LÄt ingen fÄ en syl i vÀdret, sÀg ofta "Det vet man ju.."," och allihopa","alla sÀger","och allt det dÀr","som det Àr överallt","man har ju varnat","folk tycker ju","bÄde hÀr och dÀr","man har ju insett" o s v. LÄt ingen fÄ en syl i vÀdret, för dÄ kan de frÄga : Vem Àr "man" ? Vilka "allihop" ? VaddÄ, överallt ? Vem har varnat ? o s v.

17.0 StÀmpla mÀnniskor
17.1 Förknippa den du ska trycka ned med nedsÀttande ord och omdömen, slashas, faschist etc.
17.2 Hitta ocksÄ pÄ fyndiga öknamn och sprid dem sedan genom visknings- kampanjer.
17.3 PÄpeka för personen att han Àr en förlorare.
17.4 Upprepa detta och kontrollera hur personen försöker vara dig till
lags.

18.0 Metabasis eis allo genos.
18.1 'ÖvergĂ„ng till annan art',plötsligt sprĂ„ng i en bevisföring eller argumentation, varigenom man argumenterar för nĂ„got annat Ă€n det saken gĂ€ller. Metabasis eis allo genos Ă€r ett omtyckt retoriskt knep i politiska debatter.

19.0 Tertium non Datur.
19.1 Lagen om det uteslutna tredje,MotsÀgelselagen, dvs den som ni ska bekÀmpa. En LOGISK princip som sÀger att man inte bÄde kan bekrÀfta och förneka nÄgot visst om samma sak. Eller ett faktum kan inte pÄ en och samma gÄng gÀlla och inte gÀlla. FramstÄende politiker hÀvdar i stÀllet för Tertium non Datur sin 'BÄde ja och nej'- lagen.
19.1 Dit hör ocksÄ Principium Contradictionalis, MotsÀgelseprincipen

20.0 Non casa pro casa
20.1 Ett felslut dÀr man tar det som inte Àr orsaken för orsaken.

21.0 Non sequitur.
'Det följer inte', Beteckning pÄ ett formellt felslut, dÀr konklusionens eventuella sanning inte har nÄgot att göra med premissernas sanning.

22.0 Opportunism.
22.1 Av 'Opportunus','som leder mot en hamn', uppfattningen att man skall lÄta moraliska eller politiska principer ge vika för det som vid varje tidpunkt Àr det mest nyttiga eller fördelaktiga.

23.0 Petitio principii.
23.1 Anmodan om utgÄngspunkten.Bevisfel dÀr man förutsÀtter det som ska bevisas.

24.0 Post hoc ergo propter hoc.
24.1 Efter detta alltsÄ pÄ grund av detta. Formel för det felslut dÀr man av det faktum att tvÄ fenomen ligger i följd efter varandra i tiden sluter att det ena Àr en orsak av det andra. T e x. Àr det ingalunda givet att om hÄrdare straff har följts av minskad kriminalitet, sÄ Àr dessa straff ocksÄ orsak till denna minskning.

25.0 Proton pseudos.
25.1 'Den första falskheten',det fel som uppstÄr nÀr den första förutsÀttningen i ett argument Àr falskt. se lögnparadoxen.

26.0 Quaternio terminorum.
26.1 'Att begreppen blir fyrfaldiga'. Felslut som bryter mot regeln att det endast fÄr förekomma tre begrepp i en syllogism t e x ' Alla rÀvar har fyra ben, Finansministern Àr en rÀv. AlltsÄ har finansministern fyra ben'.

27.0 Survival of the fittest.
27.1 ' De bÀst anpassades överlevnad'. Sammanfattning av darwinismens lÀra om naturligt urval. Beskriver den process som uppstÄr mellan hederliga och ohederliga politiker efter att riksdagen öppnats efter ett nyval.

28.0 To auto non legein.
28.1 'Att sÀga detsamma'. Utsaga vari det som betyder samma sak sÀges flera gÄnger med olika ord men med samma betydelse. IntetsÀgande utsaga.
28.2 Ofta formuleras en tvivelaktig utsaga i riktningen av To auto legein för att dÀrigenom ge den större styrka.
Ex. jÀmför : 'Cancer som upptÀcks pÄ ett tidigt stadium, kan i vissa fall botas' med 'Cancer som upptÀcks pÄ ett tidigt stadium kan alltid botas'.
Nu har du sjunkit vÀldigt lÄngt ned, kanske du tÀnker, efter att ha praktiserat dessa rÄd ett lÀngre tag. Samvetet gör sig pÄmint. Men tÀnk pÄ att varje gÄng som du tidigare har tagit upp hur framstÄende personer bÀr sig illa Ät, sÄ har du kanske mÀrkt en illa dold beundran hos din omgivning för dessa personer.
Enda reaktionen ibland Àr att folk blir avundsjuka pÄ dem. NÀr du kritiserar omoralen hos andra sÄ rÄkar du sjÀlv illa ut. Alla dina bekanta utom möjligen du sjÀlv försöker lÀra sig hur man gör. Varför trodde du att "Dallas" Àr ett av Sveriges populÀraste TV-program ? Var alldrig rÀdd för att framstÄ som barbarisk och ohövlig, det viktigaste Àr att andra fogar sig i din vilja. Hittils har du varit ett objekt för de andras angrepp, men efter Förtryckarskolan sÄ kan du Äterta din förlorade framgÄng i livet .
Du kommer ocksÄ att lÀttare förstÄ detta samhÀlles fundamentala principer, tex att arbetare ska ha lÀgre lön för att de ska arbeta bÀttre, de som har mer vÀlbetalda jobb ska ha högre lön för att de ska arbeta bÀttre. Eller till exempel betrÀffande lotten i livet; De fÄkunniga lÀr sig bÀst av sina lidanden, de mer kunniga lÀr sig bÀst pÄ sina universitet.
_________________
Titel: SV: Förtryckarskolan Del 2 ( Advanced)
Skrivet av: Avos skrivet 09 september 2009, 14:19:52 PM
HÀrskar-tekniker kan man kalla detta för, visst.... MEN vilken interaktiv funktion skapar detta i samhÀllet...? Skapar det en god samhÀllsatmosfÀr i ett redan anstrÀngt samhÀlle ....? Nej, knappast !

TvĂ€rtom med en samhĂ€llsutveckling som nu kan iakttagas med snart nedskĂ€rning och hot om nedskĂ€rning inom alla sektorer för att inte nĂ€mna sjukvĂ„rd -- omsorg och skola... Uppe pĂ„ detta som grĂ€dde pĂ„ moset sĂ„ florerar olika  skrĂ€ckscenarios allt frĂ„n Istid till global uppvĂ€rmning och vidare influensa - virus som snart utplĂ„nar oss alla. Vidare sĂ„ Ă€r det den globala ekonomin som inte Ă€r i harmoni dĂ€r snart alla lĂ€nder om inte alla uppvisar stora statsskulder... (LĂ„nar lĂ€nderna frĂ„n varandra för att visa folket att det Ă€r sĂ„ dĂ„ligt och för att folk skall stĂ„ med mössan i hand Ă„ buga .. ??)
/../
Vad tror du och varför dÄ ?!

Milton Friedman införde den nya synen pÄ ekonomi som just gick ut pÄ att samhÀllet alltid ska framstÀlla sig sjÀlvt som en tiggande fattiglapp, för att motivera nedskÀrningar i transfereringarna. Med en statskuld att slÄ folket i huvudet med, sÄ ska alla glömma det starka samhÀllet.

Kanske lika bra det ?Allt som myndigheterna Àgnar sig Ät Àr ju skit. De Àr totalt odugliga till allt vad de Àn företar sig. BÀst vore om myndighetspersonerna satt hemma med full lön, eventuellt med lönetillÀgg för att lÄta bli att gÄ pÄ arbetet och göra nya dumheter.

Om alla fick sitt eget, istÀllet för att alla fick en del av det allmÀnna skulle familjerna normaliseras igen. IndustrisamhÀllet lÄnade landsbygdens befolkning i början pÄ seklet för att bygga upp industrisamhÀllet. Landsbygden utarmades, och folket gjordes till beroende lönearbetare.Deltidsjordbruken lades ned. Idag behöver industrisamhÀllet ÄterlÀmna den arbetskraft som lÄnades frÄn landsbygden. Familjen ÄterstÀllas, mÀnniskor fÄ tillbaka sin bakgrund, sin historia.

http://www.nyapolitiken.biz/sve_politik/familj-o-psykiskohalsa.html
http://traditionochfason.wordpress.com/2007/10/26/toleransens-intolerans/